Post 9565 av 10924 träffar
SFS-nummer ·
1971:176 ·
Visa register
Lag (1971:176) om vissa internationella sanktioner
Departement: Utrikesdepartementet UDH
Utfärdad: 1971-05-27
Författningen har upphävts genom: SFS 1996:95
Upphävd: 1996-07-01 överg.best.
1 § I den mån det påkallas med anledning av beslut som fattats eller
rekommendation som antagits av Förenta nationernas säkerhetsråd i
överensstämmelse med Förenta nationernas stadga kan regeringen
förordna att 3-8 och 15 §§ skall tillämpas.
Regeringen får också förordna att 3-8 och 15 §§ skall tillämpas om
samarbetet med Europeiska gemenskaperna (EG) eller inom Europeiska
säkerhetskonferensen (ESK) för att främja internationell fred och
säkerhet påkallar det och om det är ett svenskt intresse att sådana
åtgärder som avses i de nämnda bestämmelserna införs utan dröjsmål.
Ett förordnande förfaller, om det inte inom en månad underställs
riksdagen för prövning av frågan huruvida det skall bestå och om det
inte inom två månader från det underställningen skedde godkänns av
riksdagen. Vid beräkning av tiden för riksdagens godkännande efter
underställning bortses från tid då riksdagen gör längre uppehåll i
kammarens arbete än en månad.
Om säkerhetsrådets beslut eller rekommendation helt eller delvis
återkallas eller förfaller eller om förhållandena ändras så att
syftet med ett förordnande inte längre kvarstår, skall regeringen så
snart det kan ske i motsvarande mån upphäva ett meddelat förordnande
eller med stöd därav meddelade föreskrifter. Lag (1994:1645).
2 § Med blockerad stat förstås i denna lag stat eller område som är
föremål för sanktioner enligt beslut eller rekommendation som avses i 1
§ första stycket.
Med vara förstås i denna lag materiellt ting av lös egendoms natur. Som
vara anses även elektrisk kraft.
Vad som nedan föreskrives om vara gäller dock ej egendom som är avsedd
endast för innehavarens personliga bruk.
3 § Regeringen får meddela förbud att från riket utföra vara avsedd att
införas till blockerad stat och förbud att till riket införa vara som
härrör från blockerad stat. Lag (1979:515).
4 § Regeringen får meddela förbud att
1. till blockerad stat införa vara,
2. inom blockerad stat tillhandahålla vara i verksamhet av ekonomisk
art,
3. utanför blockerad stat tillhandahålla vara avsedd för verksamhet av
ekonomisk art som drives från den blockerade staten,
4. från blockerad stat utföra vara. Lag (1979:515).
5 § Regeringen får meddela förbud att vidtaga åtgärd som är ägnad att
främja enligt 3 eller 4 § förbjudet förfarande och som innebär
1. tillverkning, bearbetning, sammansättning, installering, underhåll
eller reparation av vara eller lämnande av tekniskt bistånd till sådan
åtgärd,
2. lastning, lossning, transport eller mottagande till förvaring av vara
eller tillhandahållande av transportmedel eller av utrustning eller
förnödenhet för transport,
3. överlåtelse eller förvärv av vara, upplåtelse eller förvärv av
särskild rätt därtill eller meddelande av försäkring därå eller
rättshandling som avser i 1 eller 2 nämnd åtgärd beträffande vara,
4. överlåtelse eller förvärv av uppfinning eller upplåtelse eller
förvärv av särskild rätt därtill, eller
5. lämnande eller förmedlande av uppdrag för åtgärd som anges i 1-4. Lag
(1979:515).
5 a § Regeringen får meddela förbud att till fysisk eller juridisk
person med hemvist i blockerad stat överlåta firma, varumärke eller
registrerat mönster eller att upplåta särskild rätt därtill. Lag
(1979:515).
6 § Regeringen får förbjuda åtgärd som anges i 5 § 1-3 och lämnande
eller förmedlande av uppdrag för sådan åtgärd i fråga om vara som
utförts från blockerad stat efter det att förbud som meddelats med stöd
av 4 § 4 trätt i kraft. Lag (1979:515).
7 § Regeringen får meddela förbud att utifrån verkställa betalning
eller lämna kredit till mottagare i blockerad stat eller att verk
ställa betalning eller lämna kredit till någon utanför blockerad stat,
om betalningen eller krediten är avsedd för mottagare i den blockerade
staten eller för verksamhet av ekonomisk art som idkas där eller drives
därifrån.
Regeringen får även meddela förbud att lämna eller förmedla uppdrag för
åtgärd som förbjudits enligt första stycket. Lag (1979:515).
7 a § Regeringen får förbjuda att
1. penningmedel som tillhör en blockerad stat eller en fysisk eller
juridisk person med hemvist i en blockerad stat eller en juridisk
person som ägs av eller kontrolleras från en blockerad stat betalas
ut,
2. penningmedel, fordringar, finansiella instrument eller andra
liknande tillgångar som tillhör någon som anges i 1 överlåts,
pantsätts eller förfogas över på annat sätt,
3. penningmedel, fordringar, finansiella instrument eller andra
liknande tillgångar överlåts, om tillgångarna är avsedda för någon
som anges i 1.
Regeringen får även förbjuda att uppdrag för en sådan åtgärd som
förbjudits med stöd av denna paragraf lämnas eller förmedlas.
Lag (1993:664).
7 b § Regeringen får meddela förbud att i näringsverksamhet utföra
tjänster i en blockerad stat.
Regeringen får vidare meddela förbud att i näringsverksamhet
utföra tjänster på uppdrag av en myndighet i en blockerad stat eller
en fysisk eller juridisk person med hemvist i en blockerad stat eller
av en juridisk person som ägs av eller kontrolleras från en sådan
stat. Lag (1993:664).
7 c § Regeringen får meddela förbud att uppfylla anspråk som
framställts -- direkt eller indirekt -- av en myndighet i en blockerad
stat eller av en fysisk eller juridisk person med hemvist i den
blockerade staten, om anspråket grundas på ett avtal eller en skuld-
eller garantiförbindelse vars fullgörande påverkats av förbud
meddelade med stöd av 3--7 b och 8 §§. Lag (1993:664).
8 § Regeringen får meddela förbud att utöva trafik till lands samt sjö-
eller luftfart till eller från blockerad stat eller att i fråga om sådan
verksamhet samarbeta med trafikföretag, som drives i eller från nämnda
stat, eller med ägare eller brukare av transportmedel som är registrerat
där.
Förbud enligt första stycket får riktas mot ägare och brukare av
transportmedel samt mot befälhavare och besättningsman på transport
medel.
Regeringen får även meddela förbud att lämna eller förmedla uppdrag att
utöva verksamhet som förbjudits enligt första stycket. Lag (1979:515).
9 § Regeringen kan för visst fall medge undantag från förbud som
meddelats med stöd av 3-8 §. Lag (1979:515).
10 § Förbud som meddelats med stöd av 3-8 § gäller även om avtal om
förfarande eller åtgärd som avses i nämnda lagrum slutits innan sådant
förbud trätt i kraft, såvida ej regeringen förordnat annat. Lag
(1979:515).
11 § Den som bryter mot förbud som har meddelats med stöd
av 3 -- 8 §§ döms, om gärningen skett uppsåtligen, till böter eller
fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst
fyra år. Har gärningen skett av grov oaktsamhet, döms till böter
eller fängelse i högst sex månader.
Det som sägs i första stycket gäller också den som bryter mot
förbud i förordningar om ekonomiska sanktioner som har beslutats
av Europeiska gemenskapen med anledning av sådana beslut eller
rekommendationer som avses i 1 § första stycket.
Till ansvar enligt denna paragraf skall inte dömas i ringa fall. Till
ansvar skall inte heller dömas för anstiftan av eller medhjälp till
gärningar som avses i denna paragraf.
Regeringen kan förordna att en svensk medborgare som utomlands
har begått brott som avses i denna paragraf skall dömas efter denna
lag och vid svensk domstol, om det föranleds av ett beslut eller en
rekommendation enligt 1 § första stycket eller av samarbete enligt 1 §
andra stycket. Detta gäller även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken
inte är tillämplig och trots 2 kap. 5 a § första och andra styckena
den balken. Lag (1994:1665).
12 § Utbyte av brott enligt 11 § skall förklaras förverkat, om det
inte är uppenbart obilligt. Lag (1994:1665).
13 § Egendom som använts såsom hjälpmedel vid brott enligt 11 §
eller som frambragts genom sådant brott kan förklaras förverkad,
om det är påkallat till förebyggande av brott eller eljest särskilda
skäl föreligger. Detsamma gäller egendom med vilken tagits
befattning som utgör brott enligt 11 §.
I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.
Lag (1994:1665).
14 § Åtal för brott enligt 11 § får väckas endast efter
förordnande av regeringen eller den regeringen bemyndigar.
Lag (1994:1665).
15 § Regeringen får förordna att en utlänning som skäligen kan antas ha
hemvist i en blockerad stat och ha begått eller avse att begå sådan
handling som står i strid mot förbud enligt 3--8 §§ kan avvisas i den
ordning som föreskrivs i utlänningslagen (1989:529). Lag (1989:536).
16 § Har regeringen meddelat förbud som avses i 3 § eller 5 § 2
eller 5, gäller 13--19 §§ lagen (1960:418) om straff för
varusmuggling i fråga om brott mot sådant förbud.
Detsamma gäller vid brott mot motsvarande förbud i sådana av
Europeiska gemenskapen beslutade förordningar som avses i 11 §
andra stycket. Lag (1994:1665).
17 § Regeringen skall i Svensk författningssamling ge till känna,
vilka förordningar om ekonomiska sanktioner som har beslutats av
Europeiska gemenskapen med anledning av sådana beslut eller
rekommendationer som avses i 1 § första stycket och beträffande
vilka straffansvar därför gäller i landet direkt enligt 11 § andra
stycket. Lag (1994:1665).
Övergångsbestämmelser
1971:176.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.
2. Genom lagen upphäves lagen (1969:232) om vissa sanktioner mot
Rhodesia.
3. I fråga om vara som vid den nya lagens ikraftträdande är omfattad av
utförselförbud enligt 2 § lagen om vissa sanktioner mot Rhodesia får
regeringen, utan hinder av att varan utförts från Rhodesia innan förbud
som meddelats med stöd av 4 § 4 nya lagen trätt i kraft, meddela förbud
enligt 6 § nya lagen. Regeringen får även föreskriva att förordnande
enligt 15 § nya lagen får avse också utlänning som skäligen kan antagas
ha hemvist i Rhodesia och före lagens ikraft trädande ha begått
handling som står i strid mot 2-6 § lagen om vissa sanktioner mot
Rhodesia. Lag (1979:515).