Post 9397 av 10932 träffar
SFS-nummer ·
1973:282 ·
Visa register
Sjömanslag (1973:282)
Departement: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet RSIB TM
Utfärdad: 1973-05-18
Ändring införd: t.o.m. SFS 2021:362
Övrigt: Rättelseblad 2012:93 har iakttagits.
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag gäller arbetstagare, som är anställd för fartygsarbete
på svenskt fartyg och som under den tid han tjänstgör ombord har
befattning på fartyget.
I fråga om arbetstagare, som utför fartygsarbete på svenskt fartyg
men ej har befattning ombord, äger 24, 26, 27, 36 §§, 37 § första och
andra styckena, 41 §, 42 § första och andra styckena, 44, 45 §§, 47 §
första stycket, 48, 51, 53--55, 59, 60, 65, 67--70 §§, 72 § andra
stycket och 74--76 §§ motsvarande tillämpning.
I andra stycket angivna bestämmelser gäller även den som tas med
ombord på svenskt fartyg enligt 22 kap. 2 § sjölagen (1994:1009).
Lag (1994:1019).
2 § Bestämmelserna i 4, 6, 7, 15-28, 29, 34, 35 §§, 36 § första och
tredje styckena, 43, 55, 56 §§, 62 § tredje stycket, 64 § och 72 §
första stycket gäller ej i fråga om arbetstagare, för vilken
statstjänstemannalagen (1965:274) är tillämplig, och ej heller
arbetstagare, som är anställd av kommun.
Bestämmelserna i 38-40, 47, 48, 70 §§ och 72 § andra stycket gäller ej i
fråga om arbetstagare, för vilken statstjänstemannalagen är tillämplig.
Bestämmelsen i 48 § gäller ej heller i fråga om arbetstagare, för vilken
kommunaltjänstemannalagen (1965:275) är tillämplig.
3 § I denna lag avses med
fartygsarbete: sådant arbete för fartygets räkning som utförs
ombord på fartyget eller på annat ställe av arbetstagare som
följer med fartyget,
befattning på fartyg: sådan befattning ombord som
huvudsakligen avser fartygsarbete och gäller annat än enbart
tillfälliga göromål,
sjöman: sådan arbetstagare som är anställd för fartygsarbete
och som under den tid han eller hon tjänstgör ombord har
befattning på fartyget,
väntetid: sådan del av anställningstiden under vilken
sjömannen inte har befattning på fartyg men utför arbete för
arbetsgivarens räkning eller står till dennes förfogande för
att utföra arbete eller i form av fritid får ersättning för
ordinarie arbetstid eller gottgörelse för övertidsarbete,
inre fart: fart inom landet i hamnar eller på floder, kanaler,
insjöar, inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund om inte
annat särskilt anges. Lag (2012:93).
Anställningsavtal
4 § Arbetsgivaren skall sörja för att anställningsavtal med sjöman om
fartygsarbete upprättas skriftligt.
5 § Är sjöman anställd för bestämd tid och utgår tiden medan fartyget
befinner sig till sjöss, gäller anställningsavtalet till fartygets
ankomst till hamn. Avtalet upphör dock ej i utländsk hamn, som fartyget
anlöper enbart för bunkring, landsättning av sjuk eller skadad person
eller för kortvarigt besök av hänsyn till de ombordsvarandes, fartygets
eller lastens säkerhet.
6 § Har överenskommelse ej träffats om var anställningsavtalet skall
frånträdas efter uppsägning, får avtalet frånträdas endast i hamn, som
är belägen i det land där sjömannen har sin hemort, eller på orten där
han ingick anställningsavtalet.
Säger sjömannen upp anställningsavtalet, gäller första stycket endast
frånträdande under tid när sjömannen har befattning på fartyg eller
under väntetid.
7 § Sjöman, som har varit anställd hos samme arbetsgivare eller på samma
fartyg under nio månader har rätt att bli fri från anställningen efter
gällande uppsägningstid, även om annat följer av avtalet. Har sjömannen
befattning på fartyg, får han dock frånträda avtalet först när fartyget
anlöpt hamn för lossning, lastning eller uppläggning.
Första stycket gäller ej, om sjömannen skriftligen samtycker till att
avtalet förlänges. Sådant samtycke får ej lämnas tidigare än en månad
före utgången av tid som avses i första stycket. Det får ej heller avse
längre tid än nio månader.
8 § Visar sjöman, att han kan få befattning av högre grad på fartyg än
den han innehar eller annan anställning, vars antagande är av väsentlig
betydelse för honom, har han rätt att omedelbart bli fri från
anställningen, om duglig man kan sättas i hans ställe utan ökad utgift
för arbetsgivaren.
Första stycket gäller även när sådan omständighet inräffar som gör det
till en välfärdsfråga för sjömannen att bli fri från anställningen.
Villkoret att arbetsgivaren ej får orsakas ökad utgift skall jämkas, om
det är skäligt med hänsyn till den tid sjömannen varit anställd hos
arbetsgivaren och övriga förhållanden.
9 § En sjöman har rätt att frånträda sin befattning på
fartyget
1. om det är fara för att fartyget skall uppbringas av
krigförande eller utsättas för krigsskada, eller
2. om någon av följande sjukdomar har vunnit utbredning i den
hamn som fartyget är destinerat till:
- difteri
- fläckfeber
- gula febern
- hepatit A-E
- hepatit non A non B non C non D non E
- kolera
- meningokockinfektion
- mjältbrand
- paratyfoidfeber
- pest
- polio
- rabies
- salmonellainfektion
- shigellainfektion
- tuberkulos
- tyfoidfeber
- virala hemorragiska febrar exkl. nefropathia epidemica
- återfallsfeber.
Rätten att frånträda befattningen gäller dock inte om sjömannen
har godtagit att följa med fartyget under de angivna
förhållandena.
Vill en sjöman frånträda sin befattning på grund av förhållande
som avses i första stycket skall sjömannen underrätta
arbetsgivaren utan dröjsmål efter det att han eller hon fått
kunskap om förhållandet. Sjömannen har därefter rätt att
frånträda befattningen innan fartyget anländer till det område
där förhållandet råder. Lag (2004:172).
10 § Är en sjöman anställd för en bestämd resa och ändras denna
väsentligt, har han eller hon rätt att bli fri från
anställningen. Han eller hon skall då säga upp avtalet utan
dröjsmål efter det att han eller hon fått kunskap om
förhållandet. Därefter upphör avtalet omedelbart om fartyget
befinner sig i hamn och i annat fall i första hamn som fartyget
anlöper. Lag (2003:369).
11 § En sjöman har rätt att frånträda sin befattning på
fartyget, om fartyget
1. inte är sjövärdigt för resa i avsedd fart,
2. inte är behörigen lastat eller barlastat,
3. medför passagerare utöver det högsta tillåtna antalet, eller
4. inte är bemannat på betryggande sätt,
allt under förutsättning att de ombordvarande på grund av felet
eller bristen kan antas bli utsatta för allvarlig fara under
resan och felet eller bristen inte undanröjs.
En sjöman har rätt att frånträda sin befattning på fartyget
även när fartyget i väsentligt avseende brister i fråga om
skyddet mot ohälsa och olycksfall och rättelse inte sker.
Vill en sjöman frånträda sin befattning på grund av förhållande
som avses i första eller andra stycket skall sjömannen
underrätta arbetsgivaren utan dröjsmål efter det att han eller
hon fått kunskap om förhållandet. Sjömannen har därefter rätt
att frånträda befattningen innan nästa resa börjar om fartyget
befinner sig i hamn, och i annat fall så snart fartyget har
möjlighet att komma i förbindelse med land. Lag (2003:369).
11 a § En sjöman som frånträder sin befattning med stöd av 9
eller 11 § kan av arbetsgivaren omplaceras till ett annat
fartyg. Lag (2003:369).
12 § Tillåter ej myndighet på den ort där anställningsavtal skall
frånträdas att sjömannen kommer in i landet eller fordras för tillstånd
härtill säkerhet, som denne ej kan ställa, gäller avtalet tills fartyget
kommer till ort, där sådant hinder ej förekommer. Avtalet förlänges dock
ej, om det innebär avsevärd olägenhet för part.
13 § Påkallas sjömans närvaro vid sjöförklaring, är han, tills
förklaringen avgivits, skyldig att stanna kvar på orten eller i sådan
närhet, att han på kallelse kan infinna sig till förrättningen utan
dröjsmål. Även om anställningsavtalet upphört, skall arbetsgivaren utge
lön och underhåll för den tid som sjömannen stannar kvar för ändamålet.
13 a § Om en sjöman som är anställd på ett fartyg som omfattas
av 2006 års sjöarbetskonvention hålls fången till följd av vad
som enligt konventionen utgör sjöröveri eller väpnat rån mot
fartyget gäller under fångenskapen att
- anställningsavtalet ska fortsätta att gälla även om den dag
då avtalet annars skulle ha upphört passerats,
- avtalet inte får sägas upp eller anställningen frånträdas
eller avbrytas, och
- sjömannen har rätt att behålla sin lön och andra
anställningsförmåner. Lag (2020:392).
14 § En tvist om en sjömans anställningsförhållande får inte
dras inför en utländsk myndighet.
Första stycket gäller inte om något annat följer av de
unionsrättsakter och internationella instrument som anges i
1 § 1–4 lagen (2014:912) med kompletterande bestämmelser om
domstols behörighet och om erkännande och internationell
verkställighet av vissa avgöranden. Lag (2014:919).
Befattning på fartyg
15 § När en sjöman tillträder en befattning på fartyg, skall
arbetsgivaren eller befälhavaren förse honom med tjänstgöringsbesked.
Beskedet skall innehålla uppgifter om sjömannens befattning och
tjänstevillkor ombord.
När sjömannen lämnar befattningen ombord, skall arbetsgivaren eller
befälhavaren ange detta i tjänstgöringsbeskedet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva
och i enskilda fall besluta att bestämmelserna om tjänstgöringsbesked
skall tillämpas även på sådana arbetstagare som avses i 2 § första
stycket och på inhyrda utländska fartyg samt medge undantag från
bestämmelserna om tjänstgöringsbesked.
Tjänstgöringsbesked upprättas enligt formulär som fastställs av
Transportstyrelsen. Styrelsen meddelar också i övrigt närmare
föreskrifter om tjänstgöringsbesked. Lag (2008:1360).
16 § Redaren får när som helst skilja befälhavaren från hans befattning
på fartyget. Därvid gäller ej 22 eller 23 §.
17 § Befälhavaren får skilja sjöman från hans befattning på fartyget, om
sjömannen har sjukdom, som medför fara för de ombordsvarande, eller om
han på grund av sjukdom eller skada ej kan fullgöra sitt arbete på
fartyget under längre tid. Med sjukdom jämställes havandeskap, som utgör
hinder för befattningens utövande.
18 § Befälhavaren får skilja sjöman från hans befattning på fartyget,
om sjömannen
1. är oduglig för befattningen,
2. ej infinner sig ombord i rätt tid och fartyget skall avgå eller
annan måste antagas i hans ställe,
3. gör sig skyldig till svårare tjänsteförseelse, såsom upprepad
vägran att åtlyda förmans order, våld mot överordnad eller
misshandel av andra ombordvarande,
4. i tjänsten vid upprepade tillfällen uppträder påverkad av
alkoholhaltiga drycker eller annat berusningsmedel,
5. gör sig skyldig till stöld eller annat svårare brott, döljer obehörig
person ombord under omständigheter, som kan utsätta fartyget för
äventyr, eller ombord döljer gods, som är tullpliktigt eller förbjudet
till utförsel på avgångsorten eller införsel på bestämmelseorten,
eller
6. drar tvist om anställningsförhållandet inför utländsk myndighet i
strid med bestämmelserna i 14 §.
Om undersökning av fartygsnämnd i de fall där sådan skall finnas
gäller 22 eller 23 §. Lag (1994:1019).
19 § Sjömans anställningsavtal upphör ej genom att han skiljes från
befattning på fartyg.
Innan befälhavaren enligt 17 eller 18 § skiljer sjömannen från hans
befattning skall han, om fartygsnämnd ej skall finnas på fartyget, först
ha samrått med övriga befattningshavare ombord. Anteckning om samrådet
skall göras i skeppsdagboken. Befälhavaren skall också underrätta
redaren och förvissa sig om att det efter omständigheterna är sörjt för
sjömannens uppehälle i land. Befinner sig fartyget utom riket, skall
även närmaste svenska utlandsmyndighet underrättas. Lag (1982:342).
Fartygsnämnd
20 § För samråd eller undersökning i fråga som avses i 22-24 § skall
finnas en fartygsnämnd på fartyg, som har en besättning om minst sex
personer. Befälhavaren föranstaltar om att nämnden tillsätts.
Fartygsnämnden består av befälhavaren som ordförande och ytterligare tre
ledamöter. Av sistnämnda ledamöter skall en tillhöra befälet och två den
övriga personalen ombord. Befälsledamoten skall om möjligt vara antingen
den främste av maskinbefälet eller styrmännen eller föreståndaren för
intendenturavdelningen allteftersom saken rör sjöman, som tillhör
maskin-, däcks- eller intendenturavdelningen. Övriga ledamöter skall om
möjligt vara av den övriga personalen utsedda förtroendemän. Lag
(1982:342).
21 § Fartygsnämnden kallas samman av befälhavaren.
I frågor där fartygsnämnden har att fatta beslut, gäller den mening om
vilken de flesta förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som
ordföranden biträder.
22 § Uppkommer fråga om att på grund av förhållande som avses i 18 §
skilja sjöman från befattning på fartyg eller säga upp anställningsavtal
för sjöman som har sådan befattning, skall fartygsnämnden göra
undersökning av de omständigheter som åberopas till stöd för åtgärden.
Innan undersökningen har avslutats, får sjömannen ej skiljas från
befattningen eller sägas upp.
Uppkommer fråga om att på annan grund än som avses i första stycket
skilja sjöman från hans befattning på fartyg eller säga upp
anställningsavtal för sjöman som har sådan befattning, får sjömannen,
innan han lämnar fartyget, hos fartygsnämnden påkalla samråd eller
undersökning med anledning av den ifrågasatta åtgärden.
23 § Har sjöman ej inställt sig ombord vid tiden för fartygets avgång,
skall fartygsnämnden snarast göra undersökning om anledningen till att
sjömannen uteblivit.
24 § Anmäles till fartygsnämnden att sjöman försummat sig i tjänsten
eller brutit mot ordning och skick ombord eller att där förövats brott,
som hör under allmänt åtal, eller föreligger misstanke om sådant brott,
skall nämnden snarast undersöka saken. Undersökning får dock underlåtas,
om det är uppenbart att utredningen kommer att göras av svensk myndighet
eller vid sjöförklaring och att nämndens undersökning därför ej behövs.
25 § Efter undersökning som avses i 24 § får fartygsnämnden tilldela
sjöman erinran, om undersökningen ger anledning till det.
26 § Om det efter en undersökning som avses i 24 § finns
anledning att anta att brott, som hör under allmänt åtal, har
förövats ombord eller det finns misstanke om ett sådant
brott, ska fartygsnämnden skyndsamt anmäla vad som framkommit
till Åklagarmyndigheten eller Polismyndigheten. Är fartygets
närmaste bestämmelsehamn inte svensk, ska i stället närmaste
svenska utlandsmyndighet underrättas om den gjorda
utredningen. Nämnden kan avstå från anmälan och
underrättelse, om nämnden finner att brottet ska bedömas som
ringa.
Befälhavaren ansvarar för att anmälan eller underrättelse
görs. Befälhavaren är även skyldig att översända den
utredning som gjorts inom fartygsnämnden till behörig
myndighet. Lag (2014:717).
27 § Vid undersökning enligt 22-24 § skall fartygsnämnden höra den
sjöman som åtgärden rör, om hinder ej föreligger härför, och de personer
som antages kunna lämna upplysning i saken. Vid förhöret får sjömannen
framställa frågor om sådant som kan bidraga till sakens utredning.
Fartygsnämnden avger utlåtande över det som kommit fram i samband med
undersökningen. Utlåtandet och vid förhöret avgivna utsagor skall föras
in i skeppsdagboken eller fogas till denna. Förekommer skiljaktig mening
inom nämnden skall även denna antecknas. Ordföranden och övriga
ledamöter skall med sina underskrifter bestyrka riktigheten av det
antecknade. Sker samråd med nämnden, skall anteckning göras i
skeppsdagboken om detta.
Befälhavaren svarar för att avskrift av utlåndet och vid fartygsnämnden
avgivna utsagor utan dröjsmål tillställes arbetsgivaren och sjömannen.
28 § Ytterligare föreskrifter om fartygsnämnd meddelas av
Transportstyrelsen efter samråd med riksåklagaren.
Lag (2008:1360).
Fri resa
29 § En sjöman, som har varit anställd i utrikes fart under nio
månader i följd hos samme arbetsgivare eller på samma fartyg,
har rätt till fri resa med underhåll till sin hemort, om
sjömannen i annat land än där han eller hon är bosatt får
semester eller annan ledighet, frånträder sitt
anställningsavtal eller frånträder sin befattning med stöd av 9
eller 11 §. När sjömannen utnyttjat rätt till sådan fri
hemresa, har han eller hon rätt till ny fri resa först nio
månader efter det han eller hon trätt i tjänst efter den
föregående ledigheten. Rätten till fri hemresa gäller under
förutsättning, i fråga om sjöman som får semester eller annan
ledighet, att han eller hon inte haft tillfälle att under de
senaste 60 dagarna åtnjuta semestern eller ledigheten i det
land där han eller hon är bosatt eller, i fråga om sjöman som
frånträder sitt avtal, att han eller hon inte under samma tid
haft tillfälle att lämna anställningen i bosättningslandet.
Inträder rätt till fri resa enligt första stycket medan
sjömannen har befattning på fartyg, som inom 30 dagar beräknas
nå hamn, från vilken hemresan kan ske med avsevärt mindre
kostnad, gäller rätten endast om sjömannen stannar kvar i sin
befattning på fartyget tills det når sådan hamn. Om särskilda
skäl föreligger, kan nämnda tid genom kollektivavtal förlängas
till högst 90 dagar i fråga om den som har befattning på fartyg
i regelbunden linjetrafik på Sverige. Sådant avtal skall på
arbetstagarsidan ha slutits eller godkänts av organisation, som
är att anse som huvudorganisation enligt lagen (1936:506) om
förenings- och förhandlingsrätt.
Vad som anges i andra stycket gäller inte om sjömannen
frånträder sin befattning med stöd av 9 eller 11 §.
Lag (2003:369).
30 § En sjöman, som vill utnyttja rätten till fri resa enligt
29 §, skall göra en skriftlig framställning därom samtidigt som
han eller hon begär semester eller annan ledighet, säger upp
sitt anställningsavtal eller underrättar arbetsgivaren om att
han eller hon vill frånträda sin befattning med stöd av 9 eller
11 §. Lag (2003:369).
31 § Sjöman har rätt till fri resa med underhåll till sin hemort, om
arbetsgivaren eller sjömannen har sagt upp anställningsavtalet på grund
av sjukdom eller skada som avses i 17 §. Sjömannen har samma rätt om han
har frånträtt anställningsavtalet av annan grund men sådan sjukdom eller
skada förelåg när anställningen upphörde.
Sjöman har dock ej rätt till fri hemresa enligt första stycket, om han
förteg sjukdomen eller skadan när han ingick anställningsavtalet eller
om han, utom såvitt angår könssjukdom, därefter har ådragit sig den
uppsåtligen eller genom grovt vållande.
Har arbetsgivare eller arbetstagare sagt upp anställningsavtalet på
grund av havandeskap som avses i 17 § äger första stycket motsvarande
tillämpning. Rätt till fri hemresa föreligger dock ej, om kvinnan förteg
sitt tillstånd när hon ingick anställningsavtalet.
32 § En sjöman, som blir fri från sin anställning enligt 10 §
och inte är berättigad till resa enligt 29 § eller som
frånträder sin befattning enligt 9 eller 11 §, har rätt till
fri resa med underhåll till närmaste ort, där avtalet skulle
frånträdas efter uppsägning från arbetsgivarens sida. Om
sjömannen omedelbart skall omplaceras enligt 11 a §, har han
eller hon rätt till fri resa med underhåll till den ort dit
omplacering skall ske.
I fall som avses i första stycket äger 30 § motsvarande
tillämpning. Lag (2003:369).
33 § Resa, som avses i 29, 31 eller 32 §, skall ordnas av arbetsgivaren
eller, om detta ej kan ske, av svensk utlandsmyndighet.
Lön och vård till följd av sjukdom eller skada, m.m.
34 § Till en sjöman som har befattning på ett fartyg som inte
uteslutande går i inre fart betalas lön ut även om han eller hon
är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada. Lön betalas
dock endast ut så länge sjömannen är ombord.
Med inre fart avses detsamma som i 64 kap. 6 §
inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2010:341).
35 § En sjöman har inte rätt till lön enligt 34 §, om han eller
hon är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada, som han
eller hon inte informerade om vid anställningsavtalets ingående
eller som han eller hon, utom när det gäller könssjukdom,
därefter har ådragit sig uppsåtligen eller genom grovt vållande.
En sjöman har inte heller rätt till lön enligt 34 § om
sjömannens anställningsavtal sagts upp på grund av sådant
förhållande som avses i 18 § första stycket 1, 3, 4, 5 eller 6.
Detsamma gäller om avtalet sagts upp på grund av sådant
förhållande som avses i 18 § första stycket 2 och sjömannen
saknat giltig ursäkt för sin frånvaro. Lag (2010:341).
36 § Sjöman är skyldig att underkasta sig läkarundersökning, när
befälhavaren begär det.
Kan det antagas att sjömannen är sjuk eller skadad, skall befälhavaren
såvitt möjligt låta honom undersökas av läkare, om sådan undersökning ej
framstår såsom uppenbart opåkallad.
Läkarundersökning, som avses i första eller andra stycket, skall
bekostas av arbetsgivaren.
37 § Befälhavaren skall sörja för att sjuk eller skadad sjöman, som har
befattning på fartyg, erhåller betryggande vård ombord eller i land.
Vården omfattar också underhåll, läkarbehandling och läkemedel.
Kan det antagas att sjöman har sjukdom, som medför fara för de
ombordvarande, skall befälhavaren låta föra honom i land, om betryggande
åtgärder ej kan vidtagas ombord.
Är sjöman sjuk eller skadad under väntetid, åvilar skyldigheten enligt
första stycket arbetsgivaren.
37 a § Befälhavaren ska sörja för att en sjöman, som har
befattning på fartyg som inte uteslutande går i inre fart, får
oundgänglig tandvård. Lag (2012:93).
38 § Arbetsgivaren ska betala kostnaden för vård av en sjuk
eller skadad sjöman, som har befattning på fartyg.
Om en sjöman har en sjukdom eller en skada när han eller hon
lämnar befattning på fartyg eller om han eller hon får en
sjukdom eller en skada under väntetid, ska arbetsgivaren
betala kostnaden för vård av sjömannen i högst 42 dagar eller,
om sjömannen vårdas i ett annat land än det där han eller hon
är bosatt, i högst 112 dagar om fartyget inte uteslutande går
i inre fart och i annat fall i högst 84 dagar. Lag (2012:93).
38 a § Arbetsgivaren ska betala kostnaden för oundgänglig
tandvård för en sjöman som har befattning på ett sådant fartyg
som inte uteslutande går i inre fart. Lag (2012:93).
39 § Arbetsgivarens skyldighet att betala kostnad för vård
enligt 38 § andra stycket upphör, om vården inte har getts
inom sex månader från det att sjömannens behov av vård
inträdde. Har sjömannen under anställningstiden haft
befattning på fartyg, upphör arbetsgivarens skyldighet dock
tidigast sex månader efter det att sjömannen senast lämnade
sådan befattning.
Visar en sjöman att han eller hon på grund av omständighet,
som han eller hon inte råder över, har saknat möjlighet att få
vården inom den tid som anges i första stycket, förlängs
arbetsgivarens skyldighet att betala sjukhusvård och därmed
sammanhängande kostnader till ett år. Lag (2012:93).
40 § Sjöman har ej rätt till fri sjukvård enligt 38 § för sjukdom eller
skada, som han förteg vid anställningsavtalets ingående eller som han,
utom såvitt angår könssjukdom, därefter har ådragit sig uppsåtligen
eller genom grovt vållande.
41 § Har sjöman könssjukdom i smittsamt skede när han lämnar befattning
på fartyg, ersätter statsverket arbetsgivarens kostnad för sjukhusvård,
läkarbehandling och läkemedel enligt 38 § andra stycket, om vården
utgått i annat land än det där sjömannen är bosatt.
42 § Avlider sjöman när han har befattning på fartyg, skall befälhavaren
underrätta sjömannens närmaste anhöriga om dödsfallet och sörja för hans
begravning. Sker eldbegängelse, svarar befälhavaren också för att urna
innehållande askan sändes hem.
Befälhavaren skall snarast möjligt i vittnens närvaro uppteckna vad den
avlidne har efterlämnat på fartyget och sörja för att kvarlåtenskapen
avlämnas till dödsbodelägarna eller till annan för deras räkning. I den
mån kvarlåtenskapen är utsatt för förskämning eller snar förstörelse,
får befälhavaren sälja den på lämpligt sätt eller bortskaffa den.
Försäljningssumman skall redovisas till dödsbodelägarna eller till annan
för deras räkning.
Avlider sjöman under väntetid, åvilar skyldigheterna enligt första och
andra styckena arbetsgivaren.
43 § Kostnad för en sjömans begravning och kostnad som
föranleds av eldbegängelse ska betalas av arbetsgivaren, om
dödsfallet inträffar medan sjömannen har befattning på fartyg
eller vårdas på arbetsgivarens bekostnad eller under väntetid.
Lag (2012:93).
44 § Har arbetsgivaren enligt denna lag orsakats kostnad för
svensk eller här i riket bosatt utländsk sjömans sjukvård men
är han eller hon enligt lagen inte skyldig att betala
kostnaden, ersätter staten denna. Därvid äger dock
bestämmelserna i 38 och 39 §§ om begränsning av arbetsgivarens
ansvar motsvarande tillämpning på staten. Lag (2012:93).
Fartygsarbete
45 § En arbetstagare får inte sysselsättas i fartygsarbete
innan han eller hon fyller 16 år och inte heller, om det inte
sker som ett led i skolutbildningen, innan han eller hon har
fullgjort sin skolplikt.
Den som är under 18 år får användas i fartygsarbete som eldare
endast om Transportstyrelsen medger det. Lag (2008:1360).
46 § Fartygsarbete skall ordnas med hänsyn till vars och ens befattning
ombord och, såvitt möjligt, även till arbetstagarnas fortsatta
utbildning.
47 § Sjöman skall efterkomma förmans order angående tjänsten och noga
följa givna föreskrifter.
Arbetstagare, som avses i 1 § andra eller tredje stycket, är skyldig att
utföra sådant arbete som befälhavaren finner nödvändigt att ålägga honom
av hänsyn till säkerheten ombord.
48 § Sjöman är ej skyldig att utföra arbete, som är föremål för lockout
eller för tillåten strejk, blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig
stridsåtgärd, om fartyget ligger i svensk hamn eller i utländsk
lossnings-, lastnings- eller uppläggningshamn.
Sjöman som står utanför arbetskonflikt skall fullgöra sina vanliga
arbetsåligganden. Han är även skyldig att utföra skyddsarbete.
Till skyddsarbete hänföres arbete, som vid ett konfliktutbrott fordras
för avveckling av verksamheten på ett tekniskt försvarligt sätt eller
till förebyggande av fara för människor eller skada på fartyget, lasten
eller annan egendom. Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är
skyldig att utföra på grund av särskild föreskrift i svensk lag.
49 § Under fartygs uppehåll i hamn eller på annan säker ankarplats är
sjöman skyldig att stanna ombord under fritid endast om det behövs med
hänsyn till fartygets, de ombordvarandes eller lastens säkerhet eller
till fartygets förestående avresa eller förhalning.
50 § Egendom, som sjöman lämnar kvar ombord vid anställningens
upphörande, skall av redaren förvaras för sjömannens räkning. I den mån
egendomen med hänsyn till sin beskaffenhet, kostnaderna för förvaring
eller övriga omständigheter ej kan förvaras utan olägenhet, får den
säljas på lämpligt sätt. Försäljning får också ske, om sjömannen ej inom
ett år från det han lämnade sin anställning hos redaren begärt att
återfå egendomen.
Har sjöman vid anställningens upphörande lämnat kvar egendom på fartyg,
får redaren till säkerhet för fordran, som uppkommit mot sjömannen i
samband med anställningen, hålla kvar så mycket av egendomen som svarar
mot fordran, tills sjömannen gör rätt för sig eller ställer säkerhet.
51 § Sjöman får ej taga med något ombord som kan utsätta fartyget,
ombordvarande eller last för äventyr eller vålla oordning ombord. Han
får ej heller utan redarens samtycke taga med handelsvaror för egen
eller annans räkning.
Har sjömannen tagit med gods i strid mot första stycket, skall han
erlägga frakt och ersätta uppkommen skada.
Kan det antagas att något olovligen har tagits med ombord, får
befälhavaren i vittnens närvaro låta undersöka sjömännens utrymmen. Det
som olovligen har tagits med får befälhavaren taga i förvar, låta föra i
land eller, om det är nödvändigt, förstöra.
52 § Om befälhavares ansvarighet för skada finns bestämmelser i
sjölagen (1994:1009).
I fråga om annan sjömans ansvarighet för skada, som han vållar i
tjänsten, gäller bestämmelserna i skadeståndslagen (1972:207) om
arbetstagares skadeståndsansvar. Lag (1994:1019).
Tvångsmedel
53 § För att upprätthålla ordning ombord får befälhavaren bruka
det våld som med hänsyn till omständigheterna kan anses
försvarligt. Detsamma gäller den som befälhavaren beordrar att
biträda härvid och den som utan anmaning kommer befälhavaren
till hjälp.
Den som i fall som avses i första stycket gjort större våld
eller svårare skada än som är medgivet dömes likväl ej till
ansvar, om omständigheterna var sådana, att han svårligen kunde
besinna sig. Finnes gärningen brottlig, får dömas till
lindrigare straff än som eljest är stadgat för brottet.
54 § Begår en sjöman ett brott, för vilket kan följa fängelse
i minst ett år, och upptäcks brottet när fartyget inte
befinner sig i svensk hamn, ska befälhavaren se till att
sjömannen inte lämnar fartyget. Om befälhavaren finner det
nödvändigt, får han hålla sjömannen i förvar ombord tills han
eller hon kan överlämnas till svensk utlandsmyndighet eller
till Polismyndigheten. Befälhavaren är ansvarig för att
sjömannen inte behandlas strängare än nödvändigt.
Lag (2014:717).
Särskilda bestämmelser
55 § Sjöman får utan kostnad anlita svensk utlandsmyndighet för att
sända lönemedel från utlandet till Sverige. Staten är ansvarig för
försändelsen.
56 § En sjömans lön ska på begäran av sjömannen helt eller
delvis månadsvis
1. betalas ut till en bestämd person här i landet, eller
2. för sjömannens räkning sättas in i bank eller
kreditmarknadsföretag.
Om det belopp som betalas ut eller sätts in endast utgör en
del av lönen får avdrag göras i beloppet bara om
1. sjömannen lämnat sitt samtycke, eller
2. den resterande delen av lönen inte räcker till betalning av
sådana belopp som sjömannen enligt lag eller annan författning
är skyldig att betala eller till kvittning, om sådan får göras
enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.
Lag (2020:1030).
57 § Har sjuk eller skadad sjöman utomlands skilts från befattning på
fartyg eller på egen begäran lämnat sin befattning eller har sjöman
utomlands skilts från befattning enligt 18 §, får lönebelopp, som
tillkommer sjömannen och är förfallet till betalning, tillställas svensk
utlandsmyndighet, när det behövs med hänsyn till sjömannens välfärd. I
den mån beloppet ej behövs för att täcka utgifter för sjömannens
räkning, överlämnar myndigheten detsamma till sjömannen, om denne ej
befinner sig i sådant tillstånd, att han är oförmögen att handha sina
angelägenheter.
58 § Befälhavaren ska se till att exemplar av denna lag,
semesterlagen (1977:480), fartygssäkerhetslagen (2003:364), de
föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till
sistnämnda lag och tillämpliga kollektivavtal finns
tillgängliga på fartyget. På fartyg som används i
internationell fart ska tillämpliga kollektivavtal även finnas
tillgängliga på engelska. Befälhavaren ska även se till att
ett exemplar av lagen (1998:958) om vilotid för sjömän och de
föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen
finns tillgängliga på fartyget. Lag (2012:93).
59 § Har redaren eller ägaren av ett svenskt fartyg helt eller
delvis upplåtit driften av fartyget till en utlänning, får
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer efter
ansökan av redaren eller, om denne är utlänning, ägaren medge
att denna lag helt eller delvis inte ska gälla i fråga om
fartyget. Ett medgivande ska begränsas till viss tid och
förenas med de villkor som behövs. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
avgifter för prövning av en sådan ansökan.
Ett medgivande enligt första stycket får lämnas endast om det
finns särskilda skäl och undantaget är förenligt med Sveriges
internationella åtaganden. Vidare krävs att sökanden visar att
arbetstagarna på fartyget genom utländsk lagstiftning eller på
annat sätt i rimlig utsträckning tillförsäkras skydd i de
hänseenden som regleras i denna lag och i kollektivavtal, som
upptar frågor av den art som behandlas i eller har nära samband
med denna lag och som på arbetstagarsidan har slutits eller
godkänts av en organisation, vilken är att anse som central
arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet.
Ändras de förutsättningar som ligger till grund för ett
medgivande enligt första stycket, ska den som fått medgivandet
eller fartygets befälhavare utan dröjsmål underrätta den
myndighet som lämnat medgivandet om ändringen. I ett sådant
fall får andra villkor för medgivandet föreskrivas eller, om
ändringen innebär risk för arbetstagarnas skydd, medgivandet
återkallas. Ett medgivande får också återkallas, om villkoren i
det inte iakttas. Lag (2010:1555).
60 § Regeringen får förordna att denna lag helt eller delvis skall gälla
även sjöman på utländskt fartyg. Lag (1975:739).
61 § Har sjöman i sin anställning annan arbetsgivare än redaren, svarar
redaren jämte arbetsgivaren för arbetsgivarens skyldighet mot sjömannen
enligt denna lag.
Tillsyn
61 a § Bestämmelser om tillsyn finns i fartygssäkerhetslagen
(2003:364). Lag (2012:93).
Ansvarsbestämmelser
62 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 15 §
första eller andra stycket, 20 § första stycket, 21 § första
stycket jämfört med 22-24 §§, 26 § andra stycket, 27 § tredje
stycket eller 37 § döms till böter.
En befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot
45 § döms till böter. Lag (2000:852).
63 § Bryter en befälhavare mot 37 § första eller andra stycket
eller 45 §, döms sjömannens arbetsgivare till böter om han
uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att göra vad som
skäligen kunnat krävas av honom för att förhindra förseelsen.
Om 15 § första eller andra stycket, 37 § första eller andra
stycket eller 45 § åsidosätts i fråga om en arbetstagare som är
anställd av annan än redaren, döms redaren till böter, om han
uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att göra vad som
skäligen kunnat krävas av honom för att förhindra förseelsen.
Om en arbetstagare används i fartygsarbete i strid med 45 §,
döms vårdnadshavaren till böter, om han känt till förseelsen.
Lag (2000:852).
64 § En ledamot av fartygsnämnden som vid sin medverkan i
nämnden är partisk eller brister i omsorg, döms till böter
eller fängelse i högst sex månader.
En ledamot av fartygsnämnden får inte obehörigen yppa vad han
har fått veta i denna egenskap. Lag (2000:852).
65 § En sjöman som i strid med 51 § första stycket uppsåtligen
eller av oaktsamhet tar med sig gods, som kan utsätta fartyget,
ombordvarande eller last för fara eller vålla oordning ombord,
döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Lag (2000:852).
66 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet missbrukar rätten
att bruka våld enligt 53 § första stycket eller att ta någon i
förvar ombord enligt 54 §, döms till böter eller fängelse i
högst sex månader. Lag (2000:852).
67 § Förgriper sig sjöman med våld eller hot om våld på befälhavaren
eller annan förman på fartyget i dennes tjänsteutövning eller för att
tvinga honom till eller hindra honom från tjänsteåtgärd eller hämnas för
sådan åtgärd, dömes till fängelse i högst två år.
Är brottet ringa, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.
68 § Gör sjöman myteri genom att visa uppsåt att med förenat våld sätta
sig upp mot befälhavaren, dömes anstiftare och anförare till fängelse i
högst två år samt annan deltagare till böter eller fängelse i högst sex
månader.
Har deltagare i myteri gått till förenat våld på person eller egendom,
dömes anstiftare och anförare till fängelse i högst sex år samt annan
deltagare till fängelse i högst två år.
69 § För förberedelse eller stämpling till brott som avses i
68 § eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra sådant
brott döms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
Detsamma gäller för försök eller förberedelse till brott som
avses i 67 §, om inte brottet skulle ha varit att anse som
ringa om det hade fullbordats. Lag (2016:543).
70 § Åsidosätter sjöman i annat fall än som avses i 62, 65 eller 67-69 §
uppsåtligen sin skyldighet enligt 47 § första stycket att efterkomma
given order eller föreskrift och har ordern eller föreskriften betydelse
för fartygets, ombordvarandes eller lastens säkerhet, dömes till böter
eller fängelse i högst sex månader.
71 § Om den som fått ett medgivande enligt 59 § eller fartygets
befälhavare uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter föreskriven
underrättelseskyldighet eller något villkor i medgivandet, döms han till
böter. Lag (1989:992).
72 § Allmänmt åtal för brott som avses i 70 § får väckas endast om
redaren, befälhavaren eller målsägande anger brottet till åtal eller
åtal är påkallat från allmän synpunkt. Lag (1975:739).
73 § Vid tillämpning av 62, 63, 66-69, 71 eller 72 § jämställes med
befälhavare den som trätt i befälhavarens ställe.
74 § Till straff enligt denna lag skall ej dömas, om gärningen är
belagd med strängare straff i annan lag.
Laga domstol
75 § Om behörighet för tingsrätt att upptaga tvistemål enligt denna lag
gäller, utöver bestämmelserna i 10 kap. rättegångsbalken, att talan får
väckas vid tingsrätten för den ort där fartyget finns eller där fartyget
har sin hemort.
Är flera redare i ett fartyg, skall fartygets hemort anses som rederiets
hemvist.
76 § Mål om ansvar för brott som avses i denna lag får upptagas av
Göteborgs tingsrätt, om behörig domstol ej finns enligt 19 kap.
rättegångsbalken.
Övergångsbestämmelser
2020:1030
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för insättningar
i aktiebolag och ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2
och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen
(2020:1026) om upphävande av lagen (2004:299) om
inlåningsverksamhet.