Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Den som i självdeklaration till ledning för taxering av inkomst har att uppgiva intäkt av skogsbruk skall för beskattningsår, för vilket taxering i första instans sker något av åren 1975, 1976, 1977 eller 1978, insätta viss del av intäkt som hänför sig till perioden den 1 november 1974--den 31 december 1975 på särskilt räntelöst konto i riksbanken (investeringskonto för skog) enligt bestämmelserna i denna lag. Skattskyldig får erhålla uppskov med taxering till kommunal och statlig inkomstskatt för det belopp, som enligt denna lag skall insättas på investeringskonto. Denna lag gäller icke företag som är skyldigt att göra avsättning till särskild investeringsfond enligt lagen (1974:988) om avsättning till särskild investeringsfond eller den som enligt 7 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är frikallad från skattskyldighet för inkomst av jordbruksfastighet. (Jämför 1974:770 ö.b.) 2 § Insättning på investeringskonto skall göras med belopp, som motsvarar summan av 1. tjugo procent av den för beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som avyttrats genom överlåtelse av avverkningsrätt, 2. tio procent av den för beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter, samt 3. tio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret uttagits för förädling i egen rörelse. Insättning skall dock icke i något fall ske med högre belopp än nettointäkten av den förvärvskälla, varifrån intäkten av skogsbruk härrör. 3 § Insättning avseende viss förvärvskälla behöver ej ske, om beloppet understiger 10 000 kronor. Belopp, som skall insättas på investeringskonto, avrundas nedåt till jämna hundratal kronor. 4 § Till ledning för bestämmande av belopp, som skall insättas på investeringskonto, skall skattskyldig vid självdeklaration foga utredning enligt av riksskatteverket fastställt formulär. Vidare skall den skattskyldige vid självdeklarationen foga bevis från riksbanken om inbetalning till investeringskonto. Har den skattskyldige under beskattningsåret haft intäkt av skogsbruk från mer än en förvärvskälla skall utredning, som i första stycket avses, förebringas särskilt för varje förvärvskälla. 5 § Medel, som skattskyldig enligt denna lag är skyldig att insätta på investeringskonto, skall vara inbetalade till riksbanken senast den dag han enligt 34 § taxeringslagen (1956:623) skall avlämna allmän självdeklaration för beskattningsåret. (Jämför 1974:773 ö.b.) 6 § Riksbanken lämnar den skattskyldige bevis om inbetalning till investeringskonto för skog. Vidare skall riksbanken lämna uppgift om inbetalningen till länsstyrelsen. Hos riksbankens huvudkontor i Stockholm föres register över samtliga investeringskonton för skog. 7 § Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t förordnar får efter ansökan medge att medel, som inbetalats till investeringskonto för skog, under tid och under de villkor i övrigt som därvid bestämmes får tagas i anspråk för investeringar i jordbruk eller skogsbruk ävensom för kostnader för arbeten som är avsedda att främja jordbruket eller skogsbruket. Beslut att medel, som inbetalats till investeringskonto för skog, får tagas i anspråk tillställes den skattskyldige, länsskattemyndigheten och riksbanken. Efter framställning av den skattskyldige skall riksbanken utbetala belopp i enlighet med beslutet från den skattskyldiges investeringskonto för skog. Vid utbetalning skall tidigare gjord inbetalning tas i anspråk före senare gjord inbetalning. Sedan fem år förflutit från den dag då inbetalning till investeringskonto för skog skett äger den skattskyldige efter uppsägning hos riksbanken utfå vad som återstår på kontot av denna inbetalning. Om utbetalning enligt andra och tredje styckena underrättar riksbanken länsskattemyndigheten. Lag (1986:1327). 8 § Belopp, för vilket uppskov med taxeringen erhållits, skall av skattskyldig, vars inkomst beräknas enligt kontantprincipen, upptagas som intäkt av jordbruksfastighet för beskattningsår, då uttag från investeringskontot sker. För skattskyldig, vars inkomst beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, utgör medlen icke skattepliktig inkomst. Å andra sidan får utgifter, till den del de bestritts med sådana medel, vid taxeringen icke avdragas såsom driftkostnad. Har medlen använts för att anskaffa tillgång för stadigvarande bruk, får vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad för tillgången anses endast den del av kostnaden som icke täckts av vad som sålunda tagits i anspråk. Har medlen enligt medgivande tagits i anspråk för anskaffning i råvaror eller för anskaffning eller tillverkning av hel- eller halvfabrikat, utgör medlen skattepliktig inkomst, men å andra sidan skall vid tillämpningen av 41 § kommunalskattelagen (1928:370) och anvisningarna till nämnda paragraf den del av nu avsedda slag av tillgångar för vilka anskaffningskostnaderna täckts av de ianspråktagna medlen icke medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Utbetalas belopp, som inbetalats till investeringskonto för skog, enligt 7 § tredje stycket, skall beloppet omedelbart tagas upp som intäkt av jordbruksfastighet. 9 § Medel, som utbetalats från investeringskonto för skog i enlighet med medgivande, skall den skattskyldige återbetala till riksbanken i den mån medlen icke använts enligt medgivandet eller därmed förenat villkor. Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t förordnar meddelar beslut om återbetalning och den tid inom vilken återbetalning skall ske. Beslutet tillställes den skattskyldige och riksbanken. För det beskattningsår, varunder beslut om återbetalning meddelas, skall till beskattning upptagas ett belopp motsvarande en tiondel av vad som enligt beslutet skall återbetalas. Föreligger synnerliga skäl, får Kungl. Maj:t medge befrielse från denna beskattningsåtgärd. 10 § Har någon på investeringskonto inbetalat lägre eller högre belopp än det för vilket uppskov med inkomsttaxering erhållits, skall länsstyrelsen förordna om inbetalning av resterande belopp jämte ränta enligt 11 § första stycket eller återbetalning av överskjutande belopp. Inbetalning av resterande belopp jämte ränta skall ske inom den tid länsstyrelsen bestämmer. Förordnande, som avses i första stycket, skall meddelas snarast möjligt och utan avvaktan på att inkomsttaxeringen vinner laga kraft. Har den skattskyldige anfört besvär över inkomsttaxeringen med yrkande att erhålla uppskov med taxeringen med högre belopp än som medgivits, skall dock förordnande om återbetalning icke meddelas förrän ärendet slutligen prövats. 11 § På belopp, som skall inbetalas enligt 10 § första stycket, skall den skattskyldige till statsverket erlägga ränta för år räknat med tolv procent från och med månaden efter den då insättning skolat ske enligt 5 § till och med den månad då inbetalning skall ske enligt länsstyrelsens beslut, dock ej i något fall för längre tid än två år. Om det finns särskilda skäl, kan länsstyrelsen helt eller delvis befria honom från nämnda ränta. Betalas icke belopp inom tid eller på sätt som föreskrives i denna lag, skall länsstyrelsen besluta om indrivning enligt de bestämmelser som gäller vid indrivning av skatt enligt uppbördslagen (1953:272). Restavgift enligt 58 § 1 mom. lagen utgår på beloppet, varvid 58 § 2 mom. samma lag äger motsvarande tillämpning. (Jämför 1974:771 ö.b. p 3) 12 § Föreligger synnerliga skäl, får Kungl. Maj:t medge befrielse helt eller delvis från skyldighet att göra insättning på investeringskonto för skog. Kungl. Maj:t får även medge att inbetalning som avses i denna lag får göras vid senare tidpunkt och att återbetalning får ske före utgången av den i 7 § tredje stycket angivna tiden. 13 § Har utredning icke lämnats enligt 4 §, skall den skattskyldige anmanas att avge sådan utredning. I anmaning får vite föreläggas. I fråga om fullgörande av skyldighet att avge utredning äger 47 § taxeringslagen (1956:623) motsvarande tillämpning. Taxeringsnämnd skall fastställa det belopp, för vilket skattskyldig skall erhålla uppskov med taxering. Lämnas ej utredning, som avses i 4 §, skall taxeringsnämnden med ledning av den skattskyldiges självdeklaration eller eljest tillgängliga uppgifter fastställa det belopp för vilket skattskyldig skall erhålla uppskov med taxering. 14 § Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om insättning enligt denna lag avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder att sådan insättning sker med för lågt belopp dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som med avsikt att insättning skall ske med för lågt belopp underlåter att avge handling och därigenom föranleder att för låg insättning sker. I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första stycket. Ansvar enligt första stycket inträder ej för den som frivilligt vidtager åtgärd, som leder till att insättningen kan ske med rätt belopp. 15 § Det åligger taxeringsnämndens ordförande i den kommun där den skattskyldige skall taxeras till statlig inkomstskatt att upprätta särskild förteckning enligt fastställt formulär på sådana, som är skyldiga att insätta medel på investeringskonto. I förteckningen skall för varje skattskyldig anmärkas dels belopp för vilket uppskov med taxering medgivits dels ock storleken av på investeringskonto inbetalade belopp. Den upprättade förteckningen skall av ordföranden insändas till länsstyrelsen samtidigt som deklarationer och andra handlingar enligt 71 § taxeringslagen (1956:623) dit överlämnas. Ändras efter besvär eller eljest det belopp, för vilket uppskov med taxering medgivits, skall skattechefen utan dröjsmål underrätta länsstyrelsen därom. (Jämför 1974:773 ö.b.) 16 § Hos länsskattemyndighet föres register över investeringskonton för skog. Lag (1986:1327). Övergångsbestämmelser 1974:989 Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Skyldighet att göra avsättning enligt denna lag föreligger icke beträffande köpeskilling för skog, som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt, eller för avyttrade skogsprodukter, där skriftligt avtal om avyttringen träffats före den 1 januari 1974. 1986:486 Enligt riksdagens beslut föreskrivs att följande lagar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1990, nämligen 1. lagen (1974:325) om avsättning till arbetsmiljöfond, 2. lagen (1974:988) om avsättning till särskild investeringsfond, 3. lagen (1974:989) om insättning på investeringskonto för skog. Belopp som enligt nämnda lagar avsatts eller för vilket uppskov med taxeringen erhållits skall vid 1989 års taxering tas upp som intäkt i den förvärvskälla där avdraget för avsättningen gjorts eller till vilken uppskovet hänför sig. Taxeras inte den skattskyldige vid 1989 års taxering på grund av förlängt räkenskapsår skall beloppet i stället tas upp som intäkt vid 1990 års taxering.