Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelse 1 § I denna förordning meddelas bestämmelser till skydd mot att karantänssjukdomar införes i riket eller sprides till utlandet genom land-, luft- eller sjötrafik. Med karantänssjukdom avses gula febern, kolera, pest och smittkoppor. I fråga om trafiken mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge finns i vissa hänseenden särskilda bestämmelser. Organisatoriska bestämmelser 2 § Hälsovårdsnämnden svarar inom kommunen för att de åtgärder vidtages som denna förordning föreskriver. 3 § Vid karantänshamn och karantänsflygplats skall finnas den personal och den utrustning som behövs för kontroll av trafiken till förhindrande av att karantänssjukdom införes i riket eller sprides till utlandet. Socialstyrelsen bestämmer efter samråd med berörda kommuner vilka hamnar och flygplatser som skall vara karantänshamnar och karantänsflygplatser. 4 § Vid varje karantänshamn och karantänsflygplats skall finnas karantänsläkare med god kännedom om de internationella hälsovårdsbestämmelser som har antagits av världshälsoorganisationen. Karantänsläkaren förordnas av hälsovårdsnämnden efter samråd med socialstyrelsen. Socialstyrelsen, landstingskommunen, länsstyrelsen, distriktstullkammaren och polisstyrelsen skall underrättas om förordnandet. Förordning (1981:617). 5 § Under hälsovårdsnämnden skall karantänsläkaren leda den sanitära kontrollen vid karantänshamn och karantänsflygplats. Karantänsläkaren utför läkarbesiktning samt verkställer ympning och utfärdar bevis därom. Karantänsläkare har i fråga om karantänssjukdom samma behörighet som distriktsläkare enligt smittskyddslagen (1968:231). 6 § I kommun utan karantänsläkare, stadsläkare eller motsvarande läkare åligger det den läkare som inom kommunen fullgör distriktsläkares uppgifter enligt smittskyddslagen att biträda hälsovårdsnämnden vid fullgörande av nämndens åligganden enligt denna förordning. 7 § Hälsovårdsnämnden kan uppdraga åt karantänsläkare eller läkare som avses i 6 § att på nämndens vägnar meddela beslut som enligt förordningen ankommer på nämnden. Sådant beslut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. 8 § Är område inom eller utom riket enligt de internationella hälsovårdsbestämmelserna att betrakta som smittat av karantänssjukdom och kan fara anses föreligga att sjukdomen införes i riket eller härifrån sprides till utlandet, skall socialstyrelsen förklara området smittat av sjukdomen. Området skall anses som smittat till dess socialstyrelsen förklarar området fritt från smittan. 9 § Bevis om ympning mot gula febern eller mot smittkoppor skall utfärdas med engelsk eller fransk text enligt formulär, som faställts i de internationella hälsovårdsbestämmelser som har antagits av världshälsoorganisationen. Allmänna sanitära bestämmelser 10 § Sanitära åtgärder som avses i denna förordning skall utföras utan dröjsmål och på sådant sätt att de ej vållar onödigt obehag, fara för någons hälsa, skada på transportmedel eller brandfara. När sanitära åtgärder utföres beträffande last, bagage och annat gods, skall alla försiktighetsmått vidtagas som behövs för att förhindra skada. På begäran skall hälsovårdsnämnd meddela bevis om vidtagen sanitär åtgärd. Åtgärder vid ankomst 11 § Hälsovårdsnämnd skall vidtaga de åtgärder som behövs för att förhindra att förtyg inom svenskt inre vatten släpper ut fast eller flytande avfall som kan medföra risk för spridning av karantänssjukdom. 12 § Vid ankomsten till första svenska hamn skall befälhavare på fartyg till tulltjänsteman överlämna deklaration om hälsotillståndet ombord, om ej hälsovårdsnämnden har beslutat annat. Tulltjänstemannen skall snarast översända deklarationen till hälsovårdsnämnden. Deklaration som avses i första stycket behöver ej avlämnas om fartyget senast har besökt hamn i Danmark, Finland eller Norge eller inom 21 dagar före ankomsten endast har besökt hamnar i Europa, Amerikas förenta stater eller Canada. Socialstyrelsen kan för viss tid föreskriva inskränkning häri om de sanitära förhållandena påkallar det. 13 § Ankommer fartyg från hamn i område som har förklarats smittat med karantänssjukdom inom inkubationstiden för sjukdomen skall tulltjänsteman som avses i 12 § omedelbart underräta karantänsläkaren. Första stycket skall äga motsvarande tillämpning om det ombord på fartyget finns person som har vistats inom smittat område på sådan tid att inkubationstiden för karantänssjukdom ej har gått ut vid fartygets ankomst till svensk hamn. 14 § Socialstyrelsen meddelar föreskrifter i fråga om åtgärder som vid olika karantänssjukdomar skall företagas beträffande smittade eller misstänkt smittade transportmedel och personer som ankommer från utrikes ort, gods ombord på sådant transportmedel samt bagage och andra föremål som medföres av sådan person. Vid fastställande av dessa föreskrifter skall styrelsen beakta de internationella hälsovårdsbestämmelser som har antagits av världshälsoorganisationen. Uppkommer fråga om intagning på sjukhus, isolering eller annan inskränkning i någons rörelsefrihet gäller vad som är föreskrivet i 7 § smittskyddslagen (1968:231) för fall där någon misstänkes lida av allmänfarlig sjukdom eller för smitta av sådan sjukdom. 15 § Fartyg får ej med stöd av denna förordning vägras tillträde till hamn. Finner hälsovårdsnämnden viss åtgärd påkallad men kan sådan åtgärd, till följd av att behövlig sanitär utrustning saknas, ej vidtagas i den hamn som fartyget har ankommit till, skall fartyget hänvisas till närmaste hamn som har den utrustning som kräves. 16 § Vägrar befälhavare på fartyg att underkasta sig åtgärd som hälsovårdsnämnd föreskrivit får fartyget ej hindras att fortsätta sin resa. Annan hamn inom riket får dock ej anlöpas. Fartyget skall tillåtas intaga bränsle, vatten och andra förnödenheter som behövs under förutsättning att det kan ske utan risk för att smitta överföres. 17 § Lots, tulltjänsteman eller tjänsteman vid kustbevakningen som först kommer ombord på fartyg skall underrätta befälhavaren om dennes åligganden enligt denna förordning. Förordning (1988:484). 18 § Vad i 12, 13, 15 och 16 §§ sägs om fartyg och hamn skall äga motsvarande tillämpning beträffande luftfartyg och internationell flygplats. Bestämmelserna i 17 § skall beträffande luftfartyg avse trafikpersonal på internationell flygplats. Om luftfartyg vid ankomsten till riket landar på annan plats än internationell flygplats, skall befälhavaren genast underrätta hälsovårdsnämnden eller annan offentlig myndighet. Underrättas annan myndighet än hälsovårdsnämnden om landningen, skall myndigheten genast vidarebefordra underrättelsen till hälsovårdsnämnden. Gods som har befordrats med luftfartyget får ej avlägsnas från landningsplatsen utan tillstånd av hälsovårdsnämnden. 19 § Bagage som medföres av 1. smittad person eller den som misstänkes föra smitta, 2. person, som innehar smittade föremål, 3. person hos vilken har påträffats insekter som kan överföra karantänssjukdom, får renas från smitta eller befrias från ohyra. 20 § Post, tidningar och trycksaker som ej är bagage får ej underkastas åtgärd enligt denna förordning. Sådan åtgärd får dock om mottagaren medger det vidtagas beträffande postpaket som kommer från kolerasmittat område och misstänkes innehålla livsmedel. Motsätter sig mottagaren att åtgärd vidtages skall paketet återständas till avsändaren. Åtgärder vid avresa m.m. 21 § Har någon enligt smittskyddslagen (1968:231) på grund av karantänssjukdom ålagts intagning på sjukhus eller isolering och får hälsovårdsnämnd i kommun med hamn, flygplats eller gränsstation kännedom om det, skall nämnden tillse att de åtgärder vidtages som behövs för att hindra denne från att resa ut ur riket. Har någon meddelats mindre ingripande åläggande får han icke vägras att lämna riket. Resenären skall dock meddela den hälsovårdsnämnd med vilken han stått i förbindelse tidpunkten för avresan och målet för resan. Hälsovårdsnämnden skall underrätta hälsovårdsmyndigheten på ankomstorten om avresan och det åläggande som har gällt. Hälsovårdsnämnd i kommun med hamn, flygplats eller gränsstation skall vidtaga de åtgärder som behövs för att förebygga att smittämne som kan orsaka karantänssjukdom överförs till transportmedel eller godsbehållare. Råttbekämpning 22 § Hälsovårdsnämnd i kommun med hamn skall vidtaga de åtgärder som behövs för att utrota råttor i hamnen och för att säkra hamnens anläggningar mot råttor. 23 § På fartyg som anlöper hamnar i annat land än Sverige, Danmark, Finland eller Norge skall råttor utrotas regelbundet om fartyget ej är fritt från råttor. Första stycket gäller ej fiskefartyg, fritidsfartyg, bogserfartyg, bärgningsfartyg, lotsfartyg eller örlogsfartyg. 24 § Befälhavare på fartyg som avses i 23 § första stycket skall vid ankomst till svensk hamn för tulltjänsteman förete bevis om att utrotning av råttor har skett eller bevis om att utrotning ej har behövts. Företes ej giltigt sådant bevis, skall tulltjänstemannen ofördröjligen anmäla detta till hälsovårdsnämnden. 25 § Bevis om att utrotning av råttor skett eller om att utrotning ej har behövts får utfärdas av hälsovårdsnämnd i kommun med karantäns hamn eller av annan hälsovårdsnämnd som därtill bemyndigats av socialstyrelsen. 26 § Bevis som avses i 25 § gäller under sex månader. Hälsovårdsnämnd som avses i 25 § får förlänga giltighetstiden med en månad om det behövs för att fartyg skall kunna avgå till hamn där utrotning eller undersökning kan ske. Anteckning om förlängning skall göras på beviset. Bevis som har utfärdats utomlands enligt de internationella hälsovårdsbestämmelserna har samma giltighet som här i riket utfärdat bevis. 27 § Har fartyg ej giltigt bevis enligt 25 eller 26 § skall hälsovårdsnämnd som avses i 25 § besiktiga fartyget och om det behövs vidtaga åtgärder för att utrota råttor ombord. Hälsovårdsnämnden skall därefter utfärda bevis om att utrotning av råttor har skett eller ej har behövts. Finner annan hälsovårdsnämnd än sådan som avses i 25 § att utrotning behövs beträffande visst fartyg, får hälsovårdsnämnden föreskriva att fartyget skall avgå till närmaste hamn i kommun vars hälsovårdsnämnd har behörighet som avses i nämnda paragraf. Avgifter m.m. 28 § Taxa för avgifter till hälsovårdsnämnd för smittrening, desinfektion, utrotning av råttor och för besiktning enligt 27 § första stycket fastställes av socialstyrelsen efter samråd med riksrevisionsverket, sjöfartsverket och luftfartsverket. Avgift får ej tagas ut för annan åtgärd enligt denna förordning. 29 § I fråga om kostnader för sluten vård på sjukvårdsanstalt av smittad person eller person som misstänkes föra smitta gäller vad som stadgas i 23 § tredje och fjärde styckena smittskyddslagen (1968:231). Tillsyn m.m. 30 § Socialstyrelsen har den högsta tillsynen över tillämpningen av denna förordning utom vad avser åligganden för annan central myndighet eller personal som lyder under sådan myndighet. Socialstyrelsen skall fullgöra de uppgifter som enligt de av världs hälsoorganisationen antagna internationella hälsovårdsbestämmelserna ankommer på nationell hälsovårdsförvaltning. 31 § Ytterligare föreskrifter för att hindra att karantänssjukdomar införes i riket eller sprides till utlandet meddelas av socialstyrelsen med beaktande av de internationella hälsovårdsbestämmelser som antagits av världshälsoorganisationen. Föreskrifter som berör rikspolisstyrelsens, sjöfartsverkets, luftfartsverkets, tullverkets eller kustbevakningens verksamhetsområde skall utfärdas efter samråd med den berörda myndigheten. Förordning (1988:484). 32 § Polis-, passkontroll-, tull-, lots- och hamnpersonal, personal vid sjöfartsinspektionen och kustbevakningen samt trafikpersonal vid internationella flygplatser skall, var och en inom sitt verksamhetsområde, vaka över efterlevnaden av denna förordning och tillämpningsföreskrifter till förordningen. Polis- och passkontrollpersonal skall medverka vid kontroll av ympningsbevis vid internationell flygplats. Förordning (1988:484). Ansvar, besvär m.m. 33 § Till böter dömes den som 1. underlåter att lämna deklaration om hälsotillståndet ombord på fartyg eller luftfartyg eller lämnar oriktig uppgift i sådan deklaration, 2. underlåter att fullgöra underrättelseskyldighet enligt 18 §, 3. bryter mot föreskrift som socialstyrelsen meddelar med stöd av denna förordning. 34 § Talan mot beslut av hälsovårdsnämnd enligt denna förordning föres hos länsstyrelsen genom besvär. Beslut som har meddelats enligt denna förordning länder omedelbart till efterrättelse.