Post 9235 av 10924 träffar
SFS-nummer ·
1974:589 ·
Visa register
Förordning (1974:589)
med instruktion för arbetsdomstolen
Departement: Arbetsmarknadsdepartementet
Utfärdad: 1974-06-02
Författningen har upphävts genom: SFS 1988:1137
Upphävd: 1989-01-01
Inledande bestämmelser
1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 2 §, 3 § 1
samt 4, 9, 16 och 17 §§, tillämpas på arbetsdomstolen. Bestämmelserna i
11, 12 och 18 §§ gäller dock endast i fråga om administrativt ärende.
Organisation m.m.
2 § Arbetsdomstolen har sitt säte i Stockholm.
Vid domstolen skall finnas kansli, som hålles öppet för allmänheten på
bestämda tider.
3 § I arbetsdomstolen tjänstgör, utöver ledamöter och ersättare som
avses i 3 kap. lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, en
avdelningsdirektör, sekreterare, notarier och andra tjänstemän i
enlighet med vad som har beslutats av regeringen samt ytterligare
personal om det behövs och medel finns tillgängliga.
Notarie förordnas för högst ett år. Skall anställningen upphöra vid
förordnandetidens utgång, gäller inte 30 § lagen (1982:80) om
anställningsskydd. Förordning (1982:95).
4 § Regeringen utser en av ordförandena i arbetsdomstolen att för sin
tjänstetid vara chef för domstolen i administrativt hänseende.
Domstolens administrative chef för ordet när mål eller ärende avgöres av
domstolen i dess helhet eller i kollegium. Förordning (1977:568).
5 § Ledamöterna indelas för tjänstgöring på ett sätt som främjar
fördelning av domstolsarbetet och cirkulation mellan ledamöterna.
6 § När arbetsdomstolen sammanträder med två ledamöter för vardera
arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan skall i mål, som är av allmän
betydelse för förhållandena på arbetsmarknaden, deltaga en ledamot som
utsetts efter förslag av Svenska arbetsgivareföreningen, en ledamot som
utsetts efter förslag av Svenska kommunförbundet eller
Landstingsförbundet eller representerar staten som arbetsgivare, en
ledamot som utsetts efter förslag av Landsorganisationen i Sverige och
en ledamot som utsetts efter förslag av Tjänstemännens
centralorganisation.
Vid huvudförhandling i mål som huvudsakligen har betydelse endast för
visst förhandlingsområde eller när arbetsdomstolen sammanträder med
endast en ledamot för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan
deltager av sådana ledamöter de som utsetts efter förslag av
organisationer vars förhandlingsområde tvisten huvudsakligen rör.
Förordning (1977:568).
7 § Är ledamot hindrad att tjänstgöra i visst mål skall, vid tillämpning
av 3 kap. 4 § andra stycket lagen (1974:371) om rättegången i
arbetstvister, normalt annan ledamot kallas att tjänstgöra eller, om
även denne har förhinder, ersättare i den ordning som de blivit
förordnade. Därvid skall en av de ersättare som utsetts efter förslag av
Centralorganisationen SACO/SR utgöra första ersättare för de ledamöter
som utsetts efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation.
Om ledamot till följd av 3 kap. 6 § lagen om rättegången i arbetstvister
har att avträda från huvudförhandling i visst mål skall iakttagas att
den som förordnats till ledamot tjänstgör framför ersättare och att
tjänstgöringen i övrigt bestämmes enligt den ordning som förordnande
skett. Förordning (1977:568).
8 § Närmare bestämmelser om grunderna för ledamöternas tjänstgöring och
domstolens sammansättning meddelas av arbetsdomstolen.
I övrigt bestämmes domstolens sammansättning i visst mål av ordföranden
i målet.
Handläggning av mål
9 § Målen fördelas mellan ordförandena efter turordning. Efter beslut av
arbetsdomstolens administrative chef tilldelas vice ordförande mål.
Under ordförandena och under sådan vice ordförande som tilldelas mål
fördelas målen mellan sekreterarna efter turordning. Fördelning av mål
sker så snart målet kommit in.
Vid bestämmande av turordning skall iakttas att arbetsbördan såvitt
möjligt bli jämnt fördelad samt att sekreterarnas tjänstgöring fördelas
lika mellan ordförandena och sådan vice ordförande som tilldelas mål.
Förordning (1988:652).
10 § Ordförande och sådan vice ordförande som tilldelas mål leder
beredningen av mål som tilldelats honom och skall, om ej särskilda skäl
föranleder annat, deltaga i målets handläggning och avgörande.
Förordning (1988:652).
11 § Sekreterare svarar, enligt vad som föreskrivs i 3 kap. 8 § lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister, för beredning och
föredragning av mål som tilldelats honom samt biträder i övrigt vid
målets handläggning enligt de riktlinjer och i den omfattning som
ordföranden eller, om en vice ordförande tilldelats målet, denne
bestämmer.
Sekreterare får vid beredning av mål inte
1. avvisa ombud eller biträde,
2. utdöma vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iakttaga
föreläggande,
3. avvisa utredning,
4. besluta om syn,
5. förordna om ersättning för någons medverkan i mål,
6. avslå ansökningar om allmän rättshjälp eller besluta i frågor om byte
av biträde enligt rättshjälpslagen (1972:429).
Sekreterare får hålla muntlig förberedelse, förhör med part eller annan
eller upptaga bevis utom huvudförhandling endast om ordföranden i visst
mål eller, om en vice ordförande tilldelats målet, denne förordnat att
så skall ske.
Sekreterare skall hålla ordföranden eller, om en vice ordförande
tilldelats mål, denne underrättad om målen samt, när anledning
förekommer, inhämta besked om åtgärder som bör vidtagas. Om mål eller
däri uppkommen fråga fordrar skyndsamt avgörande skall sekreteraren
genast anmäla detta för ordföranden eller, om målet tilldelats en vice
ordförande, denne.
Notarie tjänstgör som protokollförare vid muntlig förberedelse och
biträder i övrigt i sekreterares arbete enligt ordförandes närmare
bestämmande. Förordning (1988:652).
11 a § Avdelningsdirektören tjänstgör, efter förordnande som avses i 3
kap. 8 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, som ordförande
vid muntlig förberedelse och biträder i övrigt vid handläggningen av mål
i den omfattning som hans administrativa arbete medger det. Därvid äger
bestämmelserna i 11§ första-tredje styckena motsvarande tillämpning.
Förordning (1977:568).
12 § Annan tjänsteman än avdelningsdirektören, sekreterare eller notarie
biträder med göromål enligt närmare bestämmande av arbetsdomstolen.
Därvid får den som vunnit tillräcklig erfarenhet förordnas att på eget
ansvar
1. föra dagbok över mål, minnesbok över domstolens sammanträden och
arkivförteckning,
2. underteckna och expediera kallelser, förelägganden och andra
meddelanden om handläggningen av mål,
3. vidtaga de åtgärder som ankommer på arbetsdomstolen i samband med
delgivning,
4. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar,
5. föra de anteckningar om rättshjälpskostnader som har föreskrivits
samt göra avräkningar enligt 30 § rättshjälpslagen (1972:429),
6. utfärda lagakrafts- och diariebevis,
7. bestrida göromål enligt expeditionskungörelsen (1964:618) och
stämpelkungörelsen (1964:619),
8. förvalta kassamedel samt handha utbetalning av förskott och
ersättning av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m.fl.
Förordning (1982:95).
13 § Mål eller däri uppkommen fråga skall upptagas till prövning så
snart det kan ske
1. när skyndsam handläggning föreskrives i lag eller annan författning,
2. när målet rör pågående stridsåtgärd eller förhandlingsvägran,
3. när fråga är om förordnande för tiden intill dess lagakraftägande dom
eller beslut föreligger i målet,
4. när fråga är om kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap.
rättegångsbalken,
5. när fråga är om återförvisning av mål till tingsrätt enligt 50 kap.
24 § rättegångsbalken,
6. när fråga är om prövningstillstånd enligt 49 kap. 12 §
rättegångsbalken.
I övrigt upptages målen till prövning i den ordning de kommit in, om ej
målets beskaffenhet eller särskilda omständigheter föranleder annat.
Förordning (1987:970).
Dagbok och aktbildning
14 § Över inkomna mål skall, i huvudsaklig överensstämmelse med vad som
är föreskrivet för tingsrätt, vid arbetsdomstolen föras dagbok enligt de
närmare anvisningar som meddelas av domstolen. Särskild dagbok föres
över mål som fullföljes i domstolen.
15 § I fråga om aktbildning i arbetsdomstolen och vad som hänger samman
därmed gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet för tingsrätt.
Handläggning av administrativa ärenden
16 § Administrativt ärende avgöres av arbetsdomstolen i kollegium eller
av domstolens administrative chef i den mån annat ej framgår av denna
instruktion.
Avdelningsdirektören svarar för beredning och föredragning av
administrativa ärenden enligt den administrative chefens närmare
bestämmande. Förordning (1977:568).
17 § Kollegium består av ordförandena vid arbetsdomstolen, en av de
ledamöter som avses i 3 kap. 2§ tredje stycket lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister samt, av de ledamöter som avses i 3 kap. 3§
samma lag, en som utsetts efter förslag av Svenska
arbetsgivareföreningen, en som utsetts efter förslag av Svenska
kommunförbundet eller Landstingsförbundet eller representerar staten som
arbetsgivare, en som utsetts efter förslag av Landsorganisationen i
Sverige och en som utsetts efter förslag av Tjänstemännens
centralorganisation.
Om domstolen ej bestämmer annat, inträder ledamöter i kollegium i den
ordning som följer av 3 kap. 4§ andra stycket lagen om rättegången i
arbetstvister och 7§ i denna instruktion. Förordning (1977:568).
18 § I kollegium avgöres ärende som avser
1. fastställande av grunder för ledamöternas tjänstgöring och
arbetsdomstolens sammansättning,
2. annan viktigare fråga om arbetsdomstolens organisation eller
arbetsformer,
3. förslag till anslagsframställning,
4. förordnande av avdelningsdirektör och sekreterare samt förordnande
som avses i 3 kap. 8 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,
5. fråga om disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning eller
läkarundersökning avseende tjänsteman hos domstolen,
6. fråga avseende tjänsteman hos domstolen om annat skiljande från
tjänsten än avskedande,
7. fråga som domstolens administrative chef hänskjutit dit.
Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas
föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. I
15 kap. 7 § lagen (1976:600) om offentlig anställning och i 26 §
anställningsförordningen (1965:601) finns särskilda bestämmelser om
omröstning i vissa personalfrågor.
I 19 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rätt att få en
avvikande mening antecknad. Förordning (1986:839).
19 § Arbetsdomstolens administrative chef får uppdraga åt
avdelningsdirektören eller annan tjänsteman vid domstolen att i hans
ställe avgöra visst ärende eller grupp av ärenden. Förordning
(1977:568).
20 § Är arbetsdomstolens administrative chef hindrad att utöva sin
tjänst eller är tjänsten ledig och har vikarie ej förordnats, fullgöres
hans åligganden som administrativ chef av den i tjänsten äldste bland
övriga ordförande. I sådant fall får ej fattas administrativt beslut av
större vikt, som kan anstå utan olägenhet.
21 § Ärende, som avser avgivande av yttrande i författningsfråga och som
ej ankommer på arbetsdomstolen i kollegium, avgöres gemensamt av
ordförandena.
Övriga bestämmelser
22 § Om förordnande av ledamöter och ersättare i arbetsdomstolen finns
föreskrifter i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
I övrigt tillsättes tjänst och antages annan personal av
arbetsdomstolen.
Tjänst som sekreterare eller notarie behöver ej kungöras ledig till
ansökan. I fråga om sådan tjänst äger ej heller 13 §
anställningsförordningen (1965:601) tillämpning. Förordning (1982:95).
23 § Ordförande bestämmer om förläggningen av sin semester och om annan
ledighet för sig själv enligt föreskrifterna i 16 § allmänna
verksstadgan (1965:600).
24 § Tjänsteman hos arbetsdomstolen får ej obehörigen yppa innehållet i
dom eller beslut innan det offentliggöres.
Övergångsbestämmelser
1987:970
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988. Bestämmelserna i
deras äldre lydelse gäller dock fortfarande i fråga om mål som handläggs
enligt lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden.