Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Denna förordning gäller i fråga om medel som förvaltas av statlig myndighet eller annat statligt organ. Förordning (1977:383). 2 § Kontanta medel som inte behövs för omedelbart förestående utbetalning skall, om något annat inte har föreskrivits, vara insatta på statsverkets checkräkning i Riksbanken, på postgirokonto eller, efter beslut av regeringen i varje särskilt fall, på räkning i annan bank än Riksbanken. Förordning (1992:266). 3 § Om inte annat har föreskrivits, skall betalningar till och från staten ske över postgiro. Förordning (1992:266). 4 § Riksrevisionsverket får medge undantag från bestämmelserna i 3 §. Undantag får medges om en kostnadseffektiv lösning uppnås för statsverket som helhet och hanteringen av statens betalnings- och redovisningssystem inte försvåras. Undantag får dock inte medges om detta skulle få stor betydelse för Postgirots ekonomi. Förordning (1992:266). 5 § Om anlitandet av en annan betalningsförmedlare än Postgirot innebär att en myndighet får ränteinkomster skall dessa levereras in till inkomsttitel på statsbudgeten. Förordning (1992:266). 6 § Riksrevisionsverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (1992:266). 1977:383 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1977. Beslut, som före den 1 juli 1977 har meddelats om insättande av medel hos Post- och Kreditbanken eller Sveriges Kreditbank, skall från och med nämnda dag avse bank i allmänhet. 1994:14 För tiden fram till utgången av juni månad 1994 gäller dock fortfarande 3 § förordningen (1974:591) om skyldighet för statlig myndighet att anlita Riksbanken eller postgirot.