Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Med tjänsteförsändelse avses i denna förordning en försändelse som lämnas till postbefordran i ett tjänsteärende av någon som har tjänstebrevsrätt. Tjänstebrevsrätt får inte utnyttjas för utbetalningskort eller för inbetalningskort och postanvisningar som avser något annat än förmedling av postförskottsbelopp. Att en arbetstagarorganisation med stöd av ett kollektivavtal har fört in fackliga meddelanden eller artiklar i en personaltidning eller annan sådan publikation utgör inte hinder för att den befordras som tjänsteförsändelse. Förordning (1982:696). 2 § Postavgifterna för tjänsteförsändelser betalas i fråga om de allmänna försäkringskassorna från förslagsanslaget Allmänna försäkringskassor och i övrigt från statsbudgetens förslagsanslag Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser. Statens affärsdrivande verk och riksbanken skall dock betala avgifterna efter faktura från postverket (direktbetalning). Efter medgivande av regeringen kan även andra tjänstebrevsberättigade betala avgifter för tjänsteförsändelser direkt till postverket. Regeringen kan bestämma att den som är tjänstebrevsberättigad skall betala för sin tjänstebrevsrätt på annat sätt än genom direktbetalning. Förordning (1982:696). 3 § Postavgifterna till postverket för tjänsteförsändelser betalas i efterskott för varje kalenderkvartal för dem som inte är direktbetalande. De direktbetalande betalar var och en för sig i efterskott för varje kalendermånad eller, efter överenskommelse mellan postverket och den tjänstebrevsberättigade, för en annan tidsperiod. Beloppen skall grundas dels på statistiska beräkningar, dels på exakta beräkningar. Principerna för beräkningarna bestäms i fråga om dem som inte är direktbetalande efter överenskommelse mellan postverket och riksrevisionsverket. I övriga fall bestäms beräkningsgrunderna efter överenskommelse mellan postverket och den tjänstebrevsberättigade. Är man inte överens om ersättningens storlek, skall frågan underställas regeringen. Förordning (1982:696). 4 § En tjänsteförsändelse skall vara försedd med en frankeringsbeteckning som fastställs av postverket. Frankeringsbeteckningen och avsändarens namn och adress skall anges på försändelsens adressida med tryck eller stämpel eller skriftligen. Avsändarens namn skall anges med den benämning som den tjänstebrevsberättigade har i en förteckning som ges ut av postverket. 5 § Regeringen kan medge att försändelser som är adresserade till en tjänstebrevsberättigad får lämnas till postbefordran ofrankerade. Postavgifterna för sådana försändelser betalas på samma sätt som för tjänsteförsändelser. Medgivandena skall tas upp i en förteckning som ges ut av postverket. 6 § Beteckningar som anger att försändelser är tjänsteförsändelser får inte användas för andra postförsändelser. En mottagare som misstänker att tjänstebrevsrätten har missbrukats bör anmäla detta till postverket eller till vederbörande polis- eller åklagarmyndighet. Medför postbefordran i ett visst fall högre totala kostnader för statsverket än ett annat tillgängligt transportsätt, skall det andra transportsättet användas om det inte medför väsentliga olägenheter. Detsamma gäller om försändelsen med hänsyn till vikten, omfånget eller beskaffenheten i övrigt inte lämpar sig för postbefordran. Avsändaren av en tjänsteförsändelse får begära rekommendation, assurans, mottagningsbevis, ilbefordran, expressutdelning, lördagsutdelning eller någon annan tilläggstjänst när det anses nödvändigt. 7 § Den som missbrukar en tjänstebrevsrätt eller som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet medverkar till ett sådant missbruk döms till böter, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken. Detsamma gäller om någon utan stöd av tjänstebrevsrätt förser en försändelse med sådana beteckningar som avses i 4 § för att undgå postavgift. 8 § Postverket får begära postavgifter för försändelser som har lämnats till postbefordran i strid mot bestämmelserna i denna förordning. 9 § Postverket får utfärda särskilda föreskrifter för de tjänstebrevsberättigade som betalar för tjänstebrevsrätt. Sådana föreskrifter får innebära avvikelser från 6 § första stycket. Förordning (1982:696). 10 § Frågor om tjänstebrevsrätt prövas av postverket. Verket bestämmer hur tjänstebrevsrätten får utnyttjas i enskilda fall. Verket utfärdar också föreskrifter för verkställigheten av denna förordning. När det behövs skall verket samråda med riksrevisionsverket. 11 § Den som är tjänstebrevsberättigad skall på begäran av postverket eller riksrevisionsverket lämna de upplysningar som behövs för att tjänstebrevsrättens omfattning och utnyttjande skall kunna bedömas. Den som är tjänstebrevsberättigad är skyldig att förteckna och lämna sina tjänsteförsändelser på det sätt som postverket i ett visst fall kan finna anledning att bestämma. Förordning (1982:696). 12 § Beslut av postverket enligt denna förordning överklagas hos rege ringen genom besvär. Övergångsbestämmelser 1990:293 1. Föreskrifterna i 7 § tjänstebrevsförordningen gäller fortfarande i fråga om brott som har begåtts före den 1 juli 1990. 2. Föreskrifterna i 2 och 3 §§ tjänstebrevsförordningen gäller fortfarande i fråga om tjänsteförsändelser enligt samma förordning, som har lämnats till postbefordran före den 1 juli 1990.