Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § I denna förordning finns kompletterande föreskrifter till lagen (2018:1699) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. Av 16 § framgår att Kriminalvården ska föra ett centralt kriminalvårdsregister. I 18 § finns bestämmelser om skyldighet för myndigheter att lämna uppgifter som behövs för registret. Gemensamma bestämmelser Uppgifter som får behandlas 2 § Om det är nödvändigt för att utföra en uppgift som anges i 2 kap. 1 § lagen (2018:1699) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område får uppgifter om följande behandlas: 1. namn, personnummer eller annan identifieringsuppgift, fotografi, adress, telefonnummer, yrke och utbildning, kön, medborgarskap och språk, 2. kommun där den registrerade är folkbokförd, 3. namn, adress, telefonnummer, telefaxnummer och e-postadress som rör a) ombud eller ställföreträdare för den registrerade, b) arbetsgivare, utbildningsanstalt eller liknande och kontaktperson, c) statlig eller kommunal befattningshavare som i tjänsten tar befattning med den registrerade, d) tolk, och e) vårdnadshavare, särskilt förordnad vårdnadshavare, förmyndare, god man och familjehemsförälder, 4. närståendes namn, adress, telefonnummer och relation till den registrerade, 5. genomförd personutredning och rättspsykiatrisk undersökning, läkarintyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m., utredning med utlåtande om risk för återfall i brottslighet enligt 10 § lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid och yttrande från socialnämnden enligt 11 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 6. en domstols dom eller slutliga beslut som avser fängelse, skyddstillsyn, villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst, ungdomsövervakning eller förvandlingsstraff för böter eller vite och beslut i häktningsfrågor, 7. domstolens avräkningsunderlag, 8. brott för vilket den registrerade är skäligen misstänkt, 9. ansökan om nåd och regeringens beslut i sådana frågor, 10. annat beslut av regeringen som avser den registrerade och som har betydelse för verkställigheten av påföljd, 11. ansökan och beslut enligt lagen om omvandling av fängelse på livstid, 12. dom, beslut eller föreläggande av allmän förvaltningsdomstol eller beslut av en myndighet som avser den registrerade och som har betydelse för verkställigheten av påföljd, 13. överklagande av en domstols dom eller beslut, regeringens beslut eller en myndighets beslut, 14. tidpunkt för verkställighetens början, prövotid och övervakningstid, 15. tidpunkt för frigivning från kriminalvårdsanstalt och återstående strafftid vid villkorlig frigivning, 16. verkställighet av samhällstjänst och intensivövervakning med elektronisk kontroll, 17. beslut av myndighet i en annan stat om verkställighet av påföljd som avser den registrerade, 18. andra uppgifter om verkställighet av påföljd, och 19. tidpunkten för bortfallande av fängelse enligt 35 kap. 8 och 9 §§ brottsbalken eller förvandlingsstraff för böter eller vite enligt 18 och 21 §§ bötesverkställighetslagen (1979:189). Förordning (2020:798). Behandling av uppgifter om personer som är föremål för personutredning Uppgifter som får behandlas 3 § I fråga om personer som är föremål för personutredning får utöver de uppgifter som anges i 2 § uppgifter om följande behandlas: 1. att den registrerade är intagen i häkte eller kriminalvårdsanstalt med angivande av häktet eller anstalten, 2. begäran om personutredning, 3. tidigare domar, brott den registrerade tidigare har begått, tidigare utdömd påföljd och uppgifter om verkställigheten, 4. datum då personutredning har lämnats till domstolen, 5. datum för huvudförhandling och domstolens dom, 6. den påföljd som den registrerade har dömts till eller uppgift om att åtalet har ogillats, och 7. den misstänktes personliga förhållanden om det behövs för att utreda vilka åtgärder som kan antas förebygga framtida brottslighet. Längsta tid som personuppgifter får behandlas 4 § Personuppgifter som avses i 3 § får inte behandlas längre än 1. två år efter det att det mål i vilket personutredningen har begärts slutligt har avgjorts, eller 2. tio år efter det att den senaste påföljden helt har verkställts, om den som personutredningen avser har dömts till fängelse, skyddstillsyn eller villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:1177) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf. Behandling av uppgifter om personer som är häktade Uppgifter som får behandlas 5 § I fråga om personer som är häktade får utöver de uppgifter som anges i 2 § uppgifter om följande behandlas: 1. den häktades ankomst till häktet och tilldelat inskrivningsnummer, 2. datum och tidpunkt för anhållande och häktning, 3. restriktioner som avses i 24 kap. 5 a § rättegångsbalken, 4. anknytning till någon annan häktad eller anhållen med anledning av att denne är misstänkt för delaktighet i samma brott som den häktade, 5. medgivande från den häktade om granskning av försändelse enligt 3 kap. 8 § häkteslagen (2010:611), 6. tid, plats, bevakning och villkor vid besök, 7. tjänsteutövande besökares namn, adress, telefonnummer och titel, 8. namn, personnummer, adress, telefonnummer och uppgift om språk och relation till den häktade samt sådana uppgifter som avses i 3 kap. 11 § häkteslagen om annan besökare än som avses i 7 och om person som en häktad tillåts att ha elektronisk kommunikation med, 9. tilldelat rum och specialkost samt uppgifter om förvaring av den häktades tillhörigheter, 10. behov av hälso- och sjukvård, 11. behov av vård eller behandling relaterad till missbruk eller till den häktades brottslighet, 12. behov av utbildning och uppgifter om sysselsättning, 13. plats utanför förvaringslokalen där den häktade vistas under permission eller med anledning av sjukdom, undersökning, förhör, förhandling eller liknande, 14. omständigheter som Kriminalvården måste beakta vid frigivning, 15. att den häktade har svensk pension och uppgifter om underrättelse till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten med anledning av frihetsberövandet, 16. transport, 17. tidigare inträffad fritagning eller avvikelse eller försök eller förberedelse till det samt risk för fritagning eller avvikelse, 18. att den häktade tidigare i häkte eller under verkställigheten av fängelsestraff har gjort sig skyldig till våld eller hot om våld mot personal inom kriminalvården eller mot andra intagna i häkte eller anstalt och uppgift om framtida risk för sådant våld eller hot, 19. att den häktade tidigare i häkte eller under verkställigheten av fängelsestraff allvarligt stört ordningen inom häktet eller anstalten och uppgift om framtida risk för sådant handlande, 20. att den häktade tidigare i häkte eller under verkställigheten av fängelsestraff befattat sig med sådana medel som avses i 4 kap. 8 § häkteslagen eller 8 kap. 8 § fängelselagen (2010:610) och uppgift om framtida risk för befattning med sådana medel, 21. annan misskötsamhet, 22. sådan kontroll som avses i 4 kap. 5 § häkteslagen, 23. underrättelse till häktades beskickning, 24. tidpunkt då den häktade har delgetts domstolens dom och uppgifter om nöjdförklaring, 25. uppgifter om utskrivning, och 26. uppgifter som är nödvändiga för handläggningen av ett ärende som enligt lag eller förordning ska prövas av Kriminalvården. 6 § I fråga om den som är häktad får Kriminalvården utöver de uppgifter som anges i 2 och 5 §§ behandla personuppgifter i en sådan journal som avses i 5 § häktesförordningen (2010:2011) och 6 § andra stycket förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården. En sådan journal får innehålla uppgifter om alla beslut som har fattats, viktiga händelser under vistelsen i häkte och väsentliga uppgifter om vidtagna eller planerade åtgärder som gäller den häktade. Den får även innehålla uppgifter om andra omständigheter som är av betydelse under vistelsen i häkte. Längsta tid som personuppgifter får behandlas 7 § Personuppgifter om en häktad får inte behandlas längre än 1. två år efter det att den häktade frigavs från häktet, eller 2. tio år efter det att den senaste påföljden helt har verkställts, om den häktade efter att ha frigetts från häkte har dömts till fängelse, skyddstillsyn eller villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:1177) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf. Behandling av uppgifter om personer som är dömda till fängelse Uppgifter som får behandlas 8 § I fråga om personer som är dömda till fängelse, eller till fängelse som förvandlingsstraff för böter eller vite eller vars fängelsepåföljd ska verkställas i Sverige på grund av en utländsk dom, får utöver de uppgifter som anges i 2 § uppgifter om följande behandlas: 1. sådant som avses i 3 § 7 och 5 § 1, 6–12, 15–21 och 25 men som ska avse den som är intagen i kriminalvårdsanstalt i stället för den som är häktad respektive misstänkt, 2. anknytning till någon annan intagen som är dömd för delaktighet i samma brott som den dömde, 3. placering i avskildhet och undersökning enligt 6 kap. fängelselagen (2010:610) och om användande av fängsel och undersökning enligt 8 kap. 10 § samma lag, 4. placering på säkerhetsavdelning, 5. att målsägande i enlighet med 27 § häktesförordningen (2010:2011) eller 35 § fängelseförordningen (2010:2010) ska underrättas, 6. permissioner och vistelser utanför anstalt enligt 9 kap. 1 §, 10 kap. 1, 2 och 4 §§ och 11 kap. 1 § fängelselagen, 7. sådan kontroll som avses i 8 kap. 6 § fängelselagen, 8. beslut om att den dömde ska inställa sig i anstalt eller påbörja intensivövervakning med elektronisk kontroll, beslut om uppskov med verkställighet och begäran om förpassning genom Polismyndighetens försorg, 9. övervakarens namn, adress och telefonnummer, 10. att den dömde har ålagts näringsförbud, kontaktförbud, förbud enligt 3 kap. 5 § lagen (2015:642) om europeisk skyddsorder eller tillträdesförbud, 11. beslut enligt 26 kap. 18 och 19 §§, 27 kap. 6 § 1 och 2 och 28 kap. 7 § brottsbalken, och 12. uppgifter som är nödvändiga för handläggningen av ett ärende som enligt lag eller förordning ska prövas av Kriminalvården. I fråga om den vars fängelsestraff verkställs genom intensivövervakning med elektronisk kontroll tillämpas bestämmelserna i första stycket 1 när det gäller hänvisningen till 3 § 7 och första stycket 8–12. Journaler 9 § I fråga om den som avses i 8 § får Kriminalvården utöver de uppgifter som anges i 2 och 8 §§ behandla personuppgifter i en sådan journal som avses i 5 § fängelseförordningen (2010:2010), 12 § förordningen (1994:1060) om intensivövervakning med elektronisk kontroll, 4 kap. 6 a § förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder och 6 § andra stycket förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården. En sådan journal får innehålla uppgifter om alla beslut som har fattats, viktiga händelser under verkställigheten och väsentliga uppgifter om vidtagna eller planerade åtgärder som gäller den intagne, den som står under övervakning efter villkorlig frigivning och den som transporteras av Kriminalvårdens transporttjänst. Journalen får även innehålla uppgifter om andra omständigheter som är av betydelse för verkställigheten. Längsta tid som personuppgifter får behandlas 10 § Personuppgifter i en sådan journal som avses i 9 § får inte behandlas längre än tio år efter det att det senaste straffet avseende den registrerade helt har verkställts. I övrigt får uppgifter om en person som avses i 8 § inte behandlas längre än två år efter det att villkorlig frigivning har skett eller intensivövervakning med elektronisk kontroll har upphört. Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:1177) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf. Behandling av uppgifter om personer som är dömda till skyddstillsyn Uppgifter som får behandlas 11 § I fråga om personer som är dömda till skyddstillsyn eller som på grund av en utländsk dom ska undergå skyddstillsyn eller motsvarande påföljd i Sverige får utöver de uppgifter som anges i 2 § uppgifter om följande behandlas: 1. sådant som avses i 3 § 7 och 8 § 9–12, och 2. sysselsättning. Journaler 12 § I fråga om den som avses i 11 § får Kriminalvården utöver de uppgifter som anges i 2 och 11 §§ behandla personuppgifter i en sådan journal som avses i 2 kap. 10 § och 3 kap. 5 § förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder och 6 § andra stycket förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården. En sådan journal får innehålla uppgifter om alla beslut som har fattats, viktiga händelser under verkställigheten och väsentliga uppgifter om vidtagna eller planerade åtgärder som gäller den dömde. Den får även innehålla uppgifter om andra omständigheter som är av betydelse för verkställigheten. Längsta tid som personuppgifter får behandlas 13 § Personuppgifter i en sådan journal som avses i 12 § får inte behandlas längre än tio år efter det att den senaste påföljden avseende den registrerade helt har verkställts. I övrigt får uppgifter om en person som avses i 11 § inte behandlas längre än två år efter det att övervakningen har upphört. Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:1177) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf. Behandling av uppgifter om personer som är dömda till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst Journaler 14 § I fråga om den som är dömd till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst, eller som på grund av en utländsk dom ska undergå villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst eller motsvarande påföljd i Sverige, får Kriminalvården utöver de uppgifter som anges i 2 § behandla personuppgifter i en sådan journal som avses i 3 kap. 5 § förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder. En sådan journal får innehålla uppgifter om samtliga beslut som har fattats, viktiga händelser under verkställigheten och väsentliga uppgifter om vidtagna eller planerade åtgärder som gäller den dömde. Den får även innehålla uppgifter om andra omständigheter som är av betydelse för verkställigheten. Längsta tid som personuppgifter får behandlas 15 § Personuppgifter i en sådan journal som avses i 14 § får inte behandlas längre än tio år efter det att den senaste påföljden avseende den registrerade helt har verkställts. I övrigt får uppgifter om en person som avses i 14 § inte behandlas längre än två år efter det att föreskriften om samhällstjänst helt har verkställts. Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:1177) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf. Behandling av uppgifter om personer som är dömda till ungdomsövervakning Uppgifter som får behandlas 15 a § I fråga om personer som är dömda till ungdomsövervakning får utöver de uppgifter som anges i 2 § uppgifter om följande behandlas: 1. sådant som avses i 3 § 7 och 5 § 10-12, 18 och 22 men som ska avse den som är dömd till ungdomsövervakning i stället för den som är misstänkt, 2. innehållet i verkställighetsplanen, 3. sysselsättning, 4. att den dömde har ålagts kontaktförbud eller tillträdesförbud, 5. koordinatorns namn, adress och telefonnummer, om Kriminalvården har förordnat en person som inte är tjänsteman vid myndigheten till särskild koordinator enligt 5 § förordningen (2020:792) om verkställighet av ungdomsövervakning. Förordning (2020:798). Journaler 15 b § I fråga om den som dömts till ungdomsövervakning får Kriminalvården utöver de uppgifter som anges i 2 och 15 a §§ behandla personuppgifter i en sådan journal som avses i 9 § förordningen (2020:792) om verkställighet av ungdomsövervakning. En sådan journal får innehålla uppgifter om alla beslut som har fattats, viktiga händelser under verkställigheten och väsentliga uppgifter om vidtagna eller planerade åtgärder som gäller den dömde. Den får även innehålla uppgifter om andra omständigheter som är av betydelse för verkställigheten. Förordning (2020:798). Längsta tid som personuppgifter får behandlas 15 c § Personuppgifter i en sådan journal som avses i 15 b § får inte behandlas längre än tio år efter det att den senaste påföljden avseende den registrerade helt har verkställts. I övrigt får uppgifter om den som dömts till ungdomsövervakning inte behandlas längre än två år efter det att verkställigheten har avslutats. Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:1177) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf. Förordning (2020:798). Centrala kriminalvårdsregistret Registrets innehåll och ändamål 16 § Kriminalvården ska föra ett register (centrala kriminalvårdsregistret) över personer som 1. är häktade, 2. har dömts till fängelse, skyddstillsyn, villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst eller ungdomsövervakning, 3. har ålagts förvandlingsstraff för böter eller vite, eller 4. på grund av en utländsk brottmålsdom har dömts till en sådan påföljd som avses i 2 eller 3 och som ska verkställas i Sverige. Förordning (2020:798). 17 § Det centrala kriminalvårdsregistret får innehålla sådana uppgifter som avses i 2 § 1, 5-7, 9-11 och 13-19, 5 § 16, 8 § 6 och 9, 11 § 2 och 15 a § 2. Förordning (2021:656). Skyldighet för myndigheter att lämna uppgifter som behövs för registret 18 § För registrering i det centrala kriminalvårdsregistret ska nedan angivna myndigheter lämna uppgifter till Kriminalvården i följande fall. Uppgift lämnas av Uppgift lämnas om 1. Polismyndigheten Dom eller beslut som avser fängelse, skyddstillsyn, ungdomsövervakning, villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst eller förvandlingsstraff för böter eller vite. Överklagande av dom eller slutligt beslut som det har lämnats uppgift om tidigare. Beslut under rättegången att vidare verkställighet inte får äga rum beträffande den som har dömts till skyddstillsyn. Att dom eller slutligt beslut som uppgift har lämnats om tidigare har fått laga kraft. Att påföljd i dom eller slutligt beslut som uppgift har lämnats om tidigare har ändrats till en annan påföljd än fängelse, skyddstillsyn, ungdomsövervakning eller villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. Att fängelse på livstid har omvandlats till fängelse på viss tid enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid. 2. Regeringskansliet Beslut i nådeärenden. 3. Migrationsverket, en migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen Beslut om att inhibition av en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott meddelas eller upphävs, att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas en utlänning som har utvisats på grund av brott eller att ett utvisningsbeslut på grund av brott helt eller delvis upphävs. 4. De allmänna domstolarna Dom eller beslut som avser fängelse, skyddstillsyn, ungdomsövervakning, villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst eller förvandlingsstraff för böter eller vite. Överklagande av dom eller slutligt beslut som det har lämnats uppgift om tidigare. Att dom eller slutligt beslut som uppgift har lämnats om tidigare har fått laga kraft. Att påföljd i dom eller slutligt beslut som uppgift har lämnats om tidigare har ändrats till en annan påföljd än fängelse, skyddstillsyn, ungdomsövervakning eller villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. Att fängelse på livstid har omvandlats till fängelse på viss tid enligt lagen om omvandling av fängelse på livstid. Sådana förhållanden med betydelse för verkställighet av häktning eller straffrättsliga påföljder som avses i 5 b § 2 förordningen (2014:1085) om rättsväsendets informationshantering. Polismyndighetens uppgiftsskyldighet enligt första stycket 1 gäller endast sådana domar och beslut av en hovrätt eller Högsta domstolen som avses i 5 och 5 a §§ förordningen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem. De allmänna domstolarnas uppgiftsskyldighet enligt första stycket 4 gäller inte sådana domar och beslut av en hovrätt eller Högsta domstolen som avses i 5 och 5 a §§ förordningen om rättsväsendets informationssystem. Förordning (2022:832). Utlämnande av uppgifter 19 § Uppgifter i centrala kriminalvårdsregistret ska på begäran lämnas ut till Regeringskansliet, en domstol, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Justitiekanslern, Riksdagens ombudsmän, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Integritetsskyddsmyndigheten och Europeiska åklagarmyndigheten. Förordning (2024:643). Direktåtkomst 20 § Regeringskansliet, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:1177) medges direktåtkomst till registret. För Regeringskansliet får endast sådana uppgifter som behövs i ärenden om nåd göras tillgängliga. Säkerhetsregistret Registrets innehåll 21 § Har regeringen med stöd av 7 kap. 11 § fängelselagen (2010:610) beslutat om avvikelser från bestämmelserna i 7 kap. samma lag i fråga om en intagen, ska uppgifter om honom eller henne föras in i säkerhetsregistret, om det inte är uppenbart obehövligt. 22 § Av registret ska det framgå 1. skälen för registrering och de omständigheter som lett till registreringen, och 2. varifrån uppgifterna kommer och, om det inte är obehövligt, en bedömning av uppgiftslämnarens trovärdighet. Utlämnande av uppgifter 23 § Uppgifter i säkerhetsregistret ska lämnas ut till Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten, om uppgiften kan antas ha särskild betydelse för 1. en förundersökning, 2. andra brottsbekämpande åtgärder, eller 3. att upprätthålla ordningen och säkerheten i Kriminalvårdens verksamhet. Uppgifter i säkerhetsregistret ska lämnas ut till Regeringskansliet om uppgiften kan antas ha betydelse i ärenden 1. om nåd i brottmål, 2. enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar, eller 3. enligt 7 kap. 11 § eller 13 kap. 6 § fängelselagen (2010:610). Uppgifter i säkerhetsregistret får lämnas ut till en allmän domstol om uppgiften kan antas ha betydelse i ärenden enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid. Förordning (2022:721). Direktåtkomst 24 § Direktåtkomst till säkerhetsregistret ska begränsas till uppgifter om huruvida någon som har registrerats med stöd av 3 kap. 2 § andra stycket 1–4 lagen (2018:1699) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område förekommer i registret. Skyldighet att anmäla oriktighet i register 25 § Den som i tjänsten tar del av uppgifter i centrala kriminalvårdsregistret eller säkerhetsregistret och misstänker att registrets innehåll är oriktigt ska genast anmäla det till Kriminalvården. Föreskrifter 26 § Riksarkivet får, efter att ha gett Kriminalvården tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om att personuppgifter som inte längre får behandlas enligt denna förordning får behandlas under längre tid för arkivändamål av allmänt intresse och vetenskapliga, statistiska eller historiska ändamål. 27 § Kriminalvården får, efter att ha gett berörd myndighet tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om omfattningen av uppgiftsskyldigheten i 18 § och om tiden och sättet för att fullgöra den. 28 § Kriminalvården får meddela föreskrifter om begränsning av de personuppgifter som behandlas enligt 2 kap. 1 § lagen (2018:1699) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. 29 § Kriminalvården får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av lagen (2018:1699) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och denna förordning. 30 § Innan Kriminalvården meddelar föreskrifter med stöd av denna förordning ska Integritetsskyddsmyndigheten ges tillfälle att yttra sig över Kriminalvårdens förslag. Förordning (2020:1146). Övergångsbestämmelser 2018:1746 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (2001:682) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter i handlingar som omhändertagits för arkivering före ikraftträdandet. 2022:832 1. Denna förordning träder i kraft den 3 oktober 2022. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för domar och beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Om en sådan dom eller ett sådant beslut har överklagats, gäller detsamma även domar och beslut som därefter har meddelats i högre instanser.