Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelser 1 § Bestämmelserna i 4--6 §§, 7 § 1--3 samt 9, 14--16, 28 och 29 §§ verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på högsta domstolen. Bestämmelserna i 28 och 29 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden. Förordning (1988:901). Organisation m.m. 2 § I högsta domstolen finns, förutom justitieråd, revisionssekreterare och andra anställda i enlighet med vad som har beslutats av regeringen eller domstolsverket samt ytterligare personal om det behövs och medel finns tillgängliga. 3 § Högsta domstolens ordförande är administrativ chef för högsta domstolen. 4 § Vid högsta domstolen finns ett kansli. Chef för kansliet är en kanslichef. Förordning (1985:936). 5 § Högsta domstolen bestämmer det antal avdelningar som domstolen skall vara delad i. 6 § Högsta domstolen delar in personalen vid kansliet till tjänstgöring på avdelningar och övriga enheter. 7 § Den som är ordförande på avdelning leder arbetet på avdelningen. Handläggningen av målen m.m. 8 § Målen fördelas på rotlar. Rotlarna är fördelade på högsta domstolens avdelningar. Varje rotel innehas av en revisionssekreterare. Högsta domstolen beslutar om riktlinjer för fördelningen av målen på rotlarna och fördelningen av rotlarna på avdelningarna. 9 § Revisionssekreterarna svarar för beredningen och föredragningen av målen samt biträder i övrigt vid handläggningen av dessa. Kanslichefen vakar över att målen bereds enligt de riktlinjer som högsta domstolen har beslutat. 10 § I de fall som högsta domstolen bestämmer skall beredningen av ett mål ledas av en ledamot. Den ledamot som har utsetts att leda beredningen av ett mål deltar som referent i handläggningen och avgörandet av målet. 11 § Ordföranden på avdelning skall, med biträde av den ledamot eller de ledamöter som han utser, ha tillsyn över beredningen av de mål som inte har tilldelats någon ledamot. 12 § Revisionssekreterarna får vid beredningen av målen inte 1. avvisa utredning, 2. avvisa ombud, biträden eller försvarare, 3. besluta om muntlig förhandling eller syn på stället, 4. utdöma viten eller andra påföljder för underlåtenhet att iaktta förelägganden, 5. förordna om annan personutredning än som avses i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m. m., 6. avslå ansökningar om allmän rättshjälp eller framställningar om att offentlig försvarare skall förordnas eller om annan rättshjälp åt misstänkt i brottmål, 7. besluta om annan ersättning för någons medverkan i ett mål än ersättning i samband med blodundersökning i mål om faderskap samt ersättning för översättningskostnader. Revisionssekreterare får hålla förhör med parter eller andra eller ta upp bevis utom huvudförhandling endast om en avdelning i ett visst mål har förordnat att förhöret skall hållas eller beviset tas upp. Förordning (1992:294). 13 § Målen tas upp till beredning och föredragning i den tur som de har kommit in, om inte särskilda omständigheter föranleder annat. Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål skall handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. 14 § Om ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål fordrar skyndsamt avgörande, skall revisionssekreteraren genast anmäla detta för kanslichefen och för ordföranden på den avdelning, där målet eller frågan skall prövas. 15 § Högsta domstolen meddelar föreskrifter om föredragningar och om handlingar som skall upprättas till föredragningar. Förordning (1984:959). 16 § Högsta domstolen får förordna anställda, som har vunnit tillräcklig erfarenhet, att på eget ansvar 1. föra dagböcker, 2. föranstalta om sådan skriftväxling, som skall äga rum enligt föreskrifter i lagar eller andra författningar, i den utsträckning som Högsta domstolen bestämmer, 3. underteckna och expediera kallelser, förelägganden och andra meddelanden, dock inte underteckna kallelser enligt lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m. m., 4. vidta sådana åtgärder som ankommer på Högsta domstolen i samband med delgivningar, 5. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar, 6. föra de anteckningar om rättshjälpskostnader som har föreskrivits, 7. fullgöra uppgifter enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna, förordningen (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighet, m. m. och avgiftsförordningen (1992:191), 8. förvalta Högsta domstolens förskottskassa samt betala ut förskott och ersättningar av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m. fl., 9. vidta de åtgärder som ankommer på Högsta domstolen enligt kungörelsen (1973:266) om skyldighet för allmän domstol att underrätta om fullföljd talan. Förordning (1992:194). 17 § Vad som i denna förordning föreskrivs om målen skall tillämpas på motsvarande sätt beträffande ärenden som inte är administrativa, om annat inte framgår av sammanhanget. Handläggningen av administrativa ärenden m.m. 18 § Administrativa ärenden avgörs av högsta domstolen i plenum eller i kollegium, av högsta domstolens ordförande eller av kanslichefen. 19 § Plenum består vid handläggning av administrativa ärenden av justitieråden och kanslichefen. 20 § Kollegium består av högsta domstolens ordförande, tre andra justitieråd som utses särskilt och kanslichefen. Högsta domstolens ordförande är ordförande i kollegiet. För varje annan ledamot än högsta domstolens ordförande och kanslichefen skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid förfall för ledamoten. De ledamöter som skall utses särskilt och ersättarna för dem utses för högst ett år i sänder. 21 § Ledamöterna i kollegiet och ersättarna för dem utses i plenum. I plenum beslutas vidare om riktlinjer för avdelningarnas sammansättning, ledamöternas tjänstgöring och ordningen för målens företagande till handläggning. I plenum avgörs dessutom de ärenden som har hänskjutits dit av kollegiet eller högsta domstolens ordförande. I fråga om handläggningen av de ärenden som enligt lagen (1965:186) om lagrådet ankommer på högsta domstolen finns det bestämmelser i den lagen. 22 § I kollegium avgörs de ärenden som avser 1. viktigare frågor om högsta domstolens organisation eller arbetsformer som inte skall avgöras i plenum, 2. riktlinjer för beredningen av målen och fördelningen av dessa på rotlarna samt för revisionssekreterarnas tjänstgöring, 3. förslag till domstolsverket i fråga om anslagsframställningar, 4. tillsättning av tjänster som revisionssekreterare, 5. annat skiljande från tjänster och uppdrag än avskedande, 6. frågor som högsta domstolens ordförande hänskjuter till kollegiet. Kollegiet får, om inte annat är särskilt föreskrivet, hänskjuta ärenden som avses i första stycket till plenum. Förordning (1985:936). 23 § Ärenden, som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium, avgörs av högsta domstolens ordförande, om de är av sådan vikt att prövningen bör ankomma på ordföranden eller denne av annat skäl har förbehållit sig att besluta. Högsta domstolens ordförande får hänskjuta ärenden till kollegiet. Ärenden, som avser yttranden i lagstiftningsfrågor och inte är sådana att de bör handläggas i kollegium, får hänskjutas till plenum. 24 § Övriga ärenden avgörs av kanslichefen. I arbetsordningen eller genom särskilda beslut får högsta domstolen lämna över till annan anställd än kanslichefen att avgöra ärenden som inte är av sådan beskaffenhet att de bör avgöras av kanslichefen. 25 § I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är högsta domstolen beslutför när minst hälften av dem som skall delta är närvarande. När ärenden som är av större vikt handläggs, bör om möjligt samtliga vara närvarande. Förordning (1986:1088). 26 § När högsta domstolens ordförande är frånvarande får det inte fattas beslut av större vikt, som kan anstå utan olägenhet, eller utan ordförandens medgivande vidtas åtgärd, som rubbar eller ändrar föreskrifter som högsta domstolen har meddelat eller riktlinjer som högstadomstolen har beslutat. 27 § Högsta domstolen beslutar om föredragning i administrativa ärenden. Förordning (1986:1088). 28 § Högsta domstolens beslut i ärenden om tillsättande av tjänster eller vikariat som revisionssekreterare får överklagas hos regeringen. Högsta domstolens beslut i andra administrativa ärenden får överklagas hos domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet. Domstolsverkets beslut i ett överklagat ärende i fråga om tillsättande av tjänster får inte överklagas. Förordning (1988:901). Tjänstetillsättningar m.m. 29 § Tjänsten som kanslichef tillsätts av regeringen efter anmälan av högsta domstolen. 30 § Vid anställning av revisionssekreterare tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373). En revisionssekreterare anställs för en sammanlagd tid av högst fyra år. Om det finns särskilda skäl, får anställningen förlängas med sammanlagt högst fyra år. Om anställningen skall upphöra vid anställningstidens utgång, gäller inte 30 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (1994:913). 31 § Övriga tjänster tillsätts av högsta domstolen. Förordning (1988:901). 32 § Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänsten som kanslichef eller en tjänst som revisionssekreterare. Revisionssekreterarna skall vara lagfarna. Förordning (1985:936). 32 a § Ersättare för justitieråd enligt 3 kap. 3 § sjätte stycket rättegångsbalken förordnas av högsta domstolen. Förordning (1992:87). 33 § Högsta domstolen beslutar om ledighet för justitieråden. I fråga om övrig personal beslutar högsta domstolen om semester, ledighet för sjukdom och obligatorisk militärtjänstgöring, ledighet med föräldrapenningförmån i samband med barns födelse eller, under högst 30 dagar varje kalenderår, annan ledighet. Förordning (1988:901). 34 § Om inte högsta domstolen skall besluta om ledighet enligt 33 § beslutar domstolsverket om ledigheten. Domstolsverket får lämna över till högsta domstolen att besluta i sådana fall. Förordning (1988:1163). 35 § När högsta domstolens ordförande är förhindrad att utöva sin tjänst eller när tjänsten är ledig, fullgörs uppgifterna som ordförande av den i tjänsten äldste ordföranden på avdelning eller av det i tjänsten äldsta justitieråd, som tjänstgör som ordförande på avdelning. När den som är ordförande på en avdelning är förhindrad att utöva sin tjänst eller när tjänsten är ledig, leds arbetet på avdelningen av den i tjänsten äldste ledamoten på avdelningen. 36 § Om regeringen har beslutat om kortare ledighet än sex månader för någon som innehar eller uppehåller tjänsten som kanslichef förordnar högsta domstolen en vikarie. Förordning (1985:936). 37 § Domstolsverket utövar myndighetens befogenhet enligt 33 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd när stadgandet är tillämpligt i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen. Förordning (1994:913). Övriga bestämmelser 38 § Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande också när det gäller revisionssekreterare. Högsta Domstolens befogenhet att besluta i sådana frågor utövas av Domstolsverket. Förordning (1994:913). 39 § Besked om bisyssla enligt 12 § anställningsförordningen (1994:373) lämnas när det gäller justitieråd av regeringen och när det gäller kanslichefen av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Förordning (1994:913). Övergångsbestämmelser 1984:959 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1985. 2. Bestämmelserna i 29 och 31 a §§ anställningsförordningen (1965:601) om tjänstledighet utan särskilt beslut därom skall alltjämt tillämpas i fråga om tjänsteföreningar till följd av anställningsbeslut före den 1 januari 1985.