Post 8396 av 10924 träffar
SFS-nummer ·
1981:2 ·
Visa register
Lag (1981:2) om handel med skrot och begagnade varor
Departement: Näringsdepartementet
Utfärdad: 1981-01-08
Författningen har upphävts genom: SFS 1999:271
Upphävd: 1999-07-01
1 § Denna lag har till ändamål att förebygga avsättning av stulet eller
eljest olovligen åtkommet gods och att underlätta polisens efterspaning
av sådant gods.
2 § Regeringen får föreskriva att handel med järn- och annat metallskrot
får drivas endast efter tillstånd av den myndighet som regeringen
bestämmer och att det för sådan handel skall finnas en föreståndare som
tillståndsmyndigheten har godkänt.
Regeringen får föreskriva att handel med begagnade varor, i den
omfattning som regeringen bestämmer, endast får drivas efter
registrering hos den myndighet som regeringen bestämmer.
3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om skyldighet för den som har tillstånd eller är
registrerad med stöd av denna lag att föra anteckningar som rör
befattningen med förvärvat eller eljest mottaget gods och att
tillhandahålla myndighet anteckningar, handlingar eller uppgifter därom.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela även
andra föreskrifter för den som avses i första stycket.
4 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som
har meddelats
med stöd av lagen utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.
5 § Den som har tillstånd eller är registrerad med stöd av denna lag är
skyldig att efter anmodan låta tillsynsmyndigheten undersöka område,
lokal eller annat utrymme som används i verksamheten och granska den
bokföring och övriga handlingar som hör till verksamheten.
6 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. driver handel med skrot utan föreskrivet tillstånd eller utan att en
föreskriven godkänd föreståndare finns,
2. driver handel med begagnade varor utan att på föreskrivet sätt vara
registrerad,
3. underlåter att fullgöra skyldighet enligt 3§ första stycket eller
lämnar oriktig uppgift vid fullgörandet.
I ringa fall döms inte till straff.
7 § Den som har underlåtit att fullgöra skyldighet enligt 3§ får inte
dömas till straff enligt 6§ för underlåtenheten, om skyldigheten
omfattas av ett vitesföreläggande.
8 § Näringsidkare ansvarar för sådan gärning som avses i 6§ om den har
begåtts i hans rörelse och han har haft eller borde ha haft vetskap om
gärningen.