Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Filmer och videogram med skildringar av sexuellt våld eller tvång eller närgångna eller utdragna skildringar av grovt våld mot människor eller djur får inte i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte spridas genom saluhållning eller annat tillhandahållande eller genom visning, om inte spridandet är försvarligt med hänsyn till framställningens syfte och sammanhang samt omständigheterna i övrigt. Lag (1985:989). 2 § Filmer och videogram med ingående skildringar av verklighetstrogen karaktär som återger våld eller hot om våld mot människor eller djur får inte i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte lämnas ut till barn under femton år eller spelas upp vid särskilt anordnad visning, när något sådant barn är närvarande. 3 § Förbudet enligt 1 § avser inte filmer och videogram som statens biografbyrå har godkänt för visning vid prövning enligt 3 § 1 mom. förordningen (1959:348) med särskilda bestämmelser om biografföreställningar m. m. Förbudet gäller inte heller filmer och videogram med samma innehåll som ett exemplar som har godkänts av statens biografbyrå. Förbudet enligt 2 § avser inte filmer och videogram som statens biografbyrå har godkänt för visning för någon åldersgrupp av barn under femton år vid prövning enligt nyssnämnda förordning. Förbudet gäller inte heller filmer och videogram med samma innehåll som ett exemplar som har godkänts av statens biografbyrå. Lag (1985:989). 4 § Denna lag gäller inte 1. offentliga förevisningar av biograffilm eller videogram som omfattas av kravet på förhandsgranskning i förordningen (1959:348) med särskilda bestämmelser om biografföreställningar m. m., 2. sändningar av televisionsprogram som sker med stöd av tillstånd enligt 5 § första eller andra stycket radiolagen (1966:755), med stöd av 5 a § första stycket radiolagen eller med stöd av tillstånd enligt lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar. Lag (1986:1213). 5 § Bryter någon uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte är ringa mot 1 eller 2 §, skall han dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Den som sprider en film eller ett videogram, som har försetts med intyg om att ett exemplar med samma innehåll har godkänts av statens biografbyrå, skall inte dömas till ansvar för brott mot 1 §. Har i intyget angetts att byrån godkänt filmen eller videogrammet för visning för någon åldersgrupp av barn under femton år, skall han inte heller dömas till ansvar för brott mot 2 §. Vad som har sagts nu gäller dock inte, om intyget var oriktigt och han insett eller bort inse detta. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter i ett sådant intyg som avses i andra stycket skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Lag (1985:989). 5 a § Allmänt åtal för brott som avses i 5 § får väckas endast efter medgivande av statens biografbyrå. Lag (1985:989). 6 § Exemplar av videogram eller film som har varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav samt utbytet av sådant brott skall förklaras förverkade, om det inte är uppenbart obilligt. Övergångsbestämmelser 1981:485 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981. 1986:18 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om sändningar med stöd av lagen (1978:479) om försöksverksamhet med närradio. 1988:838 Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1981:485) om förbud mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag skall upphöra att gälla vid utgången av år 1988. Lagen tillämpas dock fortfarande i fråga om gärningar begångna före nämnda tidpunkt.