Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 585 av 10919 träffar
SFS-nummer · 2020:757 · Visa register
Förordning (2020:757) om proportionalitetsprövning vid nya eller ändrade krav på yrkeskvalifikationer
Departement: Utrikesdepartementet
Utfärdad: 2020-08-27
Ikraft: 2020-09-22
Syfte och tillämpningsområde 1 § Genom denna förordning genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2018/958/EU av den 28 juni 2018 om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken. Förordningen gäller för myndigheter under regeringen. Denna förordning är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. 2 § Om det i en bindande EU-rättsakt finns särskilda krav för regleringen av ett yrke ska motsvarande bestämmelser i denna förordning inte tillämpas. Uttryck i förordningen 3 § De uttryck som används i 5 § lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer har samma innebörd i denna förordning. I förordningen avses dessutom med 1. skyddad yrkestitel: en form av reglering av ett yrke där det genom lag, förordning eller andra föreskrifter krävs innehav av en särskild yrkeskvalifikation för att använda yrkestiteln i en eller flera former av yrkesverksamhet, och där missbruk av denna titel är förenat med sanktioner, 2. reserverad aktivitet: en form av reglering av ett yrke där tillträdet till en eller flera former av yrkesverksamhet genom lag, förordning eller andra föreskrifter, direkt eller indirekt är förbehållet personer med en särskild yrkeskvalifikation, innefattande fall där verksamheten är gemensam med andra reglerade yrken, och 3. behöriga myndigheter: de myndigheter som är behöriga myndigheter enligt 7 kap. 1 § förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Inremarknadstest 4 § Den myndighet som utarbetar ett förslag till föreskrifter som innehåller nya eller ändrade krav för ett reglerat yrke ska genomföra ett inremarknadstest genom att 1. säkerställa att förslaget inte är direkt eller indirekt diskriminerande på grund av nationalitet eller bosättningsort, 2. i enlighet med 5-7 §§ motivera förslaget med hänvisning till ett mål av allmänt intresse, och 3. i enlighet med den metod för proportionalitetsprövning som framgår av 9-12 §§ visa att de åtgärder som föreslås är lämpliga för att säkerställa att målet av allmänt intresse nås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att nå det målet. 5 § Följande mål av allmänt intresse hör till dem som kan motivera ett förslag till föreskrifter enligt 4 § : - allmän ordning och allmän säkerhet, - folkhälsa och en hög hälsoskyddsnivå för människor, - djurhälsa, - konsumentskydd, - skydd av tjänstemottagare och arbetstagare, - rättssäkerhet, - skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet, - skydd av miljö eller stadsmiljö, - socialpolitiska eller kulturpolitiska mål, - bevarande av den ekonomiska jämvikten i välfärdssystemet, - rättvisa handelstransaktioner, - bekämpning av bedrägerier, - förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande, - en effektiv skattekontroll, - transportsäkerhet, och - skydd av immateriella rättigheter. 6 § Myndigheten får inte hänvisa till nationalekonomiska eller administrativa skäl för att motivera ett förslag till föreskrifter enligt 4 §. 7 § När myndigheten motiverar ett förslag till föreskrifter enligt 4 § med hänvisning till ett mål av allmänt intresse ska myndigheten visa att det finns en verklig risk för att detta mål inte nås, om föreskrifterna inte meddelas. 8 § När ett förslag till föreskrifter som innehåller nya eller ändrade krav för ett reglerat yrke offentliggörs ska förslaget åtföljas av en redogörelse av det inremarknadstest som har genomförts enligt 4 §. Metod för proportionalitetsprövning 9 § Vid en proportionalitetsprövning enligt 4 § 3 av ett förslag till föreskrifter ska myndigheten med utgångspunkt i målet av allmänt intresse beakta 1. vilka slags risker som motverkas av förslaget, 2. befintliga bestämmelser och i vilken utsträckning de är tillräckliga för att nå målet av allmänt intresse, 3. om förslaget är konsekvent och systematiskt i förhållande till hur liknande risker i jämförbara verksamheter har åtgärdats, 4. om förslaget förväntas leda till att målet av allmänt intresse nås, 5. vilka negativa effekter förslaget kan få för den fria rörligheten för personer och tjänster, konsumenternas valmöjligheter och tjänsternas kvalitet och väga dessa effekter mot förslagets förväntade nytta, 6. om målet av allmänt intresse kan nås genom mindre restriktiva åtgärder, och 7. om de föreslagna nya eller ändrade kraven var för sig bidrar till och är nödvändiga för att nå målet av allmänt intresse när de kombineras med övriga krav som begränsar tillträdet till yrket. 10 § Vid bedömningen enligt 9 § 7 ska myndigheten särskilt beakta 1. om yrket regleras genom reserverade aktiviteter, en skyddad yrkestitel eller på annat sätt, 2. om det finns en skyldighet att genomgå kontinuerlig fortbildning, 3. krav som rör organiseringen av yrket, yrkesetik eller tillsyn, 4. krav på medlemskap i en yrkesorganisation, 5. kvantitativa begränsningar, såsom av antalet tillstånd att utöva yrket eller av antalet anställda med bestämda yrkeskvalifikationer, 6. krav på associationsform eller krav som rör ägarförhållanden eller företagsledning och som är kopplade till yrkets utövning, 7. territoriella begränsningar, 8. begränsningar av verksamhetskombinationer, 9. krav på försäkringsskydd, 10. krav på språkkunskaper, 11. krav som rör taxor, och 12. krav som rör marknadsföring. 11 § Vid proportionalitetsprövningen av ett förslag till föreskrifter enligt 4 § 3 ska myndigheten med utgångspunkt i målet av allmänt intresse, när det har betydelse, även beakta 1. vilken verksamhet som yrket omfattar och kopplingen till den yrkeskvalifikation som krävs, 2. uppgifternas komplexitet och kopplingen till behovet av yrkeskvalifikationer, särskilt när det gäller nivån, arten och längden på den utbildning eller erfarenhet som krävs, 3. möjligheten att få tillräckliga yrkeskvalifikationer på alternativa sätt, 4. om reserverade aktiviteter är gemensamma för flera yrkesgrupper, 5. graden av självständighet när yrket utövas, och 6. vetenskaplig och teknisk utveckling som påverkar konsumenternas möjligheter att bedöma kvaliteten på den tjänst som yrkesutövaren utför. 12 § Om ett förslag till föreskrifter medför begränsningar av den rätt att tillfälligt utöva ett reglerat yrke i Sverige som följer av 6 § lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer ska myndigheten pröva proportionaliteten av dessa begränsningar. Första stycket gäller inte förslag till föreskrifter som avser administrativa krav och kontrollåtgärder vid utstationering i den mening som avses i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Informationsutbyte mellan medlemsstaterna 13 § Universitets- och högskolerådet ska lämna och ta emot den information om proportionalitetsprövning och yrkesreglering som avses i artikel 10.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2018/958/EU, i den ursprungliga lydelsen. De behöriga myndigheterna ska på begäran av Universitets- och högskolerådet lämna den information som behövs för att rådet ska kunna fullgöra sin uppgift enligt första stycket.