Regeringskansliets rättsdatabaser

Allmänna bestämmelser 1 § Med den statliga skoladministrationen avses i denna förordning skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna. Allmänna verksstadgan (1965:600) skall tillämpas på skolöverstyrelsen och, med undantag av 2 §, 3 § 2, 9 § och 18 §, på länsskolnämnderna samt i övrigt på det sätt som följer av denna förordning. Med chefen förstås i fråga om länsskolnämnden länsskolinspektören. Förordning (1987:713). 2 § Den statliga skoladministrationen har enligt skollagen (1985:1100) och andra författningar tillsyn över -- grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan (det offentliga skolväsendet), -- utbildning för skolpliktiga vid skolor med enskild huvudman (fristående skolor), -- utbildning vid hem som avses i 12 § lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga, -- utbildning vid riksinternatskolor och vid vissa andra statsunderstödda fristående skolor på gymnasial nivå, -- grundutbildning för vuxna (grundvux), kommunal vuxenutbildning (komvux) och statens skolor för vuxna samt -- vissa andra statsunderstödda utbildningsformer. Skolöverstyrelsen har dessutom enligt föreskrifter i andra författningar tillsyn över -- statsunderstödda fristående lanthushållsskolor, -- folkhögskolor, -- statsbidrag till studieförbund för studiecirklar m. m. och -- vissa andra statsunderstödda skolor och utbildningar för barn, ungdom och vuxna. Utöver vad som följer av andra författningar skall den statliga skoladministrationen ha tillsyn över grundläggande svenskundervisning för invandrare och skolöverstyrelsen över statsbidrag till studieförbund för studiecirklar i påbyggnadsundervisning i svenska språket för invandrare. Länsskolnämnden skall, utöver vad som följer av andra författningar, ha tillsyn över statsunderstödda fristående lanthushållsskolor. I fråga om de skolformer och utbildningsformer som anges i denna paragraf används i denna förordning som en sammanfattande beteckning skolväsendet. Förordning (1986:528). 3 § Skolöverstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för 1. de skolformer och utbildningsformer som anges i 2 § första och andra styckena och 2. ärenden i övrigt om annan utbildning än utbildning på högskolenivå, om inte annat följer av särskilda föreskrifter som regeringen meddelar. 4 § Den statliga skoladministrationen fullgör vissa uppgifter för den kommunala högskoleutbildningen enligt särskilda föreskrifter som regeringen meddelar. Förordning (1985:995). 5 § har upphävts genom förordning (1986:193). 6 § Den statliga skoladministrationen skall 1. se till att de mål och riktlinjer för skolväsendet som riksdagen och regeringen har fastställt förverkligas inom givna ramar och med iakttagande av kravet på en likvärdig utbildningsstandard i hela landet, 2. sörja för att en långsiktig och övergripande planering som bland annat omfattar ekonomiska bedömningar sker så att olika handlingsalternativ fortlöpande finns som underlag för regeringens och riksdagens beslut om förändringar och utveckling av mål och riktlinjer. Den statliga skoladministrationens insatser i fråga om skolformer och utbildningsformer med kommuner eller landstingskommuner som huvudmän skall främst avse planering, forskning, tillsyn, utvärdering, läroplansarbete, rådgivning och information samt viss administration. Inom den statliga skoladministrationen skall skolöverstyrelsen svara för samordning mellan länsskolnämnderna och skolöverstyrelsen samt mellan nämnderna. 7 § Att skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas befogenheter att besluta kan vara begränsade i vissa hänseenden följer av förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig tjänst m.m. och förordningen (1978:829) om vissa medbestämmandeformer i statligt reglerade lärartjänster m.fl. Skolöverstyrelsen Uppgifter 8 § Det åligger skolöverstyrelsen särskilt att 1. ombesörja sådan långsiktig och övergripande planering av skolväsendet i dess helhet och dess olika delar, som avses i 6 § första stycket, 2. i samverkan med länsskolnämnderna fortlöpande se till att de fastställda målen och riktlinjerna för verksamheten inom skolväsendet förverkligas, 3. som ett led i tillsynsarbetet stödja och främja verksamheten inom skolväsendet genom att utarbeta kommentarmaterial, utveckla förebilder och ge upplysningar och råd i annan form utan att åtgärderna verkar kostnadshöjande, 4. ombesörja sådan central utvärdering av verksamheten inom skolväsendet, som dels bland annat bygger på erfarenheter, vunna på lokal och regional nivå, och på resultat av utvärderingar på dessa nivåer, dels inriktas mot uppföljning av utbildningens innehåll, organisation, resursfördelning, kostnader och resultat, 5. svara för att ett fortlöpande forskningsarbete bedrivs samt, främst med stöd av länsskolnämnderna, följa och stimulera det lokala utvecklingsarbetet, 6. svara för ett fortlöpande läroplansarbete för skolväsendet med inriktning på att utarbeta underlag för regeringens läroplansbeslut, som bland annat innefattar ekonomiska konsekvenser för staten och huvudmännen, 7. svara för dels kartläggning av behovet av personalutbildning inom skolväsendet, dels genomförande av viss sådan utbildning, dels långsiktig planering och utvärdering av personalutbildning, 8. svara för konstruktion av prov, 9. beakta skolbyggnadsfrågor i anslutning till läroplans- och utvecklingsarbete samt ge råd och service på skolbyggnadsområdet, 10. bevaka frågor om forskning kring och utveckling av läromedel, 11. bevaka frågor om behov av utrustning med stadigvarande undervisningsmateriel, 12. utföra olika förvaltningsuppgifter enligt särskilda bestämmelser, 13. svara för information om sådana förändringar inom skolområdet som har beslutats av riksdagen, regeringen, skolöverstyrelsen eller annan central myndighet. Förordning (1983:275). 9 § Skolöverstyrelsen skall fortlöpande samarbeta med myndigheter, organisationer och andra, särskilt i syfte att samordna utbildningsverksamheten på skilda områden och att anpassa utbildningen till samhällets behov och till olika grenar av yrkeslivet. Organisation 10 § Skolöverstyrelsen leds av en styrelse (verksstyrelse). Ledamöter av denna är skolöverstyrelsens generaldirektör och överdirektör samt elva andra ledamöter. I verksstyrelsen är generaldirektören ordförande och överdirektören vice ordförande. Av de andra ledamöterna skall fem vara företrädare för de politiska partierna i riksdagen, en vara företrädare för kommunerna, en vara företrädare för landstingskommunerna, en vara företrädare för Svenska arbetsgivareföreningen, en vara företrädare för Landsorganisationen i Sverige, en vara företrädare för Tjänstemännens centralorganisation och en vara företrädare för Centralorganisationen SACO/SR. För ledamöterna finns ersättare till det antal som regeringen bestämmer. En företrädare för elevintressena och en företrädare för föräldraintressena får delta i verksstyrelsens överläggningar men inte i dess beslut. Företrädarna utses i den ordning som verksstyrelsen bestämmer. Kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m. skall tillämpas på skolöverstyrelsen. Förordning (1984:583). 11 § Generaldirektören är chef för skolöverstyrelsen. Överdirektören är generaldirektörens ställföreträdare. Överdirektören utövar generaldirektörens tjänst när denne har förhinder och inträder efter beslut av generaldirektören även i övrigt i dennes ställe vid behandlingen av vissa ärenden eller grupper av ärenden. När både generaldirektören och överdirektören har förhinder, fullgörs generaldirektörens åligganden av det skolråd som generaldirektören bestämmer. 12 § Inom skolöverstyrelsen finns ett planeringssekretariat och fyra avdelningar, en för den obligatoriska utbildningen, en för gymnasieskolutbildningen, en för vuxenutbildningen och en för administrativa frågor. Planeringssekretariatet och varje avdelning förestås av ett skolråd. Inom skolöverstyrelsen finns vidare en informationsenhet. För samordning och samverkan kompletteras organisationen med tillfälliga arbetsgrupper bestående av personer från olika delar av organisationen. Skolöverstyrelsen meddelar närmare bestämmelser om dessa arbetsgrupper. Förordning (1986:525). 13 § Hos skolöverstyrelsen finns i övrigt personal enligt särskilda föreskrifter eller andra beslut som regeringen meddelar samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel. I mån av behov och tillgång på medel får skolöverstyrelsen anlita utomstående för särskilda uppdrag. 14 § har upphävts genom förordning (1984:583). 15 § har upphävts genom förordning (1983:275). 16 § har upphävts genom förordning (1984:583). Ärendenas handläggning 17 § Av verksstyrelsen avgörs 1. inriktningen av arbetet med den långsiktiga och övergripande planeringen samt inriktningen av insatser för skolforskning, 2. inriktningen av arbetet med den årliga anslagsframställningen och verksamhetsplaneringen, 3. inriktningen av arbetet med utvärdering och tillsyn, 4. viktigare frågor om skolöverstyrelsens organisation och arbetsformer samt om samarbetet inom den statliga skoladministrationen, 5. viktigare författningsfrågor samt andra frågor som generaldirektören hänskjuter till verksstyrelsen. 18 § Verksstyrelsen är beslutför när generaldirektören eller överdirektören och minst fyra av de i 10 § andra stycket angivna ledamöterna är närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter närvara. Förordning (1986:1036). 19 § Om ett styrelseärende är så brådskande att verksstyrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, avgörs ärendet genom meddelanden mellan generaldirektören och minst fyra andra ledamöter. Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt, får generaldirektören besluta ensam i närvaro av den föredragande till vars uppgifter ärendet hör. Beslut, som fattas enligt denna paragraf, skall anmälas vid nästa sammanträde med verksstyrelsen. 20 § har upphört att gälla genom förordning (1983:275). 21 § Frågor om skiljande från anställning eller uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning avgörs av generaldirektören och minst två skolråd. Förordning (1986:1036). 22 § Ärenden som inte skall avgöras av verksstyrelsen eller i den ordning som anges i 21 § första stycket avgörs av generaldirektören ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av generaldirektören får de avgöras av annan tjänsteman i den omfattning som framgår av arbetsordningen eller särskilda beslut. Förordning (1983:275). 23 § I generaldirektörens frånvaro får inte fattas sådana beslut av större vikt som kan anstå utan olägenhet. Utan hans medgivande får inte heller sådana åtgärder vidtas som rubbar eller ändrar av verksstyrelsen meddelade föreskrifter eller tillämpade grunder. Det som nu har sagts gäller även vid ledighet på generaldirektörstjänsten, till dess regeringen bestämmer annat. 24 § Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller genom särskilda beslut får dock medges att ärenden som handläggs enligt 22 § andra meningen avgörs utan föredragning. Föredragningen av ett ärende ankommer på skolrådet för den avdelning eller chefen för den enhet dit ärendet hör eller på en särskilt förordnad föredragande. Generaldirektören får överta beredningen och föredragningen av ärenden som skall avgöras av verksstyrelsen. Skolrådet har rätt att närvara när ett ärende som hör till hans ansvarsområde föredras av någon annan. Motsvarande rätt tillkommer chefen för informationsenheten. Förordning (1987:713). 25 § Föreskrifterna i 19 § andra och tredje styckena förvaltningslagen (1986:223) skall tillämpas även på sådana företrädare för elevintressena och föräldraintressena som avses i 10 § fjärde stycket. Förordning (1986:1036). 26 § Generaldirektören får utan föredragning meddela beslut som inte utan olägenhet kan uppskjutas till dess en föredragande kan inställa sig. 27 § I arbetsordningen eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärendena. Länsskolnämnderna Uppgifter 28 § Det åligger länsskolnämnden särskilt att 1. genom en aktiv tillsyn verka för att skolväsendet i länet arbetar efter de mål, riktlinjer och planer som har fastställts för verksamheten, 2. svara för utveckling, samordning och planering av skolväsendet i länet samt därvid ta initiativ till regelbundna samråd om utbudet av utbildning i gymnasieskolan, komvux och arbetsmarknadsutbildning i länet, 3. efter samråd med länsstyrelsen och andra samhällsplanerande myndigheter eller institutioner inom länet ombesörja en ändamålsenlig planering av skolväsendet, 4. verka för samarbete mellan skolväsendet och arbetslivet i länet för att främja utbildningens anknytning till arbetslivet, 5. stimulera, stödja och följa det utvecklingsarbete, som bedrivs lokalt, samt därvid ge råd och service och förmedla erfarenheter utan att åtgärderna verkar kostnadshöjande för staten och huvudmännen för utbildningen, 6. ge stöd och råd i fråga om personalutbildning inom skolväsendet, 7. i samarbete med dels kommuner och andra huvudmän, dels skolöverstyrelsen medverka till den fortlöpande utvärderingen av verksamheten inom skolväsendet, 8. utföra olika förvaltningsuppgifter enligt särskilda bestämmelser, 9. planlägga skolväsendets verksamhet i händelse av krig eller krigsfara. Förordning (1986:193). Organisation 29 § Länsskolnämnden skall ha elva ledamöter. Förordning (1985:995) 29 a § Fyra av ledamöterna skall vara företrädare för arbetsmarknaden. De utses av regeringen efter förslag från Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation och Centralorganisationen SACO/SR. En ledamot skall representera utbildningsverksamheten i länet och en ledamot den allmänna samhällsplaneringen där. Dessa två ledamöter skall utses av länsstyrelsen. För var och en av nämnda sex ledamöter skall en suppleant utses i samma ordning som ledamoten. Förordning (1985:995). 29 b § Ledamöter och suppleanter som avses i 29 a § skall utses för tre år räknat från och med den 1 januari året efter det när allmänna val till landsting och kommunfullmäktige har ägt rum. De skall vara bosatta inom länet. Förordning (1985:995). 29 c § I 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100) finns föreskrifter om ledamöter och suppleanter som väljs av landsting eller kommunfullmäktige. Förordning (1986:193). 30 § De ledamöter och suppleanter som landsting eller kommunfullmäktige väljer bör ha visat intresse för utbildningsfrågor. De får inte inneha tjänst som skolledare eller lärare vid någon skola under länsskolnämndens inseende eller vid annan skola som meddelar motsvarande undervisning. Förordning (1985:995). 31 § Landstings och kommunfullmäktiges val av ledamöter eller suppleanter skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter i landstinget eller kommunfullmäktige som motsvarar den kvot, vilken erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Föreskrifter om förfarandet vid proportionellt val finns i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m. Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall vid valet även bestämmas den ordning i vilken de skall kallas till tjänstgöring. 32 § Regeringen förordnar en av ledamöterna att vara ordförande i länsskolnämnden. Nämnden utser inom sig vice ordförande. 33 § Om en ledamot eller suppleant upphör att vara behörig förfaller uppdraget omedelbart. Om en ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden, inträder i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden en suppleant enligt den ordning mellan suppleanterna som har bestämts vid valet. Om en ledamot eller suppleant som inte har utsetts vid proportionellt val avgår, utses en ny ledamot eller suppleant för återstoden av tjänstgöringstiden. 34 § Arbetet hos länsskolnämnden leds av en länsskolinspektör. Arbetet skall under länsskolinspektören bedrivas på ett sådant sätt, att det främjar en samordnad, enhetlig planering och ett samlat ansvarstagande för dels grundskolan och annan obligatorisk utbildning dels de frivilliga utbildningarna under nämndens inseende. 35 § Hos länsskolnämnderna finns skolinspektörer, utom vid nämnden i Gotlands län. Hos länsskolnämnderna finns i övrigt personal enligt särskilda föreskrifter eller andra beslut som regeringen meddelar samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel. I mån av behov och tillgång på medel får länsskolnämnderna anlita utomstående för särskilda uppdrag. 35 a § Hos vissa länsskolnämnder finns en planeringsberedning. Föreskrifter om sådana planeringsberedningar finns i förordningen (1984:75) om regional samverkan i fråga om undervisning för elever med handikapp. Förordning (1984:76). 36 § Länsskolnämndens tjänstemän är skyldiga att komma till sammanträden som centrala förvaltningsmyndigheter kallar dem till. På begäran av länsstyrelsen är de också skyldiga att, som föredragande eller på annat sätt, delta i länsstyrelsens handläggning av ärenden som har samband med nämndens uppgifter. 37 § Tjänsteresor skall, inom ramen för tillgängliga medel, företas av länsskolnämndens tjänstemän enligt de allmänna riktlinjer som meddelas av nämnden och enligt närmare beslut av länsskolinspektören. Planeringen av reseverksamheten bör i största möjliga utsträckning inriktas på besök vid skolor och annan utbildningsverksamhet inom länet. Efter särskilt beslut av nämnden får även ledamöter företa tjänsteresor. Ärendenas handläggning 38 § Av länsskolnämnden i plenum avgörs 1. viktigare frågor om planering, utveckling, resursfördelning, utvärdering och tillsyn rörande skolväsendet inom länet, 2. frågor om samverkan och fördelning av kostnader mellan kommuner och landstingskommuner enligt gällande skollag, 3. viktigare frågor om organisation, ekonomi och arbetsformer för nämnden, 4. frågor om skiljande från anställning eller uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning, 5. frågor om tillsättning av tjänster som rektor och studierektor, 6. frågor om tillsättning av tjänster hos nämnden som skolinspektör, avdelningsdirektör, byrådirektör och som kvalificerad handläggare för pedagogiska arbetsuppgifter. 7. andra frågor som länsskolinspektören hänskjuter till plenum. Förordning (1987:713). 39 § Länsskolinspektören är skyldig att närvara vid länsskolnämndens plenum och har rätt att delta i nämndens överläggningar. Skolinspektörerna har rätt att delta i nämndens överläggningar i plenum. Vid handläggning av en fråga av större vikt, som rör någon annan länsmyndighets arbetsområde, skall företrädare för den myndigheten ges tillfälle att delta i nämndens överläggningar. Länsstyrelsen skall underrättas om sammanträden med nämnden och om de ärenden som därvid skall förekomma. 40 § I pleniärenden är länsskolnämnden beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst fyra andra ledamöter är närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara. Förordning (1986:1036). 41 § Om ett pleniärende är så brådskande att länsskolnämnden inte hinner sammanträda för att behandla det, avgörs ärendet genom meddelanden mellan ordföranden eller vice ordföranden och minst fyra andra ledamöter. Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt, får ordföranden besluta ensam i närvaro av den föredragande till vars uppgifter ärendet hör. Beslut som fattas enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa plenum. 42 § har upphävts genom förordning (1986:193). 43 § I ordförandens frånvaro får inte fattas sådana beslut i pleniärenden av större vikt som kan anstå utan olägenhet. Utan hans medgivande får inte heller sådana åtgärder vidtas som rubbar eller ändrar av länsskolnämnden i plenum meddelade föreskrifter eller tillämpade grunder. 44 § Ärenden som inte skall avgöras av länsskolnämnden i plenum avgörs av länsskolinspektören ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av länsskolinspektören får de avgöras av annan tjänsteman hos nämnden i den omfattning som framgår av arbetsordningen eller särskilda beslut. 45 § När länsskolinspektören har förhinder, fullgörs hans åligganden av den skolinspektör som länsskolinspektören bestämmer. Länsskolinspektören i Gotlands län får överlämna sina åligganden till annan tjänsteman vid nämnden. I länsskolinspektörens frånvaro får dock inte enligt 44 § fattas sådana beslut av större vikt som kan anstå utan olägenhet. Utan hans medgivande får inte heller sådana åtgärder vidtas som rubbar eller ändrar av nämnden meddelade föreskrifter eller tillämpade grunder. Det som nu har sagts gäller även vid ledighet på länsskolinspektörstjänsten. 46 § Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller genom särskilda beslut får dock medges att ärenden som handläggs enligt 44 § andra meningen avgörs utan föredragning. När länsskolnämnden har att behandla ett ärende, som rör en planeringsfråga av regionalpolitisk betydelse och som skall överlämnas till länsstyrelsen för avgörande, skall nämnden i samråd med länsstyrelsen bestämma hur ärendet skall beredas. Detsamma gäller ärenden där länsstyrelsens yttrande enligt gällande föreskrifter måste inhämtas. Föredragningen av ärenden hos nämnden ankommer på skolinspektörerna eller andra tjänstemän enligt föreskrifter i arbetsordningen eller enligt särskilda beslut. Länsskolinspektören får överta beredningen och föredragningen av ärenden som skall avgöras av nämnden i plenum. En skolinspektör eller annan tjänsteman har rätt att närvara när ett ärende som hör till hans ansvarsområde föredras av någon annan. 47 § Bestämmelserna i 12 § allmänna verksstadgan (1965:600) om uppgifter i skrivelse till regeringen eller departementschef skall tillämpas på skrivelser även till centrala förvaltningsmyndigheter. Förordning (1986:1036). 48 § Länsskolinspektören får utan föredragning meddela beslut som inte utan olägenhet kan uppskjutas till dess en föredragande kan inställa sig. 49 § I arbetsordningen eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärendena. Besök och inspektion 50 § I den statliga skoladministrationens tillsyn över skolväsendet ingår besök och inspektioner vid skolor och annan utbildningsverksamhet som står under dess inseende. Ändamålet med besök och inspektion är i första hand att ge myndigheten kännedom om verksamheten i dess huvuddrag och att i direkt kontakt utan att ålägga huvudmännen för utbildningen nya uppgifter fortlöpande stödja och främja en utveckling och planering av utbildningsverksamheten i enlighet med skolans mål. Inspektion kan även utgöra led i sådan handläggning hos skolöverstyrelsen eller hos en länsskolnämnd, som utmynnar i att myndigheten beslutar att påtala att bindande föreskrifter i lag, läroplan eller annan författning inte följs. 51 § För länsskolnämnderna utgör besök kontinuerliga inslag i arbetet. Det ankommer på nämnderna att, i första hand genom sina tjänstemän, sätta sig in i hur skolarbetet bedrivs och att därvid följa undervisningen och ta del av förutsättningarna för det lokala arbetet. 52 § Myndigheten beslutar vilken eller vilka tjänstemän hos myndigheten som skall utföra en inspektion. Lyder verksamheten under en annan central förvaltningsmyndighet, tillämpas vid inspektioner den ordning som myndigheterna kommer överens om. Krävs för en viss inspektion sådana särskilda erfarenheter, som är företrädda inom en annan statlig myndighet, får skolöverstyrelsen på central nivå och länsskolnämnden på regional nivå påkalla biträde av den myndigheten. 53 § Vid inspektion bör de deltagande sammanträffa med vederbörande skolledare och, när så är påkallat, ordföranden i styrelsen för skolan. 54 § Efter en genomförd inspektion skall den som har utfört inspektionen avge redogörelse inom den tid och på det sätt, som skolöverstyrelsen respektive länsskolnämnden bestämmer, och därvid ägna särskild uppmärksamhet åt vilka åtgärder, inom ramen för de direkta åligganden som ankommer på huvudmannen för utbildningen, som de gjorda iakttagelserna bör leda till. Tjänstetillsättning m.m. 55 § Generaldirektören och överdirektören förordnas av regeringen för högst sex år. Regeringen tillsätter efter anmälan av generaldirektören dels tjänster som skolråd, skolöverläkare och undervisningsråd vid skolöverstyrelsen, dels tjänster som länsskolinspektör vid länsskolnämnd. Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst som länsskolinspektör. Tjänster som skolinspektör tillsätts av regeringen efter förslag av länsskolnämnden och yttrande av skolöverstyrelsen. Övriga tjänster vid skolöverstyrelsen tillsätts av överstyrelsen och vid länsskolnämnden av nämnden. Detsamma gäller antagning av annan personal. Det finns särskilda bestämmelser om tidsbegränsning i vissa fall av anställning som bekostas av viss medelspost. 56 § Andra ledamöter av verksstyrelsen än generaldirektören och överdirektören samt ersättarna för ledamöterna förordnas av regeringen för högst tre år. 57 § har upphävts genom förordning (1984:583). 58 § I 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100) samt i 29 a--29 c och 31--33 §§ denna förordning finns föreskrifter om hur ledamöter och suppleanter i länsskolnämnderna skall utses. Landstingskommuner, kommuner och länsstyrelser som utser ledamöter och suppleanter skall snarast skriftligen underrätta utbildningsdepartementet om deras namn och postadresser. Förordning (1986:193). Ledighet m.m. 59 § Frågor om sådan längre ledighet för länsskolinspektören eller andra tjänstemän hos länsskolnämnden, som till följd av bestämmelserna i 16 och 17 §§ allmänna verksstadgan (1965:600) skulle prövas av regeringen, avgörs av skolöverstyrelsen eller efter dess bemyndigande av nämnden. 60 § I fråga om tjänster som länsskolinspektör eller vikariat på sådana tjänster prövas frågor om anställnings upphörande enligt 7 kap. 2--4 och 12 §§ lagen (1976:600) om offentlig anställning av skolöverstyrelsen. I fråga om tjänster som skolinspektör eller vikariat på sådana tjänster prövas sådana frågor av länsskolnämnden. Förordning (1987:883). 61 § Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av skolöverstyrelsen även i fråga om skolråd, undervisningsråd, skolöverläkare, länsskolinspektör och skolinspektör. Överklagande 62 § Länsskolnämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen, om något annat inte framgår av andra stycket eller av andra särskilda föreskrifter. Nämndens förslag till tillsättning av en tjänst som skolinspektör får överklagas hos regeringen. Förordning (1987:713). 63 § Beslut som skolöverstyrelsen har meddelat som andra instans får överklagas hos regeringen endast när beslutet gäller tillsättning av en tjänst eller ett vikariat eller besked om bisyssla. Att sådana beslut i ärenden om tjänstledighet som skolöverstyrelsen har meddelat som andra instans får överklagas hos statens arbetsgivarverk följer av tjänstledighetsförordningen (1984:111). Förordning (1987:713). Övergångsbestämmelser 1983:877 Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag, då förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som har meddelats eller förslag som har avgetts före ikraftträdandet. 1984:583 Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 28 §, den 1 juli 1984, och i övrigt den 1 november 1984.