Regeringskansliets rättsdatabaser

Utlämning för brott till Sverige 1 § Framställning om utlämning av den som här i riket är misstänkt eller tilltalad för brott görs av åklagare. Framställningen ska sändas till riksåklagaren, som avgör om den ska överlämnas till Justitiedepartementet för vidarebefordran till den främmande staten. Förordning (2012:568). 2 § Vid en framställning som avses i 1 § bör fogas protokoll vid häktningsförhandling, särskilt uppsatt häktningsbeslut eller annan handling som tydligt redovisar att en domstol funnit sannolika skäl till misstanke föreligga för det eller de brott som har föranlett häktning, tid och plats för deras förövande, tillämpliga lagrum samt namn, hemvist, medborgarskap och övriga personuppgifter beträffande den som begärs utlämnad. Handlingen bör vara undertecknad eller bestyrkt av en domare som var ledamot av rätten när häktningen beslutades. Uppgift om signalement bör om möjligt bifogas framställningen. Åklagaren kan samråda med Justitiedepartementet i frågan om ytterligare utredning behöver bifogas. Förordning (2000:718). 3 § Framställning om utlämning för verkställighet av – fängelsestraff görs av Kriminalvården, – rättspsykiatrisk vård görs av Socialstyrelsen, – sluten ungdomsvård görs av Statens institutionsstyrelse. Framställningen ska överlämnas till Justitiedepartementet för vidarebefordran till den främmande staten. Förordning (2012:568). 4 § En framställning som avses i 3 § skall åtföljas av en bestyrkt kopia av den dom som skall verkställas. Vidare skall, om möjligt, uppgift lämnas om hur lång tid som återstår att verkställa. Tillämpliga bestämmelser bör också redovisas. Kriminalvården, Socialstyrelsen eller Statens institutionsstyrelse kan samråda med Justitiedepartementet i frågan om ytterligare utredning behöver bifogas. Förordning (2005:1003). 5 § Justitiedepartementet vidarebefordrar utlämningsframställningen till den andra staten. Vid behov kan begäran om provisoriskt anhållande göras innan utlämningsframställningen vidarebefordras. Översättning av framställningen och därvid fogade handlingar ombesörjs av Justitiedepartementet. Förordning (2000:718). 5 a § Riksåklagaren, Kriminalvården, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse eller åklagare som gjort en framställning om utlämning får lämna kompletterande information till en behörig myndighet i en annan stat om den andra staten tillåter det. Förordning (2005:1003). 5 b § När det följer av en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige, att den som har utlämnats för brott till Sverige kan lämna sitt samtycke till åtal eller straff för annat brott som han eller hon har begått före utlämningen eller till att vidareutlämnas till en annan stat, utan att medgivande måste inhämtas från den stat från vilken utlämning har skett, ska samtycke lämnas till åklagare. Samtycket ska antecknas på ett formulär som fastställs av riksåklagaren. Formuläret ska om möjligt vara skrivet på det språk som normalt används av den som har utlämnats. Om ett annat språk används, ska det antecknas på handlingen vilka åtgärder som har vidtagits för att kontrollera att den som har utlämnats har förstått innebörden av samtycket. Förordning (2012:568). 6 § Har upphävts genom förordning (2012:568). 7 § Har upphävts genom förordning (2012:568). 8 § Har upphävts genom förordning (2012:568). 9 § Utlämning bör begäras endast när det med beaktande av det men för den enskilde samt den tidsutdräkt och de kostnader som kan antas uppkomma i ärendet framstår som motiverat med hänsyn till brottets art och svårighetsgrad samt övriga omständigheter. Vid prövning enligt första stycket skall bland andra omständigheter beaktas längden av det fängelsestraff eller den slutna ungdomsvård som kan antas komma att dömas ut för brottet eller som har dömts ut för detta och återstår att avtjäna eller genomgå. Kan det antas att den eftersökte genom domen kommer att utvisas ur landet eller har beslut om utvisning meddelats, skall även denna omständighet beaktas. Förordning (2001:636). 9 a § Riksåklagaren får i ett ärende om utlämning till Sverige godta villkor om att den som begärs utlämnad återförs till den andra staten för att där verkställa ett fängelsestraff eller annan frihetsberövande påföljd som personen har dömts till i Sverige. Förordning (2003:82). 9 b § Bestämmelser om transporter i Sverige finns i 26 § lagen (1957:668) om utlämning för brott. Förordning (2017:148). 9 c § Om någon ska återföras enligt 9 a § ska den ansvariga myndigheten se till att verkställigheten av straffet eller påföljden överförs till den andra staten och att personen förs dit när domen har vunnit laga kraft. Myndigheten får begära hjälp av Polismyndigheten om det behövs. En sådan begäran ska innehålla uppgift om den ort där personen vistas. Ansvarig myndighet enligt första stycket är – Kriminalvården, om påföljden är fängelse, – Socialstyrelsen, om påföljden är rättspsykiatrisk vård, och – Statens institutionsstyrelse, om påföljden är sluten ungdomsvård. Förordning (2017:148). 9 d § Har upphävts genom förordning (2020:388). 10 § Har upphävts genom förordning (2003:1181). 11 § Har upphävts genom förordning (2003:1181). 12 § Har upphävts genom förordning (2012:568). Utlämning för brott från Sverige 13 § Om en person som begärs utlämnad för lagföring från Sverige enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott är medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen, Island eller Norge ska riksåklagaren, om personen begär det, informera den staten om att en ansökan om utlämning för lagföring har gjorts. Riksåklagaren ska upplysa den berörda personen om innebörden av att information lämnas. Förordning (2024:48). Övergångsbestämmelser 2003:1181 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden om utlämning som har inletts vid ikraftträdandet. 3. Äldre bestämmelser gäller i förhållande till en stat som den 1 januari 2004 var medlem i Europeiska unionen och som när ärendet inleds inte har genomfört rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna5, dock endast om ärendet har inletts före den 1 januari 2005. 2012:568 1. Denna förordning träder i kraft den 16 oktober 2012. 2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden om utlämning som har inletts före ikraftträdandet. 2024:48 1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2024. 2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har inletts före ikraftträdandet.