Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige och Sovjetunionen undertecknade den 13 oktober 1981 skall gälla för Sveriges del. Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag. 2 § Avtalet skall tillämpas endast i den mån det medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. 3 § Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom har medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet, kan han ansöka om rättelse enligt artikel 20 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör ges in inom den tid som anges i nämnda bestämmelse. 4 § Även om en skattskyldigs inkomst eller förmögenhet skall vara helt eller delvis undantagen från beskattning i Sverige, skall den skattskyldige lämna alla de uppgifter till ledning för taxeringen som han annars skulle ha varit skyldig att lämna. Bilaga Avtal mellan Konungariket Sveriges regering och De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet Konungariket Sveriges regering och De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering, vilka bekräftar sin strävan att, i överensstämmelse med den europeiska säkerhets- och samarbetskonferensens slutdokument, undertecknat i Helsingfors den 1 augusti 1975, utveckla och fördjupa det ekonomiska, industriella, tekniskt-vetenskapliga och kulturella samarbetet, har i syfte att undvika dubbelbeskattning beslutat ingå detta avtal och kommit överens om följande: Artikel 1 Personer som omfattas av avtalet 1. Detta avtal tillämpas på personer med hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. 2. Uttrycket "personal med hemvist i en avtalsslutande stat" åsyftar i detta avtal juridisk person, bolag eller annan sammanslutning som är skattskyldiga där på grund av att den verkliga ledningen är belägen där eller på grund av att dessa bildats enligt lagstiftningen i denna avtalsslutande stat samt vidare fysisk person som i skattehänseende anses bosatt i denna avtalsslutande stat. 3. Om på grund av bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel fysisk person anses ha hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestäms hans hemvist på följande sätt: a) Han anses ha hemvist i den avtalsslutande stat där han har ett hem som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har ett sådant hem i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena). b) Om det inte kan avgöras i vilken avtalsslutande stat han har centrum för sina levnadsinstressen eller om han inte i någondera avtalsslutande staten har ett hem, som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den avtalssutande stat där han stadigvarande vistas. c) Om han stadigvarande vistas i båda avtalsslutande staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare. d) Om båda avtalsslutande staterna anser honom som medborgare i sin stat eller om han inte anses som medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan i den ordning som anges i artikel 20 i detta avtal. 4. Om på grund av bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel person, som inte är fysisk person, har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist i den avtalsslutande stat där den har sin verkliga ledning. Artikel 2 Skatter som omfattas av avtalet 1. Detta avtal tillämpas på följande skatter på inkomst och förmögenhet som påförs i enlighet med vardera avtalsslutande statens lagstiftning, oberoende av sättet på vilket skatterna uttages: a) Beträffande DSRU: Inkomstskatt på utländska juridiska personer, inkomstskatt på befolkningen, skatt på jordbruk, skatt från besittare av byggnader och jordskatt. b) Beträffande Sverige: Den statliga inkomstskatten inklusive kupongskatten, sjömansskatten, bevillingsavgiften för vissa offentliga föreställningar ("artist skatt"), den kommunala inkomstskatten och den statliga förmögenhets skatten. 2. Detta avtal tillämpas även på skatter och avgifter av i huvudsak likartat slag som de som anges i punkt 1 i denna artikel och som efter undertecknandet av detta avtal kommer att påföras vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna och avgifterna. Artikel 3 Vissa allmänna definitioner 1. Nedan angivna uttryck, som används i detta avtal, har följande betydelse: a) Uttrycket "avtalsslutande stat" åsyftar beroende på sammanhanget Konungariket Sverige (Sverige) eller De Socialistiska Rådsrepublikernas Union (DSRU) och åsyftar vid användning i geografisk betydelse: - Respektive avtalsslutande stats territorium och territorialvatten; - havsbotten och dess underlag vilka gränsar till respektive avtalsslutande stats kust men som är belägna utanför denna stats territorialvatten och med avseende på vilka respektive avtalsslutande stat i överensstämmelse med internationell rätt utövar sina suveräna rättigheter för att utforska och utnyttja naturtillgångar. b) Uttrycket "internationell transport" åsyftar transport med havsgående eller flodgående fartyg, luftfartyg, järnvägs- eller landsvägsfordon, med undantag för det fall då transporten sker uteslutande mellan platser på den ena avtalsslutande statens territorium. c) Uttrycket "behörig myndighet" åsyftar: - Beträffande DSRU, DSRU:s finansministerium eller dess befullmäktigade ombud; - beträffande Sverige, budgetministern eller dennes befullmäktigade ombud. 2. Då en avtalsslutande stat tillämpar detta avtal anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning, i första hand dess skattelagstiftning. Artikel 4 Inkomst av representation 1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom näringsverksamhet i den andra avtalsslutande staten kan beskattas endast i denna andra stat endast om inkomsten förvärvas genom representation i denna stat. Sådan beskattning får dock ske endast av den del av inkomsten som är hänförlig till verksamhet som bedrivs vid representationen. Vid bestämmandet av en representations inkomster medges avdrag från intäkerna för utgifter som har uppkommit för verksamhetens bedrivande, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där representationen är belägen eller annorstädes. 2. I detta avtal avser uttrycket "representation" varje stadigvarande inrättning genom vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat bedriver verksamhet i den andra avtalsslutande staten. 3. Följande slag av verksamhet anses inte bedriven genom representation: a) Inköp av varor och produkter samt lagring av varor och i samband härmed förekommande hantering och leverans av varor och produkter; b) demonstration av varor och produkter, visning av utställningsföre mål på utställningar samt verksamhet i samband med deras försäljning vid utställningens slut; c) bedrivande av reklamverksamhet, införskaffande och meddelande av upplysningar, marknadsundersökningar eller annan liknande verksamhet av förberedande eller biträdande art; d) projekterings-, konstruktions- och forskningsarbeten (däribland även gemensamma), engineering, utprovning av varor, maskiner och utrustning samt teknisk service av maskiner och utrustning, om denna service är av förberedande eller biträdande art; e) genomförande av flera av ovan nämnda slag av verksamheter förutsatt att verksamheten huvudsakligen är av förberedande eller biträdande art; f) bedrivande av andra slag av verksamhet av förberedande eller biträdande art. 4. Person med hemvist i en avtalsslutande stat anses inte bedriva verksamhet genom representation i den andra avtalsslutande staten endast på den grund, att han bedriver sin verksamhet i den andra avtalsslutande staten genom mäklare, kommissionär eller genom annan agent med självständig ställning, under förutsättning att denna verksamhet inte strider mot sådan mäklares, kommissionärs eller annan agents normala affärsverksamhet. 5. Vid tillämpningen av detta avtal anses sovjetisk utrikeshandels organisation uppträda som mäklare eller kommissionär för sovjetiska industriföretag och organisationer vid inköp av varor och tjänster från utländska leverantörer. Svenskt företag som säljer varor till en sovjetisk utrikeshandelsorganisation anses bedriva sådan verksamhet genom mäklare, kommissionär eller genom annan agent med självständig ställning. 6. Det faktum att person med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller i någon tredje stat kommer, vid tillämpningen av detta avtal, inte att betraktas som något som ger anledning att anse att en av dem är representation för den andra. 7. Bestämmelserna i denna artikel berör inte skattebefrielse som avses i andra artiklar av detta avtal. Artikel 5 Inkomst av anläggnings-, byggnads- och monteringsarbete 1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom utförande av anläggnings-, byggnads- och monteringsarbeten i den andra avtalsslutande staten kan beskattas endast i den förstnämnda avtalsslutande staten, om arbetet pågår under högst 18 månader. Om arbetet pågår under mer än 18 månader, kan inkomsten beskattas endast i den andra avtalsslutande staten. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan dock i särskilda fall överenskomma att inkomst av arbete, som pågår under mer än 18 månader, skall beskattas endast i den förstnämnda avtalsslutande staten. 2. Arbeten av förberedande karaktär samt garantiarbeten, som pågår under högst 12 månader efter det att anläggnings-, byggnads- eller monteringsarbetet slutförts, skall vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel inte medräknas vid bestämmandet av om arbetet pågått under mer än 18 månader eller ej. Artikel 6 Inkomst av internationella transporter 1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom utförande av internationella transporter kan beskattas endast i denna stat. 2. Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas även på inkomst på grund av deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation. Artikel 7 Inkomst av upphovsrätt och licens 1. Ersättning på grund av upphovsrätt och licens, som förvärvas från källa i en avtalsslutande stat av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten kan beskattas endast i denna andra stat. 2. Med ersättning angiven i punkt 1 i denna artikel avses alla belopp utbetalade för nyttjandet av eller rätten att nyttja: a) Upphovsrätt till vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk; b) uppfinningar (skyddade eller inte skyddade av patent eller uppfinnarbevis) och rationaliseringsförslag; c) industriella och allmännyttiga mönster; d) varumärken och servicemärken; e) firmanamn och annan liknande rättighet; f) program för datorer; g) band, grammofonskivor och andra föremål för framställning av ljud; h) band och filmer som används för radio- och televisionsutsändningar samt filmförevisning; i) erfarenhetsrön, tekniskt kunnande och hemlig tillverkningsmetod (know-how). 3. Bestämmelserna i denna artikel tillämpas även i fråga om ersättning för: a) Nyttjandet av eller rätten att nyttja enstaka exemplar av industriell, handels- eller vetenskaplig utrustning, andra vetenskapliga eller tekniska hjälpmedel, om sådan ersättning har samband med nyttjande eller nyttjanderätt, som avses i denna artikel; b) utförandet av tekniska tjänster, om sådan ersättning har samband med nyttjande eller nyttjanderätt som avses i denna artikel. Artikel 8 Utdelning 1. Utdelning från person med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten kan beskattas i den förstnämnda avtalsslutande staten, men skatten får härvid inte överstiga 15 % av utdelningens bruttobelopp. 2. Uttrycket "utdelning" betecknar inkomst av aktier eller andra liknande värdepapper samt varje annan utbetalning som enligt lagstiftningen i den stat där den utdelande personen har hemvist i skattehänseende behandlas som avkastning av aktier. Artikel 9 Ränta 1. Ränta som betalas från källa i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten kan beskattas endast i denna andra stat. 2. Uttrycket "ränta" avser inkomst av lån inklusive statliga lån, bankinsättningar, skuldförbindelser samt annan inkomst, som enligt lagstiftningen i den stat där den person som betalar räntan har hemvist, i skattehänseende behandlas som ränta. Artikel 10 Inkomst av fast egendom 1. Inkomst av fast egendom, som tillhör person med hemvist i en avtalsslutande stat och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, kan beskattas endast i denna andra stat. 2. Uttrycket "fast egendom" har i detta avtal den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. 3. Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom. Artikel 11 Inkomst på grund av överlåtelse av egendom 1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av fast egendom som är belägen i den andra avtalsslutande staten, kan beskattas endast i denna andra stat. 2. Inkomst på grund av överlåtelse av lös egendom, som ingår i en representation, vilken en person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, kan beskattas endast i denna andra stat. 3. Inkomst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel kan beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist. Artikel 12 Lön och annan liknande ersättning 1. Lön och annan liknande ersättning, som fysisk person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av verksamhet som bedrivs i den andra avtalsslutande staten och som inte är undantagen från beskattning där enligt punkt 2 i denna artikel eller enligt andra artiklar i detta avtal, kan beskattas endast i denna andra stat endast om denna person vistas där under loppet av en eller flera tidrymder som sammanlagt överstiger 183 dagar under kalenderåret eller för tekniska specialister 365 dagar under loppet av två på varandra följande kalenderår. 2. Följande inkomster som förvärvas av fysisk person med hemvist i en avtalsslutande stat kan beskattas endast i denna stat: a) Inkomst på grund av arbete i den andra avtalsslutande staten, vilket har omedelbart samband med anläggnings-, byggnads- eller monteringsarbete, som enligt bestämmelserna i artikel 5 i detta avtal inte kan beskattas i denna andra avtalsslutande stat; b) inkomst förvärvad av person, som vistas i den andra avtalsslutande staten på inbjudan av statlig myndighet eller institution, läro- eller forskningsanstalt i denna avtalsslutande stat för undervisning, forskning eller deltagande i vetenskapliga eller tekniska konferenser eller yrkeskonferenser eller i syfte att förverkliga mellanstatliga samarbetsprogram; detta gäller dock endast under förutsättning att inkomsten förvärvas genom verksamhet som anges i denna punkt. Bestämmelserna i denna punkt tillämpas inte då verksamheten i fråga huvudsakligen tjänar sådan persons enskilda intressen; c) stipendier till sådan person, om denne är studerande, student, licentiand, doktorand eller praktikant och vistas i den andra avtalsslutande staten i utbildningssyfte eller för att erhålla specialiserad praktik, samt annan ersättning från källa utanför denna andra stat, om mottagaren uppbär ersättningen för sitt uppehälle, för sin undervisning eller för att genomgå specialiserad praktik. Förmån enligt denna punkt medges endast under den tid som är nödvändig för att uppnå syftet med vistelsen, dock inte under längre tid än sex år; d) ersättning till sådan person, om denne vistas i den andra avtalsslutande staten i egenskap av journalist eller korrespondent för press, radio eller television, om ersättningen utbetalas från källa utanför denna andra stat. Förmån enligt denna punkt medges endast under en period av högst tre år; e) lön till sådan person för arbete på transportmedel, som används av en avtalsslutande stat eller av person med hemvist i denna stat för internationell transport samt lön till sådan person för arbete vid representation som tillhör person som bedriver sådan transportverksamhet om den lön som sådan person erhåller för arbetet har direkt samband med verksamhet med anknytning till sådan transport. Lön för arbete, som utförs ombord på fartyg, som används för internationell transport, kan emellertid beskattas endast i den avtalsslutande stat där den person som utför transporten har hemvist; f) lön till sådan person för arbete vid representation som tillhör turistorganisation, om mottagaren är medborgare i den avtalsslutande stat där turistorganisationen har hemvist. Skattebefrielse enligt denna punkt medges dock inte om turistorganisationen bedriver kommersiell verksamhet genom sådan representation; g) ersättning till sådan person på grund av gästspel och andra offentliga framträdanden; h) ersättning till sådan person i form av prissummor, premier och belöningar som han mottager i egenskap av vinnare eller annan deltagare i sport- och andra tävlingar; i) belopp som utbetalas till sådan person såsom ersättning för skada på person. 3. Fysisk person som vistas i en avtalsslutande stat för verksamhet som avses i punkt 2 i denna artikel och som omedelbart före denna vistelse hade hemvist i den andra avtalsslutande staten skall vid tillämpning av detta avtal inte anses ha förlorat sitt hemvist i denna andra stat på grund av vistelsen i den förstnämnda avtalsslutande staten. 4. Vid tillämpning av punkterna 2 a), c) och d) i denna artikel får beskattning ske av inkomst som förvärvas av där angivna fysiska personer från och med dagen närmast efter den då de i dessa punkter angivna tidsperioderna har löpt ut. Artikel 13 Löner och pensioner utbetalade av staten 1. Lön eller annan liknande ersättning, som medborgare i en avtalsslutande stat erhåller för utförande av tjänster för denna stat eller för institution tillhörande denna stat, kan beskattas endast i denna stat. Frågan om tjänster anses utförda för denna stat eller för institution tillhörande denna stat bedöms enligt lagstiftningen i denna stat. Person som arbetar i organisation som driver kommersiell verksamhet till exempel som medarbetare i eller representant för sovjetisk utrikeshandelsorganisation och medarbetare i eller representant för svensk kommersiell organisation anses inte utföra tjänster för den sovjetiska respektive svenska staten. 2. Pension, bidrag och annan liknande ersättning, som medborgare i en avtalsslutande stat erhåller för tidigare utförda tjänster som avses i punkt 1 i denna artikel samt pension och bidrag som utbetalas enligt denna avtalsslutande stats socialförsäkringslagstiftning, kan beskattas endast i denna stat. Artikel 14 Övriga inkomster Inkomst, som inte behandlats i föregående artiklar i detta avtal och som förvärvas av person med hemvist i en avtalsslutande stat från källa i den andra avtalsslutande staten, kan beskattas endast i den förstnämnda staten. Artikel 15 Förmögenhet 1. Fast egendom, som innehas av person med hemvist i en avtalsslutande stat och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, kan beskattas endast i denna andra stat. 2. Lös egendom, som ingår i en representation, vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, kan beskattas endast i denna andra stat. 3. All annan egendom, som innehas av person med hemvist i en avtalsslutande stat, kan beskattas endast i denna stat. Artikel 16 Diplomatiska och konsulära representationer samt anställda vid dessa 1. Bestämmelserna i detta avtal berör inte de skatteprivilegier som tillkommer diplomatiska och konsulära representationer och andra härmed jämställda insititutioner och organisationer tillhörande de avtalsslutande staterna samt anställda vid dessa och deras familjemedlemmar, i enlighet med folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda mellanstatliga avtal. 2. Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas även på företrädare med officiellt uppdrag för de avtalsslutande staterna, medlemmar i parlaments- och regeringsdelegationer från de avtalsslutande staterna samt på personer som ingår i delegationer från de avtalsslutande staterna, vilka besöker Sverige respektive DSRU för att delta i förhandlingar, i internationella konferenser och möten eller som har andra officiella uppdrag. Artikel 17 Förbud mot diskriminering 1. Medborgare i en avtalsslutande stat kan inte i den andra avtalsslutande staten underkastas högre eller mer betungande beskattning än den beskattning som medborgare i denna andra stat är underkastade under samma förhållanden. 2. Medborgare i en avtalsslutande stat, som har hemvist i den andra avtalsslutande staten, och representation, som upprättats av person med hemvist i en avtalsslutande stat i den andra avtalsslutande staten, får inte i denna andra stat underkastas högre skatter eller avgifter än de som i allmänhet uttages i denna andra stat av medborgare i eller representation tillhörande person med hemvist i tredje stat som bedriver samma verksamhet. 3. Bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel innebär dock inte skyldighet för någondera avtalsslutande staten att medge medborgare i eller representation tillhörande person med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådana skatteförmåner som tillförsäkras medborgare eller representation från tredje stat på grund av speciella avtal mellan den förstnämnda avtalsslutande staten och denna tredje stat. Artikel 18 Särskilda bestämmelser Bestämmelserna i detta avtal berör inte gällande avtal som tidigare slutits mellan de avtalsslutande staterna och som behandlar beskattningsfrågor. I den mån förevarande avtal medför en för den skattskyldige gynnsammare behandling skall emellertid detta avtal tillämpas. Artikel 19 Utbyte av upplysningar 1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall efter framställning utbyta sådana upplysningar, som är nödvändiga för att tillämpa beskattningsreglerna i detta avtal. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga och får yppas endast för personer eller myndigheter som handlägger frågor om tillämpningen av detta avtal. 2. Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel anses inte i något fall medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att: a) Vidtaga förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning eller administrativ praxis i denna stat eller i den andra avtalsslutande staten; b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller administrativ praxis i denna stat eller i den andra avtalsslutande staten; c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri- eller yrkeshemlighet eller andra upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna intressen. 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall vid behov utbyta upplysningar om ändringar i skattelagstiftningen i respektive stat. 4. Alla upplysningar och allt material, som avses i denna artikel, får användas endast för syften som sammanhänger med tillämpningen av detta avtal. Artikel 20 Förfarandet för att lösa tvistefrågor som uppkommer vid tillämpning och tolkning av avtalet 1. Om en person med hemvist i en avtalsslutande stat anser att han har blivit eller kan komma att bli beskattad på ett sätt som inte står i överensstämmelse med detta avtal, kan han göra framställning i saken till behörig myndighet i en av de avtalsslutande staterna. Detta kan göras oberoende av de rättsmedel som finns i de avtalsslutande staternas lagstiftning. Framställningen skall göras inom två år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal. 2. Om den behöriga myndighet till vilken framställning gjorts finner invändningen grundad men anser att den inte kan få till stånd en tillfredsställande lösning utan samråd med behörig myndighet i den andra avtalsslutande staten, skall de båda myndigheterna gemensamt söka lösa frågan genom överenskommelse i syfte att undvika beskattning som strider mot detta avtal. Överenskommelse som träffats skall genomföras utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas lagstiftning. 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka undanröja svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tillämpningen eller tolkningen av detta avtal. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av avtalet. Artikel 21 Avtalets ikraftträdande 1. De avtalsslutande staterna skall på diplomatisk väg skriftligen underrätta varandra när de åtgärder vidtagits, som enligt respektive stats lagstiftning krävs för att avtalet skall träda i kraft. 2. Avtalet träder i kraft trettio dagar efter det att den sista av de under punkt 1 i denna artikel nämnda underrättelserna lämnats och dess bestämmelser tillämpas i fråga om inkomst som förvärvas från och med år 1979 samt i fråga om förmögenhet som taxeras från och med år 1980. Artikel 22 Avtalets upphörande Detta avtal förblir i kraft under obegränsad tid, men var och en av de avtalsslutande staterna kan före den 30 juni under ett kalenderår, dock tidigast efter det att tre år förflutit från dagen för detta avtals ikraftträdande, på diplomatisk väg skriftligen uppsäga avtalet hos den andra avtalsslutande staten. I sådant fall upphör avtalet att gälla i fråga om inkomst som förvärvas från och med kalenderåret efter det då avtalet sades upp samt i fråga om förmögenhet som taxeras från och med andra året efter det då avtalets sades upp. Undertecknat i Moskva den 13 oktober 1981 i två exemplar på ryska och svenska språken, vilka båda texter äger lika vitsord. Övergångsbestämmelser 1995:1340 Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas a) i fråga om skatt på inkomst, på inkomst som förvärvas före den 1 januari 1997, och b) i fråga om skatt på förmögenhet, på skatt som påförs vid 1997 eller tidigare års taxering. Såvitt avser förhållandet mellan Sverige och Kazakstan respektive Sverige och Ukraina skall dock den upphävda lagen fortfarande tillämpas till dess att annat föreskrivs i författning rörande dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Kazakstan respektive Sverige och Ukraina. 1997:919 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Denna lag skall tillämpas a) beträffande källskatter, på inkomst som betalas eller krediteras den 1 januari året efter det år då lagen träder i kraft eller senare, och b) beträffande andra skatter, på beskattningsår som börjar den 1 januari året efter det år då lagen träder i kraft eller senare. 3. Följande författningar skall inte längre tillämpas såvitt avser förhållandet mellan Sverige och Kazakstan, nämligen - lagen (1982:708) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen, - kungörelsen (1971:130) om tillämpning av protokoll mellan Sverige och Sovjetunionen angående ömsesidig skattebefrielse för luftfartsföretag och deras anställda, - kungörelsen (1973:563) om tillämpning av protokoll mellan Sverige och Sovjetunionen angående ömsesidig skattebefrielse för sjöfartsföretag. De angivna författningarna skall dock fortfarande tillämpas a) beträffande källskatter, på inkomst som betalas eller krediteras före den 1 januari året efter det år då lagen träder i kraft, b) beträffande andra skatter på inkomst, på beskattningsår som börjar före den 1 januari året efter det år då lagen träder i kraft, samt c) beträffande skatt på förmögenhet, på skatt som påförs vid taxeringen året efter det år då lagen träder i kraft eller vid tidigare års taxering.