Post 8086 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
1982:943 ·
Visa register
Lag (1982:943)
om kyrkomötet
Departement: Civildepartementet
Utfärdad: 1982-11-11
Författningen har upphävts genom: SFS 1992:301
Upphävd: 1993-01-01
Val till kyrkomötet
Inledande bestämmelser
1 § För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar. Varje stift
utgör en valkrets. Vart och ett av Lunds, Härnösands och Luleå stift
utgör dock två valkretsar.
Lunds stifts sydvästra valkrets omfattar Malmöhus län och dess nordöstra
valkrets Kristianstads län och Blekinge län.
Härnösands stifts västra valkrets omfattar Jämtlands län och dess östra
valkrets Västernorrlands län.
Luleå stifts södra valkrets omfattar Västerbottens län och dess norra
valkrets Norrbottens län. Lag (1985:360).
2 § Mandaten i kyrkomötet utgörs av tvåhundrafemtioen valkretsmandat.
Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620)
fastställer antalet valkretsmandat i varje valkrets före utgången av
september varje år, då val i hela riket av kyrkofullmäktige skall äga
rum. Härvid tillförs varje valkrets ett mandat för varje gång som
antalet röstberättigade kyrkomedlemmar där är jämnt delbart med en
tvåhundrafemtioendel av antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i riket.
De mandat som härefter återstår, tillförs valkretsarna efter storleken
av de överskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika
överskottstal avgörs företrädet genom lottning. Antalet röstberättigade
kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senast upprättade
röstlängden.
Om någon valkrets, vid den fördelning som sker enligt andra stycket,
tillförs färre mandat än två, skall antalet mandat ändå bestämmas till
två. Härvid skall antalet mandat i övriga kretsar jämkas i motsvarande
mån.
3 § Centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos
riksdagens valprövningsnämnd. Valprövningsnämndens beslut får inte
överklagas. Lag (1987:1130)
4 § För varje mandat som en valkrets har erhållit utses en ledamot av
kyrkomötet. För ledamöterna utses det dubbla antalet ersättare.
5 § Ledamöterna av kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer.
Val av elektorer
6 § För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje
pastorat utgör ett distrikt. Icke-territoriella församlingar bildar
distrikt för sig. Av 9 § framgår att det i vissa fall kan hållas
gemensamt val för flera distrikt.
I valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar utses en
elektor och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade
kyrkomedlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat 4 000-tal
röstberättigade kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en
elektor. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av
den senast upprättade röstlängden.
För elektorerna skall utses lika många ersättare. Lag (1985:360).
7 § Om ett pastorat eller annat valdistrikt består av en enda församling
skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av
kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de
nyvalda fullmäktige eller det nyvalda kyrkorådet. Lag (1985:360).
8 § Om ett pastorat består av två eller flera församlingar skall
elektorer och deras ersättare väljas av församlingsdelegerade eller
kyrkofullmäktige i pastoratet.
Om församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige inte finns i pastoratet
skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i
församlingarna i pastoratet. Valet skall ske inför ordföranden i
kyrkorådet i den av församlingarna som har det största antalet
röstberättigade kyrkomedlemmar.
Valet skall förrättas av de nyvalda församlingsdelegerade eller
kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden. Lag (1985:360).
9 § Om församlingarna i två eller flera pastorat ingår i en kyrklig
samfällighet för alla ekonomiska församlingsangelägenheter, får
regeringen för särskilt fall besluta att val av elektorer och deras
ersättare skall förrättas gemensamt av samfällighetens fullmäktige för
de pastorat som omfattas av samfälligheten. Ett sådant beslut får
meddelas endast om minst hälften av församlingarna i samfälligheten har
samtyckt till det. Lag (1985:360).
10 § Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som är
medlem av svenska kyrkan och som är myndig samt är folkbokförd inom
valdistriktet eller, i fall som avses i 9 §, inom en församling som
ingår i samfälligheten. Lag (1991:1776).
11 § Val av elektorer och deras ersättare skall ske på samma sätt som
val av ledamöter i kyrkoråd. Om ersättare inte väljs proportionellt,
skall vid valet bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas till
tjänstgöring. Lag (1985:360).
12 § Elektorerna och deras ersättare skall utses före februari månads
utgång året näst efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige
har ägt rum.
Protokoll över val av elektorer skall skyndsamt sändas till domkapitlet.
Lag (1985:360).
13 § En elektor har i skälig omfattning rätt till traktamente och
kostnadsersättning för resa som påkallas av uppdraget. Kostnaderna skall
betalas av pastoraten eller av de icke-territoriella församlingar
sombildar valdistrikt för sig.
Val av ledamöter och ersättare
14 § För val av ledamöter av kyrkomötet och ersättare för dem skall
domkapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde
inför en av domkapitlet förordnad valförrättare. Sammanträdet skall
hållas före april månads utgång året näst efter det år då val i hela
riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. Lag (1985:360).
15 § Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar.
Omröstning skall ske med slutna sedlar, om inte annat följer av 16 §
tredje stycket. Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och
färg.
Över förrättningen skall föras protokoll. Lag (1985:360).
16 § Val av ledamöter av kyrkomötet skall vara proportionellt, om det
begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som erhålls om
samtliga väljandes antal delas med det antal personer som valet avser,
ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast
högre hela tal. Vid sådant proportionellt val tillämpas bestämmelserna i
lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting,
kommunfullmäktige m. m.
Om valet inte sker proportionellt skall elektorerna var för sig till
ledamöter föreslå så många personer som skall väljas. Vid första
omröstningen är den vald som har fått mer än hälften av de avgivna
rösterna. Om ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid denna
omröstning skall ytterligare en omröstning ske. Valförrättaren skall
därvid upprätta en förteckning som skall innehålla, för det fall att
inte någon har blivit vald vid första omröstningen, de namn som har fått
flest röster och i annat fall de namn som vid den första omröstningen
har fått högsta röstetalet näst efter dem som har blivit valda.
Förteckningen skall då innehålla två gånger så många namn som det
återstår ledamöter att välja. Den nya omröstning som skall företas får
inte avse andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De
personer som vid denna omröstning får flest röster är valda. Vid lika
röstetal sker avgörandet genom lottning.
Om det vid valet läggs fram en enda lista, som upptar namn på så många
ledamöter som valet avser, får valet förrättas med acklamation om
elektorerna är ense om det.
Vad som nu har föreskrivits gäller även vid val av ersättare. Om valet
sker på det sätt som anges i andra eller tredje stycket, får valet av
ledamöter och ersättare ske i ett sammanhang.
Om ersättare inte väljs proportionellt skall vid valet även bestämmas
den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgöring. Lag
(1985:360).
17 § En valsedel är ogiltig om den är försedd med kännetecken som
uppenbarligen har satts dit med avsikt.
Om en elektor har lämnat mer än en valsedel i ett val, är valsedlarna
ogiltiga. Har sedlarna samma innehåll, skall dock en av valsedlarna
betraktas som giltig vid sammanräkningen. Namn på valsedeln skall anses
obefintligt om kandidaten inte är valbar, namnet är överstruket eller
det inte klart framgår vem som avses.
18 § Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet.
Därmed är valet avslutat.
Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på betryggande sätt till
dess valet har vunnit laga kraft. Motsvarande gäller då det görs avbrott
i förrättningen.
19 § Den som blir vald till ledamot av kyrkomötet för mer än en valkrets
skall bestämma för vilken valkrets hon eller han vill anses vald och
skyndsamt avsäga sig uppdraget som ledamot för övriga valkretsar.
Om en ledamot av kyrkomötet på annat sätt har avgått före utgången av
den period för vilken hon eller han har blivit vald, skall kyrkomötets
ordförande skyndsamt anmäla detta till domkapitlet.
När domkapitlet har fått underrättelse om att en ledamot av kyrkomötet
har avgått, skall domkapitlet till ny ledamot i den avgångnes ställe
utse den ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan
ersättarna bestämda ordningen.
20 § För den som har blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till
ersättare skall domkapitlet genast utfärda ett bevis om detta. I beviset
anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets ledamoten eller
ersättaren har blivit vald. Beviset skall tillställas den som har blivit
vald samt riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande.
Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis. Lag
(1985:360).
21 § Riksdagens valprövningsnämnd skall granska bevisen för ledamöterna
av kyrkomötet och deras ersättare och därvid pröva om bevisen har blivit
utfärdade i enligt med 20 §. Granskningen skall vara avslutad senast
dagen före kyrkomötets första sammanträde under valperioden eller, i
fråga om bevis som kommer in till valprövningsnämnden under kyrkomötets
valperiod, så snart det kan ske. Berättelse om granskningen skall
ofördröjligen överlämnas till kyrkomötets ordförande.
Valprövningsnämnden skall i berättelsen anteckna om något har förekommit
som ger anledning att ifrågasätta någon ledamots eller ersättares
behörighet.
Överklagande av val m.m.
22 § Beslut, varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får
överklagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom valet
till kyrkomötet har fastställts. Lag (1985:360).
23 § Val av ledamöter av kyrkomötet och beslut varigenom ersättare har
utsetts till ledamot får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd.
Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet och vara
detta tillhanda inom tio dagar efter det att valet avslutades. Om
skrivelsen har kommit in till valprövningsnämnden före
överklagandetidens utgång, skall den omständigheten att inlagan kommit
in till domkapitlet först därefter dock inte föranleda att överklagandet
inte tas upp till prövning. Valprövningsnämnden prövar om skrivelsen har
kommit in i rätt tid.
Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall domkapitlet
samtidigt kungöra samtliga fall av överklagande och sända skrivelserna
till valprövningsnämnden. Kungörelsen införs i ortstidning inom
valkretsen. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring
över ett överklagande skall ha kommit in till valprövningsnämnden.
Domkapitlet skall dessutom skyndsamt yttra sig till valprövningsnämnden.
Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning
av beslut skall inte tillämpas.
Den som vill överklaga ett beslut har rätt att hos domkapitlet genast få
utdrag av protokoll eller annan handling över förrättningen. Lag
(1987:1130)
24 § I fråga om handläggningen och prövningen av ett överklagande som
avses i 23 § skall 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620) tillämpas.
Lag (1987:1130)
25 § Den som har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag
utan hinder av att valet har överklagats. Bestämmelserna om inhibition i
29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte val av ledamot av
kyrkomötet. Om valet ändras, skall den nye ledamoten inta sin plats så
snart ändringen har kungjorts. Vad som nu har sagts om ledamot gäller
också för ersättare. Lag (1987:1130)
Kyrkomötets sammanträden
26 § Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den tredje
tisdagen i augusti.
Ett sammanträde med kyrkomötet skall vara avslutat inom femton dagar.
Kyrkomötet får dock inte sammanträda mer än trettionio dagar under en
valperiod. Lag (1990:299).
27 § Kyrkomötet skall, så snart det kan ske, fatta beslut över
anmärkningar som har tagits upp i berättelse som avses i 21 § första
stycket eller som i övrigt förekommer mot en ledamots eller ersättares
behörighet. En ledamot vars behörighet prövas, får deltaga i
överläggningarna men ej i beslutet. Den som förklaras obehörig är därmed
skild från sitt uppdrag.
28 § Kyrkomötet skall för varje valperiod välja en ordförande samt en
förste och en andre vice ordförande. Till dess valen har förrättats,
utövas ordförandeskapet av den som har varit ledamot längst tid. Om två
eller flera har varit ledamöter lika länge, har den äldste av dem
företräde.
29 § De statsråd som inom regeringen är föredragande i
förvaltningsärenden och lagstiftningsärenden rörande svenska kyrkan samt
ledamöterna i svenska kyrkans centralstyrelse har rätt att närvara och
deltaga i kyrkomötets överläggningar, men i besluten endast om de är
ledamöter av kyrkomötet.
Ärendenas beredning
30 § Ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet
skall före avgörandet beredas i svenska kyrkans centralstyrelse eller i
utskott.
31 § Kyrkomötet skall inom sig för varje valperiod tillsätta ett
särskilt beredningsutskott för prövning av frågor som avses i 36 §.
Kyrkomötet kan inom sig tillsätta ytterligare utskott för beredning av
ärenden som skall behandlas av kyrkomötet. Sådana utskott får ej
tillsättas för längre tid än kyrkomötets valperiod.
Kyrkomötet väljer ledamöter i utskott till det antal som kyrkomötet
bestämmer. För ledamöterna skall väljas lika många ersättare.
Utöver vad som följer av andra och tredje styckena beslutar kyrkomötet
om ordningen för den beredning av lärofrågor som föregår
utskottsbehandlingen.
32 § Kyrkomötet får besluta att en eller flera biskopar, även om de ej
är ledamöter av kyrkomötet, vid beredningen av ärenden eller vid
prövning av frågor som avses i 36 § får närvara vid ett utskotts
sammanträden och deltaga i utskottets överläggningar men ej i besluten.
33 § Om det krävs för beredningen av ett ärende, får kyrkomötet medge
att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under
valperioden. Ett sådant medgivande får ej avse längre tid än sex dagar
mellan två sammanträden.
Ärendenas avgörande
34 § Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till
kyrkomötet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om
ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets början. I
annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande
sammanträdet. Lag (1985:360).
35 § Varje ledamot av kyrkomötet har en röst. Omröstning skall ske öppet
utom i ärenden som avser val.
Utom i fall då särskilt flertal krävs enligt 36 § första stycket gäller
som kyrkomötets beslut den mening som mer än hälften av de röstande enar
sig om. Vid lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom
lottning.
36 § Ett förslag till kyrklig kungörelse som gäller svenska kyrkans lära
eller avser bibelöversättning, psalmbok, evangeliebok, kyrkohandbok
eller katekes skall, om det inte förkastas av kyrkomötet, på yrkande av
lägst tio av dess ledamöter vila till dess nästa nyvalda kyrkomöte
sammanträder. Utan hinder härav kan kyrkomötet antaga förslaget om minst
fem sjättedelar av de röstande enar sig om beslutet. Detsamma gäller
förslag till kyrklig kungörelse om ändring eller upphävande av
kungörelse som nu har sagts.
Det särskilda beredningsutskottet prövar för kyrkomötets vidkommande om
första stycket är tillämpligt i fråga om visst förslag.
37 § Avgörandet av ett ärende skall, om det behövs, delas upp på skilda
beslut. Föreligger ett yrkande som avses i 36 § första stycket att ett
förslag skall vila och dessutom ett yrkande att förslaget skall
förkastas, skall kyrkomötet pröva sistnämnda yrkande innan förslaget
ställs under omröstning om omedelbart antagande.
Val inom kyrkomötet
38 § Kyrkomötet skall för varje valperiod inom sig utse en valberedning.
Valberedningen bereder val av svenska kyrkans centralstyrelse,
kyrkomötets besvärsnämnd och kyrkomötets utskott. Lag (1985:892).
39 § Val inom kyrkomötet skall, om omröstning begärs, ske med slutna
sedlar. Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De
skall vara enkla och omärkta samt, om valet ej sker proportionellt,
upptaga namn på så många personer som valet avser. Vid lika röstetal
sker avgörandet genom lottning.
Val av svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötets besvärsnämnd,
utskott och valberedning skall vara proportionellt, om det begärs av
minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet
närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat
med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast
högre hela tal. Vid sådant proportionellt val skall bestämmelserna i
lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting,
kommunfullmäktige m. m. tillämpas.
Om ersättare ej väljs proportionellt, skall vid valen även bestämmas den
ordning, i vilken de skall inkallas till tjänstgöring. Lag (1985:892).
40 § Val med slutna sedlar får överklagas hos riksdagens
valprövningsnämnd inom fem dagar efter det att resultatet av valet har
meddelats. Valet skall gälla utan hinder av att det har överklagats.
Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller
inte vid överklagandet.
I fråga om handläggningen och prövningen av ett överklagande skall
tillämpas bestämmelserna i riksdagsordningen om överklagande av val med
slutna sedlar inom riksdagen. Vad som därvid sägs om kammarkansliet,
kammaren och talmannen skall i stället gälla svenska kyrkans
centralstyrelse, kyrkomötet och kyrkomötets ordförande. Lag (1987:1130)
41 § Val av svenska kyrkans centralstyrelse skall förrättas snarast
efter valperiodens början och gälla till dess kyrkomötet förrättar nytt
val under nästa valperiod.
Svenska kyrkans centralstyrelse
42 § Svenska kyrkans centralstyrelse sammanträder på kallelse av
ordföranden. Ordföranden eller, vid förhinder för denne, vice
ordföranden, är skyldig att sammankalla styrelsen om minst en tredjedel
av dess ledamöter begär det.
43 § Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden endast om
ordföranden eller, vid förhinder för denne, vice ordföranden samt minst
hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Om kyrkomötet har
föreskrivit en annan ordning i fråga om handläggningen av vissa slag av
ärenden, gäller dock den föreskriften.
Föreskrifter om omröstning finns i 18 § förvaltningslagen (1986:223).
Bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken skall dock tillämpas i sådana
personalfrågor där detta skall ske för arbetstagare i allmänhet hos
staten. Lag (1987:1130)
44 § Tjänster vid svenska kyrkans centralstyrelse tillsätts av
styrelsen. Lag (1985:892).
45 § Centralstyrelsens beslut får överklagas hos kyrkomötets
besvärsnämnd. Detta gäller dock inte om annat är särskilt föreskrivet.
Lag (1987:1130)
Kyrkomötets besvärsnämnd
46 § Kyrkomötets besvärsnämnd är en myndighet under kyrkomötet.
Besvärsnämnden väljs av kyrkomötet för varje valperiod. Lag (1985:892).
47 § Besvärsnämnden består av en ordförande och en vice ordförande, som
båda skall vara eller ha varit ordinarie domare, en biskop och tre andra
ledamöter. För den biskop som är ledamot skall det finnas en biskop som
ersättare. För de tre andra ledamöterna skall utses lika många
ersättare.
Ordföranden, vice ordföranden, biskopen och dennes ersättare väljs
särskilt.
Ledamöterna och ersättarna skall vara medlemmar av svenska kyrkan och
får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken. Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar,
upphör hans uppdrag genast. Lag (1990:299).
48 § Besvärsnämnden är beslutför när ordföranden, biskopen och minst två
andra ledamöter är närvarande. Om kyrkomötet har föreskrivit en annan
ordning i fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock
den föreskriften.
Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas
föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.
Bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål skall
dock tillämpas i frågor om att skilja någon från det kyrkliga ämbetet
eller om att för viss tid förklara någon obehörig att utöva ämbetet. Lag
(1990:299).
49 § Besvärsnämndens beslut enligt denna lag får inte överklagas. Lag
(1985:892).
Övergångsbestämmelser
1982:943
1. Denna lag träder i kraft såvitt avser bestämmelserna om fastställande
av antalet valkretsmandat samt om val av elektorer och delegerade den 1
december 1982 och i övrigt den 1 januari 1983.
2. Genom lagen upphävs kyrkomötesförordningen (1949:174). Bestämmelsen i
14 § om utredningsnämnds verksamhet gäller dock till dess kyrkomötet
sammanträder första gången efter lagens ikraftträdande.
3. Den centrala valmyndigheten skall senast den 10 december 1982
fastställa antalet valkretsmandat i varje valkrets avseende valet till
det kyrkomöte som skall sammanträda år 1983.
4. Intill dess att kyrkomötet första gången enligt denna lag har valt
ordförande skall vad som i 19-21 §§ sägs om kyrkomötets ordförande i
stället avse ärkebiskopen.
5. Om 1982 års allmänna kyrkomöte har utsett sådan nämnd som avses i 14
§ kyrkomötesförordningen (1949:174), skall ärende som riksdagen eller
regeringen överlämnar till kyrkomötet senast en månad före det att
kyrkomötets sammanträde år 1983 börjar överlämnas till denna nämnd med
uppgift att till 1983 års kyrkomöte breda och avge yttrande och förslag
i sådant ärende.
6. har upphävts genom lag (1985:360).
7. Förekommer i lag, annan författning eller beslut som har meddelats av
Kungl. Maj:t eller regeringen orden "allmänt kyrkomöte'' i olika
böjningsformer skall de bytas ut mot "kyrkomöte'' i motsvarande form.
Vad som i lag eller annan författning sägs om kyrkomöte skall gälla
också i fråga om tidigare allmänt kyrkomöte.