Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Lagen (1982:709) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ungern träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas beträffande inkomst som förvärvas nämnda dag eller senare och beträffande förmögenhet som taxeras år 1984 eller senare. Avtalet trädde i kraft den 15 augusti 1982. 2 § Vid tillämpningen av dubbelbeskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår av bilagorna 1 och 2. Bilaga 1 Anvisningar till bestämmelserna i avtalet till art. 1 och 4 Avtalets bestämmelser är i allmänhet tillämpliga endast på fysiska och juridiska personer som har hemvist i Sverige eller Ungern. Huruvida fysisk eller juridisk person skall anses ha hemvist i endera staten avgörs i första hand med ledning av lagstiftningen i denna stat. I art. 4 punkterna 2 och 3 regleras fall av s.k. dubbel bosättning, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska beskattningsregler anses bosatt i Sverige och enligt ungerska beskattningsregler anses bosatt i Ungern. Vid tillämpningen av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt nämnda avtalsbestämmelser. Person, som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370), 17 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 17 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt och som tillhör svensk beskickning eller lönat svenskt konsulat i Ungern, skall vid tillämpningen av art. 4 punkt 1 anses bosatt i Sverige. Person, som avses i 70 § 1 mom. kommunalskattelagen, 18 § 1mom. lagen om statlig inkomstskatt och 18 § lagen om statlig förmögenhetsskatt och som tillhör ungersk beskickning eller lönat ungerskt konsulat i Sverige, skall vid tillämpningen av art. 4 punkt 1 anses bosatt i Ungern. till art. 2 Avtalet gäller de skatter som anges i art. 2 och i punkt 1 av det till avtalet fogade protokollet. Angående annan beskattning se dock art. 24 punkt 5. till art. 6 Enligt svensk lagstiftning beskattas inkomst som härrör från fastighet i vissa fall som inkomst av rörelse /jfr. bl.a. 27 § kommunalskatte lagen (1928:370)/. Inkomst som omfattas av art. 6 beskattas emellertid alltid i den stat där fastigheten är belägen. Denna regel gäller även beträffande roaylty från fastighet eller för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralfyndighet, källa eller annan naturtillgång. Annan royalty beskattas enligt art. 12. till art. 7 Inkomst av rörelse, som bedrivs från fast driftställe, beskattas i regel enligt art. 7. Vad som förstås med uttrycket "fast driftställe" anges i art. 5 och i punkt 2 av protokollet. Om en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige bedriver rörelse från fast driftställe i Ungern, får den till driftstälet hänförliga inkomsten beskattas i Sverige men ungersk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23. Inkomst av rörelse, som fysisk eller juridisk person med hemvist i Ungern bedriver från fast driftställe i Sverige, beräknas enligt art. 7 punkterna 2-5. Till grund för inkomstberäkningen bör läggas i första hand den särskilda bokföring som kan ha förts vid det fasta driftstället. I mån av behov skall denna bokföring justeras så, att inkomstberäkningen sker i enlighet med den i punkterna 2 och 3 angivna principen. Avdrag medges för så stor del av huvudkontorets allmänna omkostnader som skäligen kan antas belöpa på det fasta driftstället. Om inkomst av sjöfart, luftfart och landsvägstransport i inter nationell trafik finns särskilda bestämmelser i art. 8. till art. 8 Inkomst av sjöfart, luftfart och landsvägstransport i internationell trafik beskattas enligt art. 8 punkt 1 endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning. till art. 9 Art. 9 innehåller en allmän regel om omräkning av vinstfördelningen mellan koncernföretag. För Sveriges del kan omräkning vid taxering ske enligt 43 § kommunalskattelagen (1928:370). Om sådan omräkning sker mellan företag i Sverige och Ungern, skall länsstyrelsen anmäla detta till regeringen och i korthet redogöra för vad som förekommit. till art. 10 (jfr punkt 3 av protokollet) 1. Vad som förstås med uttrycket "utdelning" anges i art. 10 punkt 3. 2. När fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Ungern och utdelningen inte är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen har i Ungern, iakttas bestämmelserna i andra och tredje styckena. Om utdelningen uppbärs av aktiebolag eller ekonomisk förening, är utdelningen undantagen från beskattning i Sverige i den mån art. 10 punkt 4 föranleder det. De svenska bestämmelserna om befrielse från skattskyldighet för utdelning som avses i art. 10 punkt 4 finns i 54 § kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. I övriga fall beräknas svensk skatt på utdelningens bruttobelopp utan avdrag för ungersk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader och ränta på skuld som belöper på utdelningen. Svensk skatt på utdelningen nedsätts enligt art. 23 punkt 2 a) genom avräkning av ungersk skatt som uttagits enligt art. 10 punkt 2. Den ungerska skatten får därvid inte överstiga 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a), 5 % av utdelningens bruttobelopp. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23. 3. När fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Ungern och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den utdelningsberättigade har i Ungern, tillämpas art. 7 resp. art 14. Utdelningen skall, om inte annat gäller på grund av art. 10 punkt 4, i detta fall beskattas i Sverige men ungersk skatt på utdelningen avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23. 4. När aktiebolag i Sverige verkställer utdelning till fysisk eller juridisk person med hemvist i Ungern och utdelningen inte är hänförlig till andel som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den utdelningsberättigade har i Sverige, tas kupongskatt ut med 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a), 5 % av utdelningens bruttobelopp. Utdelning från svensk ekonomisk förening beskattas i sådant fall enligt 6 § 1 mom. a eller c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt men den statliga inkomstskatten får inte överstiga 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a), 5 % av utdelningens bruttobelopp. Vid taxering till statlig inkomstskatt för utdelning från svensk ekonomisk förening skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna de uppgifter som behövs för debitering. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning görs i skattelängden. Angående förfarandet vid nedsättning av svensk skatt på utdelning tillämpas i övrigt särskilda bestämmelser; se bilaga 2. Om den som har rätt till utdelningen har fast driftställe eller stadigvarande anordning i Sverige och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, tillämpas art. 7 resp. art. 14. I sådant fall gäller inte ovan angivna regler om begränsning av svensk skatt på utdelning. till art. 11 1. Vad som förstås med uttrycket "ränta" anges i art. 11 punkt 2. 2. Ränta, som betalas från Ungern till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här. Är räntan hänförlig till skuld, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning, som den som har rätt till räntan har i Ungern, får räntan beskattas även i Ungern. Ungersk skatt på räntan avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23. 3. Ränta, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk person med hemvist i Ungern, kan enligt gällande skatteförfattningar inte beskattas i Sverige. Detta gäller dock endast beträffande ränta som utgör inkomst av förvärvskällan kapital. Är räntan att hänföra till inkomst av rörelse /jfr punkt 2 av anvisningarna till 28 § kommunal skattelagen (1928:370)/, beskattas räntan i Sverige, under förutsättning att räntan är hänförlig till skuld, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till räntan har i Sverige (art. 11 punkt 3). till art. 12 1. Beträffande beskattning av sådan royalty som avses i art. 12 punkt 2 gäller följande. Royalty, som utbetalas från Ungern till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här. Är royaltyn hänförlig till rättighet eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i Ungern, får royaltyn beskattas även i Ungern. Ungersk skatt på royaltyn avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23. Royalty, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk peron med hemvist i Ungern, beskattas i Sverige endast under förutsättning att den rättighet eller egendom för vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i Sverige (art. 12 punkt 3). Är detta fallet, beskattas royaltyn enligt 28 § 1 mom. kommunalskatte lagen (1928:370) jämfört med 2 och 3 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. 2. Royalty eller annat belopp, som utbetalas såsom ersättning för nyttjandet av mineralfyndighet, källa eller annan naturtillgång, beskattas enligt art. 6. till art. 13 Vinst, som fysisk eller juridisk person med hemvist i Ungern förvärvar genom avyttring av fast egendom i Sverige eller av aktier eller liknande rättigheter i ett bolag, vars tillgångar huvudsakligen utgörs av sådan fast egendom, beskattas här (art. 13 punkt 1). Vidare beskattas i Sverige vinst genom icke yrkesmässig avyttring av lös egendom som ingår i fast driftställe som person med hemvist i Ungern har här (art. 13 punkt 2). Motsvarande gäller i fråga om lös egendom hänförligt till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet vilken inkomsttagaren har i Sverige. Realisationsvinst, som förvärvas av fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här. Enligt art. 13 punkt 1 får ungersk skatt tas ut på realisationsvinsten, om den avyttrade egendomen utgörs av fast egendom i Ungern eller av aktier eller liknande rättigheter i ett bolag, vars tillgångar huvudsakligen utgörs av sådan fast egendom. Motsvarande gäller enligt art. 13 punkt 2 i fråga om lös egendom som ingår i fast driftställe som inkomsttagaren har i Ungern, eller lös egendom som ingår i stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet vilken inkomsttagaren har i Ungern. Svensk skatt på realisationsvinsten nedsätts enligt art. 23 punkt 2 a) genom avräkning av den ungerska skatt som i enlighet med bestämmelserna i art. 13 påförts samma vinst. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23. till art. 14 1. i art. 14 punkt 2 ges exempel på vad som avses med uttrycket "fritt yrke". 2. Inkomst av fritt yrke eller annan självständig verksamhet beskattas i regel endast i den stat där den skattskyldige har hemvist. Är inkomsten hänförlig till verksamhet, som utövas vid sådan stadigvarande anordning som avses i art. 14 punkt 1, får inkomsten beskattas i den stat där anordningen finns. Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst av fritt yrke eller annan självständig verksamhet vid stadigvarande anordning i Ungern, får inkomsten beskattas i Sverige men ungersk skatt på samma inkomst avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avvräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23. 3. Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av idrottsmän, skådespelare, musiker m.fl. se anvisningarna till art. 17. till art. 15 Inkomst av enskild tjänst får enligt art. 15 punkt 1 i regel beskattas i den stat där arbetet utförs. Undantag från denna regel föreskrivs i art. 15 punkterna 2 och 3 samt i art. 16 och 20. Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av idrottsmän, skådespelare, musiker m.fl. se anvisningarna till art. 17. till art. 16 När svenskt bolag utbetalar styrelsearvode till person med hemvist i Ungern, beskattas ersättningen i Sverige, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Har sådan ersättning uppburits av person med hemvist i Sverige från bolag med hemvist i Ungern, får inkomsten beskattas i Sverige men ungersk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23. till art. 17 Inkomst, som teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisions artister, musiker och liknande yrkesutövare samt idrottsmän förvärvar genom sin yrkesverksamhet, beskattas i regel i den stat där verksam heten utövas (art. 17 punkt 1). Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvas under utövande av fritt yrke eller på grund av anställning. Enligt art. 17 punkt 2 beskattas inkomsten i den stat där idrottsmannen eller artisten utför arbetet, även om ersättningen utbetalas till annan person än artisten eller idrottsmannen själv, under förutsättning att denna person direkt eller indirekt kontrolleras av artisten eller idrottsmannen. Bestämmelserna i art. 17 punkt 1 tillämpas inte i fall som avses i art. 17 punkt 3. För Sveriges vidkommande iakttas vid tillämpningen av art. 17 punkterna 1 och 2 bestämmelserna i 54 § första stycket c kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. till art. 18 Pension, som inte utgår på grund av offentlig tjänst, annan liknande ersättning på grund av tidigare anställning och livränta som utbetalas från Sverige samt utbetalning enligt svensk socialförsäkringslag stiftning till person med hemvist i Ungern får enligt art. 18 beskattas här. Person med hemvist i Sverige, som uppbär pension, som inte utgår på grund av offentlig tjänst, eller annan liknande ersättning på grund av tidigare anställning eller livränta som utbetalas från Ungern eller utbetalning enligt ungersk socialförsäkringslagstiftning, beskattas i Sverige för sådan utbetalning men ungersk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten på inkomsten enligt art. 23 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23. till art. 19 Ersättning, med undantag för pension, som utbetalas av en av staterna eller dess lokala myndigheter för arbete utfört i allmän tjänst, beskattas enligt huvudregeln i art. 19 punkt 1 a) endast i den stat varifrån ersättningen utbetalas. Har arbetet utförts i den andra staten av person med hemvist i denna stat, beskattas emellertid ersättningen enligt art. 19 punkt 1 b) endast i den staten, om mottagaren är medborgare i den staten eller inte fick hemvist där endast för att utföra ifrågavarande arbete. Pension, som utbetalas av, eller från fonder inrättade av en av staterna eller dess lokala myndigheter på grund av allmän tjänst, beskattas enligt art. 19 punkt 2 a) i regel endast i denna stat. Om mottagaren av pensionen är medborgare i den andra staten och har hemvist där, beskattas emellertid pensionen enligt art. 19 punkt 2 b) endast i denna stat. Ersättning (inkl. pension), som utbetalas för tjänst utförd i samband med rörelse, som den utbetalande staten eller dess lokala myndigheter bedrivit, beskattas som inkomst på grund av enskild tjänst enligt art. 15, 16 och 18. till art. 23 1. Inkomst från Sverige beskattas här i den mån svenska skatteför fattningar föranleder det och inskränkning av skattskyldigheten inte följer av övriga artiklar. Detsamma gäller i fråga om förmögenhets tillgång som är belägen i Sverige. Om inkomsten eller förmögenheten kan beskattas även i Ungern, medges lättnad vid den ungerska beskattningen enligt art. 23 punkt 1 a) och b). 2. Inkomst från Ungern, som uppbärs av person med hemvist i Sverige, tas med vid taxering i Sverige med undantag för utdelning i vissa fall från bolag i Ungern. Ifråga om utdelning se punkt 2 andra stycket och punkt 3 av anvisningarna till art. 10. Likaså tas förmögenhetstill gång med, som är belägen i Ungern, vid taxering till svensk förmögenhetsskatt. Svensk skatt på inkomsten eller förmögenheten sätts ned genom avräkning enligt art. 23 punkt 2 a), om inte fall föreligger som anges i anvisningspunkten 3. Svensk inkomstskatt beräknas på inkomstens bruttobelopp utan avdrag för ungersk skatt som omfattas av avtalet. Avdrag medges i vanlig ordning för kostnader som hänför sig till inkomsten. Från den sålunda beräknade svenska skatten avräknas enligt art. 23 punkt 2 a) ett belopp motsvarande den ungerska skatt som belöper på inkomsten. Beträffande storleken av ungersk skatt på utdelning hänvisas till anvisningspunkten 2 till art 10. Har ungersk skatt enligt avtalet tagits ut på inkomst av rörelse som har bedrivits i Ungern, iakttas att inkomsten beräknats enligt art. 7. Den skattskyldige bör i samband med sin självdeklaration för det beskattningsår för vilket inkomsten resp. förmögenheten tas upp till beskattning förete bevis eller annan utredning om den ungerska skatt som har påförts inkomsten resp. förmögenheten. Avräkning av ungersk inkomstskatt får ske med belopp motsvarande högst summan av de svenska skatter som belöper på inkomsten. Vid tillämpningen av denna regel anses på inkomsten från Ungern belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som inkomsten - efter avdrag för kostnader - utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Kommunal inkomstskatt anses belöpa på inkomst från Ungern till så stor andel som inkomsten - efter avdrag för kostnader - utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor som skall taxeras i samma kommun som inkomsten från Ungern. Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten. Förslår ej denna, avräknas återstoden från kommunal inkomstskatt som belöper på inkomsten. Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna motvärdet i svenska kronor av den ungerska skatten på inkomsten och ange att avräkning skall ske med detta skattebelpp, dock högst med beloppet av de svenska skatterna på inkomsten. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om avräkning görs i skattelängden. Exempel: En person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av fastighet i Ungern med ett belopp av 10 000 kronor. På inkomsten antas belöpa ungersk skatt med ett belopp av 1 500 kronor. Avdragsgilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära nettointäkter av andra förvärvskällor med ett belopp av 90 000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 10 000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 500+90 000-10 000=)89 500 kronor. I deklarationen antecknas: "Avräkning från inkomstskatt enligt avtalet med Ungern skall ske med 1 500 kronor, dock högst med summan av den kommunala inkomstskatt, som belöper på 9 500 kronor, och 9 500 av hela den 99 500 statliga inkomstskatten. Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten". 3. Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst som enligt art. 8 punkt 1, art. 13 punkt 3 eller art. 19 punkt 1 a) eller punkt 2 a) skall beskattas endast i Ungern, medtas inkomsten vid taxering i Sverige. Statlig och kommunal inkomstskatt uträknas i vanlig ordning. De sålunda uträknade inkomstskatterna sätts ned med ett belopp motsvarande den del av inkomstskatterna som vid en proportionell beräkning belöper på den inkomst som enligt avtalet skall beskattas endast i Ungern. Motsvarande gäller i fråga om förmögenhet som enligt art. 22 punkt 3 skall beskattas endast i Ungern. Exempel: En ungersk medborgare med hemvist i Sverige uppbär pension från ungerska staten med ett belopp som efter avdrag för kostnader motsvarar 10 050 kronor. Den skattskyldige antas uppbära i Sverige skattepliktiga nettointäkter och inkomster av andra förvärvskällor med 50 000 kronor samt åtnjuta allmänna avdrag och grundavdrag med 4 500 kronor resp. 7 500 kronor. Den beskattningsbara inkomsten blir statligt (10 050+50 000-4 500=)55 500 kronor och kommunalt (10 050+50 000-4 500-7 500=) 48 000 kronor, sedan avrundning skett. Hade pensionen inte medräknats skulle den beskattningsbara inkomsten ha blivit statligt (50 000-4 500=)45 500 kronor och kommunalt (50 000-4 500-7 500=)38 000 kronor. Den statliga och kommunala inkomstskatten, beräknad på 55 500 resp. 48 000 kronor, nedsätts med 55 500-45 500 resp. 48 000-38 000. 55 500 48 000 I fall som nu nämnts skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna grunden för uträkningen av inkomstskatterna resp. förmögenhetsskatten. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om nedsättning görs i skattelängden. till art. 24 Av art. 24 punkt 2 följer att bolag i Ungern inte får påföras förmögenhetsskatt i Sverige. Bestämmelserna innebär ett undantag från regeln i 6 § 1 mom. första stycket c lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Bilaga 2 Anvisningar om kupongskatt, m.m. Kupongskatt för person med hemvist i Ungern 1. Utgår enligt lagen (1982:709) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ungern kuponskatt efter lägre skattesats än enligt kupongskattelagen (1970:624), innehålls vid utbetalning av utdelning på aktie i svenskt aktiebolag sådan skatt enligt förstnämnda lag. Vid tillämpning av första stycket gäller föreskrifterna i punkt 2. Utbetalas utdelning som avses i första stycket till någon som innehar aktien under sådana förhålladen att annan därigenom obehörigen bereds förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner nedsättning av kupongskatt eller är det i annat fall inte uppenbart att rätt till nedsättning av kupongskatt föreligger, innehålls sådan skatt med belopp enligt 5 § kupongskattelagen. 2. Beträffande utdelning i avstämningsbolag och i aktiefond som förvaltas av registrerande fondbolag tillämpas kupongskattekungörelsen (1971:49). I fråga om utdelning i aktiebolag eller aktiefond som avses i 13 § kupongskattelagen (1970:624) skall utbetalaren se till, att uppgifter enligt 14 § samma lag lämnas jämte intyg av ungersk myndighet eller bank i Ungern att den utdelningsberättigade har hemvist i Ungern. 3. Har kupongskatt innehållits med högre belopp än den skattskyldige skall erlägga enligt lagen (1982:709) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ungern, restitueras det för högt uttagna beloppet. 4. Ansökan om restitution prövas av riksskatteverket. 5. Ansökan om restitution görs skriftligen av den utdelnings berättigade. Ansökningshandlingen skall ha kommit in till riksskatte verket före utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Vid ansökningshandlingen fogas intyg eller annan utredning om den erlagda kupongskatten och utredning om de omständigheter sökanden åberopar för nedsättning av kupongskatten. 6. Riksskatteverkets beslut i ärende om resitution överklagas i den ordning som anges i 29 § kupongskattelagen (1970:624). Statlig inkomstskatt på utdelning från svensk ekonomisk förening till person med hemvist i Ungern. 7. Ansökan om nedsättning av statlig inkomstskatt på utdelning på andel i svensk ekonomisk förening enligt artikel 10 punkt 2 i avtalet görs skriftligen av den utdelningsberättigade. Ansökan görs hos den taxeringsnämnd som har att fastställa den utdelningsberättigades taxering till statlig inkomstskatt för det år då utdelningen tas till beskattning eller, om taxeringsnämndens arbete beträffande taxeringen detta år avslutats, hos den domstol som har att uppta besvär över nämnda taxering. Ansökan görs dock senast före utgången av tredje kalenderåret efter det då utdelningen blev tillgänglig för lyftning. I samband med ansökningen skall den utdelningsberättigade ge in intyg om hemvist enligt punkt 2 andra stycket. 8. Beslut som avses i punkt 7 överklagas i den ordning som anges i taxeringslagen (1956:623) och förvaltningsprocesslagen (1971:291).