Post 8088 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1983:22 ·
Visa register
Förordning (1983:22) om tillämpning av en konvention den 2 juli
1982 mellan Sverige och Nederländerna om social trygghet
Departement: Socialdepartementet
Utfärdad: 1983-01-13
Övrigt: Endast den svenska texten är med i bilagorna.
Ikraft: 1983-03-01
Den konvention mellan Sverige och Nederländerna om social trygghet som
har undertecknats den 2 juli 1982 jämte slutprotokoll och en samma dag
undertecknad överenskommelse om tillämpning av konventionen skall
gälla här i riket från och den 1 mars 1983.
Konventionen, slutprotokollet och tillämpningsöverenskommelsen bifogas
denna förordning i svensk, nederländsk och engelsk text som bilagorna
1-3.
Med behörig myndighet i artiklarna 10 och 30 avses
riksförsäkringsverket.
Bilaga 1
Konvention mellan Konungariket Sverige och Konungariket Nederländerna
om social trygghet
Konungariket Sveriges regering och Konungariket Nederländernas
regering, som önskar reglera de båda staternas ömsesidiga förhållanden
på den sociala trygghetens område, har överenskommit att sluta
följande konvention:
AVDELNING I. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
I denna konvention avses med uttrycken
1) "Nederländerna" Konungariket Nederländerna och "Sverige"
Konungariket Sverige,
2) "territorium"
med avseende på Nederländerna dess territorium i Europa,
med avseende på Sverige dess territorium,
3) "lagstiftning"
lagar, förordningar och administrativa föreskrifter rörande de i
artikel 2 angivna systemen och grenarna av social trygghet,
4) "behörig myndighet"
med avseende på Nederländerna ministern för sociala frågor och
arbetsmarknadsfrågor eller, såvitt avser vårdförmåner enligt
sjukförsäkringslagstiftningen, ministern för hälso- och
miljövårdsfrågor,
med avseende på Sverige regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer
5) "försäkringsorgan"
det organ eller den myndighet som svarar för tillämpningen av den i
artikel 2 angivna lagstiftningen (eller någon del därav),
6) "behörigt försäkringsorgan"
det försäkringsorgan som är behörigt enligt den tillämpliga
lagstiftningen,
7) "behörig stat"
den stat, inom vars territorium det behöriga försäkringsorganet
bedinner sig,
8) "försäkringsperioder"
avgiftsperioder, anställningsperioder, perioder för utövande av
förvärvsverksamhet eller bosättningsperioder, som i den lagstiftning
enligt vilken de fullgjorts betecknas eller betraktas som
försäkringsperioder, samt andra tidsperioder i den mån de i nämnda
lagstiftning betraktas som likvärdiga med försäkringsperioder,
9) "kontantförmån" eller "pension"
en kontant förmån eller pension enligt den tillämpliga lagstiftningen,
inberäknat alla däri ingående delar som utges av allmänna medel såväl
som alla höjningar och tillägg.
2. Andra uttryck som används i denna konvention har den innebörd som
tillkommer dem enligt den tillämpliga lagstiftningen.
Artikel 2
1. Denna konvention är tillämplig
A. när det gäller Nederländerna på lagstiftningen om
a) sjukförsäkring (kontantförmåner och vårdförmåner vid sjukdom och
moderskap),
b) invaliditetsförsäkring (arbetsoförmåga, olycksfall i arbete och
yrkessjukdom),
c) åldersförsäkring,
d) försäkring för änkor och efterlevande barn,
e) arbetslöshetsersättning,
f) barnbidrag,
B. när det gäller Sverige på lagstiftningen om
a) sjukförsäkring med föräldraförsäkring,
b) folkpension,
c) tilläggspension,
d) arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd,
e) barnbidrag,
f) arbetsskadeförsäkring.
2. Där ej annat följer av bestämmelsen i punkt 4, skall konventionen
jämväl tillämpas på lagstiftning som kodifierar, ändrar eller
kompletterar den lagstiftning som anges i punkt 1.
3. Konventionen skall tillämpas på lagstiftning om ett nytt system
eller en ny gren av social trygghet utöver de i punkt 1 angivna endast
om särskild överenskommelse härom träffas mellan de fördragsslutande
staterna.
4. Konventionen skall icke tillämpas på lagstiftning som utvidgar
tillämpningsområdet för den i punkt 1 nämnda lagstiftningen till nya
grupper av förmånstagare, om behörig myndighet i den berörda staten
inom tre månader efter den nya lagstiftningens offentliggörande
meddelar den andra statens behöriga myndighet, att en sådan utvidgning
av konventionen icke är avsedd.
5. Konventionen skall icke tillämpas på system för social eller
medicinsk hjälp eller på speciella system för statsanställda eller
personer som behandlas som sådana.
Artikel 3
Konventionen är, i den mån ej annat däri föreskrivs, tillämplig på de
fördragsslutande staternas medborgare, andra personer som omfattas
eller har omfattats av en fördragsslutande stats lagstiftning och
personer som härleder sin rätt från sådana personer.
Artikel 4
Vid tillämpning av en fördragsslutande stats lagstiftning skall, i den
mån ej annat föreskrivs i denna konvention, med den fördragsslutande
statens medborgare likställas
a) medborgare i den andra fördragsslutande staten,
b) flyktingar och statslösa personer som avses i konventionen den 28
juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning och protokollet den 31
januari 1967 till nämnda konvention, ävensom konventionen den 28
september 1954 om statslösa personers rättsliga ställning,
c) andra personer med avseende på rättigheter som de härleder från en
medborgare i en fördragsslutande stat eller från en i denna artikel
avsedd flykting eller statslös person.
Artikel 5
Pensioner och andra kontantförmåner med undantag av förmåner vid
arbetslöshet får, i den mån ej annat föreskrivs i denna konvention,
icke minskas, ändras, innehållas eller indragas på grund av att
förmånstagaren är bosatt inom den andra fördragsslutande statens
territorium.
Artikel 6
I en fördragsslutande stats lagstiftning förekommande bestämmelser om
minskning, innehållande eller upphävande av förmåner från en gren av
social trygghet när de sammanfaller med förmåner från en annan gren
eller med andra inkomster, eller på grund av förvärvsverksamhet, skall
gälla för en förmånstagare också i fråga om förmåner förvärvade enligt
den andra fördragsslutande statens lagstiftning eller i fråga om
inkomst erhållen eller sysselsättning innehavd inom den andra
fördragsslutande statens territorium.
AVDELNING II. BESTÄMMELSER OM TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING
Artikel 7
I den mån ej annat föreskrivs i artiklarna 8 och 9 skall arbetstagare
vara underkastad lagstiftningen endast i den fördragsslutande stat,
inom vars territorium de är sysselsatta. Detta gäller även när
arbetstagaren eller hans arbetsgivare är bosatt inom den andra
fördragsslutande statens territorium.
Artikel 8
1. Om en arbetstagare, som sysselsätts inom en fördragsslutande stats
territorium, av sin arbetsgivare utsänds till den andra
fördragsslutande statens territorium för att där utföra arbete för
denne arbetsgivare, skall den förstnämnda statens lagstiftning
fortsätta att gälla för honom till utgången av den tjugofjärde
kalendermånaden efter utsändandet, som om arbetstagaren fortfarande
sysselsattes inom dess territorium.
2. Vid järnvägs- eller vägtrafikföretag eller flyglinjer anställd
resande personal med arbete i båda fördragsslutande staterna skall
omfattas av lagstiftningen i den fördragsslutande stat, inom vars
territorium företaget har sitt säte. Om någon är anställd vid en
filial eller stadigvarande verksamhet som nämnda företag har inom den
andra fördragsslutande statens territorium, skall dock sistnämnda
fördragsslutande stats lagstiftning gälla.
3. Ett fartygs besättning och andra personer som är stadigvarande
sysselsatta på fartyget skall omfattas av lagstiftningen i den
fördragsslutande stat, vars flagga fartyget för. Om en person är
anställd ombord på ett fartyg, som för den ena fördragsslutande
statens flagga, men avlönas för detta arbete av ett företag, som har
sin huvudsakliga verksamhet inom den andra fördragsslutande statens
territorium, eller av en där bosatt person, skall han dock omfattas av
den sistnämnda statens lagstiftning. I fråga om Nederländerna gäller
den andra meningen även när ett fartyg för en tredje stats flagga men
har en besättning som avlönas av ett företag med huvudsaklig
verksamhet i Nederländerna eller av en där bosatt person.
4. En arbetstagare, som med tillämpning av bestämmelserna i denna
artikel skall omfattas av lagstiftningen i den ena fördragsslutande
staten, skall därvid betraktas som bosatt inom denna fördragsslutande
stats territorium.
Artikel 9
Denna konvention berör icke de bestämmelser i Wienkonventionen om
diplomatiska förbindelser och Wienkonventionen om konsulära
förbindelser som avser den lagstiftning som anges i artikel 2 punkt
1.
Artikel 10
1. De behöriga myndigheterna i de båda fördragsslutande staterna kan i
vissa personers eller persongruppers intresse komma överens om
undantag från bestämmelserna i artiklarna 7, 8 eller 9.
2. Bestämmelserna i artikel 8 punkt 4 skall i tillämpliga delar gälla
i fall som avses i denna artikel.
AVDELNING III. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER I FRÅGA OM OLIKA FÖRMÅNER
Kapitel 1. Sjukdom, moderskap och barns födelse
Artikel 11
Har någon fullgjort försäkringsperioder enligt lagstiftningen i båda
de fördragsslutande staterna, skall dessa perioder, i den mån de icke
sammanfaller, sammanräknas för förvärv, vidmakthållande eller
återfående av rätt till en förmån.
Artikel 12
1. En person, som har rätt till vårdförmåner enligt lagstiftningen i
en fördragsslutande stat, ävensom hans familjemedlemmar, har rätt till
vårdförmåner under en tillfällig vistelse inom den andra
fördragsslutande statens territorium, om hälsotillståndet gör det
nödvändigt att sådana förmåner omedelbart tillhandahålls.
2. Försäkringsorganet på platsen för den tillfälliga vistelsen utger
sådana förmåner enligt den lagstiftning som detta organ har att
tillämpa.
3. Punkt 1 gäller icke personer som beger sig till den andra
fördragsslutande statens territorium i syfte att där få sjukvård.
Artikel 13
1. En person som har rätt till vårdförmåner enligt en fördragsslutande
stats lagstiftning, men är bosatt inom den andra fördragsslutande
statens territorium, erhåller vårdförmåner även inom den senare
statens territorium.
2. Familjemedlemmar till en person som har rätt till vårdförmåner
enligt en fördragsslutande stats lagstiftning erhåller sådana förmåner
om de är bosatta inom den andra fördragsslutande statens territorium.
3. Försäkringsorganet för bosättningsorten skall tillhandahålla de i
punkterna 1 och 2 nämnda förmånerna i enlighet med den lagstiftning
som detta organ har att tillämpa.
4. Punkt 2 gäller icke i fall då familjemedlemmarna har rätt till
vårdförmåner på grund av att de förvärvsarbetar eller uppbär förmån
från det sociala trygghetssystemet i den fördragsslutande stat, inom
vars territorium de är bosatta.
Artikel 14
Frågan om återbetalning av kostnader för förmåner som utgetts enligt
artiklarna 12 och 13 avgörs enligt bestämmelser som de behöriga
myndigheterna enas om. Dessa kan komma överens om att det icke skall
ske någon återbetalning mellan de berörda försäkringsorganen.
Artikel 15
En person som uppfyller villkoren för rätt till kontanförmåner enligt
den behöriga statens lagstiftning, i förekommande fall med iakttagande
av bestämmelserna i artikel 11, erhåller dessa förmåner även om han
vistas inom den andra statens territorium.
Förmånerna utbetalas av det behöriga försäkringsorganet i enlighet med
bestämmelserna i den lagstiftning detta organ har att tillämpa.
Kaptiel 2. Invaliditet, ålderdom och dödsfall
Tillämpning av den nederländska lagstiftningen
Artikel 16
Om en medborgare i en av de fördragsslutande staterna eller en person
som anges i artikel 4 b) var underkastad svensk pensionslagstiftning
vid den tidpunkt när den arbetsoförmåga som övergick i invaliditet
inträdde och han dessförinnan hade fullgjort en sammanlagd
försäkringsperiod av minst tolv månader enligt den nederländska
lagstiftningen om invaliditetsförsäkring, har han rätt till förmån
enligt den senare lagstiftningen, beräknad enligt reglerna i artikel
17.
Artikel 17
1. Beloppet av den förmån som avses i artikel 16 skall beräknas efter
förhållandet mellan den sammanlagda längden av de försäkringsperioder
som personen i fråga efter fyllda 15 år fullgjort enligt nederländsk
lagstiftning och den tidsperiod som förflutit mellan den tidpunkt då
han fyllde 15 år och den tidpunkt då den arbetsoförmåga som övergick i
invaliditet inträdde.
2. Om den ifrågavarande personen vid tidpunkten då den arbetsoförmåga
som övergick i invaliditet inträdde var arbetstagare eller behandlades
som sådan, skall förmånen fastställas enligt lagen den 18 februari
1966 om invalidpension (WAO). Om så icke var fallet, skall förmånen
faställas enligt lagen den 11 december 1975 om allmän invalidpension
(AAW).
3. Som försäkringsperioder fullgjorda enligt den nederländska
lagstiftningen skall anses
a) försäkringsperioder fullgjorda enligt lagen den 18 februari 1966 om
invalidpension (WAO),
b) försäkringsperioder fullgjorda enligt lagen den 11 december 1975 om
allmän invalidpension (AAW),
c) anställningsperioder och därmed likställda perioder fullgjorda i
Nederländerna före den 1 juli 1967.
4. Om i fall som avses i punkt 2 första meningen en försäkringsperiod
enligt WAO sammanfaller med en försäkringsperiod enligt AAW, medräknas
endast den period som fullgjorts enligt WAO.
5. Om i fall som avses i punkt 2 andra meningen en försäkringsperiod
enligt AAW sammanfaller med en försäkringsperiod enligt WAO, medräknas
endast den försäkringsperiod som fullgjorts enligt AAW.
Artikel 18
1. När det gäller ålderspension fastställer det nederländska
försäkringsorganet pensionen direkt och uteslutande på grundval av de
försäkringsperioder som fullgjorts enligt den nederländska
lagstiftningen om åldersförsäkring.
2. Perioder före den 1 januari 1957, under vilka den ifrågavarande
personen var bosatt inom Nederländernas territorium efter uppnådda 15
års ålder eller under vilka han, medan han bodde i annat land, hade
inkomst av förvärvsarbete i Nederländerna, skall också betraktas som
försäkringsperioder när han inte uppfyller villkoren i den
nederländska lagstiftningen för att få sådana perioder behandlade som
försäkringsperioder.
3. Perioder före den 1 januari 1957 skall tas med vid beräkning av
ålderspensionen, endast om den ifrågavarande personen varit
fortlöpande bosatt inom den ena eller båda fördragsslutande staternas
territorium under sex år efter att ha uppnått 59 års ålder eller har
erlagt avgifter till den nederländska ålderspensionsförsäkringen under
denna sexårsperiod.
4. Perioder som avses i punkt 2 tas icke i beräkning när de
sammanfaller med perioder som beaktas vid beräkning av ålderpension
enligt lagstiftningen i en annan stat än Nederländerna eller när den
ifrågavarande personen uppbär hel svensk folkpension.
Artikel 19
Om en medborgare i en av de fördragsslutande staterna eller en i
artikel 4 b) angiven person vid sin död omfattades av svensk
lagstiftning om pensioner och dessförinnan hade fullgjort en
sammanlagd försäkringsperiod av minst tolv månader enligt den
nederländska lagstiftningen om försäkring för änkor och efterlevande
barn, har hans änka eller efterlevande barn rätt till förmån enligt
denna lagstiftning, beräknad enligt reglerna i artikel 20.
Artikel 20
Beloppet av den förmån som avses i artikel 19 skall beräknas efter
förhållandet mellan den sammanlagda längden av de försäkringsperioder
som den avlidne före fyllda 65 år fullgjort enligt nederländsk
lagstiftning och den tidsperiod som förflutit mellan den dag då han
fyllde 15 år och dödsdagen, dock senast den dag då han fyllde 65 år.
Artikel 21
Den likställighetsprincip som stadgas i artikel 4 gäller icke
frivilligt vald fortsättningsförsäkring för ålderspension och
efterlevandepension i den mån det är fråga om bestämmelserna om
betalning av nedsatta avgifter.
Tillämpning av den svenska lagstiftningen
Artikel 22
1. Nederländska medborgare såväl som de personer som anges i artikel 4
b) och 4 c), som icke uppfyller de villkor som enligt den svenska
lagstiftningen gäller för dem i fråga om rätt till folkpension, skall,
vare sig de är bosatta i Sverige eller annorstädes, ha rätt till
folkpension enligt de regler som gäller för utomlands bosatta svenska
medborgare.
2. Handikappersättning som icke utgår som tillägg till folkpension,
vårdbidrag för handikappat barn, pensionstillskott och inkomstprövade
pensionsförmåner utbetalas till personer som anges i föregående punkt,
förutsatt att de är bosatta i Sverige, varvid reglerna i nämnda punkt
gäller i tillämpliga delar.
Artikel 23
Om en medborgare i en av de fördragsslutande staterna eller en person
som anges i artikel 4 b) eller c) icke har fullgjort erforderliga
svenska försäkringsperioder för att uppfylla villkoren för rätt till
svensk folkpension enligt de bestämmelser som gäller för utom Sverige
bosatta svenska medborgare, skall försäkringsperioder fullgjorda
enligt den nederländska lagstiftningen medräknas i den mån de icke
sammanfaller med svenska försäkringsperioder.
Artikel 24
1. Om försäkringsperioder har fullgjorts både enligt den svenska
försäkringen för tilläggspension och enligt den nederländska
lagstiftningen, skall dessa perioder, i den mån de inte sammanfaller,
läggas samman om så erfordras för förvärv av rätt till
tilläggspension.
2. Vid beräkning av tilläggspensionens belopp skall medräknas endast
försäkringsperioder fullgjorda enligt svensk lagstiftning.
3. En person som icke är svensk medborgare kan icke gottskrivas
pensionspoäng för inkomst av förvärvsarbete då han är bosatt utom
Sverige.
Kapitel 3. Arbetslöshet
Artikel 25
1. Har en person omfattats av lagstiftningen i båda de fördrags
slutande staterna, sammanräknas för förvärv av rätt till ersättning
vid arbetslöshet de försäkrings- eller anställningsperioder som skall
beaktas enligt lagstiftningen i båda staterna, i den mån de icke
sammanfaller.
2. För tillämpning av första punkten krävs att personen i fråga senast
var underkastad lagstiftningen i den fördragsslutande stat, enligt
vars lagstiftning han ansöker om ersättning, och har utfört förvärvs
arbete inom denna stats territorium i sammanlagt minst fyra veckor
under de senaste 12 månaderna innan ansökan gjordes.
Punkt 1 skall likväl tillämpas, om anställningen utan arbetstagarens
förvållande upphört tidigare än efter fyra veckor och var avsedd att
vara längre tid.
Artikel 26
Från den ersättningstid, vartill rätt föreligger enligt svensk
lagstiftning på grund av bestämmelserna i artikel 25, avdrages den
tid, för vilken ett nederländskt försäkringsorgan inom de senaste tolv
månaderna före framställningen om ersättning utgivit ersättning till
den arbetslöse.
Kapitel 4. Barnbidrag
Artikel 27
1. Allmänt barnbidrag utges enligt svensk lagstiftning för ett barn
som är bosatt i Sverige och är nederländsk medborgare på samma villkor
som för barn som är svenska medborgare.
2. Om rätt till barnbidrag föreligger enligt lagstiftningen i båda de
fördragsslutande staterna för samma barn och för samma period, skall
barnbidrag utges enligt lagstiftningen i den fördragsslutande stat,
inom vars territorium barnet är bosatt.
AVDELNING IV. ÖVRIGA BESTÄMMELSER
Artikel 28
De behöriga myndigheterna kan komma överens om tillämpningsbestäm
melser till denna konvention. De skall vidare tillse att
förbindelseorgan utses i vardera staten för att underlätta
tillämpningen av konventionen.
Artikel 29
1. Vid tillämpningen av denna konvention skall myndigheter och
försäkringsorgan i de fördragsslutande staterna lämna varandra bistånd
i samma utsträckning som vid tillämpningen av den egna statens
lagstiftning. Sådant ömsesidigt administrativt bistånd lämnas
kostnadsfritt.
2. Myndigheter och försäkringsorgan i de fördragsslutande staterna kan
vid tillämpning av konventionen meddela sig direkt med varandra på
engelska eller franska.
3. Myndigheter, försäkringsorgan och organ för rättsskipning i en
fördragsslutande stat får icke avvisa ansökningar eller andra
handlingar som inges till dem av det skälet att de är avfattade på
främmande språk om de är skrivna på den andra statens officiella
språk, på engelska eller på franska.
4. En fördragsslutande stats diplomatiska och konsulära representa
tioner kan begära upplysningar direkt hos myndigheter och
försäkringsorgan inom den andra fördragsslutande statens territorium
för att kunna tillvarata egna medborgares intressen.
Artikel 30
De behöriga myndigheterna skall hålla varandra underrättade om de
åtgärder som vidtas inom den egna statens territorium för
tillämpningen av konventionen.
Artikel 31
Inom den ena fördragsslutande statens territorium medgiven befrielse
från stämpelavgifter och andra avgifter för intyg och handlingar, som
skall företes för myndigheter och försäkringsorgan i nämnda stat,
skall gälla även för intyg och handlingar, som vid tillämpningen av
denna konvention skall företes för myndigheter och försäkringsorgan
inom den andra fördragsslutande statens territorium. Handlingar och
intyg, som skall företes i ärenden enligt denna konvention behöver
icke legaliseras genom diplomatisk eller konsulär myndighet.
Artikel 32
1. Ansökningar, besvär och andra handlingar, som enligt en
fördragsslutande stats lagstiftning inom en fastställd tid skall
ingivas till en myndighet eller ett försäkringsorgan, skall anses ha
inkommit i rätt tid, om de inom den fastställda tiden ingivits till en
motsvarande myndighet eller ett motsvarande organ i den andra
fördragsslutande staten.
2. En ansökan om förmån, som inges enligt den ena fördragsslutande
statens lagstiftning, skall bedömas som en ansökan om motsvarande
förmån enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning. I fråga
om ansökan om ålderspension gäller dock detta ej om sökanden anger att
ansökan avser pension endast enligt den förstnämnda fördragsslutande
statens lagstiftning.
Artikel 33
1. Om det enligt denna konvention åligger ett försäkringsorgan i en
fördragsslutande stat att utbetala kontantförmåner till en
förmånstagare som vistas inom den andra fördragsslutande statens
territorium, skall betalningsskyldigheten bestämmas i den förra
statens valuta. Försäkringsorganet kan med befriande verkan göra
utbetalningen i den andra statens valuta.
2. Om det enligt denna konvention åligger ett försäkringsorgan i en
fördragsslutande stat att göra utbetalningar till ett försäkringsorgan
i den andra fördragsslutande staten, skall betalningsskyldigheten
bestämmas i den andra statens valuta. Det förra försäkringsorganet kan
med befriande verkan göra utbetalningen i nämnda valuta.
3. Kapitalöverföringar som följer av tillämpningen av denna konvention
skall ske enligt de tillämpliga överenskommelser som gäller mellan de
fördragsslutande staterna vid överföringstillfället.
Artikel 34
1. Om ett försäkringsorgan i en fördragsslutande stat, när det
beviljar eller omprövar invalid-, ålders- eller efterlevandepensioner
enligt avdelning III kapitel 2, har utgivit ett högre belopp till en
förmånstagare än denne har rätt till, kan nämnda organ anmoda det
försäkringsorgan i den andra fördragsslutande staten som ansvarar för
utbetalning av en motsvarande ersättning till förmånstagaren att dra
av det för mycket utbetalda beloppet från en retroaktiv ersättning som
det utbetalar till denne. Det senare organet skall överföra det
avdragna beloppet till det organ som har fordringsrätten. Om avdrag
inte kan göras för vad som utgivits för mycket, skall bestämmelserna i
punkt 2 gälla.
2. Om försäkringsorganet i en fördragsslutande stat i andra fall har
betalat ett belopp till en förmånstagare utöver vad denne har rätt
till, kan organet, på de villkor och med de begränsningar som stadgas
i den lagstiftning det har att tillämpa, anmoda det försäkringsorgan i
den andra fördragsslutande staten som ansvarar för utbetalning av
ersättning till förmånstagaren att från nämnda ersättning dra av vad
som utgivits för mycket. Det senare organet skall, på de villkor och
inom de gränser som gäller enligt den lagstiftning som det har att
tillämpa, göra avdraget som om organet självt betalat ut för stort
belopp och skall överföra det avdragna beloppet till det organ som har
fordringsrätten.
Artikel 35
1. Tvister, som uppkommer vid tillämpningen av denna konvention, skall
lösas genom förhandlingar mellan de behöriga myndigheterna.
2. Om en tvist icke har blivit avgjord inom sex månader efter det
begäran först framställdes om förhandlingar enligt föregående punkt,
skall den underställas en skiljedomstol, vars sammansättning och
arbetssätt skall överenskommas mellan de fördragsslutande staterna.
Skiljedomstolen skall slita tvisten enligt de grundläggande
principerna för denna konvention och i konventionens anda. Skiljedomen
skall vara slutlig och bindande för de fördragsslutande staterna.
AVDELNING V. ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 36
1. Denna konvention äger tillämpning även på försäkringsfall som
inträffat före dess ikraftträdande. Konventionen grundar likväl ingen
rätt till utbetalning av förmåner för tid före dess ikraftträdande.
För fastställande av rätt till förmåner beaktas dock försäkrings-
eller bosättningsperioder som fullgjorts före konventionens ikraft
trädande.
2. En förmån som icke beviljats eller som indragits på grund av den
försäkrades nationalitet eller på grund av dennes bosättning inom den
andra fördragsslutande statens territorium eller på grund av något
annat hinder som undanröjts genom denna konvention, skall efter
ansökan beviljas eller åter utbetalas när konventionen träder i
kraft.
3. Efter ansökan skall en förmån som beviljats före denna konventions
ikraftträdande omräknas, varvid konventionens bestämmelser skall
tillämpas. Sådana förmåner kan också omräknas utan ansökan.
Omräkningen får icke medföra minskning av utgående förmån.
4. Bestämmelser i de fördragsslutande staternas lagstiftning som avser
preskription och upphörande av rätten till förmåner skall icke
tillämpas på rätt enligt bestämmelserna i punkterna 1-3 ovan, under
förutsättning att förmånstagaren inkommer med ansökan om förmån inom
två år från konventionens ikraftträdande.
Artikel 37
1. Övergångsbestämmelserna i svensk lagstiftning om beräkning av
folkpension för personer födda 1929 eller tidigare och beräkning av
tilläggspension för personer födda 1923 eller tidigare berörs icke av
denna konvention.
2. Bestämmelserna i svensk lagstiftning om rätt till folkpension för
svenska medborgare som är bosatta utom Sverige berörs icke av artikel
5 i denna konvention.
Artikel 38
1. Denna konvention kan uppsägsas av var och en av de båda
fördragsslutande staterna. Uppsägningen skall meddelas senast tre
månader före utgången av det löpande kalenderåret, varefter
konventionen upphör att gälla vid nämnda kalenderårs slut.
2. Uppsäges konventionen, skall dess bestämmelser fortsätta att gälla
för redan förvärvade förmåner utan hinder av vad som kan ha stadgats i
de båda fördragsslutande staternas lagstiftning rörande begränsningar
i rätten till förmån vid bosättning eller medborgarskap i annat land.
Den rätt till framtida förmåner, som kan ha förvärvats på grund av
konventionens bestämmelser, skall regleras genom särskild
överenskommelse.
Artikel 39
De båda fördragsslutande staterna skall skriftligen underrätta
varandra när de åtgärder som författningsenligt erfordras i staten för
ikraftträdandet av denna konvention har fullgjorts. Konventionen skall
träda i kraft första dagen i tredje månaden efter den dag då den sista
av dessa underrättelser lämnades.
Till bevis härom har de båda regeringarnas befullmäktigade ombud
undertecknat denna konvention.
Som skedde i två exemplar i Stockholm den 2 juli 1982 på svenska,
nederländska och engelska språken, vilka texter äger lika vitsord.
För Konungariket Sverige
Voor het Koninkrijk Zweden
For the Kingdom of Sweden
Karin Söder
Bilaga 2
Slutprotokoll
Vid undertecknandet av konventionen mellan Konungariket Sverige och
Konungariket Nederländerna om social trygghet (nedan kallad
"konventionen") har undertecknade befullmäktigade ombud kommit överens
om följande:
i fråga om den nederländska lagstiftningen om sjukförsäkring
(vårdförmåner) gäller konventionens avdelning III kapitel 1 endast
personer som är försäkrade enligt bestämmelserna i sjukförsäkrings
lagen (Ziekenfondswet).
Detta protokoll är en integrerande del av konventionen.
Upprättat i två exemplar i Stockhom den 2 juli 1982 på svenska,
nederländska och engelska språken, vilka texter äger lika vitsord.
För Konungariket Sverige
Voor het Koninkrijk Zweden
For the Kingdom of Sweden
Karin Söder
Bilaga 3
Administrativ överenskommelse om tillämpningen av konventionen mellan
Konungariket Sverige och Konungariket Nederländerna om social
trygghet, undertecknad i Stockholm den 2 juli 1982
Med stöd av artikel 28 i konventionen mellan Konungariket Sverige och
Konungariket Nederländerna om social trygghet, undertecknad i
Stockholm den 2 juli 1982, har de behöriga myndigheterna i de två
staterna, nämligen
- för Sverige regeringen
- för Nederländerna social- och arbetsmarknadsministern och hälso- och
miljövårdsministern,
kommit överens om följande tillämpningsbestämmelser till
konventionen:
AVDELNING I. ALLÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
I denna överenskommelse
a) avses med uttrycket "konventionen" konventionen mellan Konungariket
Nederländerna och Konungariket Sverige om social trygghet,
undertecknad i Stockholm den 2 juli 1982,
b) har de uttryck som förklaras i artikel 1 i konventionen den
betydelse som anges i nämnda artikel.
Artikel 2
1. Förbindelseorgan enligt artikel 28 i konventionen är
A. i Nederländerna
(a) för vårdförmåner vid sjukdom, moderskap och arbetsskador
Ziekenfondsraad, Amstelveen,
(b) för ålders- och efterlevandepension och för barnbidrag Sociale
Verzekeringsbank, Amsterdam,
(c) för övriga förmåner Gemeenschappelijk Administratiekantoor,
Amsterdam,
B. i Sverige
(a) för arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd
arbetsmarknadsstyrelsen, Solna,
(b) för övriga förmåner riksförsäkringsverket, Stockholm.
2. Förbindelseorganen har de uppgifter som anges i denna
överenskommelse. Vid tillämpningen av konventionen kan de träda i
omedelbar förbindelse såväl med varandra som med berörda personer
eller dessas ombud. De skall bistå varandra vid tillämpningen av
konventionen.
Artikel 3
1. I den stat, vars lagstiftning skall äga fortsatt tillämpning, skall
det försäkringsorgan som anges i andra stycket utfärda ett intyg,
utvisande att denna lagstiftning skall äga fortsatt tillämpning,
(a) på begäran av arbetstagaren eller dennes arbetsgivare i fall som
avses i artikel 8 i första stycket i konventionen,
(b) i fall som avses i artikel 10 i konventionen.
2. De organ som avses i första stycket är
i Nederländerna Sociale Verzekeringsraad, Zoetermeer,
i Sverige riksförsäkringsverket, Stockholm, eller den allmänna
försäkringskassan för regionen.
AVDELNING II. TILLÄMPNING AV DE SÄRSKILDA BESTÄMMELSERNA OM OLIKA
FÖRMÅNER
Kapitel 1. Sjukdom, moderskap och barns födelse
Artikel 4
Vid tillämpningen av detta kapitel förstås med
"försäkringsorgan på platsen för tillfällig vistelse"
i Nederländerna Algemeen, Nederlands Onderling Ziekenfonds U.A.,
Utrecht,
i Sverige den allmänna försäkringskassan för regionen,
"försäkringsorgan på bosättningsorten"
i Nederländerna den sjukkassa (Ziekenfonds) på bosättningsorten som
personen i fråga väljer,
i Sverige den allmänna försäkringskassan för regionen.
Artikel 5
1. För tillämpning av artikel 11 i konventionen av en fördragsslutande
stats försäkringsorgan skall den person, varom fråga är, förete intyg
för organet om de försäkringsperioder som fullgjorts enligt den andra
statens lagstiftning.
2. På begäran av personen i fråga skall sådant intyg utfärdas
i Nederländerna av den företagsförening (bedrijfsvereniging), till
vilken den försäkrades senaste arbetsgivare var ansluten. Om
emellertid den person, varom fråga är, endast varit försäkrad för
vårdförmåner skall intyget utfärdas av den sjukkassa (Ziekenfonds),
till vilken personen i fråga senast varit ansluten,
i Sverige av riksförsäkringsverket eller den allmänna försäkrings
kassan för regionen.
3. Om den person, varom fråga är, inte kan förete det erforderliga
intyget skall försäkringsorganet begära det hos det försäkringsorgan
som nämns i andra stycket.
Artikel 6
1. För att erhålla vårdförmåner under tillfällig vistelse i den stat
som inte är den behöriga staten skall den person, varom fråga är,
förete ett intyg om sin rätt till förmåner för en person eller
institution som är bemyndigad att lämna den nödvändiga vården och som
arbetar inom socialförsäkringssystemet. Detta intyg skall utfärdas av
det behöriga försäkringsorganet. Intyget skall äga giltighet för den
längsta tid som anges däri, räknat från dagen för utfärdandet. De
behöriga myndigheterna kan komma överens om att försäkringsbesked
utfärdade av det behöriga försäkringsorganet skall gälla som sådant
intyg.
2. Om den person, varom fråga är, inte kan förete det erforderliga
intyget skall försäkringsorganet på platsen för den tillfälliga
vistelsen begära det hos det behöriga försäkringsorganet.
Artikel 7
1. För att erhålla vårdförmåner enligt artikel 13 första eller andra
stycket i konventionen skall ifrågavarande personer låta inskriva sig
hos försäkringsorganet för bosättningsorten och därvid, om det behövs,
förete ett intyg om sin rätt till förmåner. Detta intyg skall utfärdas
av det behöriga försäkringsorganet. Om sådant intyg inte företes,
skall försäkringsorganet för bosättningsorten begära det hos det
behöriga försäkringsorganet.
2. Det i första stycket angivna intyget skall gälla till dess
försäkringsorganet för bosättningsorten erhåller meddelande om att det
återkallats.
3. Försäkringsorganet för bosättningsorten skall underrätta det
behöriga försäkringsorganet när inskrivning sker enligt första
stycket.
4. Ifrågavarande personer skall underrätta försäkringsorganet för
bosättningsorten om sådana ändringar i sina förhållanden som kan
påverka rätten till vårdförmåner. Detta gäller särskilt varje
förändring i bosättningsförhållanden och varje upphörande eller
förändring av anställning eller förvärvsverksamhet för den försäkrade
personens del.
5. Försäkringsorganet för bosättningsorten skall, så snart det
erhåller kännedom därom, underrätta det behöriga försäkringsorganet om
varje förändring som kan påverka anslutningen till försäkringsorganet
eller rätten till vårdförmåner för de personer varom fråga är.
Artikel 8
Ingen återbetalning skall äga rum mellan försäkringsorgan för
kostnader för förmåner enligt artiklarna 12 och 13 i konventionen.
Förekommer skäl att anta att det har uppkommit en avsevärd obalans
mellan kostnaderna på ömse sidor, skall emellertid nya förhandlingar
äga rum om den framtida regleringen av denna fråga på begäran av en
stats behöriga myndighet.
Artikel 9
1. För att erhålla kontantförmåner får en försäkrad person som
uppehåller sig i den stat som ej är den behöriga staten vända sig till
försäkringsorganet i vistelsestaten, nämligen
i Nederländerna till det behöriga distriktskontoret för
Gemeenschappelijk Administratiekantoor, som handlar på Nieuwe Algemene
Bedrijfsverenigings vägnar,
i Sverige till den allmänna försäkringskassan för regionen.
Detta försäkringsorgan skall genast underrätta de behöriga
försäkringsorganet om en sådan framställning.
2. Det behöriga försäkringsorganet kan få arbetsoförmågan medicinskt
bekräftad genom förmedling av försäkringsorganet för den försäkrade
personens vistelseort. Den undersökande läkarens utlåtande skall
särskilt ange hur länge arbetsoförmågan beräknas bestå och skall
sändas till det behöriga försäkringsorganet inom tre dagar efter
undersökningen.
3. På begäran av det behöriga försäkringsorganet skall försäkrings
organet för ifrågavarande persons vistelseort, om så erfordras,
genomföra senare administrativa kontrollåtgärder och medicinska
undersökningar som om personen i fråga var försäkrad hos det senare
organet.
4. Det behöriga försäkringsorganet skall betala kontantförmåner direkt
till den berättigade personen med användande av lämpligt betalnings
sätt, särskilt internationell betalningsorder.
Kapital 2. Invaliditet, ålderdom och efterlevande (pensioner)
Artikel 10
1. De behöriga försäkringsorganen skall omedelbart underrätta varandra
om varje pensionsansökan, på vilken avdelning III, kapitel 2, och
artikel 32 i konventionen är tillämpliga.
Denna underrättelse skall ges på särskild blankett som även skall
innehålla alla uppgifter som behövs för att det behöriga
försäkringsorganet i den andra staten skall kunna utreda ärendet.
Denna underrätetlse ersätter andra handlingar som kan fordras till
stöd för ansökan.
2. De behöriga försäkringsorganen skall vidare underrätta varandra om
omständigheter av betydelse för ett beslut om pension med bifogande av
läkarutlåtanden som kan vara av betydelse.
3. De behöriga försäkringsorganen skall underrätta varandra om beslut
som meddelas under förfarandet för att fastställa en persion.
Nämnda organs slutliga beslut skall samtidigt sändas till sökanden av
försäkringsorganet i den stat inom vars territorium denne är bosatt.
Artikel 11
Pensioner skall utbetalas direkt till de pensionsberättigade utom i
fall som avses i artikel 34 första stycket i konventionen. I de fall
nämnda bestämmelse tillämpas skall den skuld som uppstått på grund av
att ett försäkringsorgan utbetalat ett för högt pensionsbelopp
regleras genom att beloppet utbetalas till nämnda försäkringsorgan.
Artikel 12
Artikel 11 äger motsvarande tillämpning på livräntor enligt den
svenska lagstiftningen om arbetsskador.
Kapitel 3. Arbetslöshet
Artikel 13
Ansöker någon med åberopande av avdelning III, kapitel 3, i
konventionen om kontantförmån vid arbetslöshet i den ena staten skall
upplysningar inhämtas från försäkringsorganet i den andra staten, där
så erfordras, genom förbindelseorganet i denna stat.
Kapitel 4. Barnbidrag
Artikel 14
Det behöriga försäkringsorganet i den stat inom vars territorium
barnet är bosatt skall förse det behöriga försäkringsorganet i den
andra staten med alla upplysningar som behövs för tillämpning av
artikel 27, andra stycket, i konventionen.
AVDELNING III. SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 15
1. Formulär till intyg och andra handlingar som avses i denna
överenskommelse skall fastställas av förbindelseorganen.
2. Förutsatt att de bemyndigats därtill av de behöriga myndigheterna
kan förbindelseorganen vidtaga om ytterligare administrativa åtgärder
för tillämpningen av denna överenskommelse.
Artikel 16
1. Förbindelseorganen och försäkringsorganen skall korrespondera på
engelska eller franska.
2. Förbindelseorganen skall när det behövs bistå varandra med att
översätta ansökningar och andra handlingar, som har skrivits på deras
officiella språk, till engelska eller franska.
Artikel 17
Kostnader för läkarundersökningar som är nödvändiga för beviljande
eller omprövning av förmåner skall återbetalas av det försäkrings
organ på vars begäran de gjorts till det försäkringsorgan som
ombersörjt åtgärderna, på basis av de avgifter det senare organet
tillämpar.
Artikel 18
Denna överenskommelse träder i kraft samtidigt med konventionen och
kan sägas upp med tillämpning av samma bestämmelser som gäller för
konventionen.
Upprättat i Stockhom den 2 juli 1982 i två exemplar på svenska,
nederländska och engelska språken, vilka texter äger lika vitsord.
För den behöriga svenska myndigheten
Voor de bevoegde Zweedse autoriteit
For the competent Swedish authority
Karin Söder