Post 944 av 10932 träffar
SFS-nummer ·
2018:658 ·
Visa register
Säkerhetsskyddsförordning (2018:658)
Departement: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 2018-05-31
Ändring införd: t.o.m. SFS 2021:907
Ikraft: 2019-04-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2021:955
Upphävd: 2021-12-01
1 kap. Förordningens tillämpningsområde
Tillämpningsområde
1 § Denna förordning innehåller kompletterande
bestämmelser till säkerhetsskyddslagen (2018:585). Ord och
uttryck som används i förordningen har samma innebörd som i
lagen.
Förordningen gäller inte för riksdagen och dess
myndigheter.
2 § För Regeringskansliet och utlandsmyndigheterna gäller
endast 1 kap. 1-3 §§, 2 kap. 1-6 §§, 3 kap., 4 kap. och 5 kap.
3 och 5 §§ säkerhetsskyddslagen (2018:585) samt 1 kap. 4 och
5 §§, 2 kap. 1, 3 och 4 §§, 2 kap. 6 § första stycket och
2 kap. 6 § andra stycket 1, 3 kap. 1, 3 och 10 §§, 5 kap. och
6 kap. denna förordning.
För sådana kommittéer och särskilda utredare som avses i
kommittéförordningen (1998:1474) gäller endast 2 kap. 5 §,
3 kap. och 4 kap. säkerhetsskyddslagen samt 5 kap. och 6 kap.
denna förordning. Förordning (2020:379).
3 § Det som föreskrivs i denna förordning om myndigheter
gäller också vid säkerhetskänslig verksamhet i kommuner och
regioner om inte något annat sägs. Förordning (2019:1179).
Ord och uttryck
4 § Med säkerhetsskyddsklassificerad handling avses en
handling som innehåller en säkerhetsskyddsklassificerad
uppgift enligt 1 kap. 2 § säkerhetsskyddslagen (2018:585).
5 § Med informationssystem avses ett system av sammansatt
mjuk- och hårdvara som behandlar information.
2 kap. Grundläggande bestämmelser om säkerhetsskydd
Säkerhetsskyddsanalys
1 § Den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska
enligt 2 kap. 1 § säkerhetsskyddslagen (2018:585) göra en
säkerhetsskyddsanalys.
Säkerhetsskyddsanalysen innebär att
säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och vad som i övrigt
behöver ett säkerhetsskydd ska identifieras. Vilka delar av
verksamheten som är skyddsvärda med hänsyn till Sveriges
säkerhet samt vilka hot och sårbarheter som finns kopplade
till detta skyddsvärde ska också identifieras.
Säkerhetsskyddsanalysen ska även innehålla en bedömning av
vilka säkerhetsskyddsåtgärder som är nödvändiga. Analysen ska
hållas uppdaterad.
Säkerhetsskyddschef
2 § Vid verksamhet som förordningen gäller för ska det, om
det inte är uppenbart obehövligt, finnas en
säkerhetsskyddschef som kontrollerar att verksamheten bedrivs
i enlighet med vad som föreskrivs i säkerhetsskyddslagen
(2018:585) och denna förordning.
Vid myndigheter ska säkerhetsskyddschefen vara direkt
underställd myndighetens chef.
Behörighet att delta i säkerhetskänslig verksamhet
3 § Behörig att ta del av säkerhetsskyddsklassificerade
uppgifter eller i övrigt delta i säkerhetskänslig verksamhet
är, om inte något annat följer av bestämmelser i lag, endast
den som
1. har bedömts pålitlig från säkerhetssynpunkt,
2. har tillräckliga kunskaper om säkerhetsskydd, och
3. behöver uppgifterna eller annan tillgång till verksamheten
för att kunna utföra sitt arbete eller på annat sätt delta i
den säkerhetskänsliga verksamheten.
4 § En verksamhetsutövare ska upplysa den som tillåts ta
del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter om räckvidden
och innebörden av den sekretess och tystnadsplikt som följer
av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) respektive
5 kap. 2 § säkerhetsskyddslagen (2018:585).
Säkerhetsskyddsavtal
5 § En enskild verksamhetsutövare som avser att ingå ett
säkerhetsskyddsavtal enligt 2 kap. 6 § säkerhetsskyddslagen
(2018:585) ska utan dröjsmål anmäla det till den
tillsynsmyndighet som anges i 7 kap. 1 § första stycket 3–6.
Anmälan syftar till att uppmärksamma tillsynsmyndigheten på
eventuellt behov av placering i säkerhetsklass och ska också
utgöra underlag för myndighetens arbete med tillsyn över
säkerhetsskyddet. I 5 kap. finns bestämmelser om beslut om
placering i säkerhetsklass samt registerkontroll och särskild
personutredning.
6 § En statlig myndighet som avser att genomföra en
upphandling som innebär krav på säkerhetsskyddsavtal enligt
2 kap. 6 § säkerhetsskyddslagen (2018:585) ska vidta de
åtgärder som anges i andra stycket, om
1. leverantören kan få tillgång till eller möjlighet att
förvara säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i
säkerhetsskyddsklassen hemlig eller högre utanför myndighetens
lokaler, eller
2. leverantören kan få tillgång till säkerhetskänsliga
informationssystem utanför myndighetens lokaler och obehörig
åtkomst till systemen kan medföra allvarlig skada för Sveriges
säkerhet.
En statlig myndighet som avser att genomföra en sådan
upphandling ska innan förfarandet inleds
1. genom en särskild säkerhetsskyddsbedömning identifiera och
dokumentera vilka säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller
säkerhetskänsliga informationssystem som leverantören kan få
del av och som kräver säkerhetsskydd, och
2. samråda med den myndighet som enligt 7 kap. 1 § första
stycket 1 eller 2 utövar tillsyn över den aktuella
verksamheten.
Tillsynsmyndigheten får förelägga myndigheten att vidta
åtgärder enligt säkerhetsskyddslagen och de föreskrifter som
har meddelats i anslutning till den lagen. Om ett föreläggande
inte följs eller om tillsynsmyndigheten bedömer att
säkerhetsskyddslagens krav inte kan tillgodoses trots att
ytterligare åtgärder vidtas, får tillsynsmyndigheten besluta
att myndigheten inte får genomföra upphandlingen.
Förordning (2019:82).
7 § Den som har ingått ett säkerhetsskyddsavtal enligt
2 kap. 6 § säkerhetsskyddslagen (2018:585) ska anmäla det
till Säkerhetspolisen. En sådan anmälan ska också göras när
ett säkerhetsskyddsavtal upphör att gälla.
Säkerhetsskyddsavtal vid internationellt samarbete
8 § Den nationella industrisäkerhetsmyndigheten får ingå ett
säkerhetsskyddsavtal med en leverantör, om det är nödvändigt
för att leverantören ska kunna delta i ett internationellt
samarbete och det behövs för att utfärda säkerhetsintyg enligt
4 kap. 1 § säkerhetsskyddslagen (2018:585). Säkerhets-
skyddsavtalet ska anmälas till Säkerhetspolisen.
Förordning (2019:82).
Överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet och viss egendom
9 § Försvarsmakten är samrådsmyndighet enligt 2 kap. 9 §
säkerhetsskyddslagen (2018:585) för Fortifikationsverket,
Försvarshögskolan, de myndigheter som hör till
Försvarsdepartementet samt enskilda överlåtare inom området
för försvarsmateriel.
Säkerhetspolisen är samrådsmyndighet enligt 2 kap. 9 §
säkerhetsskyddslagen för övriga överlåtare.
Förordning (2020:1008).
9 a § Samrådsmyndigheterna ska samverka med varandra i syfte
att åstadkomma en effektiv och enhetlig hantering av
samrådsärenden.
Vid behov ska samrådsmyndigheterna även samverka med
myndigheterna som anges i 7 kap. 1 § 3-6 och Inspektionen för
strategiska produkter. Förordning (2020:1008).
9 b § Skyldigheten att göra en särskild
säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning samt att
samråda enligt 2 kap. 7 § första stycket samt 8 och 9 §§
säkerhetsskyddslagen (2018:585) gäller inte överlåtelser
1. som för att genomföras kräver tillstånd enligt lagen
(1992:1300) om krigsmateriel eller lagen (2000:1064) om
kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av
tekniskt bistånd,
2. mellan två myndigheter som anges i 7 kap. 1 § 1 eller vid
samverkan på försvarsunderrättelseområdet, eller
3. av tillstånd eller del av tillstånd att använda
radiosändare som kräver ett medgivande enligt 3 kap. 23 §
lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.
Förordning (2020:1008).
9 c § Samrådsmyndigheterna får inom sina respektive
ansvarsområden meddela föreskrifter om verkställigheten av
säkerhetsskyddslagen (2018:585) och av denna förordning i
fråga om särskild säkerhetsskyddsbedömning,
lämplighetsprövning och samråd inför överlåtelse av
säkerhetskänslig verksamhet och viss egendom.
Samrådsmyndigheterna ska ge varandra och myndigheterna som
anges i 7 kap. 1 § 3-6 tillfälle att yttra sig innan
föreskrifter meddelas. Förordning (2020:1008).
Anmälan vid säkerhetshotande händelser och verksamhet
10 § En verksamhetsutövare ska skyndsamt anmäla till
Säkerhetspolisen om
1. en säkerhetsskyddsklassificerad uppgift kan ha röjts,
2. det inträffat en it-incident i ett informationssystem som
verksamhetsutövaren är ansvarig för och som har betydelse för
säkerhetskänslig verksamhet och där incidenten allvarligt kan
påverka säkerheten i systemet, eller
3. verksamhetsutövaren får kännedom eller misstanke om någon
annan för denne allvarlig säkerhetshotande verksamhet.
Om verksamhetsutövaren tillhör Försvarsmaktens tillsynsområde
enligt 7 kap. 1 § första stycket 1, ska anmälan göras också
till Försvarsmakten.
11 § En verksamhetsutövare som är skyldig att anmäla
säkerhetshotande händelser enligt 10 § första stycket 1 eller
2 och som tillhandahåller tjänster åt en annan
verksamhetsutövare ska i samband med anmälan informera och
vid behov samråda med de uppdragsgivare som berörs av
incidenten.
Vid anmälan enligt 10 § första stycket 1 eller 2 som rör
säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som omfattas av ett
internationellt säkerhetsskyddsåtagande enligt 6 kap. 1 §,
ska Säkerhetspolisen underrätta den myndighet som är
nationell säkerhetsmyndighet enligt det internationella
säkerhetsskyddsåtagandet.
3 kap. Informationssäkerhet
Förberedande åtgärder inför driftsättning av ett
informationssystem
1 § Innan ett informationssystem som har betydelse för
säkerhetskänslig verksamhet tas i drift ska
verksamhetsutövaren genom en särskild säkerhetsskyddsbedömning
ta ställning till vilka säkerhetskrav i systemet som är
motiverade och se till att säkerhetsskyddet utformas så att
dessa krav tillgodoses. Säkerhetsskyddsbedömningen ska
dokumenteras. Förordning (2019:82).
2 § Innan ett informationssystem som kan förutses komma
att behandla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i
säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre tas i drift,
eller i väsentliga avseenden förändras, ska
verksamhetsutövaren skriftligen samråda med Säkerhetspolisen.
Om verksamhetsutövaren hör till Försvarsmaktens
tillsynsområde enligt 7 kap. 1 § första stycket 1, ska denne
i stället samråda med Försvarsmakten.
Samrådsskyldigheten gäller även i fråga om andra
informationssystem än sådana som anges i första stycket, om
obehörig åtkomst till systemen kan medföra en skada för
Sveriges säkerhet som inte är obetydlig.
3 § Ett informationssystem som ska användas i
säkerhetskänslig verksamhet får inte tas i drift förrän det
har godkänts från säkerhetsskyddssynpunkt av
verksamhetsutövaren. Godkännandet ska dokumenteras.
Säkerhetskrav för informationssystem som används i
säkerhetskänslig verksamhet
4 § En verksamhetsutövare som ansvarar för ett
informationssystem som ska användas i säkerhetskänslig
verksamhet ska vidta lämpliga skyddsåtgärder för att kunna
upptäcka, försvåra och hantera skadlig inverkan på
informationssystemet samt obehörig avlyssning av, åtkomst
till och nyttjande av informationssystemet.
Verksamhetsutövaren ska också se till att spårbarhet finns
för händelser som är av betydelse för säkerheten i systemet.
En verksamhetsutövare som ansvarar för ett informationssystem
enligt första stycket ska beakta risken för röjande signaler
och vidta lämpliga skyddsåtgärder för systemet om
1. informationssystemet avses behandla
säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i
säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller
2. obehörig åtkomst till informationssystemet kan medföra en
skada för Sveriges säkerhet som inte är obetydlig.
5 § Innan säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter
behandlas i ett informationssystem utanför
verksamhetsutövarens kontroll ska denne försäkra sig om att
säkerhetsskyddet för uppgifterna i systemet är tillräckligt.
Om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska kommuniceras
till ett informationssystem utanför verksamhetsutövarens
kontroll ska uppgifterna skyddas med hjälp av kryptografiska
funktioner som har godkänts av Försvarsmakten.
6 § Säkerhetspolisen och Försvarsmakten får inom
respektive myndighets tillsynsområde meddela föreskrifter om
undantag från kraven i 4 § första stycket.
Försvarsmakten får om det finns särskilda skäl också besluta
om undantag från kraven i 5 § andra stycket. Försvarsmakten
ska samråda med Säkerhetspolisen innan ett beslut om undantag
meddelas om det gäller verksamhet som hör till
Säkerhetspolisens tillsynsområde och med Regeringskansliet
(Utrikesdepartementet) om kravet följer av ett
internationellt säkerhetsskyddsåtagande.
Hantering av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar
Anteckning om säkerhetsskyddsklass
7 § En säkerhetsskyddsklassificerad handling ska förses
med en anteckning om vilken säkerhetsskyddsklass uppgifterna
i handlingen har. Om handlingen innehåller uppgifter med
olika säkerhetsskyddsklass ska den högsta
säkerhetsskyddsklassen avgöra vilken anteckning handlingen
ska ha. Säkerhetspolisen och Försvarsmakten får inom
respektive myndighets tillsynsområde meddela föreskrifter om
undantag från kravet på anteckning om säkerhetsskyddsklass.
Om en säkerhetsskyddsklassificerad handling kan antas komma
att lämnas över till utländska myndigheter eller
leverantörer, ska den förses med en anteckning om
ursprungsland om det inte är olämpligt.
8 § Säkerhetsskyddsklassificerade handlingar som
innehåller uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat
hemlig ska inventeras minst en gång per år.
Säkerhetsskyddsklassificerade handlingar som innehåller
uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig eller konfidentiell
ska inventeras i den omfattning som anges i Säkerhetspolisens
föreskrifter eller, om det gäller verksamhet som hör till
Försvarsmaktens tillsynsområde, Försvarsmaktens föreskrifter.
För arkiverade handlingar gäller kravet på inventering enbart
för handlingar i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig.
Hos myndigheter och annan verksamhet som offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) är tillämplig på gäller kravet på
inventering endast för allmänna handlingar.
Skydd för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som lämnas
till utländska aktörer
9 § Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som lämnas till en
utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation ska
omfattas av ett internationellt säkerhetsskyddsåtagande som
Sverige har ingått med den andra staten eller organisationen,
om det inte finns särskilda skäl för att sådana uppgifter ändå
kan lämnas.
Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter får inte lämnas till
en utländsk leverantör om inte Sverige har ingått ett
internationellt säkerhetsskyddsåtagande med den andra staten
och leverantören har godkänts genom en kontroll enligt den
andra statens säkerhetsskyddslagstiftning.
Förordning (2019:82).
10 § För försändelser till och från utlandet med
säkerhetsskyddsklassificerade handlingar och som inte
skyddas av kryptografiska funktioner enligt 5 §, ska
Utrikesdepartementets kurirförbindelser anlitas.
Säkerhetspolisen och Försvarsmakten får inom respektive
myndighets tillsynsområde meddela föreskrifter om undantag
från kravet i första stycket.
4 kap. Fysisk säkerhet
1 § Områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt
där säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter förvaras eller
annars behandlas, eller där säkerhetskänslig verksamhet i
övrigt bedrivs, ska vara försedda med funktioner för att
upptäcka, försvåra och hantera obehörigt tillträde och
skadlig inverkan utifrån ett identifierat
säkerhetsskyddsbehov.
5 kap. Personalsäkerhet
Utbildning i säkerhetsskydd
1 § Den som är ansvarig för en säkerhetskänslig verksamhet
ska se till att den som anställs eller på annat sätt deltar i
verksamheten får utbildning i säkerhetsskydd. Behovet av
utbildning ska följas upp under den tid deltagandet i den
säkerhetskänsliga verksamheten pågår.
Genomförandet av säkerhetsprövningen
2 § Med grundutredning enligt 3 kap. 3 §
säkerhetsskyddslagen (2018:585) avses en utredning om
personliga förhållanden av betydelse för säkerhetsprövningen.
Utredningen ska omfatta betyg, intyg, referenser och
uppgifter som den som prövningen gäller har lämnat, samt
andra uppgifter i den utsträckning det är relevant för
prövningen. Vid behov ska en identitetskontroll göras.
3 § Bestämmelser om registerkontroll och särskild
personutredning som utförs efter ett beslut om placering i
säkerhetsklass finns i 12–22 §§. Om det redan efter
grundutredningen står klart att den som prövningen gäller
inte uppfyller kraven för en godkänd säkerhetsprövning enligt
3 kap. 2 § säkerhetsskyddslagen (2018:585), ska
registerkontroll och särskild personutredning inte göras.
4 § En myndighet som beslutar om placering i
säkerhetsklass eller som ansöker om registerkontroll vid
Säkerhetspolisen i fråga om någon som inte ska anlitas i
myndighetens verksamhet, ska vid behov samråda med
arbetsgivaren om säkerhetsprövningsåtgärder enligt 3 kap. 3 §
säkerhetsskyddslagen (2018:585). Samråd ska ske löpande under
hela den tid som deltagandet i den säkerhetskänsliga
verksamheten pågår.
5 § Resultatet av säkerhetsprövningen ska dokumenteras i
de fall en person har bedömts vara pålitlig ur
säkerhetssynpunkt och beslut har fattats om anställning eller
annat deltagande i verksamheten.
Beslut om placering i säkerhetsklass
6 § Regeringen beslutar om placering i säkerhetsklass om inget
annat anges i 8-11 §§. Förordning (2020:379).
7 § Om en kommun, en region eller en sådan myndighet som anges
i 8 eller 11 §§ bedömer att det finns behov av att placera en
anställning eller annat deltagande i säkerhetsklass 1, ska
kommunen, regionen eller myndigheten begära att regeringen
beslutar om en sådan placering. Detsamma gäller för de
verksamhetsutövare som anges i 9 §. Förordning (2019:1179).
8 § Kommuner, regioner och de myndigheter som anges i bilagan
till denna förordning beslutar om
1. placering i säkerhetsklass 2 och 3 i fråga om anställning
eller annat deltagande i den egna verksamheten, och
2. placering i säkerhetsklass 2 och 3 i fråga om anställning
eller uppdrag hos en leverantör som de har ingått ett
säkerhetsskyddsavtal enligt 2 kap. 6 § säkerhetsskyddslagen
(2018:585) med.
Kommuner och regioner beslutar även om placering i
säkerhetsklass 2 och 3 i fråga om anställning eller annat
deltagande hos enskilda verksamhetsutövare som de utövar ett
rättsligt bestämmande inflytande över enligt 2 kap. 3 §
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Förordning (2019:1179).
9 § Kungl. Hovstaterna, Sveriges Radio Aktiebolag,
Sveriges Television Aktiebolag och Teracom Group AB beslutar
om placering i säkerhetsklass 2 och 3 i fråga om anställning
eller annat deltagande i den egna verksamheten.
10 § Regeringskansliet beslutar om placering i säkerhetsklass
2 och 3 när det gäller
1. sådana kommittéer och särskilda utredare som avses i
kommittéförordningen (1998:1474),
2. övriga anställningar, uppdrag eller annat deltagande i
verksamhet som regeringen beslutar om, och
3. uppdrag som styrelseledamot i bolag med statligt ägande där
staten nominerar samtliga styrelseledamöter.
I fråga om ordinarie domare i en allmän domstol, en allmän
förvaltningsdomstol och Arbetsdomstolen och hyresråd i en
hyres- och arrendenämnd beslutar Regeringskansliet om
placering i säkerhetsklass 2 och 3 endast när det gäller
anställningar som chef för en sådan domstol eller nämnd.
Förordning (2021:94).
11 § I andra fall än de som anges i 8–10 §§ beslutar de
myndigheter som anges i 7 kap. 1 § första stycket 3–6 om
placering i säkerhetsklass 2 och 3 i fråga om anställning
eller annat deltagande i verksamhet hos enskilda
verksamhetsutövare som de utövar tillsyn över.
Registerkontroll och särskild personutredning
Registerkontroll och särskild personutredning vid placering i
säkerhetsklass
12 § Ett beslut om att en anställning eller annat
deltagande i säkerhetskänslig verksamhet ska placeras i
säkerhetsklass medför att
1. säkerhetsprövningen vid en sådan anställning eller ett
sådant deltagande ska omfatta en registerkontroll i enlighet
med 3 kap. 13 § säkerhetsskyddslagen (2018:585), och
2. en särskild personutredning ska göras vid
registerkontrollen i den utsträckning som anges i 3 kap. 17 §
säkerhetsskyddslagen.
Registerkontroll utan placering i säkerhetsklass
13 § En registerkontroll av den som ska delta i
säkerhetskänslig verksamhet får göras utan placering i
säkerhetsklass om det finns särskilda skäl.
Regeringen beslutar om registerkontroll enligt första
stycket. Vid större evenemang, statsbesök eller andra
liknande händelser med närvaro av någon för vars personskydd
Säkerhetspolisen ansvarar, får beslut om registerkontroll i
stället fattas av Säkerhetspolisen.
Förutsättningar för registerkontroll
14 § En ansökan om registerkontroll får göras endast om
den som säkerhetsprövningen gäller kan antas komma att
anställas eller på annat sätt delta i den aktuella
verksamheten. Om det finns synnerliga skäl får en ansökan
göras utan ett sådant antagande.
Utförande av registerkontroll och särskild personutredning
15 § Säkerhetspolisen ska utföra en registerkontroll efter
ansökan från den som beslutat om placering i säkerhetsklass
eller från en sådan verksamhetsutövare som avses i 9 § eller
från den som i annat fall beslutat om registerkontroll.
När regeringen beslutat om placering i säkerhetsklass ska, om
inte något annat anges i beslutet, kontrollen utföras efter
ansökan från den som beslutar om placering i säkerhetsklass 2
och 3.
När det gäller sådana anställningar som anges i 25 § första
och andra styckena förordningen (2007:1266) med instruktion
för Försvarsmakten ska kontrollen utföras efter ansökan från
Försvarsmakten.
När det gäller sådana anställningar som ordinarie domare och
hyresråd som anges i 3 kap. 4 a § första stycket
säkerhetsskyddslagen (2018:585) ska kontrollen utföras efter
ansökan från Domarnämnden. Förordning (2021:94).
16 § Om det finns särskilda skäl får en myndighet som
anges i 7 kap. 1 § första stycket 3–6 besluta att en enskild
verksamhetsutövare, med anledning av ett beslut om placering
i säkerhetsklass, får ansöka om registerkontroll hos
Säkerhetspolisen.
17 § Den som ansöker om registerkontroll ansvarar för att
samtycke enligt 3 kap. 18 § säkerhetsskyddslagen (2018:585)
har inhämtats. Till en ansökan om registerkontroll ska det
bifogas en uppgift om placering i säkerhetsklass eller, om
registerkontrollen inte föranleds av ett beslut om placering
i säkerhetsklass, ett beslut om registerkontroll. Om
registerkontrollen avser en anställning eller annat
deltagande i en verksamhet som har placerats i säkerhetsklass
1 eller 2, ska också ett skriftligt underlag bifogas där den
som kontrollen avser har lämnat uppgifter om sina personliga
förhållanden.
18 § Säkerhetspolisens uppgift att utföra
registerkontrollen innefattar även uppgiften att göra en
särskild personutredning enligt 3 kap. 17 §
säkerhetsskyddslagen (2018:585).
19 § När den särskilda personutredningen gäller
anställningar och annat deltagande i verksamhet som har
placerats i säkerhetsklass 1, ska Säkerhetspolisen hålla ett
personligt samtal med den som prövningen gäller, om det inte
står klart att samtalet inte behövs.
Ett personligt samtal ska, om det behövs, även hållas när
utredningen gäller anställningar och annat deltagande i
verksamhet som har placerats i säkerhetsklass 2.
Säkerhetspolisen får vid behov begära ett uppföljande samtal
med den som prövningen gäller.
Utlämnande av uppgifter
20 § Om det vid registerkontrollen eller den särskilda
personutredningen kommer fram en uppgift som kan antas vara
av betydelse för säkerhetsprövningen ska Säkerhetspolisen,
efter att ha hört Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, ge
den som uppgiften gäller tillfälle att yttra sig enligt de
förutsättningar som anges i 3 kap. 20 § säkerhetsskyddslagen
(2018:585). I brådskande fall får Säkerhetspolisen inhämta
ett sådant yttrande utan att ha hört nämnden.
Säkerhetspolisen ska därefter underställa Säkerhets- och
integritetsskyddsnämnden frågan om huruvida uppgiften ska
lämnas ut för säkerhetsprövning enligt 3 kap. 19 §
säkerhetsskyddslagen.
Säkerhetspolisen ska ge Säkerhets- och
integritetsskyddsnämnden tillgång till samtliga uppgifter
som kan vara av betydelse för prövningen. Säkerhetspolisen
ska dokumentera och verkställa nämndens beslut.
21 § En uppgift som efter beslut av Säkerhets- och
integritetsskyddsnämnden ska lämnas ut för säkerhetsprövning
får inte åtföljas av något annat yttrande än en förtydligande
kommentar till uppgiften. Det får inte framgå av svaret på en
ansökan om registerkontroll att det finns någon uppgift om
den kontrollerade som inte lämnas ut.
Avanmälan
22 § När en anställning eller något annat deltagande som
föranlett en placering i säkerhetsklass upphör, eller vid en
omplacering till en lägre säkerhetsklass, ska
verksamhetsutövaren skyndsamt anmäla till Säkerhetspolisen
att registerkontrollen ska avslutas eller anpassas till den
lägre säkerhetsklassen.
6 kap. Internationell samverkan och säkerhetsintyg
1 § Regeringskansliet ska vara nationell
säkerhetsmyndighet för internationella
säkerhetsskyddsåtaganden gentemot Europeiska unionen och dess
medlemsländer inom ramen för EU-arbetet, Nato och Europeiska
rymdorganet (ESA) och fullgöra de uppgifter som en sådan
myndighet ska ansvara för i enlighet med dessa
internationella säkerhetsskyddsåtaganden. Tillsyn över
säkerhetsskyddet utövas av de myndigheter som anges i 7 kap.
1 § första stycket.
För andra generella internationella säkerhetsskyddsåtaganden
ska regeringen besluta vilken myndighet som ska vara
nationell säkerhetsmyndighet och fullgöra de uppgifter som en
sådan myndighet ska ansvara för i enlighet med det
internationella säkerhetsskyddsåtagandet.
2 § Försvarets materielverk ska vara nationell
industrisäkerhetsmyndighet och fullgöra de uppgifter som en
sådan myndighet ska ansvara för i enlighet med
internationella säkerhetsskyddsåtaganden.
3 § Regeringskansliet beslutar om registerkontroll,
utfärdar intyg och lämnar underlag enligt 4 kap. 1, 2 och
4 §§ säkerhetsskyddslagen (2018:585). Regeringskansliet får
besluta att även andra myndigheter som anges i bilagan till
denna förordning ska utföra dessa uppgifter för personer som
deltar i myndigheternas egen verksamhet.
Om en registerkontroll föranleds av ett ärende om
säkerhetsintyg för en leverantör, beslutar i stället
Försvarets materielverk om registerkontrollen och utfärdar
intyg enligt 4 kap. 1 § säkerhetsskyddslagen.
4 § Om en person eller en leverantör ansöker om ett
säkerhetsintyg enligt 4 kap. 1 § säkerhetsskyddslagen
(2018:585), får en tidigare gjord säkerhetsprövning eller ett
tidigare träffat säkerhetsskyddsavtal läggas till grund för
utfärdande av ett sådant intyg i den utsträckning som är
lämpligt.
5 § Bestämmelserna i 5 kap. om säkerhetsprövning,
registerkontroll och särskild personutredning gäller vid
ärenden enligt 4 kap. 1 och 4 §§ säkerhetsskyddslagen
(2018:585).
7 kap. Tillsyn, föreskrifter och rådgivning
Tillsyn
1 § Tillsyn över säkerhetsskyddet ska utövas av
1. Försvarsmakten när det gäller Fortifikationsverket och
Försvarshögskolan samt de myndigheter som hör till
Försvarsdepartementet,
2. Säkerhetspolisen när det gäller övriga myndigheter, utom
Justitiekanslern, samt kommuner och regioner,
3. Affärsverket svenska kraftnät när det gäller enskilda
verksamhetsutövare som bedriver elförsörjningsverksamhet,
4. Transportstyrelsen när det gäller enskilda
verksamhetsutövare som bedriver flygtrafiktjänst för civil
luftfart, flygtrafikledningstjänst för militär luftfart och
verksamhet som är av betydelse inom luftfartsskydd, sjöfarts-
skydd eller hamnskydd,
5. Post- och telestyrelsen när det gäller enskilda
verksamhetsutövare som bedriver verksamhet som avser
elektronisk kommunikation och posttjänst, och
6. länsstyrelserna när det gäller enskilda verksamhetsutövare
som bedriver andra säkerhetskänsliga verksamheter än sådana
som anges i 3-5.
De myndigheter som anges i första stycket får inom sitt
tillsynsområde utöva tillsyn över säkerhetsskyddet hos
leverantörer som omfattas av ett säkerhetsskyddsavtal enligt
2 kap. 6 § säkerhetsskyddslagen (2018:585). Sådan tillsyn får
också utövas över underleverantörer som leverantören har
anlitat inom ramen för säkerhetsskyddsavtalet.
Förordning (2019:1179).
2 § Säkerhetspolisen och Försvarsmakten får utöva tillsyn
inom de ansvarsområden som anges i 1 § första stycket 3–6 och
andra stycket. När sådan tillsyn har utövats ska den som har
ansvar för tillsynen enligt 1 § underrättas.
Säkerhetspolisen och Försvarsmakten får även utöva tillsyn
över leverantörer som har uppdrag för flera
verksamhetsutövare om leverantörens samlade uppdrag är av
stor betydelse för Sveriges säkerhet.
3 § Om det vid tillsynen över säkerhetsskyddet konstateras
allvarliga brister som trots påpekanden inte rättas till, ska
Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten anmäla förhållandet till
regeringen. Det gäller dock inte brister hos sådana
leverantörer där villkoren för säkerhetsskyddet angetts i ett
säkerhetsskyddsavtal.
Om sådana brister i säkerhetsskyddet som anges i första
stycket konstaterats av någon av de myndigheter som enligt
7 kap. 1 § första stycket 3-6 utövar tillsyn, ska myndigheten
informera Säkerhetspolisen och Försvarsmakten.
Förordning (2019:82).
Rätt att meddela föreskrifter
4 § Säkerhetspolisen får meddela föreskrifter om
1. säkerhetsskyddsanalys, anmälnings- och
rapporteringsskyldighet, säkerhetsskyddsåtgärder,
säkerhetsskyddsklassificering och säkerhetsskyddsavtal enligt
säkerhetsskyddslagen (2018:585) och denna förordning med
undantag av Försvarsmaktens tillsynsområde,
2. verkställigheten av säkerhetsskyddslagen i fråga om
förfarandet vid registerkontroll, och
3. verkställigheten av säkerhetsskyddslagen i övrigt med
undantag av Försvarsmaktens tillsynsområde och det som följer
av 6 och 7 §§.
Innan föreskrifter meddelas ska Säkerhetspolisen ge
Försvarsmakten tillfälle att yttra sig. Detsamma gäller i
fråga om föreskrifter enligt 3 kap. 6 § första stycket samt
3 kap. 7 och 10 §§. Regeringskansliet (Utrikesdepartementet)
ska underrättas om innehållet i föreskrifterna.
5 § Försvarsmakten får meddela föreskrifter om
1. kryptografiska funktioner som är avsedda för skydd av
säkerhetskänslig verksamhet, utöver det bemyndigande för
myndigheten som finns i 33 § förordningen (2007:1266) med
instruktion för Försvarsmakten,
2. säkerhetsskyddsanalys, anmälnings- och
rapporteringsskyldighet, säkerhetsskyddsåtgärder,
säkerhetsskyddsklassificering och säkerhetsskyddsavtal enligt
säkerhetsskyddslagen (2018:585) och denna förordning inom
sitt tillsynsområde, och
3. verkställigheten av säkerhetsskyddslagen inom sitt
tillsynsområde med undantag av det som följer av 6 och 7 §§.
Innan föreskrifter meddelas ska Försvarsmakten ge
Säkerhetspolisen tillfälle att yttra sig. Detsamma gäller i
fråga om föreskrifter enligt 3 kap. 6 § första stycket samt
3 kap. 7 och 10 §§. Regeringskansliet (Utrikesdepartementet)
ska underrättas om innehållet i föreskrifterna.
6 § Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) får meddela
föreskrifter om verkställigheten av säkerhetsskyddslagen
(2018:585) när det gäller utfärdande av säkerhetsintyg enligt
4 kap. 1 § säkerhetsskyddslagen för personer som har hemvist
i Sverige. Innan sådana föreskrifter meddelas ska
Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) samråda med
Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Försvarets
materielverk.
7 § Försvarets materielverk får meddela föreskrifter om
verkställigheten av säkerhetsskyddslagen (2018:585) i fråga
om utfärdande av säkerhetsintyg enligt 4 kap. 1 §
säkerhetsskyddslagen för leverantörer med säte i Sverige.
Försvarets materielverk ska innan sådana föreskrifter
meddelas samråda med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten.
Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) ska underrättas om
innehållet i föreskrifterna.
8 § De myndigheter som enligt 1 § första stycket 3–6
utövar tillsyn över enskilda verksamhetsutövare får inom sitt
respektive ansvarsområde meddela föreskrifter som
kompletterar sådana föreskrifter som meddelats med stöd av
4–5 och 7 §§ av Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och
Försvarets materielverk. Innan en myndighet meddelar
föreskrifter ska myndigheten samråda med Säkerhetspolisen och
Försvarsmakten.
9 § Myndigheter som omfattas av säkerhetsskyddslagen
(2018:585) får meddela ytterligare föreskrifter om
verkställigheten av den lagen i fråga om säkerhetsskyddet för
sin egen verksamhet. Om det behövs ska en myndighet innan
sådana föreskrifter meddelas ge Säkerhetspolisen och
Försvarsmakten tillfälle att yttra sig.
Rådgivning
10 § Säkerhetspolisen och Försvarsmakten ska på begäran
lämna råd om säkerhetsskydd till Regeringskansliet, riksdagen
och dess myndigheter och till Justitiekanslern.
Säkerhetspolisen och Försvarsmakten ska informera varandra
när råd har lämnats enligt första stycket.
11 § De myndigheter som utövar tillsyn över enskilda
verksamhetsutövare ska inom sina respektive ansvarsområden
lämna råd om säkerhetsskydd.
Överklagande
12 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.
Övergångsbestämmelser
2018:658
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2019.
2. Förordningen tillämpas inte på sådana internationella
åtaganden om säkerhetsskydd som anges i 6 kap. 1 § och som
ingåtts före ikraftträdandet.
3. Bestämmelsen i 3 kap. 7 § tillämpas inte på handlingar som
är arkiverade vid ikraftträdandet. I fråga om andra
handlingar som har märkts enligt säkerhetsskyddslagen
(1996:627) ska 3 kap. 7 § tillämpas från och med den 1
januari 2022.
4. Genom förordningen upphävs säkerhetsskyddsförordningen
(1996:633).
5. Ett beslut om registerkontroll enligt 26 eller 27 §
säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) ska, om inte annat
beslutas, motsvara ett beslut om placering i säkerhetsklass 3
enligt 3 kap. 8 § säkerhetsskyddslagen (2018:585), dock
längst till dess att ett beslut om placering i säkerhetsklass
meddelas enligt den lagen. Ett sådant beslut ska meddelas
senast vid utgången av 2024.
6. Bestämmelsen i 3 kap. 9 § om säkerhetsskyddsklassificerade
uppgifter som lämnas till en utländsk myndighet, mellanfolklig
organisation eller utländsk leverantör behöver inte tillämpas
förrän den 1 januari 2025. Förordning (2021:157).
Bilaga
Följande statliga myndigheter beslutar om placering i
säkerhetsklass i enlighet med vad som anges i 5 kap. 8 §.
Affärsverket svenska kraftnät
Allmänna domstolarna
Allmänna förvaltningsdomstolarna
Arbetsdomstolen
Arbetsförmedlingen
Arbetsgivarverket
Arbetsmiljöverket
Brottsförebyggande rådet
Centrala studiestödsnämnden
Domarnämnden
Domstolsverket
E-hälsomyndigheten
Ekobrottsmyndigheten
Ekonomistyrningsverket
Elsäkerhetsverket
Energimarknadsinspektionen
Exportkreditnämnden
Finansinspektionen
Folke Bernadotteakademin
Folkhälsomyndigheten
Fortifikationsverket
Försvarets materielverk
Försvarets radioanstalt
Försvarshögskolan
Försvarsmakten
Försvarsunderrättelsedomstolen
Försäkringskassan
Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar
Göteborgs universitet
Havs- och vattenmyndigheten
Hyres- och arrendenämnderna
Inspektionen för strategiska produkter
Institutet för rymdfysik
Integritetsskyddsmyndigheten
Justitiekanslern
Kammarkollegiet
Kemikalieinspektionen
Konkurrensverket
Kriminalvården
Kronofogdemyndigheten
Kungl. Tekniska högskolan
Kustbevakningen
Lantmäteriet
Linköpings universitet
Livsmedelsverket
Luftfartsverket
Lunds universitet
Läkemedelsverket
Länsstyrelserna
Migrationsverket
Myndigheten för digital förvaltning
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
Mälardalens högskola
Naturvårdsverket
Patent- och registreringsverket
Pensionsmyndigheten
Polarforskningssekretariatet
Polismyndigheten
Post- och telestyrelsen
Regeringskansliet
Riksantikvarieämbetet
Riksarkivet
Riksgäldskontoret
Rymdstyrelsen
Rättshjälpsmyndigheten
Sjöfartsverket
Skatteverket
Socialstyrelsen
Statens energimyndighet
Statens fastighetsverk
Statens haverikommission
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
Statens jordbruksverk
Statens servicecenter
Statens tjänstepensionsverk
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens överklagandenämnd
Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Stockholms universitet
Strålsäkerhetsmyndigheten
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Sveriges geologiska undersökning
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Säkerhetspolisen
Totalförsvarets forskningsinstitut
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk
Trafikverket
Transportstyrelsen
Tullverket
Umeå universitet
Uppsala universitet
Valmyndigheten
Verket för innovationssystem
Vetenskapsrådet
Åklagarmyndigheten
Förordning (2021:907).