Post 8196 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
1982:306 ·
Visa register
Förordning (1982:306) om utlämning för brott
Departement: Justitiedepartementet BIRS
Utfärdad: 1982-05-19
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:48
Utlämning för brott till Sverige
1 § Framställning om utlämning av den som här i riket är
misstänkt eller tilltalad för brott görs av åklagare.
Framställningen ska sändas till riksåklagaren, som avgör om
den ska överlämnas till Justitiedepartementet för
vidarebefordran till den främmande staten.
Förordning (2012:568).
2 § Vid en framställning som avses i 1 § bör fogas protokoll
vid häktningsförhandling, särskilt uppsatt häktningsbeslut
eller annan handling som tydligt redovisar att en domstol
funnit sannolika skäl till misstanke föreligga för det eller de
brott som har föranlett häktning, tid och plats för deras
förövande, tillämpliga lagrum samt namn, hemvist, medborgarskap
och övriga personuppgifter beträffande den som begärs utlämnad.
Handlingen bör vara undertecknad eller bestyrkt av en domare
som var ledamot av rätten när häktningen beslutades.
Uppgift om signalement bör om möjligt bifogas framställningen.
Åklagaren kan samråda med Justitiedepartementet i frågan om
ytterligare utredning behöver bifogas. Förordning (2000:718).
3 § Framställning om utlämning för verkställighet av
– fängelsestraff görs av Kriminalvården,
– rättspsykiatrisk vård görs av Socialstyrelsen,
– sluten ungdomsvård görs av Statens institutionsstyrelse.
Framställningen ska överlämnas till Justitiedepartementet för
vidarebefordran till den främmande staten.
Förordning (2012:568).
4 § En framställning som avses i 3 § skall åtföljas av en
bestyrkt kopia av den dom som skall verkställas. Vidare skall,
om möjligt, uppgift lämnas om hur lång tid som återstår att
verkställa. Tillämpliga bestämmelser bör också redovisas.
Kriminalvården, Socialstyrelsen eller Statens
institutionsstyrelse kan samråda med Justitiedepartementet i
frågan om ytterligare utredning behöver bifogas.
Förordning (2005:1003).
5 § Justitiedepartementet vidarebefordrar
utlämningsframställningen till den andra staten. Vid behov kan
begäran om provisoriskt anhållande göras innan
utlämningsframställningen vidarebefordras.
Översättning av framställningen och därvid fogade handlingar
ombesörjs av Justitiedepartementet. Förordning (2000:718).
5 a § Riksåklagaren, Kriminalvården, Socialstyrelsen, Statens
institutionsstyrelse eller åklagare som gjort en framställning
om utlämning får lämna kompletterande information till en
behörig myndighet i en annan stat om den andra staten tillåter
det. Förordning (2005:1003).
5 b § När det följer av en internationell överenskommelse som
är bindande för Sverige, att den som har utlämnats för brott
till Sverige kan lämna sitt samtycke till åtal eller straff
för annat brott som han eller hon har begått före utlämningen
eller till att vidareutlämnas till en annan stat, utan att
medgivande måste inhämtas från den stat från vilken utlämning
har skett, ska samtycke lämnas till åklagare.
Samtycket ska antecknas på ett formulär som fastställs av
riksåklagaren. Formuläret ska om möjligt vara skrivet på det
språk som normalt används av den som har utlämnats. Om ett
annat språk används, ska det antecknas på handlingen vilka
åtgärder som har vidtagits för att kontrollera att den som har
utlämnats har förstått innebörden av samtycket.
Förordning (2012:568).
6 § Har upphävts genom förordning (2012:568).
7 § Har upphävts genom förordning (2012:568).
8 § Har upphävts genom förordning (2012:568).
9 § Utlämning bör begäras endast när det med beaktande av det
men för den enskilde samt den tidsutdräkt och de kostnader som
kan antas uppkomma i ärendet framstår som motiverat med hänsyn
till brottets art och svårighetsgrad samt övriga
omständigheter.
Vid prövning enligt första stycket skall bland andra
omständigheter beaktas längden av det fängelsestraff eller den
slutna ungdomsvård som kan antas komma att dömas ut för brottet
eller som har dömts ut för detta och återstår att avtjäna eller
genomgå. Kan det antas att den eftersökte genom domen kommer
att utvisas ur landet eller har beslut om utvisning meddelats,
skall även denna omständighet beaktas. Förordning (2001:636).
9 a § Riksåklagaren får i ett ärende om utlämning till Sverige
godta villkor om att den som begärs utlämnad återförs till den
andra staten för att där verkställa ett fängelsestraff eller
annan frihetsberövande påföljd som personen har dömts till i
Sverige. Förordning (2003:82).
9 b § Bestämmelser om transporter i Sverige finns i 26 §
lagen (1957:668) om utlämning för brott.
Förordning (2017:148).
9 c § Om någon ska återföras enligt 9 a § ska den ansvariga
myndigheten se till att verkställigheten av straffet eller
påföljden överförs till den andra staten och att personen
förs dit när domen har vunnit laga kraft. Myndigheten får
begära hjälp av Polismyndigheten om det behövs. En sådan
begäran ska innehålla uppgift om den ort där personen
vistas.
Ansvarig myndighet enligt första stycket är
– Kriminalvården, om påföljden är fängelse,
– Socialstyrelsen, om påföljden är rättspsykiatrisk vård,
och
– Statens institutionsstyrelse, om påföljden är sluten
ungdomsvård. Förordning (2017:148).
9 d § Har upphävts genom förordning (2020:388).
10 § Har upphävts genom förordning (2003:1181).
11 § Har upphävts genom förordning (2003:1181).
12 § Har upphävts genom förordning (2012:568).
Utlämning för brott från Sverige
13 § Om en person som begärs utlämnad för lagföring från
Sverige enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott är
medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen, Island eller
Norge ska riksåklagaren, om personen begär det, informera den
staten om att en ansökan om utlämning för lagföring har
gjorts. Riksåklagaren ska upplysa den berörda personen om
innebörden av att information lämnas. Förordning (2024:48).
Övergångsbestämmelser
2003:1181
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden om
utlämning som har inletts vid ikraftträdandet.
3. Äldre bestämmelser gäller i förhållande till en stat som den
1 januari 2004 var medlem i Europeiska unionen och som när
ärendet inleds inte har genomfört rådets rambeslut 2002/584/RIF
av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och
överlämnande mellan medlemsstaterna5, dock endast om ärendet
har inletts före den 1 januari 2005.
2012:568
1. Denna förordning träder i kraft den 16 oktober 2012.
2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden om utlämning som har
inletts före ikraftträdandet.
2024:48
1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2024.
2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har inletts före
ikraftträdandet.