Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska sparbanker och svenska ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter skall erlägga vinstdelningsskatt enligt denna lag. Skatt skall dock inte erläggas av livförsäkringsanstalter och inte heller av bostadsföretag som avses i 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller av företag som avses i 7 § 4 mom. nämnda lag. Skatten tillfaller staten och förs till allmänna pensionsfonden. Lag (1984:1076). 2 § Vinstdelningsskatten är 20 procent av vinstdelningsunderlaget. Detta underlag är företagets reala vinst till den del vinsten överstiger fribeloppet. Fribeloppet är 6 procent av företagets lönekostnader (lönebaserat fribelopp) eller -- om företaget så önskar -- 2 000 000 kronor (fast fribelopp). Företag mellan vilka intressegemenskap råder vid utgången av beskattningsåret för vart och ett av företagen får dock tillsammans tillgodoräknas högst ett fast fribelopp. Det fasta fribeloppet skall i första hand tillgodoräknas det företag inom gruppen som har den största reala vinsten såvida inte yrkande framställs om att fördelningen skall ske på annat sätt. Har det lönebaserade fribeloppet utnyttjats bortfaller rätten till fast fribelopp för övriga företag inom gruppen. Med real vinst avses företagets nominella resultat sedan detta minskats med inflationsavdrag för företagets inventarier, byggnader, markanläggningar och lager enligt 4 och 5 §§ samt justerats med hänsyn till inflationseffekter på företagets monetära tillgångar och skulder enligt 6 §. Intressegemenskap skall anses råda mellan företag som ingår i samma koncern enligt aktiebolagslagen (1975:1385) eller annan lag. Vid bestämmandet av koncernbegreppet skall 1 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag tillämpas så att med handelsbolag likställs stiftelse och utländsk juridisk person. Även i andra fall skall intressegemenskap anses råda mellan två eller flera företag, om företagen med hänsyn till vem som har det bestämmande inflytandet över deras organisation och verksamhet kan anses stå under i huvudsak gemensam ledning och -- när denna ledning utövas av staten, landstingskommun eller kommun -- företagens huvudsakliga verksamhet är av samma eller likartat slag. Vid tillämpning av andra och tredje styckena skall, såvitt gäller företag som redovisar inkomst av handelsbolag, hänsyn tas till så stor andel av handelsbolagets lönekostnader, tillgångar och skulder som motsvarar företagets andel av handelsbolagets inkomst. Lag (1989:347). 3 § Det nominella resultatet är företagets beskattningsbara inkomst eller beräknade förlust vid taxeringen till statlig inkomstskatt sedan detta belopp minskats med beskattningsårets inkomstskatt samt, i den mån inkomsten eller förlusten påverkats av nedan angivna poster, 1. ökats med påförd kommunalskatt, 2. minskats med restituerad, avkortad eller avskriven kommunalskatt, 3. ökats med avdrag för tidigare års förlust, 4. ökats med avdrag för aktieutdelning, 5. ökats med investeringsavdrag, särskilt forskningsavdrag och exportkreditavdrag, 6. ökats med belopp varmed lagerreserv, resultatutjämningsfond eller annan liknande reserv ökat samt 7. minskats med belopp varmed lagerreserv, resultatutjämningsfond eller annan liknande reserv minskat. Har ett koncernbidrag ansetts som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren enligt 2 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vid beräkning av det nominella resultatet beloppet enligt första stycket för givaren ökas och för mottagaren minskas med koncernbidraget eller del därav. Som förutsättning för detta gäller dock 1. att såväl givare som mottagare framställt yrkande om det och 2. att mottagaren inte för samma beskattningsår erhållit avdrag vid inkomsttaxeringen för något utgivet koncernbidrag. Vid beräkning av det nominella resultatet skall även bestämmelserna i 7 a och 7 b §§ beaktas. Med beskattningsårets inkomstskatt avses 40 procent av företagets till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst. Lag (1989:1020). 4 § Inflationsavdraget för inventarier är inventariernas skattemässiga restvärde vid beskattningsårets ingång multiplicerat med det enligt 7 § fastställda inflationstalet för beskattningsåret. Med inventarier avses tillgångar som behandlas enligt bestämmelserna i punkterna 3--6 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370). Inflationsavdraget för byggnader utgör skillnaden mellan realt beräknade värdeminsknings- och utrangeringsavdrag och de avdrag för byggnader som företaget tillgodoräknats enligt punkterna 3 och 6 av anvisningarna till 22 §, punkterna 2 a, 2 b och 4 av anvisningarna till 25 § och punkt 7 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen. Inflationsavdraget för markanläggningar utgör skillnaden mellan realt beräknade värdeminsknings- och utrangeringsavdrag och de avdrag för markanläggningar som företaget tillgodoräknats enligt punkterna 4 och 6 av anvisningarna till 22 § och punkt 16 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen. De reala avdragen beräknas genom att tillgodoräknade avdrag multipliceras med det enligt 7 § fastställda omräkningstalet avseende det beskattningsår då byggnaden eller markanläggningen anskaffades. Inflationsavdrag enligt denna paragraf medges inte i fråga om egendom som utgör omsättningstillgång i rörelse. Lag (1984:1076). 5 § Inflationsavdraget för lager utgör lagrets värde vid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets inflationstal. Med lagrets värde avses det belopp varmed lagret och liknande omsättningstillgångar tagits upp i räkenskaperna före avsättning till lagerreserv och liknande reserv. Inflationsavdrag enligt första stycket medges inte i fråga om lager av obligationer, lånefordringar och andra monetära tillgångar. Sådana tillgångar skall, oavsett om de utgör omsättningstillgångar eller inte, beaktas vid tillämpningen av 6 §. 6 § Vid beräkning av den reala vinsten skall det nominella resultatet 1. ökas med ett belopp motsvarande företagets monetära skulder vid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets inflationstal och 2. minskas med ett belopp motsvarande företagets monetära tillgångar vid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets inflationstal. De monetära skulderna är 1. växel-, leverantörs- och skatteskulder, 2. upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, 3. förskott från kunder, 4. avsättningar till pensioner, 5. avsättningar till investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond och annan liknande fond samt 6. övriga skulder. Som monetära skulder räknas, utom i fall som avses i 7 b §, belopp som under beskattningsåret utskiftats till företagets ägare. De monetära tillgångarna är 1. kassa- och banktillgodohavanden, 2. obligationer, lånefordringar och liknande tillgångar, 3. växelfordringar och kundfordringar, 4. förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, 5. förskott till leverantörer, 6. värdet av inte färdigställda byggnader, markanläggningar och inventarier som inte utgör omsättningstillgångar i rörelse samt 7. övriga fordringar. Som monetära tillgångar räknas beskattningsårets nominella resultat om det är positivt samt vad företaget, i annat fall än vid fusion som avses i 7 b §, uppburit under beskattningsåret för aktier som utgetts i samband med ökning av företagets aktiekapital. Råder före eller efter ökningen intressegemenskap enligt 2 § fjärde stycket mellan ett företag som erlagt betalning för utgivna aktier och det företag som ökat sitt aktiekapital skall det erlagda beloppet dock inte räknas som monetär tillgång. Vad nu sagts om vad som uppburits vid ökning av aktiekapital gäller också i fråga om ökning av insatskapital i ekonomisk förening. De monetära skulderna får inte tas upp till lägre värde och de monetära tillgångarna får inte tas upp till högre värde än vad de tagits upp till vid räkenskapsårets ingång. Lag (1986:1234). 7 § Med beskattningsårets inflationstal avses det tal som uttrycker den allmänna prisutvecklingen sedan föregående år. Omräkningstalet anger förhållandet mellan beskattningsårets prisläge och prisläget under tidigare beskattningsår. Beräkningen av den allmänna prisutvecklingen skall göras med ledning av en på konsumentprisindex grundad indexserie. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer årligen inflationstal och omräkningstal. Vid beräkning av inflationstal och omräkningstal skall även ett brutet räkenskapsår anses sammanfalla med året närmast före taxeringsåret. 7 a § Har ett företag övertagit nedskrivna lagertillgångar mot ett vederlag som understiger tillgångarnas bruttovärde hos det överlåtande företaget, får det belopp som motsvarar den till tillgångarna hänförliga lagerreserven, dock högst skillnaden mellan bruttovärdet och vederlaget, tillgodoräknas det övertagande företaget vid beräkning av det nominella resultatet. Tillgodoräknande medges endast under de förutsättningar som anges i andra stycket och sker på det sätt som anges i tredje och fjärde styckena. Med tillgångarnas bruttovärde förstås deras värde enligt räkenskaperna före avsättning till lagerreserv. Som förutsättning för tillgodoräknande gäller 1. att båda företagen är skattskyldiga enligt 1 §, 2. att vederlaget godtas vid inkomsttaxeringen av de båda företagen, 3. att överlåtelsen avsett hela eller den huvudsakliga delen av lagret i en rörelse eller gren av en rörelse som bedrevs av det överlåtande företaget, 4. att det överlåtande företaget tagit upp beloppet i fråga som en tillkommande post vid beräkning av det nominella resultatet för det beskattningsår då överlåtelsen skett. Har det övertagande företaget vid överlåtelsetillfället tagit upp tillgångarna i räkenskaperna till ett värde som överstiger vederlaget och bokfört skillnaden som en lagerreserv, sker tillgodoräknandet genom att den bokförda reserven behandlas som om den hade redovisats av det övertagande företaget redan vid ingången av det beskattningsår då övertagandet skett, dock endast till den del reserven inte överstiger det belopp som avses i första stycket första meningen. I andra fall sker tillgodoräknandet genom att det övertagande företaget får ett särskilt avdrag. Avdraget får efter företagets val fördelas på det beskattningsår då övertagandet sker och det närmast följande beskattningsåret. Bestämmelserna i denna paragraf om lagertillgångar tillämpas även vid överlåtelse av pågående arbeten som är nedskrivna hos det överlåtande företaget. Vad som sagts om rörelse gäller även i fråga om jordbruk och skogsbruk. Lag (1986:1234). 7 b § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt gäller följande. Har nedskrivna lagertillgångar eller pågående arbeten övertagits vid fusionen får det övertagande företaget tillämpa bestämmelserna i 7 a § om tillgodoräknande på den reserv som är hänförlig till tillgångarna. Därvid gäller inte de begränsningar och villkor som anges i 7 a § första stycket och andra stycket 1--3. Villkoret i 7 a § andra stycket 4 gäller inte heller om verksamheten övertagits från ingången av beskattningsåret för de deltagande företagen. I fall som avses i föregående stycke sista meningen skall de övertagna tillgångarna och skulderna vid tillämpningen av 4--6 §§ anses ha innehafts av det övertagande företaget vid ingången av nämnda beskattningsår. Vid beräkning av reala avdrag enligt 4 § för det övertagande företaget skall det omräkningstal användas som skulle ha gällt för det överlåtande företaget om fusionen inte hade ägt rum. Belopp som utskiftas i samband med fusionen räknas inte som monetär skuld enligt 6 § tredje stycket. Lag (1987:658). 8 § Vinstdelningsunderlaget avrundas nedåt till helt tusental kronor. Beteckningar som används i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har samma betydelse i denna lag om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. Lag (1990:391). 9 § Ett företag som är skattskyldigt enligt 1 § skall i sin självdeklaration lämna uppgifter till ledning för beräkning av nominellt resultat, real vinst och fribelopp. Om företaget begär att få tillgodoräkna sig fast fribelopp eller att som monetär tillgång få räkna belopp som under beskattningsåret uppburits i samband med ökning av aktiekapital eller insatskapital, skall uppgifter lämnas som kan läggas till grund för en prövning av om det råder intressegemenskap med annat eller andra företag. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Lag (1986:1234). 10 § Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) om taxering för inkomst och förmögenhet skall gälla i fråga om bestämmande av vinstdelningsunderlaget. Bestämmelserna om särskilda avgifter i nämnda lag skall dock inte tillämpas. Ändras taxeringen till statlig inkomstskatt skall skattemyndigheten besluta om den ändring av vinstdelningsunderlaget som föranleds härav. I fråga om debitering och uppbörd av skatten gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272). Vidare tillämpas 3 kap. 6 § lagen (1981:691) om socialavgifter på vinstdelningsskatten. Riksförsäkringsverket får dock som förskott tillgodoföra sig 70 procent av summan av den vinstdelningsskatt som kan beräknas bli debiterad under året. Riksskatteverket skall före utgången av juli månad lämna riksförsäkringsverket uppgift om den beräknade skatten. Lag (1990:391). Övergångsbestämmelser 1983:1086 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering. Därvid iakttas följande. 1. Lagen tillämpas inte vid taxering för beskattningsår som har börjat före ikraftträdandet. 2. Vid omräkning enligt 4 § skall byggnader och markanläggningar, som anskaffats före ingången av år 1973, anses anskaffade år 1973. 1984:863 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om vinstdelningsskatt på grund av 1985 års taxering. 1984:1076 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas såvitt gäller 4 § första gången vid 1985 års taxering och såvitt gäller 1 och 3 §§ första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser i 1 och 3 §§ skall dock fortfarande tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985. 1986:1234 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. De nya bestämmelserna i 3 § andra stycket tillämpas första gången vid 1988 års taxering. De nya bestämmelserna i 3 § andra stycket tillämpas första gången vid 1988 års taxering. De nya bestämmelserna i 7 a och 7 b §§ tillämpas -- med iakttagande av punkterna 2 och 3 nedan -- första gången vid 1985 års taxering. I övrigt tillämpas de nya bestämmelserna första gången vid 1987 års taxering. 2. Har överföringen av tillgångar i fall som avses i 7 a och 7 b §§ skett före den 1 januari 1987 gäller att det överlåtande företaget inte skall ta upp någon tillkommande post enligt 7 a § andra stycket 4, att tillgodoräknande enligt 7 a eller 7 b § inte får ske i den mån en sådan tillkommande post -- om den hade tagits upp -- skulle ha lett till ökad skatt för det överlåtande företaget, att tillgodoräknande enligt 7 a § får ske även om överlåtelsen ägt rum vid en tidpunkt då det överlåtande företaget inte var skattskyldigt enligt 1 § samt att 7 b § tredje stycket tillämpas endast om det inte leder till ökad skatt för det övertagande företaget. 3. Skattskyldig får genom besvär i den ordning som sägs i 100 § taxeringslagen (1956:623) föra talan om sådan ändring i 1985 eller 1986 års taxering som föranleds av de nya bestämmelserna i 7 a och 7 b §§. 1987:658 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. De nya bestämmelserna tillämpas även i fråga om fusioner som omfattas av de äldre bestämmelserna i 7 b § första stycket. 1989:347 Denna lag träder i kraft den 15 juni 1989 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering. 1989:1020 Denna lag träder i kraft den 31 december 1989 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock vid denna taxering i fråga om skattskyldiga vars räkenskapsår avslutats före den 31 december 1989. 1990:391 Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering. 1990:681 Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar. _____ 1. Vid beräkning av det nominella resultatet skall -- utöver vad som anges i 3 § den upphävda lagen -- följande gälla vid 1991 års taxering. Har den beskattningsbara inkomsten eller beräknade förlusten påverkats av avdrag för avskrivning på inventarier enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370) eller restvärdeavskrivning i punkt 5 första stycket av samma anvisningar i lagrummens lydelse intill den 1 juli 1990 skall tillägg göras med hälften av skillnaden mellan det belopp som påverkat inkomsten eller förlusten och ett jämförelsebelopp beräknat enligt andra--fjärde styckena. Underlaget för jämförelsebeloppet bestäms utifrån följande poster: a) det skattemässiga restvärdet på inventarierna vid utgången av närmast föregående beskattningsår, b) anskaffningsvärdet för under beskattningsåret anskaffade inventarier som vid beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde rörelsen eller jordbruket med undantag för inventarier som anskaffats efter den 26 januari 1990 i den mån anskaffningen inte skett på grund av ett skriftligt avtal som slutits senast nämnda dag, c) ett belopp motsvarande vad som utgör intäkt i form av vederlag eller försäkringsersättning för inventarier som har anskaffats före beskattningsårets ingång och som har avyttrats eller förlorats under beskattningsåret. Underlaget för jämförelsebeloppet är summan av posterna a och b med avdrag för posten c. Är underlaget negativt skall det anses vara noll. Jämförelsebeloppet är 30 procent av underlaget om den skattskyldige yrkar avdrag för avskrivning enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning och 25 procent av underlaget om den skattskyldige yrkar avdrag enligt bestämmelserna om restvärdeavskrivning. Bestämmelserna i första--fjärde styckena skall tillämpas även beträffande övriga tillgångar som behandlas som inventarier i avskrivningshänseende. Länsskattemyndigheten får helt eller delvis medge befrielse från tillägg enligt första stycket om anskaffningen av inventarier och sådana tillgångar som avses i femte stycket utgör ett led i strukturrationalisering som kan anses särskilt önskvärd. Länsskattemyndighetens beslut får överklagas hos riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas. 2. Bestämmelserna i punkt 1 skall tillämpas även vid 1991 års taxering till särskild vinstskatt enligt lagen (1989:346) om särskild vinstskatt. 3. Bestämmelserna om vinstdelningsunderlag i den upphävda lagen tillämpas även vid 1992 års taxering till särskild vinstskatt enligt lagen (1989:346) om särskild vinstskatt. Därvid skall skatteutjämningsreserv enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv och uppskovsbelopp enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver -- till den del uppskovsbeloppet inte har återförts till beskattning -- anses som sådan reserv som avses i 3 § första stycket 6 den upphävda lagen. Vidare skall med beskattningsårets inkomstskatt avses 30 procent av företagets till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst.