Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande föreskrifter 1 § Vissa kommuner kan enligt föreskrifterna i denna förordning medges rätt att inom ramen för sin gymnasieskola anordna yrkesinriktad utbildning i form av filialutbildning i en annan kommun. 2 § I denna förordning avses med gymnasieort ort som har allsidig gymnasieskolutbildning med ortens kommun såsom huvudman, gymnasiekommun kommun som är huvudman för gymnasieskola på gymnasieort, skolenhet skolenhet med gymnasieskola som har beslutats enligt skolförordningen (1971:235), filialutbildning utbildning som en gymnasiekommun inom ramen för sin gymnasieskola anordnar med förläggning helt eller delvis till skollokaler i en annan kommun och som är organisatoriskt knuten till en skolenhet på en gymnasieort, huvudenhet skolenhet till vilken filialutbildning är organisatoriskt knuten, filialenhet en med hänsyn till skollokalerna bestämd organisatorisk enhet för filialutbildning, filialort ort med filialenhet, filialortskommun kommun där filialorten ligger, lågfrekventa studievägar dels studievägar som avses i 15 § andra stycket förordningen (1984:618) om elevplatser i gymnasieskolan m. m., dels andra studievägar som en kommun enligt 7 kap. 7 § andra stycket skolförordningen (1971:235) eller andra föreskrifter får införa i sin gymnasieskola endast efter skolöverstyrelsens medgivande, redovisningsår tiden den 1 juli--den 30 juni nästa kalenderår. Förordning (1986:531). Medgivande och elevplatser 3 § Filialutbildning får anordnas av sådana gymnasiekommuner som har fått medgivande till detta av den statliga skoladministrationen enligt föreskrifterna i 6 §. Medgivande får lämnas endast till gymnasiekommuner som på en gymnasieort har en skolenhet med yrkesinriktad utbildning. 4 § I ett medgivande till filialutbildning skall anges 1. vilken eller vilka studievägar som får anordnas, 2. filialort, 3. huvudenhet. 5 § Filialutbildning får avse endast yrkesinriktade studievägar och skall knytas till en huvudenhet med yrkesinriktad utbildning. Filialortskommunen skall vara en närliggande kommun som saknar egen gymnasieskola. Medgivande får lämnas endast till sådan filialutbildning som tillstyrkts av filialortskommunen. 6 § I fråga om lågfrekventa studievägar ankommer det på skolöverstyrelsen att besluta om medgivande till filialutbildning. När det gäller andra studievägar beslutar länsskolnämnden i det län, till vilket gymnasiekommunen hör. Om filialorten ligger i ett annat län skall samråd ske med länsskolnämnden i det länet. Om länsskolnämnderna inte är ense, skall skolöverstyrelsen besluta. 7 § Den myndighet som enligt 6 § skall besluta om medgivande till filialutbildning skall också för filialutbildningens del fatta beslut om 1. tilldelning av elevplatser enligt förordningen (1984:618) om elevplatser i gymnasieskolan m. m. och andra föreskrifter om tilldelning av elevplatser för intagning i årskurs 1 eller motsvarande av gymnasieskolan, 2. hur många klasser som får anordnas för sådan gren eller variant som börjar i högre årskurs. Förordning (1984:620). Elevområde m. m. 8 § För sådana studievägar i gymnasiekommunens gymnasieskola som anordnas i form av filialutbildning skall filialortskommunen alltid ingå i elevområdet. 9 § Elever som antas till utbildning på en studieväg som gymnasiekommunen anordnar vid såväl huvudenhet som filialenhet skall fördelas mellan enheterna enligt föreskrifter som meddelas av länsskolnämnden i det län till vilket gymnasiekommunen hör. Beräkning av resurser m. m. 10 § Filialutbildning ingår i beräkningen av omfattningen av gymnasiekommunens skolväsende enligt 1 kap. 7 § skolförordningen (1971:235). Därvid anses filialutbildningen höra till huvudenheten. 11 § Huvudenhetens karaktär av allmän skolenhet eller särskild skolenhet typ 1 eller 2 enligt 13 kap. 2 och 3 §§ skolförordningen (1971:235) bestäms med beaktande även av den till huvudenheten knutna filialutbildningen. 12 § Filialutbildningen skall ha samma skolledning som huvudenheten och ingå i underlaget för beräkning av resurser för huvudenhetens skolledning enligt föreskrifterna i 13 kap. skolförordningen (1971:235). 13 § Vid tillämpningen av föreskrifterna i 8 kap. 20 och 21 §§ skolförordningen (1971:235) om hur många elever som krävs för att undervisning skall få starta eller fortsätta sammanräknas eleverna i filialutbildningen med övriga elever i gymnasiekommunens gymnasieskola. En sådan sammanräkning sker också vid tillämpningen av föreskrifterna i 8 kap. 15--18 §§ skolförordningen om elevunderlag för klasser och grupper. Bestämmelser i timplan om samundervising av två eller flera klasser gäller oberoende av om en eller flera av klasserna anordnas inom filialutbildning. 14 § Av förordningen (1982:39) om resurstimmar i gymnasieskolan framgår att huvudenheten och den därtill knutna filialutbildningen skall behandlas som en enhet vid beräkning och användning av resurstimmar. Motsvarande skall gälla vid tillämpningen av andra bestämmelser om beräkning och användning av timunderlag för lärartjänstgöring vid kommuners gymnasieskolor. Undervisningen m. m. 15 § I filialutbildning skall undervisning i arbetsteknik och annan undervisning med samma syfte i möjligaste mån anordnas som inbyggd utbildning. I övrigt skall undervisningen i yrkesinriktade ämnen förläggas till filialenheten. Om det finns särskilda skäl kan dock viss sådan undervisning förläggas till huvudenheten. Undervisningen i icke yrkesinriktade ämnen skall förläggas till huvudenheten. Sådan undervisning får dock förläggas till filialenheten, om antalet elever motiverar detta. 16 § För att vid behov undervisningsgrupper skall kunna bildas med elever från både årskurs 1 och årskurs 2 på en studieväg i filialutbildning får skolstyrelsen besluta om jämkning av tim-och kursplanerna för ämnena inom det obligatoriska tillvalet om tre veckotimmar per årskurs. 17 § Vid tillämpningen av föreskrifterna i 14 kap. 2 § skolförordningen (1971:235) om förläggning av en lärares tjänstgöring skall en filialenhet betraktas som en egen skolenhet. Konferenser m. m. 18 § Vid tillämpningen av 2 a, 2 b och 3 kap. skolförordningen (1971:235) skall huvudenhet och filialenhet betraktas som två skilda skolenheter. Skolstyrelsen får dock besluta att huvudenheten och filialenheten skall ha gemensamma personal- och elevvårdskonferenser. Statsbidrag 19 § I den mån filialutbildning har formen av inbyggd utbildning lämnas statsbidrag till gymnasiekommunen enligt föreskrifterna i 12 a- -13 §§ förordningen (1966:115) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbildning. För annan filialutbildning har gymnasiekommunen rätt att få statsbidrag som om utbildningen hade varit förlagd till huvudenheten, om inte annat följer av föreskrifter som regeringen meddelar särskilt. Överklagande 20 § Länsskolnämndens beslut enligt denna förordning överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. 21 § Beslut som skolöverstyrelsen med stöd av denna förordning har fattat som första instans överklagas hos regeringen genom besvär. Beslut som skolöverstyrelsen enligt denna förordning har meddelat som andra instans får inte överklagas, om inte annat följer av tredje stycket. Skolöverstyrelsens beslut med anledning av besvär över länsskolnämndens beslut enligt 6 eller 7 § överklagas hos regeringen genom besvär. Övriga föreskrifter 22 § Skolöverstyrelsen meddelar de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Övergångsbestämmelser 1984:620 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1984. 2. De äldre hänvisningarna i 2 och 7 §§ tillämpas fortfarande i fråga om gymnasieskolans organisation för tiden före den 1 juli 1985.