Regeringskansliets rättsdatabaser

Vid 1984 års taxering skall, i stället för vad som sägs i 10 § första stycket och 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, gälla dels att fysiska personer, dödsbon, utländska bolag och i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angivna familjestiftelser inte skall betala statlig förmögenhetsskatt, om den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 300 000 kr., dels att den statliga förmögenhetsskatten för de nämnda skattskyldiga skall utgöra: när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 400 000 kr.: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 300 000 kr.; när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 400 000 men inte 600 000 kr.: 1 000 kr. för 400 000 kr. och 2,5 % av återstoden; 600 000 men inte 800 000 kr.: 6 000 kr. för 600 000 kr. och 3 % av återstoden; 800 000 men inte 1 800 000 kr.: 12 000 kr. för 800 000 kr. och 3,5 % av återstoden; 1 800 000 kr.: 47 000 kr. för 1 800 000 kr. och 4 % av återstoden. Vidare skall vid 1984 års taxering, i stället för vad som sägs i 22 § 1 mom. 4) taxeringslagen (1956:623) för sådan skattskyldig som avses i första stycket gälla, att deklaration till ledning för egen taxering skall lämnas utan anmaning om den skattskyldiges tillgångar av den art som anges i 3 § 1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt vid 1983 års utgång haft ett värde överstigande 300 000 kr. Övergångsbestämmelser 1996:477 Den upphävda lagen tillämpas alltjämt i fråga om 1984 års taxering.