Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 7903 av 10975 träffar
SFS-nummer · 1984:247 · Visa register
Förordning (1984:247) om punktskatter och prisregleringsavgifter
Departement: Finansdepartementet S6
Utfärdad: 1984-05-10
Ändring införd: t.o.m. SFS 2001:337
Ikraft: 1984-07-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2002:821
Upphävd: 2003-01-01 överg.best.
1 § Beteckningar i denna förordning har samma betydelse som i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Förordningen gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt de författningar som anges i 1 kap. 1 § lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter. Bestämmelserna i 14, 15 och 21--23 §§ denna förordning skall även gälla i fråga om skatter och avgifter som tas ut enligt de författningar som anges i 1 kap. 2 § nämnda lag. Förordning (1994:1972). 1 a § Beslut i ett ärende enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter får sättas upp i form av ett elektroniskt dokument. Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. Förordning (1994:1972). Registrering hos Riksskatteverket 2 § Den som skall vara registrerad hos Riksskatteverket som skattskyldig för viss verksamhet skall göra anmälan till verket senast två veckor innan verksamheten påbörjas eller övertas. Om en importör eller någon annan vill vara registrerad som skattskyldig får han ansöka om detta hos Riksskatteverket. Förordning (2000:506). 3 § Riksskatteverket fastställer och tillhandahåller blanketter för anmälan eller ansökan om registrering. 4 § Vid ändring i förhållanden som har tagits upp i en anmälan eller en ansökan om registrering skall Riksskatteverket underrättas. Förordning (2000:506). 5 § Den som har registrerats som skattskyldig i den ordning som avses i 2 § andra stycket får avregistreras om 1. han vid skatteredovisningen grovt har åsidosatt vad som åligger honom enligt gällande föreskrifter, eller 2. han inte längre uppfyller de förutsättningar som gäller för att bli registrerad enligt de författningar som anges i 1 kap. 1 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgif- ter, eller föreskrifter som har meddelats med stöd av dem. Beslut om avregistrering meddelas av Riksskatteverket. Den som har avregistrerats på grund av bestämmelserna i första stycket 1 får, om det föreligger särskilda skäl, vägras ny registrering. Förordning (2000:506). Registrering hos annan myndighet 6 § Den som avser att påbörja en verksamhet i vilken prisregleringsavgift, avgift enligt lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. eller lagen (1990:616) om införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. skall betalas skall göra anmälan om detta till statens jordbruksverk eller om avgiften tas ut inom fiskets område till fiskeriverket senast två veckor innan verksamheten påbörjas. Detta gäller dock inte om myndigheten bestämmer annat. Förordning (1991:705). 7 § Vid ändring i förhållanden som har tagits upp i anmälan om registrering skall myndigheten underrättas. Förordning (1991:705). Redovisning 8 § Utgår skatt vid en affärshändelse som skall bokföras enligt bokföringslagen (1999:1078) eller grundas ett avdragsyrkande i deklarationen på en sådan händelse skall en faktura, kreditnota eller annan uppgift om affärshändelsen även utgöra underlag för skatteredovisningen. Förutom de uppgifter som anges i 5 kap. 7 § bokföringslagen skall, om inte beskattningsmyndigheten föreskriver annat, av bokföringshandlingen framgå skattens belopp och övriga förhållanden som har betydelse för att bestämma skatten. Förordning (1999:1165). 9 § Beskattningsmyndigheten skall till den som är registrerad som skattskyldig i god tid före den dag då deklarationen senast skall ha kommit in översända deklarationsblanketter till den skattskyldige. Den skattskyldige skall senast tio dagar före deklarationstillfället anmäla om han inte har fått någon deklarationsblankett. 10 § Beskattningsmyndigheten får besluta att viss del av den skattskyldiges verksamhet skall redovisas särskilt. 11 § Riksskatteverket får föreskriva skyldighet för den som är registrerad enligt 2 § andra stycket att lämna en skriftlig uppgift till Tullverket om införsel av skattepliktiga varor. En sådan uppgift skall lämnas på blankett som fastställs av Riksskatteverket efter samråd med Tullverket. Tullverket skall sända uppgiften till Riksskatteverket. Förordning (2000:506). 12 § Beskattningsmyndigheten beslutar om redovisningsperiodens längd enligt 2 kap. 3 § tredje stycket lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. En skattskyldig som kan antas regelmässigt komma att redovisa skatt med ett nettobelopp om högst 10 000 kronor för en period motsvarande ett kalenderår får medges att tills vidare redovisa skatten för helt beskattningsår. Kan det antas att det årliga nettobeloppet regelmässigt kommer att överstiga 10 000 kronor men inte 20 000 kronor får medges att redovisningen tills vidare skall ske för halvt beskattningsår. Redovisningsperioden skall inte bestämmas till helt eller halvt beskattningsår om särskilda skäl talar mot det. Skatterevision 13 § Vid skatterevision som utförs med stöd av 3 kap. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller inte anmälningsskyldigheten enligt 36 § första stycket personuppgiftslagen (1998:204) för skattemyndighetens eller Riksskatteverkets behandling av personuppgifter hos den granskade. Detsamma gäller sådan behandling som Riksskatteverket eller skattemyndigheten utför vid tillämpningen av lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet. Förordning (2000:506). 14 § Den som skall verkställa, biträda vid eller övervaka en skatterevision skall, innan han första gången utför ett sådant arbete, upplysas om gällande bestämmelser om sekretess. Motsvarande gäller den som förordnats enligt 16 § att delta vid revision. Den som tagit emot en sådan upplysning skall skriftligen bekräfta detta. Förordning (2001:337). 15 § Räkenskapsböcker och andra handlingar som överlämnats för skatterevision får inte vara tillgängliga för någon annan än revisorn, den som biträder denne, den tjänsteman som leder revisionsarbetet samt i förekommande fall granskningsledare som förordnats enligt lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet. Handlingar som överlämnats för skatterevision avseende skatt enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi får vara tillgängliga även för den som förordnats enligt 16 § att delta vid revisionen. Förordning (2001:337). 16 § Den myndighet som beslutar om skatterevision får förordna deltagare i utbytesprogram inom skatteområdet som finansieras av Europeiska unionen att delta vid revision som avser skatt enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi. Förordning (2001:337). 17 § Om det krävs säkerhet för anstånd enligt 5 kap. 5 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, skall den skattskyldige underrättas om den tid inom vilken säkerheten skall lämnas för att anståndet skall gälla. Beskattningsmyndigheten bevakar den ställda säkerheten. Förordning (1993:497). Indrivning 18 § Bestämmelser om begäran om indrivning m. m. finns i 4--9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldige skall uppmanas att betala fordringen innan ansökan om indrivning görs framgår av 3 § nämnda förordning. Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt. Ytterligare bestämmelser om indrivning finns i indrivningsförordningen. Förordning (1993:1247). 19 § har upphävts genom förordning (1993:1247). 20 § har upphävts genom förordning (1993:1247). Särskilda bestämmelser 21 § Ett föreläggande enligt 3 kap, 2, 3, 5 eller 13 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall innehålla en anmaning att följa föreläggandet inom viss tid, som lämpas efter omständigheterna. Den skattskyldige eller uppgiftsskyldige skall dock få minst fem dagar på sig efter det att han fått föreläggandet. I ett föreläggande enligt 3 kap. 13 § får dock den skattskyldige eller uppgiftsskyldige, om det finns särskilda skäl, anmanas att omedelbart följa föreläggandet. 22 § Underrättelse till den skattskyldige skall sändas i vanligt brev. Är det av betydelse att få bevis för att ett föreläggande eller annan handling kommer den skattskyldige eller annan till handa, skall dock delgivning ske. Har vite förelagts skall den som avses med föreläggandet delges detta. Beslut som meddelas efter den 30 juni sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut eller, om skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträffat och som innebär att den skattskyldige inte får fullt bifall till sin begäran om omprövning eller att beskattningsmyndigheten på eget initiativ omprövar beslut till den skattskyldiges nackdel, skall delges den skattskyldige. Förordning (1990:1276). 23 § Finns det anledning att anta att brott enligt författning som nämns i 1 kap. 1 eller 2 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter har begåtts skall beskattningsmyndigheten göra anmälan om detta till åklagaren. Detta gäller dock inte om det kan antas att brottet inte kommer att medföra påföljd eller om anmälan av annat skäl inte behövs. 24 § Jordbruksverket och Fiskeriverket förordnar ersättare för allmänt ombud enligt 1 kap. 7 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Jordbruksverket och Fiskeriverket skall lämna det allmänna ombudet de uppgifter om sina beslut som ombudet begär. Förordning (1993:497). 25 § Riksskatteverket, Jordbruksverket och Fiskeriverket får föreskriva att en sådan förteckning som avses i 2 kap. 7 § fjärde stycket lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall fogas till deklaration. Förordning (1993:497). 26 § Riksskatteverket, Jordbruksverket och Fiskeriverket meddelar de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställighet av lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter och av denna förordning. Förordning (1993:497). 27 § Allmän förvaltningsdomstol skall underrätta beskattningsmyndigheten om beslut i mål enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Allmän förvaltningsdomstol skall enligt de föreskrifter som Riksskatteverket meddelar lämna uppgifter till verket om beslut i mål enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Beskattningsmyndigheten skall underrätta kronofogdemyndigheten om beslut av myndigheten eller domstol som rör fordran på obetald skatt som lämnats till kronofogdemyndigheten för indrivning. Förordning (1993:497). 28 § Beskattningsmyndigheten skall lämna en sådan skattemyndighet som avses i 3 kap. 16 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter de uppgifter som behövs för att skattemyndigheten skall kunna genomföra skatterevision och fatta beslut om uppgiftsskyldighet enligt 3 kap. nämnda lag. Förordning (1998:146). 29 § har upphävts genom förordning (2000:506). 30 § Riksskatteverket skall på begäran lämna Statistiska centralbyrån de uppgifter som skall redovisas i en deklaration enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter samt uppgift om beskattningsbeslut. Uppgifterna får användas för framställning av statistik. Förordning (2000:506). Övergångsbestämmelser 1999:1165 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000. I fråga om fysisk eller juridisk person som även därefter är bokförings- skyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbok- föringslagen (1979:141) tillämpas förordningen första gången sedan bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) har inträtt. 2002:821 Regeringen föreskriver att förordningen (1984:247) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall upphöra att gälla vid utgången av år 2002. Förordningen skall dock fortfarande tillämpas i fråga om skatt, ränta eller avgift enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.