Post 7712 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
1984:1049 ·
Visa register
Lag (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol
Departement: Näringsdepartementet
Utfärdad: 1984-12-18
Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:906
Ikraft: 1985-01-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2012:806
Upphävd: 2012-12-30
Inledande bestämmelser
1 § För att trygga tillgången inom landet på olja och kol för
energiförsörjningen under krig och andra allvarliga försörjningskriser
skall säljare och förbrukare hålla beredskapslager av bränslen enligt
vad som föreskrivs i denna lag.
Om statliga myndigheters beredskapslagring beslutar regeringen.
2 § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och med stöd av lagen
meddelade föreskrifter utövas av den myndighet som regeringen bestämmer
(tillsynsmyndigheten).
3 § Skyldigheten att hålla beredskapslager fastställs för ett år i
taget, räknat från och med den 1 juli till och med den 30 juni
(lagringsåret). Skyldigheten grundas på verksamhet enligt 7 § under
det närmast föregående kalenderåret (basåret) eller, för de
anläggningar som anges i 18 §, på de särskilda bestämmelserna för
sådana anläggningar. Lag (1995:921).
3 a § Bestämmelser om rätt till ersättning för kostnader för
beredskapslagring för krigssituationer finns i 10 §
elberedskapslagen (1997:288). Lag (1997:292).
4 § Lagringsskyldighet för en anläggning som anges i 18 § åligger
den som innehade anläggningen vid basårets utgång.
Vid tillämpning av 18 a § skall som en enda anläggning räknas alla
värme- eller elproducerande anläggningar som är anslutna till samma
fjärrvärmenät och som har samma ägare.
Överlåts anläggningen efter basårets utgång, får tillsynsmyndigheten
medge att lagringsskyldigheten övergår på den nye innehavaren.
Lag (1995:921).
Lagringsbränslen
5 § Beredskapslagringen skall omfatta följande bränslen
(lagringsbränslen).
KN-nr Varuslag
1. 2701 Kolbränslen
2702
2704
2. 2710 00 27 Motorbensin
2710 00 29
2710 00 32
2710 00 34
2710 00 36
3. 2710 00 51 Flygfotogen och annan
2710 00 55 fotogen
4. 2710 00 69 Dieselbrännolja och eldningsolja 1
5. 2710 00 74 - Övriga eldningsoljor
2710 00 78
Lag (2002:573).
6 § Denna lag tillämpas inte på
1. kol annat än såvitt avser lagringsskyldighet för värmeverk
och kraftvärmeverk enligt 18 a §,
2. bränsle som utvinns inom landet eller som framställs ur
råvara som har utvunnits inom landet,
3. bränsle som säljs för utförsel,
4. bränsle som förbrukas för drift av fartyg i utrikes trafik
eller som införs i landet på annat transportmedel för detta
transportmedels drift.
Att lagringsskyldigheten i vissa fall kan avse annat än
lagringsbränsle framgår av 14 och 19-21 §§. Lag (2002:573).
Lagringsskyldighetens omfattning
7 § Skyldig att hålla beredskapslager av annat lagringsbränsle
än kol under ett lagringsår är den som
1. till landet infört annat lagringsbränsle än kol och under
basåret sålt eller förbrukat sådant bränsle,
2. drivit oljeraffinaderi inom landet och under basåret sålt
annat lagringsbränsle än kol,
3. av lagringsskyldig som avses i 1 eller 2 köpt samt under
basåret sålt minst 50 000 kubikmeter andra lagringsbränslen än
kol. Lag (2002:573).
8 § Storleken av det beredskapslager som en lagringsskyldig skall
hålla beräknas på grundval av mängden sålda eller, för förbrukare som
infört lagringsbränsle till landet, förbrukade bränslen (basmängden).
Basmängden motsvarar den mängd försålda bränslen som medför
lagringsskyldighet enligt 7 § med avdrag för bränslen som sålts
direkt till eller för leverans till
1. någon som under kalenderåret närmast före försäljningen sålt
bränsle inom samma varuslag i sådan omfattning att lagringsskyldighet
uppkommit enligt 7 §,
2. någon som vid tiden för försäljningen var lagringsskyldig enligt
18, 18 a, 19, 20 eller 21 §,
3. någon statlig myndighet som vid tiden för försäljningen enligt
beslut av regeringen var skyldig att lagra bränsle inom samma
varuslag, om bränslet enligt beslutet får dras av.
För förbrukare som infört lagringsbränsle till landet motsvarar
basmängden den mängd förbrukade bränslen som medför
lagringsskyldighet enligt 7 §. Lag (1995:921).
9 § Med utgångspunkt i landets behov av beredskapslager av olja
bestämmer regeringen för varje slag av lagringsbränsle hur stor andel
av basmängderna som skall lagras under lagringsåret. Lag (1995:921).
10 § Har upphävts genom lag (1995:921).
Lagringsskyldighetens fullgörande
11 § Lagringsskyldigheten skall fullgöras med bränslen inom de
varuslag som de lagringsskyldiga sålt eller förbrukat.
Lagringsskyldigheten skall fullgöras med varor som den
lagringsskyldige äger. Den får inte fullgöras med varor som
transiteras.
Om undantag från denna paragraf finns bestämmelser i 14 och
22 §§. Lag (2002:573).
12 § Lagringsbränslen skall förvaras inom landet i
lageranläggningar, som de lagringsskyldiga förfogar över, på
ett från beredskaps- och kontrollsynpunkt tillfredsställande
sätt.
Om undantag från denna paragraf finns bestämmelser i 14 och
22 §§. Lag (2002:573).
13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för
att tillgodose beredskapsbehov meddela föreskrifter om var
beredskapslager skall finnas samt om att en viss del av de lager av
oljeprodukter som skall hållas av säljare skall förvaras i bergrum
eller skyddas på annat sätt eller utgöras av oljeprodukter med vissa
egenskaper. Lag (1995:921).
14 § Tillsynsmyndigheten får medge
1. att en lagringsskyldig lagrar annat lagringsbränsle än det som
skall lagras enligt 11 §,
2. att någon som driver ett oljeraffinaderi helt eller delvis
fullgör sin lagringsskyldighet genom att lagra råolja, andra råvaror
för tillverkningen eller halvfabrikat,
3. att lagringsskyldigheten fullgörs med bränsle som finns i något
annat land.
Ett medgivande skall förenas med de villkor som behövs från
beredskapssynpunkt. Lag (1995:921).
Fastställande av beredskapslagrets storlek för varje
lagringsskyldig
15 § Beredskapslagrets storlek under lagringsåret skall för varje
lagringsskyldig fastställas av tillsynsmyndigheten.
16 § Till ledning för tillsynsmyndighetens beslut enligt 15 § skall
den som är lagringsskyldig enligt 7 § eller 18 § tredje stycket före
den 1 februari närmast efter basåret avge en deklaration rörande sin
försäljning eller förbrukning under basåret av lagringsbränslen.
Till ledning för beslut om lagringsmängder skall den som är
lagringsskyldig enligt 18 a--20 §§ inom samma tid lämna en
deklaration avseende dels förbrukningen under basåret av
lagringsbränslen och naturgas, dels behovet av bränsle och annan
energi för att driva anläggningen.
Deklarationen skall avges på heder och samvete. Lag (1995:921).
17 § Tillsynsmyndigheten skall så snart beslutsunderlag föreligger
meddela beslut enligt 15 §.
Ett lagringsbeslut får ändras, om kontroll hos den lagringsskyldige,
begäran av denne eller annan omständighet ger anledning till det.
Särskilda bestämmelser för vissa anläggningar
18 § För värmeverk och kraftvärmeverk, gasturbinanläggningar för
framställning av elektrisk kraft, oljekondensverk och anläggningar
för framställning av stadsgas gäller 18 a--21 §§ i stället för vad
som i 7--9, 11 och 15 §§ samt 17 § första stycket är föreskrivet om
lagringsskyldighetens omfattning, fullgörande och fastställande. För
anläggningar för framställning av stadsgas fullgörs och fastställs
lagringsskyldighet enligt 21 §.
Regeringen beslutar med utgångspunkt i beredskapsbehovet för
anläggningar som anges i 18 a--20 §§ om riktlinjer för fastställande
av lagringsskyldigheten för dem.
Den som är lagringsskyldig eller har ålagts lagringsskyldighet
enligt 18 a, 19, 20 eller 21 § och som under basåret har sålt annat
lagringsbränsle än kol är också skyldig att under lagringsåret hålla
beredskapslager för motsvarande mängd bränsle inom samma varuslag med
avdrag för bränsle som sålts till någon som anges i 8 § andra stycket
1--3. Lag (1995:921).
18 a § Den som vid basårets utgång innehar ett värmeverk får
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
åläggas att under lagringsåret hålla i lager sådant bränsle som
behövs för att driva verket, om vid anläggningen under basåret
förbrukats
1. minst 5 000 kubikmeter eldningsolja eller dieselbrännolja,
2. minst 8 000 ton kol,
3. minst 5 miljoner kubikmeter naturgas eller
4. bränsle som anges i 1-3 motsvarande minst 5 000 kubikmeter
olja.
Vid beräkning av förbrukningen av bränslen enligt första
stycket 4 skall 1 kubikmeter olja anses motsvara 1,6 ton kol
eller 1 000 kubikmeter naturgas.
Den som vid basårets utgång innehar ett kraftvärmeverk med en
installerad elektrisk effekt av minst 5 megawatt får av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer åläggas
att under lagringsåret hålla i lager sådant bränsle som behövs
för att driva verket.
Lagringsskyldigheten enligt första och tredje stycket skall
avse olja eller kolbränslen. Lagringsmängden bestäms av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med
utgångspunkt i värmeverkets eller kraftvärmeverkets eget
beredskapsbehov. Lag (2002:573).
19 § Den som vid basårets utgång innehar en gasturbinanläggning för
framställning av elektrisk kraft med en installerad effekt av minst
fem megawatt får av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer åläggas att under lagringsåret hålla i lager sådant bränsle
som behövs för att driva anläggningen.
Lagringsmängden bestäms av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer med utgångspunkt i anläggningens eget
beredskapsbehov. Lag (1995:921).
20 § Den som vid basårets utgång innehar ett oljekondensverk med en
installerad effekt av mer än 150 megawatt får av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer åläggas att under lagringsåret
hålla i lager sådan olja som behövs för att driva verket.
Lagringsmängden bestäms av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer med utgångspunkt i verkets eget beredskapsbehov.
Lag (1995:921).
21 § Den som under ett kalenderår har förbrukat råvara för framställning
av stadsgas är skyldig att under närmast följande kalenderår hålla i
lager en viss, av regeringen bestämd, andel av den mängd råvara som har
förbrukats.
Den lagringsskyldige skall redovisa förbrukningen till
tillsynsmyndigheten på det sätt denna bestämmer. Lagringsmängden bestäms
därefter av tillsynsmyndigheten.
Tillsynsmyndigheten får medge att lagringsskyldigheten fullgörs med
annan råvara som kan användas för gasframställningen.
Lagring ombesörjd av annan
22 § Tillsynsmyndigheten får medge att en lagringsskyldig
uppdrar åt den som fått medgivande enligt 23 § att ombesörja
lagring för hans räkning.
Ett medgivande får tidsbegränsas och skall förenas med de
villkor som behövs från beredskaps- och kontrollsynpunkt.
Lag (2002:573).
23 § Tillsynsmyndigheten får medge att en lagringsskyldig inom
landet ombesörjer lagring av lagringsbränsle för en annan
lagringsskyldigs räkning. Sådant medgivande får ges även till
den som utan att vara lagringsskyldig bedriver
oljelagringsverksamhet. För den som inom landet driver
oljeraffinaderi får medgivandet innefatta att lagringen sker i
form av råolja, andra råvaror för tillverkningen eller
halvfabrikat.
Ett medgivande får tidsbegränsas och skall förenas med de
villkor som behövs från beredskaps- och kontrollsynpunkt.
Lag (2002:573).
23 a § På ansökan av samtliga lagringsskyldiga säljare, som
tillhör en oljehandelskoncern, jämte moderbolaget i koncernen
får tillsynsmyndigheten medge att lagringsskyldigheten fullgörs
gemensamt för koncernen (koncernlagring). Storleken av det
beredskapslager som koncernen skall hålla beräknas på grundval
av mängden lagringsbränslen som under basåret sålts till
utomstående köpare.
Vid koncernlagring svarar moderbolaget för att alla koncernens
skyldigheter enligt denna lag fullgörs.
Tillstånd till koncernlagring lämnas för helt lagringsår.
Ansökan om tillstånd skall inges före basårets slut.
Med oljehandelskoncern avses en koncern enligt 1 kap. 11 och
12 §§ aktiebolagslagen (2005:551) med huvudsaklig verksamhet
inom raffinering av olja och handel med oljeprodukter.
Lag (2005:906).
Befrielse från lagringsskyldighet
24 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får medge befrielse helt eller delvis från lagringsskyldigheten
i visst fall, om den till vilken lagringspliktigt bränsle sålts
under ett basår själv blivit lagringsskyldig för motsvarande
kvantitet bränsle under lagringsåret, eller annars synnerliga
skäl föranleder att skyldigheten inte behöver fullgöras vare
sig genom egen lagring eller genom lagring som uppdras åt någon
annan enligt 22 §.
Ett medgivande får förenas med villkor. Lag (2002:573).
Beredskapslagrens ianspråktagande
25 § Om till följd av allvarlig försörjningskris
tillförseln av lagringsbränsle till landet eller viss
del av landet avbryts eller försvåras, får regeringen
medge att beredskapslager tas i anspråk av den
lagringsskyldige i den utsträckning som är påkallad med
hänsyn till rådande förhållanden. Vid höjd beredskap
får sådant medgivande lämnas även av den myndighet som
regeringen bestämmer.
Om i andra fall än som anges i första stycket särskilda skäl
föreligger, får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer medge att beredskapslager för gasturbiner,
oljekondensverk och kraftvärmeverk tillfälligt tas i anspråk
för anläggningen. Lag (1997:292).
26 § Om en lagringsskyldig försätts i konkurs, utgör denna lag inte
något hinder mot att hans beredskapslager tas i anspråk av
konkursförvaltningen för att slutföra konkursen.
Lagringsavgift
27 § Den som inte håller fastställt beredskapslager skall till
staten erlägga särskild avgift (lagringsavgift).
Lagringsavgift skall erläggas även av den som utan medgivande
enligt 22 § uppdrar åt någon annan att ombesörja lagring eller
som förvarar lagrade varor i strid mot föreskrifter som har
meddelats med stöd av 13 §. Lag (2002:573).
28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
fastställer för de bränslen och andra varor som skall lagras det
belopp vartill lagringsavgiften skall uppgå för kalendermånad.
Beloppet skall motsvara en beräknad kapitalkostnad för varan under en
månad med ett tillägg av 60 procent.
Vid försummelse som avses i 27 § första stycket skall lagringsavgift
tas ut med fullt belopp. Vid försummelse som avses i 27 § andra
stycket skall avgift tas ut med en tredjedel av fullt belopp.
Försummas lagringsskyldigheten under en del av en kalendermånad,
skall avgift utgå för hela månaden.
Om det föreligger synnerliga skäl, får avgiften nedsättas eller
efterges. Lag (1995:921).
29 § Frågor om uttagande av lagringsavgift prövas av
tillsynsmyndigheten.
Tillsynsmyndighetens beslut om uttagande av lagringsavgift får
verkställas enligt utsökningsbalken.
Tillsyn
30 § Den som är lagringsskyldig, och den som ombesörjer lagring
med stöd av medgivande enligt 23 §, skall lämna
tillsynsmyndigheten de uppgifter som behövs för tillsynen av
att lagen och med stöd av lagen meddelade föreskrifter
efterlevs.
Regeringen får meddela föreskrifter om fullgörandet av
uppgiftsskyldigheten. Lag (2002:573).
31 § Den som har till landet infört, sålt eller förbrukat
lagringsbränsle eller annan lagringspliktig vara, och den som
ombesörjer lagring med stöd av medgivande enligt 23 §, skall,
även i annat fall än som avses i 30 §, på begäran lämna
tillsynsmyndigheten de uppgifter om införseln, försäljningen,
förbrukningen och lagret som behövs för tillsynen av att lagen
och med stöd av lagen meddelade föreskrifter efterlevs.
Lag (2002:573).
32 § Tillsynsmyndigheten eller den som myndigheten utser får undersöka
lager, som hålls av den som är uppgiftsskyldig enligt denna lag, och
granska dennes bokföring och övriga handlingar som hör till
verksamheten. Det åligger den uppgiftsskyldige att lämna tillträde till
lageranläggningar och kontorslokaler.
33 § Underlåter en lagringsskyldig att
1. hålla beredskapslager av den omfattning eller på det sätt
som åligger honom enligt denna lag eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen,
2. iaktta villkor som avses i 14 eller 24 § eller
3. lämna deklaration enligt 16 § eller redovisning enligt 21 §,
får tillsynsmyndigheten förelägga honom vid vite att fullgöra
sina åligganden.
Tillsynsmyndigheten får också vid vite meddela en
lagringsskyldig, och den som ombesörjer lagring med stöd av
medgivande enligt 23 §, föreläggande som behövs för att
uppgiftsskyldigheten enligt 30 eller 31 § skall fullgöras eller
för att undersökning eller granskning enligt 32 § skall kunna
utföras.
Vitesföreläggande skall delges. Ett utdömt vite får inte
förvandlas till fängelse. Lag (2002:573).
33 a § Tillsynsmyndigheten får återkalla ett medgivande som
lämnats enligt 22 eller 23 § om den som fått medgivandet i
något väsentligt avseende inte iakttar villkor som ställts av
myndigheten eller det annars finns synnerliga skäl.
Lag (2002:573).
34 § Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för utövande av
tillsyn enligt denna lag.
Ansvarsbestämmelser
35 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms, om gärningen ej är
belagd med straff i brottsbalken, den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet
1. underlåter att fullgöra skyldighet som avses i 16, 30 eller 31 §
eller vid fullgörandet av sådan skyldighet lämnar oriktig uppgift,
2. underlåter att lämna tillträde till lageranläggningar eller
kontorslokaler enligt 32 § eller annars hindrar undersökning eller
granskning som avses där.
I ringa fall döms inte till ansvar.
Den som har åsidosatt vitesföreläggande enligt 33 § döms inte till
straff för gärning som omfattas av föreläggandet.
36 § Brott som avses i 35 § får åtalas av allmän åklagare endast efter
anmälan av tillsynsmyndigheten.
Besvär m.m.
37 § Tillsynsmyndighetens beslut i frågor som avses i 17, 29,
33 och 33 a §§ får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
I övrigt överklagas tillsynsmyndighetens beslut till
regeringen. Lag (2002:573).
38 § Beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen skall gälla omedelbart, om inte annat förordnas.
Övergångsbestämmelser
1984:1049
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985, då lagen (1957:343) om
oljelagring m.m. och förordningen (1957:344) om oljeavgift m.m. skall
upphöra att gälla.
2. När beredskapslager fastställs för lagringsåret 1985/86 skall, i
fråga om 8 §, i stället för andra stycket 1--3 gälla att avdrag skall
göras för försäljningar under år 1984 i den mån avdrag är förenligt med
paragrafens syfte att förhindra uppkomst av lagringsskyldighet i flera
led för samma kvantitet bränsle.
3. Överenskommelse som tillsynsmyndigheten enligt äldre bestämmelser har
träffat med någon om skyldighet att lagra olja skall alltjämt gälla. Vid
bestämmande av basmängden för säljare enligt 8 § andra stycket nya lagen
får avdrag göras även för bränslen som sålts direkt till eller för
leverans till någon som enligt sådan överenskommelse var skyldig att
lagra bränsle inom samma varuslag.
4. Äldre bestämmelser om oljeavgift skall tillämpas på försummelser som
har skett före ikraftträdandet.
5. De beslut om lagringsskyldighet som har fattats med stöd av äldre
bestämmelser för tiden till och med den 30 juni 1985 skall fortfarande
gälla.
6. Föreskrifter enligt 13 § om förvaring i bergrum får inte tillämpas
före den 1 juli 1987. Till dess skall gälla bestämmelserna om sådan
förvaring i 8, 8 a och 9 §§ lagen (1957:343) om oljelagring m. m. Vid
förvaring i strid mot dessa bestämmelser eller med stöd därav meddelade
föreskrifter tillämpas 27 § andra stycket nya lagen.
1995:921
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och skall tillämpas när
beredskapslager fastställs för lagringsåret 1996/97.
2. De beslut om lagringsskyldighet som har fattats med stöd av äldre
bestämmelser för tiden till och med den 30 juni 1996 skall alltjämt
gälla.
3. Vid beräkningen av basmängder för basåret 1995 skall avdrag
enligt 8 § andra stycket 1--3 göras
a) för bränslen som sålts under perioden den 1 januari--den 30 juni
1995 enligt då gällande bestämmelser,
b) för bränslen som sålts under perioden den 1 juli--den 31 december
1995 enligt de bestämmelser som träder i kraft den 1 juli 1995.
4. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt
äldre bestämmelser.