Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 7835 av 10976 träffar
SFS-nummer · 1984:622 · Visa register
Förordning (1984:622) om gymnasial lärlingsutbildning
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 1984-06-14
Ikraft: 1984-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1987:743
Upphävd: 1987-07-01
Allmänna föreskrifter 1 § I skollagen (1985:1100) finns grundläggande föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning, som innebär att en elev i gymnasieskolan samtidigt är lärling hos ett företag eller motsvarande och därvid huvudsakligen genom företagets försorg får utbildning för ett visst yrke enligt en plan som är fastställd eller godkänd av en statlig eller kommunal myndighet. Denna förordning innehåller vissa närmare bestämmelser om gymnasial lärlingsutbildning. Förordning (1986:400). 2 § Gymnasial lärlingsutbildning får anordnas av kommuner som har gymnasieskola med linjer eller specialkurser. Även en kommun som inte har sådan gymnasieskola men har kommunal vuxenutbildning får anordna gymnasial lärlingsutbildning, om skolöverstyrelsen medger kommunen detta. 3 § Kommunens skolstyrelse skall vara styrelse för den gymnasiala lärlingsutbildning som kommunen anordnar. Därvid skall skolstyrelsen handha alla angelägenheter som rör den gymnasiala lärlingsutbildningen, i den mån det inte ankommer på någon annan enligt lag, enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser eller enligt beslut som avses i 3 kap. 14 § kommunallagen (1977:179). Förordning (1986:400). 4 § Den gymnasiala lärlingsutbildningen skall organisatoriskt knytas till en eller flera skolenheter med gymnasieskola i kommunen. Företrädesvis bör väljas den skolenhet som har närmast motsvarande yrkesinriktade utbildning. I fall som avses i 2 § andra stycket skall den gymnasiala lärlingsutbildningen organisatoriskt knytas till en skolenhet med kommunal vuxenutbildning. 5 § Skolöverstyrelsen och länsskolnämnden skall ha tillsyn över den gymnasiala lärlingsutbildningen. 6 § I denna förordning avses med redovisningsår tiden från och med den 1 juli till och med den 30 juni påföljande år. Elevområden 7 § För varje kommuns gymnasiala lärlingsutbildning skall finnas ett elevområde, som är gemensamt för all sådan utbildning oavsett dess inriktning. Elevområdet skall omfatta den kommun som anordnar utbildningen. Skolöverstyrelsen eller, efter skolöverstyrelsens bemyndigande, länsskolnämnden får bestämma att elevområdet skall omfatta även en eller flera andra kommuner eller delar därav. Varje del av landet bör ingå i elevområdet för någon kommuns gymnasiala lärlingsutbildning. I fall som avses i 2 § andra stycket skall elevområdet omfatta endast den kommun som anordnar utbildningen. 8 § Till ett elevområde hör den som är kyrkobokförd i en kommun eller kommundel som ingår i elevområdet. Om någon skall kyrkobokföras där, men det inte har hunnit ske, hör även han till elevområdet. Elevplatsram 9 § Av förordningen (1984:618) om elevplatser i gymnasieskolan m. m. framgår att länsskolnämnden för varje kommun i länet, som får anordna gymnasial lärlingsutbildning, för varje redovisningsår bestämmer hur många intagningsplatser kommunen får inrätta för sådan utbildning. Skolstyrelsen bestämmer för varje redovisningsår hur många intagningsplatser inom den tilldelade ramen som skall utnyttjas i mån av tillgång på lärlingsplatser hos företagen och behöriga sökande. Godkännande av lärlingsplatser och antagning av elever 10 § En lärlingsplats hos ett företag får av skolstyrelsen godkännas för gymnasial lärlingsutbildning endast om företaget bedöms kunna fullgöra erforderliga åtaganden beträffande utbildningen och arbets- och utbildningsförhållandena i övrigt är tillfredsställande. Om en lärlingsplats inte har inrättats efter lokal överenskommelse mellan företaget och den närmast berörda lokala arbetstagarorganisationen, skall skolstyrelsen bereda närmast berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom branschen tillfälle att yttra sig. I ett sådant fall skall yttrande dessutom inhämtas från berört yrkesråd, om sådant finns. Om någon av organisationerna underkänner lärlingsplatsen, får skolstyrelsen godkänna den endast om det finns särskilda skäl. Förordning (1986:400). 11 § Elever i gymnasial lärlingsutbildning antas av skolstyrelsen. 12 § Följande förutsättningar skall vara uppfyllda för att en sökande skall antas som elev. 1. Sökanden hör till elevområdet. 2. Sökanden har fullgjort sin skolplikt. 3. Sökanden har eller får, om han antas som elev, anställning hos ett företag inom det geografiska område som bildar elevområdet. Skolstyrelsen får även godta anställning hos företag utanför detta område. 4. Skolstyrelsen har godkänt lärlingsplatsen för gymnasial lärlingsutbildning. 5. Företaget har, för det fall att sökanden antas som elev, gentemot skolstyrelsen åtagit sig att ge sökanden gymnasial lärlingsutbildning för yrket i enlighet med gällande föreskrifter och de beslut från skolans sida som kan meddelas med stöd av dessa föreskrifter. Företaget har vidare gentemot skolstyrelsen utfäst sig att ge sökanden den ledighet från anställningen som föreskrifterna för utbildningen förutsätter och att lämna den medverkan som behövs för att kontroll från skolmyndigheternas sida enligt förordningen skall kunna utövas. 6. Företaget kan antas vara i stånd att fullgöra sitt åtagande i det aktuella fallet. 7. Skolstyrelsen och företaget är överens om ersättningen till företaget. 8. Sökanden kan antas ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 13 § Om intagningsplatser inte finns för alla behöriga sökande, skall företräde ges åt dem som är under 18 år eller fyller 18 år det kalenderhalvår utbildningen startar. Skolstyrelsen får dock göra undantag till förmån för en äldre sökande, om speciella omständigheter föreligger. I övrigt bestäms företrädet mellan de sökande enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar. Utbildningens tidsförläggning 14 § Gymnasial lärlingsutbildning anordnas under 40 veckor av redovisningsåret fördelade på två terminer som normalt skall sammanfalla med höstterminen och vårterminen av läsåret i gymnasieskolan. Verksamhet i anställningen utanför terminerna utgör inte gymnasial lärlingsutbildning. 15 § Gymnasial lärlingsutbildning fördelas på utbildningsår. Ett utbildningsår är den utbildning som är avsedd att genomgås under 40 veckor. Ett utbildningsår kan inledas när som helst under någon av terminerna. 16 § Utbildningstiden vid och utanför företaget under en vecka skall normalt till omfattning och förläggning sammanfalla med den ordinarie arbetstiden i anställningen. Det förutsätts därvid att anställningen avser heltid. Utbildningens innehåll m.m. 17 § Gymnasial lärlingsutbildning meddelas i form av grundutbildning, som syftar till att ge eleven de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna börja utöva yrket i fråga. Utbildning utöver grundutbildningen (färdigutbildning) kan inte meddelas i form av gymnasial lärlingsutbildning. 18 § Gymnasial lärlingsutbildning anordnas vid sidan av linjerna och specialkurserna. Viss gymnasial lärlingsutbildning kan även ingå som en del av utbildningen på en linje eller specialkurs i gymnasieskolan, om skolöverstyrelsen medger det för studievägen i fråga. I fråga om sådan gymnasial lärlingsutbildning meddelar skolöverstyrelsen de särskilda föreskrifter som behövs med hänsyn till samordningen med studievägens övriga delar. Sådana föreskrifter får innebära avvikelser från denna förordning. 19 § Gymnasial lärlingsutbildning får anordnas enligt 18 § första stycket endast om utbildning för yrket normalt inte kan erhållas på linje eller specialkurs i gymnasieskolan. 20 § Gymnasial lärlingsutbildning skall läggas upp individuellt utifrån ramkursplaner för olika yrkesområden eller motsvarande. Om inte särskilda skäl föranleder annat, skall utbildningen, förutom nödvändig arbetsteknik och fackteori för yrket, innehålla vissa kompletterande utbildningsinslag. 21 § Utbildning i nödvändig arbetsteknik och fackteori för yrket skall ombesörjas av företaget. Skolstyrelsen kan dock låta en elev få viss sådan utbildning på annat sätt, om särskilda skäl föreligger. 22 § Innehållet i, omfattningen av och formen för kompletterande utbildningsinslag skall bestämmas av skolstyrelsen med hänsyn till elevens behov och intresse samt till de praktiska förutsättningarna. Innehållet skall normalt bestå i förkovran i ett allmänt ämne, såsom svenska, engelska eller matematik, studier i ett yrkesämne eller arbetslivs- och samhällsorientering eller en kombination av flera sådana moment. Kompletterande utbildningsinslag får för utbildningsår räknat inte ha större omfattning än som är normalt för undervisningen i icke yrkesinriktade ämnen under en årskurs på yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan. De kompletterande utbildningsinslagen kan förläggas till skola eller företag eller anordnas på annat sätt. 23 § Om utbildningsplats kan ställas till förfogande enligt gällande bestämmelser, får utbildningsinslag som avses i 21 § andra stycket och 22 § anordnas inom ramen för vanlig ämnesundervisning i gymnasieskolan eller inom ramen för en kurs i kommunal vuxenutbildning. Sådana utbildningsinslag får slutföras även efter det att utbildningen hos företaget har avslutats. Ramkursplaner och individuella kursplaner 24 § Ramkursplaner för varje yrkesområde eller motsvarande fastställs av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av skolöverstyrelsen. Skolöverstyrelsen skall före sitt beslut samråda med arbetsmarknadens parter. 25 § I ramkursplanen skall mål och huvudmoment anges. Stor frihet skall ges att utforma lärlingsutbildningen med hänsyn till lokala förhållanden och till de enskilda företagen och enskilda eleverna. 26 § För varje elevs gymnasiala lärlingsutbildning fastställer skolstyrelsen en individuell kursplan. Förslag till sådan skall utarbetas i samverkan mellan företrädare för skolan, företaget, den lokala fackliga organisationen och andra som har kompetens på yrkesområdet i fråga. Skolstyrelsen skall i ärendet inhämta yttrande från berört yrkesråd, om sådant finns. I den individuella kursplanen skall med utgångspunkt i ramkursplanen anges 1. utbildningens mål med närmare uppgifter om vilka kunskaper och färdigheter utbildningen skall ge, 2. utbildningens längd, 3. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen. Förordning (1986:400). Utbildningsbevis och betyg 27 § Rektor skall utfärda utbildningsbevis över fullgjord gymnasial lärlingsutbildning. Utbildningsbeviset skall innehålla uppgifter om den gymnasiala lärlingsutbildningens längd och art. I utbildningsbeviset skall också anges i vilket företag eleven har fått utbildning. Vidare skall kompletterande utbildningsinslag anges. I utbildningsbeviset skall ingå betyg från företaget enligt 28 §. Om eleven har deltagit i utbildning utanför företaget med stöd av 21 § andra stycket eller 22 § skall i utbildningsbeviset också ingå de betyg som kan ha meddelats enligt föreskrifterna för sådan utbildning. 28 § Betyget från företaget skall utgöra en helhetsbedömning av de kunskaper och färdigheter som eleven har uppnått i lärlingsutbildning hos företaget. Som betyg används någon av siffrorna 1--5. Högsta betyg är siffran 5. Siffran 3 anger normal prestation. Om en elev inte har uppnått de kunskaper och färdigheter som utbildningen hos företaget syftat till, sätts inte betyg. Tillsyn m.m. 29 § För kontakterna med skolan bör företaget ha en särskild kontaktperson. 30 § Genom lokalt skyddsombud eller på annat sätt skall kunna bevakas att arbetsmiljön för eleven är tillfredsställande. 31 § Skolstyrelsen svarar för tillsyn över den gymnasiala lärlingsutbildningen hos företagen och skall även i övrigt följa hur denna utbildning bedrivs och utfaller. Skolstyrelsen skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för samverkan mellan gymnasieskolan eller, i fall som avses i 2 § andra stycket, den kommunala vuxenutbildningen och de företag som tar emot elever för gymnasial lärlingsutbildning. Därvid skall beaktas att de som handleder eleverna i företagen bör beredas möjligheter till kontakter med skolan och lärarna där. Personal 32 § Skolledare och biträdande skolledare skall ha de uppgifter i fråga om gymnasial lärlingsutbildning som skolstyrelsen bestämmer. Den omedelbara ledningen från skolans sida skall dock alltid ankomma på rektor för den skolenhet till vilken den gymnasiala lärlingsutbildningen har knutits. 33 § I fall där utbildningsinslag som avses i 21 § andra stycket och 22 § inte anordnas inom ramen för vanlig ämnesundervisning i gymnasieskolan eller inom ramen för en kurs i kommunal vuxenutbildning, bestämmer skolstyrelsen vilken personal som skall anlitas. Om den som är anställd på en statligt reglerad tjänst som syofunktionär eller som lärare i en skolform i kommunen eller vid skolväsendet i kommunen åtar sig att medverka i ett sådant fall, inräknas medverkan i tjänsten. 34 § har upphävts genom förordning (1986:400). I fall som avses i 2 § andra stycket har eleverna i gymnasial lärlingsutbildning rätt till skolhälsovård som anordnas inom ramen för grundskolan. Elevs frånvaro 35 § En elev får av företaget beviljas ledighet med verkan även för den gymnasiala lärlingsutbildningen där. Från gymnasial lärlingsutbildning utanför företaget får eleven beviljas ledighet av rektor. 36 § Om en elev är borta från utbildningen i företaget mer än tio dagar av tid som är avsatt för utbildningsåret, skall företaget anmäla detta till skolan i den ordning som skolstyrelsen bestämmer. Skolstyrelsen bestämmer efter samråd med företaget om och i vad mån frånvarotid skall tas igen genom förlängning av utbildningstiden. Utbildningens upphörande i förtid 37 § En elevs gymnasiala lärlingsutbildning upphör, om anställningen upphör. 38 § Oberoende av att anställningen består kan skolstyrelsen förklara att elevens gymnasiala lärlingsutbildning skall upphöra om 1. eleven inte kan tillgodogöra sig utbildningen eller missköter sig i denna eller 2. företaget inte fullgör sitt åtagande i fråga om utbildningen gentemot skolstyrelsen. Statsbidrag 39 § Varje kommun som anordnar gymnasial lärlingsutbildning har rätt till statsbidrag. Bidraget beräknas med utgångpunkt i det belopp per elev och lärotimme hos företaget, som skolöverstyrelsen för varje redovisningsår bestämmer för gymnasial lärlingsutbildning för berörda yrke med ledning av det belopp som fastställs för närmast jämförliga inbyggda utbildning enligt 12 a § förordningen (1966:115) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbildning. För varje elev och vecka under vilken eleven har deltagit i grundutbildning inom ramen för två utbildningsår har kommunen rätt att få bidrag med belopp som motsvarar 30 lärotimmar. 40 § Statsbidraget är avsett för den ersättning som kommunen betalar företaget för utbildningsplatsen där. Kommunen får dock använda en tiondel av bidraget per elev och lärotimme för 1. utbildningsinslag som avses i 21 § andra stycket och 22 § och som inte anordnas på sätt som avses i 23 §, 2. samverkan mellan gymnasieskolan eller, i fall som avses i 2 § andra stycket, den kommunala vuxenutbildningen och företag med gymnasial lärlingsutbildning samt 3. tillsyn över och uppföljning av den gymnasiala lärlingsutbildningen. 41 § Kommunen får rekvirera statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning hos skolöverstyrelsen för varje månad. Skolöverstyrelsen skall betala ut rekvirerat belopp snarast möjligt. Om särskilda skäl föreligger, får skolöverstyrelsen utanordna ett lägre belopp är det som har rekvirerats. 42 § I kommunens räkenskaper skall de belopp som rör gymnasial lärlingsutbildning och motsvaras av statsbidrag för sådan utbildning redovisas särskilt. Kommunen svarar för revisionen av dessa räkenskaper. Om kommunens revisorer framställer anmärkningar mot dem, skall kommunen snarast möjligt delge skolöverstyrelsen anmärkningarna. 43 § Skolöverstyrelsen och riksrevisionsverket får för granskning av tillämpningen av denna förordnings bestämmelser om statsbidrag hos en kommun ta del av räkenskaper och övriga handlingar samt företa de undersökningar som fordras i övrigt. Kommunen är skyldig att på begäran sända in de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för myndighetens granskning. 44 § Om en kommun åsidosätter vad som enligt författning åligger kommunen i fråga om gymnasial lärlingsutbildning, får skolöverstyrelsen besluta att upp till tio procent av statsbidraget för redovisningsåret skall hållas inne i avvaktan på att rättelse sker. Om rättelse inte vinns, får skolöverstyrelsen förordna att det innehållna beloppet skall dras av från statsbidraget. Övriga föreskrifter 45 § Föreskrifterna om friluftsdagar och lovdagar i 8 kap. 11 och 32 §§ skolförordningen (1971:235) gäller inte elever i gymnasial lärlingsutbildning. 46 § För gymnasial lärlingsutbildning får avgift inte tas ut av eleven. 47 § Om en kommun för gymnasial lärlingsutbildning har tagit emot en elev som inte är kyrkobokförd i kommunen och för elevens deltagande har haft kostnader som inte täcks av statsbidrag, är kommunen berättigad till ersättning för sådana kostnader. Detta gäller dock inte om eleven skall kyrkobokföras i kommunen, men det inte har hunnit ske. Ersättningen skall utges av den kommun i vilken eleven är kyrkobokförd. I händelse av tvist mellan kommunerna om vilket belopp som skall gälla, bestäms ersättningen av länsskolnämnden i det län dit den kommun som anordnar utbildningen hör. 48 § Beslut av skolstyrelsen i ärende som avses i 38 § får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. 49 § Länsskolnämndens beslut enligt denna förordning får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. 50 § Skolöverstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas hos regeringen genom besvär. Beslut som skolöverstyrelsen har fattat som andra instans får dock överklagas endast om beslutet rör fråga om elevområde. 51 § Enskilda får inte föra talan mot beslut enligt denna förordning om vilken eller vilka kommuner eller delar därav som skall ingå i elevområde. Övergångsbestämmelser 1984:622 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1984. 2. Förordningen gäller gymnasial lärlingsutbildning som eleven påbörjar efter ikraftträdandet. 3. För redovisningsåret 1984/85 skall hänvisningen i 9 § första stycket i stället avse förordningen (1982:171) om elevplatser i gymnasieskolan. 4. Innan ramkursplan för ett yrkesområde eller motsvarande har fastställts, får utbildning starta enligt en provisorisk individuell kursplan som sedan anpassas till den ramkursplan som fastställs. 5. Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning som har inletts med stöd av förordningen (1980:533) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning.