Post 7814 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1984:731 ·
Visa register
Förordning (1984:731) med instruktion för
rikspolisstyrelsen
Departement: Justitiedepartementet F3
Utfärdad: 1984-08-23
Omtryck: SFS 1987:1341
Ikraft: 1984-10-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1988:762
Upphävd: 1988-08-01
Inledande bestämmelser
1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall tillämpas på
rikspolisstyrelsen.
Uppgifter
2 § Grundläggande bestämmelser om rikspolisstyrelsens uppgifter som
central förvaltningsmyndighet för polisväsendet finns i 7 § första
stycket polislagen (1984:387).
3 § Utöver vad som följer av polislagen (1984:387), polisförordningen
(1984:730), förordningen (1985:751) om utbildning och forskning inom
polisväsendet eller av andra föreskrifter åligger det rikspolisstyrelsen
särskilt att
1. verka för ett förtroendefullt förhållande mellan polisen och
allmänheten,
2. utarbeta planer och meddela föreskrifter och allmänna råd för
beredskapsplaneringen inom polisväsendet samt ansvara för samordning av
den polisiära planläggningen hos civilbefälhavarna,
3. föra centrala polisregister,
4. vara nationell byrå för internationella kriminalpolisorganisationen
(Interpol), meddela föreskrifter om polismyndigheternas samarbete med
utländska polismyndigheter samt i övrigt upprätthålla de förbindelser
som behövs med dessa polismyndigheter,
5. samordna de statliga myndigheternas medverkan i ambulans- och
räddningsflygtjänsten samt fjällräddningstjänsten samt
6. samordna polisväsendets åtgärder mot illegal invandring.
Förordning (1985:753).
4 § Rikspolisstyrelsen får utöva polisledning i följande hänseenden,
nämligen
1. polisverksamhet rörande brott mot rikets säkerhet,
2. bevaknings- och säkerhetsarbete i samband med statsbesök och vid
liknande händelser,
3. polisverksamhet som bedrivs med hjälp av luftfartyg,
4. spaning mot narkotikabrottslighet, ekonomisk brottslighet och annan
brottslighet, i de fall brottsligheten är av särskilt grov beskaffenhet
och har riksomfattande karaktär eller internationell anknytning, samt
utredning av sådan brottslighet om det finns särskilda skäl för detta,
5. spaning mot och utredning av brottslighet som riktar sig mot
postverket, i de fall spaningen eller utredningen kräver särskild
kännedom om postverkets rutiner vid postbefordran,
6. bearbetning i spanings- och utredningssyfte av sådan information om
brottslighet som finns tillgänglig hos styrelsen,
7. polisverksamhet som föranleds av transporter av kärnämne eller
kärnavfall samt
8. spaning efter intagna i kriminalvårdsanstalt som avvikit från
verkställigheten av straff för sådan brottslighet som avses vid 4, om
det finns särskilda skäl för styrelsen att utöva polisledningen.
Förordning (1987:1341).
5 § När rikspolisstyrelsen leder polisverksamhet skall styrelsen
samarbeta med de berörda regionala och lokala polismyndigheterna i den
utsträckning som behövs för att verksamheten skall kunna bedrivas
effektivt. Rikspolisstyrelsen skall därvid fortlöpande lämna
upplysningar till de regionala och lokala polismyndigheterna om
förhållanden som är av betydelse för dessa myndigheters verksamhet.
6 § För sådan polisverksamhet som avses i 4 § får rikspolisstyrelsen
tillkalla polisförstärkning från en lokal polismyndighet i den
utsträckning som regeringen beslutar.
7 § Rikspolisstyrelsen skall i mån av resurser på begäran av en
länsstyrelse lämna förstärkning vid sådan spaning eller utredning som
leds av en lokal eller en regional polismyndighet.
8 § Rikspolisstyrelsen får, om berörda länsstyrelser inte kan enas i
frågan, besluta om polisförstärkning från ett län till ett annat län.
Styrelsen får beordra polismän som är elever vid polishögskolan att
tjänstgöra som polisförstärkning, om det finns särskilda skäl för det.
9 § Rikspolisstyrelsen skall utfärda allmänna råd om polisverksamheten i
den utsträckning detta behövs för att planmässighet, samordning och
rationalisering av polisens arbete skall uppnås.
10 § Rikspolisstyrelsen får, när enhetlighet behövs, meddela
föreskrifter om
1. de ekonomiadministrativa och personaladministrativa rutinerna inom
polisväsendet,
2. förbindelsetjänsten inom polisväsendet,
3. beväpning och övrig personlig utrustning för polismän och annan
personal inom polisväsendet,
4. användningen av sådan materiel för polisverksamheten som
rikspolisstyrelsen anskaffar,
5. säkerheten i samband med automatisk databehandling inom polisväsendet
samt
6. de gemensamma informationssystemen för polisväsendet.
11 § Rikspolisstyrelsen har tillsyn över rekryteringsverksamheten inom
polisväsendet och får meddela föreskrifter om länsstyrelsernas och
polismyndigheternas handläggning av ärenden rörande rekrytering.
Förordning (1985:753).
12 § Rikspolisstyrelsen får bedriva uppdragsverksamhet inom följande
områden, nämligen
1. försäljning av programvara för automatisk databehandling,
2. konsultverksamhet i fråga om användning av automatisk databehandling
med särskild inriktning på datasäkerhet samt
3. konsultverksamhet i fråga om säkerhetsskydd i övrigt.
Ett förordnande på en tjänst med sådana arbetsuppgifter som anges i
första stycket får meddelas att gälla för bestämd tid eller tills vidare
längst till viss tidpunkt. Sådana arbetsuppgifter skall handläggas inom
säkerhetsavdelningen. Förordning (1985:233).
13 § Rikspolisstyrelsen är chefsmyndighet för statens kriminaltekniska
laboratorium.
Organisation
14 § Rikspolisstyrelsen leds av en styrelse som består av åtta personer.
I styrelsen ingår rikspolischefen och överdirektören vid
rikspolisstyrelsen. Rikspolischefen är ordförande.
Till styrelsen skall dessutom chefen för utrikesdepartementets politiska
avdelning knytas som sakkunnig i utrikespolitiska frågor. Denne skall ha
rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden i sådana
frågor som rör säkerhetsavdelningens verksamhet och som inte avser
frågor om utlämnande av uppgifter enligt personalkontrollkungörelsen
(1969:446). Den sakkunnige har rätt att för ett visst tillfälle sätta
någon annan i sitt ställe.
Om styrelsens sammansättning vid handläggning av frågor enligt
personalkontrollkungörelsen gäller särskilda bestämmelser.
Kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets
styrelse m. m. skall tillämpas på rikspolisstyrelsen.
Personalföreträdare får även den vara som är anställd i den lokala
polisorganisationen. Förordning (1986:981).
15 § Rikspolischefen är chef för rikspolisstyrelsen.
Överdirektören är rikspolischefens ställföreträdare. Han utövar
rikspolischefens tjänst när denne har förhinder och inträder efter
beslut av rikspolischefen även i övrigt i dennes ställe vid behandlingen
av vissa ärenden eller grupper av ärenden. Vad som har sagts nu gäller
dock inte i fall som avses i fjärde stycket.
När både rikspolischefen och överdirektören har förhinder, utövas
rikspolischefens tjänst av den avdelningschef som rikspolischefen
bestämmer.
I frågor som rör polisverksamhet rörande brott mot rikets säkerhet
utövar chefen för avdelningen för säkerhetsfrågor rikspolischefens
tjänst när denne har förhinder. Har även avdelningschefen förhinder
utövas rikspolischefens tjänst av den byråchef vid avdelningen för
säkerhetsfrågor som rikspolischefen bestämmer. Förordning (1985:402).
16 § Inom rikspolisstyrelsen finns tre avdelningar, en för polisfrågor,
en för administrativa frågor samt en för säkerhetsfrågor.
Varje avdelning förestås av en avdelningschef.
Inom avdelningen för polisfrågor finns tre byråer, två polisbyråer och
registerbyrån, inom avdelningen för administrativa frågor finns tre
byråer, ekonomibyrån, personalbyrån och databyrån samt inom avdelningen
för säkerhetsfrågor ett sekretariat och två byråer. Inom den
administrativa avdelningen finns vidare en polishögskola.
Varje byrå och sekretariatet vid avdelningen för säkerhetsfrågor
förestås av en byråchef. Polishögskolan förestås av en rektor.
Inom rikspolisstyrelsen finns dessutom ett verkskansli. Vid kansliet
finns en verksjurist och en verksplanerare. Förordning (1987:97).
17 § Hos rikspolisstyrelsen finns i övrigt personal enligt särskilda
beslut av regeringen samt annan personal i mån av behov och tillgång av
medel. Av 5 kap. 11 § polisförordningen (1984:730) följer att polismän i
den lokala polisorganisationen är skyldiga att för projektverksamhet
under en viss tid tjänstgöra vid styrelsen eller att medverka som
instruktörer vid utbildning som bedrivs av rikspolisstyrelsen.
I mån av behov och tillgång på medel får rikspolisstyrelsen anlita
utomstående för särskilda uppdrag.
Bestämmelserna i 7 § första stycket inrättandeförordningen (1985:915)
gäller inte i fråga om polismanstjänster vid rikspolisstyrelsen. Sådana
tjänster inrättas av regeringen. Förordning (1986:324).
Ärendenas handläggning
18 § Av styrelsen avgörs
1. viktigare författningsfrågor,
2. viktigare frågor om myndighetens organisation och arbetsformer,
3. anslagsfrågor och andra frågor av större ekonomisk betydelse,
4. frågor i samband med tillsättning av tjänster som lägst
polisintendent, avdelningsdirektör eller avdelningsföreståndare vid
rikspolisstyrelsen eller statens kriminaltekniska laboratorium,
5. andra frågor som rikspolischefen hänskjuter till styrelsen.
Styrelsen får inte avgöra frågor som avser polisledning i särskilt fall
eller besluta sådana yttranden som avses i 7 kap. 6 § polisförordningen
(1984:730). Förordning (1986:981).
19 § Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst tre av de i 14 §
första stycket angivna ledamöterna är närvarande. När ett ärende av
större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara.
Förordning (1986:981).
20 § Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner
sammanträda för att behandla det, avgörs ärendet genom meddelanden
mellan rikspolischefen och minst fyra andra ledamöter. Kan ärendet inte
lämpligen avgöras på detta sätt, får rikspolischefen besluta ensam i
närvaro av den föredragande till vars uppgifter ärendet hör. Beslut som
fattas enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa sammanträde med
styrelsen.
20 a § Frågor om skiljande av en arbetstagare från någon annan
anställning än en provanställning på grund av hans personliga
förhållanden samt frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning
och läkarundersökning prövas för tjänstemän vid rikspolisstyrelsen,
statens kriminaltekniska laboratorium och den lokala polisorganisationen
av en särskild nämnd, personalansvarsnämnden, vid rikspolisstyrelsen.
Personalansvarsnämnden består av rikspolischefen, som är nämndens
ordförande, den avdelningschef som rikspolischefen bestämmer,
verksjuristen samt tre andra ledamöter som utses särskilt av regeringen.
Vid förhinder för chefen för avdelningen för polisfrågor eller
verksjuristen utser rikspolischefen någon annan tjänsteman att
tjänstgöra i den frånvarandes ställe. För de särskilt utsedda
ledamöterna finns ersättare. Nämnden är beslutför endast när samtliga
ledamöter är närvarande.
Den som utsetts att vara personalföreträdare vid rikspolisstyrelsen
enligt kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig
myndighets styrelse m. m. får medverka i personalansvarsnämnden enligt
8 § nämnda kungörelse även när nämnden behandlar frågor som avser
arbetstagare vid statens kriminaltekniska laboratorium eller i den
lokala polisorganisationen. Förordning (1987:1341).
21 § Ärenden som inte skall avgöras av styrelsen eller
personalansvarsnämnden avgörs av rikspolischefen ensam. I den mån sådana
ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av rikspolischefen,
får de avgöras av någon annan tjänsteman enligt vad som anges i
arbetsordningen eller i särskilda beslut. Förordning (1986:981).
22 § I rikspolischefens frånvaro får inte fattas sådana beslut av större
vikt som kan anstå utan olägenhet. Utan hans medgivande får inte sådana
åtgärder vidtas som är oförenliga med föreskrifter som
rikspolisstyrelsen har meddelat eller grunder som den tillämpar.
23 § Beslut som innebär utövning av polisledning fattas utan
föredragning. Andra ärenden avgörs efter föredragning. I arbetsordningen
eller genom särskilda beslut får dock medges att ärenden som handläggs
enligt 21 § andra meningen avgörs utan föredragning.
Föredragningen av ett ärende ankommer på chefen för den avdelning eller
byrå dit ärendet hör eller på en särskilt förordnad föredragande.
Rikspolischefen får överta beredningen och föredragningen av ärenden som
skall avgöras av styrelsen.
Avdelningschefen har rätt att närvara när ett ärende som hör till hans
avdelning föredras av någon annan. Motsvarande rätt tillkommer
byråcheferna.
24 § Av förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig
tjänst m.m. följer att myndighetens befogenhet att besluta kan vara
begränsad i vissa hänseenden.
25 § har upphävts genom förordning (1986:981).
26 § Rikspolischefen får utan föredragning meddela beslut som inte utan
olägenhet kan uppskjutas till dess en föredragande kan inställa sig.
27 § I arbetsordningen eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem
som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärendena.
28 § Rikspolischefen, överdirektören och avdelningscheferna skall, när
så är möjligt, gemensamt delta i beredningen av viktigare ärenden, utom
i ärenden som innebär utövning av polisledning eller hör till
avdelningen för säkerhetsfrågor.
Tjänstetillsättning, bisysslor m.m.
29 § Rikspolischefen och överdirektören förordnas av regeringen för
högst sex år.
Tjänsterna som avdelningschef, byråchef, rektor, verksjurist och
verksplanerare tillsätts av regeringen efter anmälan av rikspolischefen.
Andra tjänster tillsätts av rikspolisstyrelsen. Förordning (1986:324).
30 § Andra styrelseledamöter än rikspolischefen och överdirektören
förordnas av regeringen för högst tre år. Detsamma gäller de ledamöter
av personalansvarsnämnden som regeringen utser särskilt och ersättare
för dessa. Förordning (1986:981).
31 § Bisysslebesked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen
(1965:601) lämnas av rikspolisstyrelsen även i fråga om
avdelningschefer, byråchefer, rektor, verksjuristen och verksplaneraren.
Förordning (1987:97).
32 § Rikspolisstyrelsen företräder staten inom sitt verksamhetsområde om
annat inte följer av särskilda föreskrifter.
Övergångsbestämmelser
1984:731
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1984 då förordningen
(1965:674) med instruktion för rikspolisstyrelsen skall upphöra att
gälla. Författningar som styrelsen har beslutat med stöd av
bemyndiganden i den äldre instruktionen upphör att gälla den 1 juli
1986. Rikspolisstyrelsen får fram till dess utnyttja dessa bemyndiganden
för att själv upphäva författningarna.
1985:753
Denna förordning träder i kraft, i fråga om 16 § den 1 oktober 1985,
och i övrigt den 1 november 1985.