Post 7516 av 10936 träffar
SFS-nummer ·
1985:1057 ·
Visa register
Lag (1985:1057) om ansvarighet för
lokala kabelsändningar
Departement: Justitiedepartementet L6
Utfärdad: 1985-12-17
Ikraft: 1986-01-01
Författningen har upphävts genom: SFS 1991:1559
Upphävd: 1992-01-01
Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag gäller ljudradio- och televisionsprogram (radioprogram)
som sänds med stöd av lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar.
I 2--10 §§ föreskrivs om yttrandefriheten i program i sådana
egensändningar som avses i lagen om lokala kabelsändningar.
I 11--23 §§ finns bestämmelser om inskränkningar i vissa fall i rätten
att sända enligt lagen om lokala kabelsändningar. I den lagen finns
bestämmelser om sådana inskränkningar också i andra fall.
Yttrandefriheten i egensändningar
2 § Föreskrifterna i 2 §, 5 § andra stycket, 7 § första, tredje och
fjärde styckena samt 8--9 a §§ radioansvarighetslagen (1966:756) är
tillämpliga på radioprogram som anges i 1 § andra stycket. Därvid skall
vad som sägs om radioprogram, programföretag och radioansvarighetslagen
i stället avse program som anges i 1 § andra stycket, den som bedriver
egensändningar respektive denna lag.
Första stycket gäller inte program eller delar av program som består i
en direktsändning av en dagshändelse eller av en sådan gudstjänst eller
offentlig tillställning som anordnas av någon annan än den som bedriver
egensändningen. Inte heller gäller 5, 6 och 8 §§ denna lag sådana
program eller delar av program.
I frågor som inte behandlas i de angivna föreskrifterna i
radioansvarighetslagen eller i denna lag gäller vad som föreskrivs
i andra författningar.
3 § Den som avser att bedriva egensändningar skall för
programverksamheten utse en programutgivare med uppgift att förebygga
yttrandefrihetsbrott. Ett lokalt kabelsändarföretag får utse en
programutgivare för varje kanal. Mot programutgivarens vilja får
ingenting sändas i den verksamhet för vilken han är utsedd.
En programutgivare skall ha hemvist i Sverige. Han får inte vara
underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken. Den som skall bedriva egensändningar skall anmäla
vem som är programutgivare till kabelnämnden.
Om den som är utsedd till programutgivare inte längre är behörig eller
om hans uppdrag upphör, skall den som bedriver egensändningarna
omedelbart utse en ny programutgivare. Lag (1988:1320).
4 § Den som skall bedriva egensändningar får utse en eller flera
personer att vara ställföreträdare för en programutgivare. Ställs
sändningstid till förfogande för annan enligt 15 § första stycket lagen
(1985:677) om lokala kabelsändningar, får kabelsändarföretaget utse en
särskild programutgivare för de program som sänds under denna tid.
Föreskrifterna i 3 § andra stycket gäller också i fråga om
ställföreträdare och särskilda programutgivare. När en ställföreträdare
eller särskild programutgivare tjänstgör som programutgivare gäller vad
som föreskrivs i 3 § första stycket tredje meningen honom i stället för
den enligt 3 § utsedde programutgivaren.
5 § Varje egensändning av ett radioprogram skall avslutas med uppgift om
vem som bedriver sändningen. Om en ställföreträdare eller en särskild
programutgivare tjänstgör som programutgivare, skall uppgift också
lämnas om detta.
6 § Den som är anmäld som programutgivare är ansvarig för
yttrandefrihetsbrott i program som sänds i den verksamhet för vilken han
är utsedd. Har en ställföreträdare eller särskild programutgivare
tjänstgjort som programutgivare och har uppgift om detta lämnats i
sändningen, är dock han ansvarig för programmet.
Ansvarar ingen enligt första stycket, är den som bedriver sändningarna
ansvarig för yttrandefrihetsbrott i programmen. Denne svarar också i
stället för programutgivare, ställföreträdare eller särskild
programutgivare, om den utsedde inte hade anmälts till kabelnämnden
eller saknade behörighet eller om hans uppdrag hade upphört.
Ansvar för yttrandefrihetsbrott i radioprogram eller för medverkan till
ett sådant brott får inte ådömas någon annan än den som är ansvarig
enligt första eller andra stycket.
7 § För skada på grund av yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram svarar
den som enligt 6 § är ansvarig för brottet. Om ett yttrandefrihetsbrott
har begåtts i ett sådant program eller en sådan del av ett program som
avses i 2 § andra stycket, åligger skadeståndsskyldigheten
gärningsmannen eller, om flera har medverkat till brottet,
gärningsmannen och övriga medverkande i förening.
Den som har bedrivit egensändningen är skyldig att ersätta skadan
tillsammans med den som är ansvarig för brottet.
Skadeståndsskyldighet får inte åläggas någon annan än den som är
ansvarig för skadan enligt första eller andra stycket.
8 § Den som enligt 6 § är ansvarig för innehållet i ett radioprogram
skall anses ha haft kännedom om innehållet och ha medgett att programmet
sändes.
9 § Den som bedriver egensändningarna skall se till att varje program
som sänds spelas in och att inspelningen bevaras minst sex månader från
sändningen. Rätt att kostnadsfritt ta del av en sådan inspelning och få
en utskrift av vad som har yttrats i programmet har
1. justitiekanslern,
2. en enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott mot honom har
begåtts i programmet eller att han har lidit skada på grund av ett
yttrandefrihetsbrott i programmet, om det inte är uppenbart att han inte
berörs av programmet på ett sådant sätt att han kan vara målsägande.
10 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra
någon av sina skyldigheter enligt 9 § döms till böter eller fängelse i
högst ett år.
Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för brott som avses i
första stycket.
Inskränkningar i rätten att sända
11 § Fortsatt vidaresändning av en programkanal från satellit får
förbjudas om
1. det i kanalen vid upprepade tillfällen har förekommit program som har
innehållit rörliga bilder med skildringar av sexuellt våld eller tvång
eller med närgångna eller utdragna skildringar av grovt våld mot
människor eller djur, samt sändningarna inte har varit försvarliga med
hänsyn till syftet och sammanhanget samt omständigheterna i övrigt,
2. kanalen har varit ensidigt inriktad på sändningar av pornografiska
bilder eller våldsskildringar i bild, eller
3. det i kanalen vid upprepade tillfällen har förekommit program
varigenom någon har uttryckt hot mot eller missaktning för en folkgrupp
eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg,
nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.
12 § Ett tillstånd till egensändningar får återkallas
1. under de förutsättningar som anges i 11 § 1,
2. om det i kanalen vid upprepade tillfällen annars har förekommit
sändningar av pornografiska bilder eller om sändningarna har varit
ensidigt inriktade på våldsskildringar i bild eller
3. under de förutsättningar som anges i 11 § 3.
På samma grunder som anges i första stycket får förordnas att den som
bedriver egensändningar i en upplåten kanal skall upphöra med
sändningarna.
13 § Ett förbud enligt 11 § eller ett förordnande enligt 12 § får
meddelas endast om det med hänsyn till gärningarnas art och
programkanalens karaktär och inriktning är godtagbart från yttrande- och
informationsfrihetssynpunkt. I övrigt skall frågor som avses i 11 och 12
§§ bedömas efter samma grunder som gäller för bedömning av missbruk av
tryckfriheten enligt 1 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen.
14 § Talan om åtgärd enligt 11 eller 12 § förs av justitiekanslern.
15 § En framställning om förbud mot fortsatt vidaresändning av en
programkanal från satellit upptas av Stockholms tingsrätt.
En framställning om återkallelse av tillstånd till egensändningar eller
om förordnande att den som har fått en kanal upplåten till sig skall
upphöra med sina sändningar skall upptas av den tingsrätt som är behörig
att uppta tryckfrihetsmål från den kommun som sändningsrätten avser.
16 § En framställning om förbud mot vidaresändning av en programkanal
från en satellit skall delges dem som har tillstånd till
satellitsändningar.
En framställning om återkallelse av tillstånd till egensändningar eller
om förordnande att den som har fått en kanal upplåten till sig skall
upphöra med sina sändningar skall delges den vars rätt att sända det är
fråga om.
Den som delges framställningen skall uppmanas att inkomma med en
förklaring över den inom viss tid, högst fjorton dagar från
delgivningen. Avser framställningen förbud mot vidaresändning av en
programkanal från en satellit skall upplysning också lämnas om
innehållet i 21 § tredje stycket.
17 § Rätten skall vid förberedande behandling i den utsträckning det
behövs bereda målet så att det kan avgöras vid en huvudförhandling som
slutförs i ett enda sammanhang. Rätten får efter omständigheterna
bestämma i vilken mån den förberedande behandlingen skall vara muntlig
eller skriftlig.
18 § När målet är förberett skall rätten sätta ut en tid för
huvudförhandlingen. Denna skall hållas inom fjorton dagar från det att
den förberedande behandlingen har avslutats, om inte särskilda skäl
talar för ett längre uppskov.
19 § Frågan om justitiekanslerns framställning bör bifallas skall prövas
av en jury med nio medlemmar.
Om minst sex jurymän är ense om att framställningen bör bifallas, skall
också rätten pröva frågan. I annat fall skall justitiekanslerns
framställning ogillas.
I sist nämnda fall får talan inte föras mot domen i den delen.
20 § När ett förbud enligt 11 § eller ett förordnande enligt 12 § andra
stycket meddelas, skall rätten bestämma en tid om högst ett år under
vilken förbudet eller förordnandet skall gälla.
När ett tillstånd återkallas enligt 12 § första stycket, skall rätten
bestämma en tid om högst ett år inom vilken nytt tillstånd inte får ges.
21 § De som är jurymän för tryckfrihetsmål är behöriga att medverka i
juryn.
Bestämmelserna i 12 kap. 10--12 §§ och 14 kap. 1--3 §§
tryckfrihetsförordningen och i 4--9 och 11 §§ lagen (1949:164) med vissa
bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål skall tillämpas också i
mål om åtgärd enligt 11 eller 12 §. Vad som där sägs om frågan, om brott
föreligger, skall därvid i stället avse frågan, om justitiekanslerns
framställning bör bifallas.
Kallelser och andra meddelanden i mål om förbud enligt 11 § behöver inte
tillställas andra tillståndshavare än dem som har avgett förklaring
eller som på annat sätt särskilt har begärt detta. Underrättelse om
utgången i målet skall dock lämnas alla tillståndshavare.
22 § Bifalls justitiekanslerns framställning, skall motparten åläggas
att ersätta kostnader som enligt rättens beslut har utgått av allmänna
medel endast om det finns särskilda skäl till det. Om justitiekanslerns
framställning ogillas har motparten rätt till ersättning av allmänna
medel för kostnader som varit skäligen påkallade för att ta till vara
hans rätt.
23 § Tingsrätten får förordna att en dom, varigenom justitiekanslerns
framställning bifalls, skall lända till efterrättelse utan hinder av att
den överklagas.
Ett förbud enligt 11 § gäller även mot den som har fått tillstånd till
satellitsändningar efter det att framställningen om förbud gjordes.