Post 7969 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1983:1015 ·
Visa register
Lag (1983:1015) med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 6 april 1974 om en uppförandekod för linjekonferenser
Departement: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet RSIB TM
Utfärdad: 1983-12-15
Ändring införd: t.o.m. SFS 2014:923
Övrigt: Endast den svenska texten i bilagan är med här. Lag (1994:1025) träder i kraft den 1 oktober 1994.
Ikraft: 1985-12-28
Allmänt
1 § Denna lag skall tillämpas på den linjesjöfart som bedrivs av
linjekonferenser i handeln mellan de stater som har anslutits till den
i Genève den 6 april 1974 avslutade konventionen om ett uppförandekod
för linjekonferenser.
2 § Kap. I--V samt kap. VI art. 23--25, 26 (2), 27, 29, 31--38 och 40--45 i
konv
entionen skall i sin engelska text gälla som svensk lag, om
inte annat framgår av det följande. Konventionens engelska text
jämte en svensk översättning är intagen i bilaga till denna lag.
Regeringen fullgör de uppgifter som enligt konventionen
ankommer på behörig myndighet, om inte annat föreskrivs i denna
lag.
Följande bestämmelser skall gälla vid tillämpningen av
konventionen och rådets förordning (EEG) nr 954/79 av den 15
maj 1979 om medlemstaternas ratifikation av eller anslutning till
Förenta nationernas konvention om en uppförandekod för
linjekonferenser. Lag (1994:1795).
3 § har upphävt genom lag (1994:1795).
4 § har upphävt genom lag (1994:1795).
5 § har upphävt genom lag (1994:1795).
Ogiltighet
6 § Villkor i konferensavtal som inte uppfyller de krav som ställs i
konventionen kan förklaras vara ogiltigt i den del det strider mot
konventionen. Detsamma gäller i fråga om villkor i avtal om
marknadsdelning och i lojalitetsöverenskommelse. Har villkoret sådan
betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i
övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet i sin helhet
lämnas utan avseende.
Jurisdiktion m.m.
7 § Talan som gäller tillämpningen av bestämmelserna i
konventionen eller som på annat sätt rör rättsförhållanden som är
reglerade i rådets förordning (EEG) nr 954/79 eller i denna lag får
väckas vid svensk domstol
a) om den gäller en konferens som betjänar svensk utrikeshandel,
b) om talan riktas mot någon som har hemvist här i riket,
c) om talan riktas mot någon som på grund av avtal skall svara här,
d) om talan riktas mot någon som med hänsyn till sakens
anknytning till svenska förhållanden bör svara här.
Talan kan avvisas, om tvisten på grund av anknytning till en annan
stat eller med hänsyn till omständigheterna inte är ägnad att
avgöras här.
En fordran som grundar sig på ett rättsförhållande som är reglerat i
konventionen är preskriberad, om talan inte har väckts inom två år
efter det att fordringen uppkom. Har inom den tiden sådant
förlikningsförfarande som anges i kap. VI i konventionen inletts,
preskriberas fordringen sex månader efter det att förfarandet
avslutades, om inte preskription inträffar senare enligt
tvåårsregeln. Gäller talan annat än penningfordran räknas tiden
från det att den omständigheten inträffade som yrkandet hänför sig
till. Lag (1994:1795).
8 § Angående sådana förhandlingar som anges i kap. VI i konventionen
gäller
a) att linjekonferensens och organsation av avlastare kan vara part,
b) att en underrättelse till en linjekonferens eller en organsiation
av avlastare skall anses utgöra underrättelse till varje medlem av en
sådan konferens eller avlastarorganisation,
c) att underrättelser till en linjekonferens eller en organisation av
avlastare skall sändas till adressen för konferensens eller avlastar
organisationens huvudkontor,
d) att, om linjekonferensen eller avlastarorganisationen underlåtit
att registrera adress eller inte har något huvudkontor, underrättelse
till vilken som helst av medlemmarna skall anses utgöra underrättelse
till konferensen eller avlastarorganisationen.
9 § Mål angående tvist som avses i 7 § skall förklaras vilande, om
a) tvisten rör en fråga som är föremål för internationellt
förlikningsförfarande enligt bestämmelserna i kap. VI i konventionen,
b) tvisten inte har varit föremål för internationellt
förlikningsförfarande av angivet slag och någon av parterna begär att
tvisten skall hänskjutas till sådant förfarande.
Har ett mål förklarats vilande enligt första stycket, får det
återupptagas när förlikningsförfarandet har avslutats utan att
förlikning nåtts eller det visas att frågan om förlikning eljest har
förfallit.
10 § Mål enligt 7 § prövas av den tingsrätt som är behörig enligt 21
kap. 1 och 2 §§ sjölagen (1994:1009). Finns inte behörig
sjörättsdomstol, får talan väckas vid Stockholms tingsrätt.
Lag (1994:1025).
Verkställighet av rekommendation efter internationell förlikning
11 § En rekommendation som har utfärdats vid ett förlikningsförfarande
enligt kap. VI i konventionen gäller här i riket mellan parter som
godkänt den, om inte den part mot vilken rekommendationen åberopas
visar,
a) att någon av de parter som godkänt rekommendationen inte var
behörig till det,
b) att rättstridigt tvång eller svikligt fördelande inverkat vid
tillkomsten av rekommendationen, eller
c) att tillsättandet av förlikningsmännen eller förlikningsförfarandet
stått i strid med bestämmelserna i konventionen.
En rekommendation gäller inte heller, om den är oförenlig med
grunderna för rättsordningen här i riket.
Om någon av de omständigheter som anges i första och andra styckena
föreligger i fråga om endast en del av rekommendationen, skall denna
gälla i återstående delar, om de kan särskiljas.
12 § En ansökan om att en rekommendation ska förklaras
verkställbar görs till den tingsrätt som regeringen
föreskriver. Rekommendationen ska ges in i original eller i
bestyrkt kopia. Om en handling i ärendet inte är skriven på
svenska, danska eller norska, ska även en bestyrkt
översättning till svenska av handlingen ges in.
Om en rekommendation förklaras verkställbar, verkställs
rekommendationen på samma sätt som en dom som har fått laga
kraft.
Vid handläggning i domstol av ett ärende om
verkställbarhetsförklaring tillämpas i övrigt lagen
(1996:242) om domstolsärenden. Lag (2014:923).
Övergångsbestämmelser
1994:1795
Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen (1994:1500) med
anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Lagen i
sin äldre lydelse skall dock fortsätta att tillämpas på förhållanden
som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
2014:923
1. Denna lag träder i kraft den 10 januari 2015.
2. Äldre föreskrifter gäller för handläggningen i Svea hovrätt
och Högsta domstolen av ärenden som har inletts i hovrätten
före ikraftträdandet.
Bilaga
Konvention om en uppförandekod för linjekonferenser
SYFTEN OCH PRINCIPER
De fördragsslutande parterna till denna konvention,
Som önskar förbättra linjekonferenssystemet,
Som inser behovet av en uppförandekod för linjekonferenser, som vinner
allmänt internationellt erkännande,
Som beaktar utvecklingsländernas speciella behov och problem när det
gäller verksamheten hos linjekonferenser som betjänar deras
utrikeshandel,
Som enats om att i koden ge uttryck för följande huvudsyften och
grundprinciper:
a) syftet att främja en ordnad utveckling av den sjöburna
världshandeln;
b) syftet att stimulera utvecklingen av reguljär och effektiv
linjetrafik som motsvarar den aktuella handelns behov;
c) syftet att säkra balans mellan intressen som erbjuder och som
använder linjesjöfartstrafik;
d) principen att konferensernas agerande inte får innebära någon
diskriminering av redare, avlastare eller något lands utrikeshandel;
e) principen att konferenserna håller meningsfulla konsultationer med
avlastarorganisationer, med företrädare för avlastare och med
avlastare i frågor av gemensamt intresse, med deltagande av berörda
myndigheter om dessa så begär;
f) principen att konferenserna bör tillhandahålla intresserade parter
lämplig information om sin verksamhet som är relevant för dessa och
bör publicera relevant information om sin verksamhet,
Har enats om följande:
DEL ETT
KAPITEL 1
DEFINITIONER
Linjekonferens eller konferens
En grupp av två eller flera rederier, som tillhandahåller
internationell linjetrafik för transport av last på viss rutt eller
vissa rutter inom bestämda geografiska gränser och som har ett avtal
eller ett arrangemang, av vad natur det vara månde, inom ramen för
vilket den utför transporter med enhetlig eller gemensam fraktsättning
och eventuella andra överenskomna villkor avseende tillhandahållandet
av linjetrafik.
Nationellt linjerederi
Ett nationellt linjerederi i ett visst land är ett rederi, som har
sitt huvudkontor och faktiska ledning i det landet och som är erkänt
som sådant av det landets behöriga myndighet eller enligt det landets
lag.
Linjerederier som tillhör och drivs av ett företag, med gemensamt
risktagande mellan medlemmar från två eller flera länder och i vars
kapital nationella intressen i dessa länder - allmänna och/eller
enskilda - har en betydande andel och som har sitt huvudkontor och
faktiska ledning i ett av dessa länder, kan erkännas som ett
nationellt linjerederi av behöriga myndigheter i dessa länder.
Tredje-lands linjerederi
Ett rederi när det trafikerar två länder och inte är nationellt
linjerederi i något av dessa länder.
Avlastare
Fysisk eller juridisk person som har inträtt i eller ger tillkänna en
avsikt att inträda i ett kontraktsbundet eller annat arrangemang med
en konferens eller ett linjerederi för transport av gods i vilket han
har ett vinstintresse.
Avlastarorganisation
En sammanslutning eller jämförbar organisation som främjar, företräder
och skyddar avlastares intressen och som är erkänd i denna egenskap av
behörig myndighet eller myndigheter - om dessa finner det önskvärt - i
det land vars avlastare den företräder.
Gods som transporteras av konferensen
Last som transporteras av linjerederier som är medlemmar av en
konferens i enlighet med konferensavtalet.
Behörig myndighet
En regering eller ett organ som av regering eller nationell
lagstiftning utsetts att utöva de funktioner som genom bestämmelserna
i denna kod ålägges sådan myndighet.
Främjande frakt
En frakt som tillkommit för att främja transporten av
icke-traditionell export från vederbörande land.
Speciell frakt
En preferensfrakt, annan än främjande frakt, som kan överenskommas
mellan berörda parter.
KAPITEL II
RELATIONER MELLAN KONFERENSMEDLEMMAR
Artikel 1
MEDLEMSKAP
1. Varje nationellt linjerederi skall ha rätt att vara fullvärdig
medlem av en konferens som betjänar dess lands utrikeshandel, på
villkor att den uppfyller de förutsättningar som anges i artikel 1,
punkt 2. Linjerederier som inte är nationella linjerederier i någon
del av den handel som betjänas av konferensen skall ha rätt att bli
fullvärdiga medlemmar av en sådan konferens på villkor att de
uppfyller de kriterier som anges i artikel 1, punkt 2 och 3, och med
iakttagande av bestämmelserna om lastuppdelning som anges i artikel 2
beträffande tredje-lands linjerederier.
2. Ett linjerederi som ansöker om medlemskap i en konferens skall
bevisa sin förmåga och avsikt - som, under förutsättning att
bestämmelserna i denna paragraf är uppfyllda, kan omfatta användningen
av chartrat tonnage - att driva en reguljär, lämplig och effektiv
trafik under längre tid inom konferensens ram och i överensstämmelse
med konferensavtalet; linjerederiet skall åtaga sig att efterkomma
alla konferensavtalets bestämmelser och villkor och skall - om
konferensavtalet kräver det - deponera en garantisumma för att täcka
varje utestående ekonomisk förpliktelse i händelse av senare utträdde,
avstängning eller uteslutning från medlemskap.
3. Vid behandlingen av en ansökan om medlemskap från ett linjerederi
som inte är nationellt linjerederi i någon del av den handel som
betjänas av den berörda konferensen, skall hänsyn tas till - förutom
bestämmelserna i artikel 1, punkt 2 - bl.a. följande kriterier:
a) den befintliga omfattningen av handeln och dess ökningspotential på
den rutt eller de rutter som trafikeras av konferensen;
b) tonnagets tillräcklighet för den befintliga och framtida
omfattningen av handeln på den rutt eller de rutter som trafikeras av
konferensen;
c) den effekt linjerederiets inträde i konferensen kan antagas få på
konferenstrafikens effektivitet och kvalitet;
d) linjerederiets nuvarande marknadsandel på samma rutt eller rutter
utanför ramen för en konferens; och
e) linjerederiets nuvarande deltagande på samma rutt eller rutter inom
ramen för en annan konferens.
Ovannämnda kriterier skall inte användas så, att de hindrar
tillämpningen av de bestämmelser om marknadsandelar som anges i
artikel 2.
4. En ansökan om medlemskap eller om förnyat medlemskap skall
behandlas skyndsamt och konferensen skall delge sökande beslutet
skyndsamt, och i intet fall senare än sex månader från
ansökningsdatum. Om ett linjerederi nekas medlemskap eller förnyat
medlemskap skall konferensen samtidigt skriftligt ange grunderna för
nekandet.
5. Vid behandlingen av medlemsansökningar skall konferensen överväga
de synpunkter som framförs av avlastare och avlastarorganisationer i
de länder vilkas handel transporteras av konferensen så väl som till
behöriga myndigheters synpunkter, om dessa så begär.
6. Utöver de kriterier för medlemskap som anges i artikel 1, punkt 2,
skall ett linjerederi, som ansöker om förnyat medlemskap, också förete
bevis på att det har fullgjort sina förpliktelser enligt artikel 4,
punkt 1 och 4. Konferensen får göra en särskild utredning om
omständigheterna när linjerederiet lämnade konferensen.
Artikel 2
MARKNADSANDELAR
1. Varje linjerederi som beviljas medlemskap i en konferens skall ha
avgångs- och lastningsrättigheter i den trafik som konferensen
betjänar.
2. Om en konferens driver en pool, skall alla linjerederier, som är
medlemmar av den konferens som betjänar den trafik som omfattas av
poolen, ha rätt att delta i poolen.
3. Vid fastställandet av vilken andel i trafiken som medlemslinjerna
skall ha rätt att uppnå, skall de nationella linjerederierna - oavsett
deras antal - i varje land anses som en enda grupp av linjerederier
för det landet.
4. Vid fastställandet av andel i trafiken inom en pool för
individuella medlemsrederier och/eller grupper av nationella
linjerederier i enlighet med artikel 2, punk 2, skall följande
principer angående deras rätt till marknadsandel i den av konferensen
utförda trafiken iakttas, om inte annat ömsesidigt överenskommits:
a) den nationella gruppen av linjerederier från vart och ett av två
länder där utrikeshandel dem emellan transporteras av konferensen
skall ha rätt till lika andel i den frakt och den transportvolym som
uppkommer av deras inbördes utrikeshandel och som hanteras av
konferensen;
b) tredje-lands linjerederier, om sådana deltar i konferensen, skall
ha rätt att uppnå en betydande andel, såsom 20 %, i den frakt och den
transportvolym som hänför sig till denna handel.
5. Om det i något av de länder vars handel betjänas av en konferens
inte finns några nationella linjerederier som deltar i transporten av
denna handel, skall den andel i trafiken, till vilken detta lands
nationella sjöfartslinje skulle vara berättigad enligt artikel 2,
punkt 4, fördelas på de individuella medlemslinjer som deltar i
trafiken i proportion till deras respektive marknadsandelar.
6. Om ett lands nationella linjerederier beslutar att inte utnyttja
hela sin andel i trafiken, skall den del av deras andel i trafiken som
de inte utnyttjar fördelas bland de enskilda linjerederier i
konferensen som deltar i trafiken i proportion till deras respektive
andelar.
7. Om de nationella linjerederierna från berörda länder inte deltar i
trafiken mellan dessa länder som omfattas av en konferens, skall de
andelar i trafiken mellan dessa länder som transporteras av
konferensen tilldelas linjerederier i konferensen från tredje-länder
genom kommersiella förhandlingar mellan dessa rederier.
8. Nationella linjerederier i en konferens från en region i början
eller i slutet av den konferensens trafikrelation får genom ömsesidig
överenskommelse omfördela mellan sig de andelar i trafiken som
tilldelats dem, i enlighet med artikel 2, punkt 4-7.
9. På villkor att bestämmelserna i artikel 2, punkt 4-8, angående
enskilda linjerederiers eller grupper av linjerederiers andelar i
trafiken iakttas, skall pool- eller trafikandelsöverenskommelser ses
över periodiskt av konferensen på intervaller som skall vara
fastställda i dessa överenskommelser och i enlighet med kriterier som
skall vara angivna i konferensavtalet.
10. Tillämpningen av denna artikel skall börja så snart som möjligt
efter denna konventions ikraftträdande och skall vara fullbordad inom
en övergångsperiod som under inga förhållanden får överstiga två år,
med hänsyn tagen till den särskilda situationen inom var och en av de
aktuella trafikrelationerna.
11. Linjerederier som är medlemmar av en konferens skall ha rätt att
använda chartrade fartyg för att uppfylla sina förpliktelser i
konferensen.
12. Kriterierna för fördelning och revision av andelar som anges i
artikel 2, punkt 1-11, skall tillämpas när det - i frånvaro av en
pool - existerar avtal om anlöp, avgång och/eller någon annan form av
överenskommelse om lasttilldelning.
13. Där inga överenskommelser om pool, anlöp, avgång eller annan
marknadsdelning existerar inom en konferens, kan varje grupp av
nationella linjerederier som är medlemmar av konferensen begära att
poolöverenskommelser skall införas med avseende på trafiken mellan
deras länder som omfattas av konferensen, i enlighet med
bestämmelserna i artikel 2, punkt 4; eller de kan alternativt begära
att antalet avgångar skall anpassas så, att de säkerställer möjlighet
för dessa linjerederier att åtnjuta väsentligen samma rättigheter till
marknadsandel i konferenstrafiken mellan dessa två länder, som de
skulle ha åtnjutit enligt bestämmelserna i artikel 2, punkt 4. Varje
sådan begäran skall granskas och avgöras av konferensen. Om det inte
mellan konferensens medlemmar uppnås någon överenskommelse om
inrättande av någon sådan pool eller reglering av antalet avgångar,
skall grupper av nationella linjerederier i länderna i början och i
slutet av trafikrelationen ha möjlighet att genom majoritetsbeslut
besluta om inrättandet av en sådan pool eller om reglering av antalet
avgångar. Denna fråga skall avgöras inom loppet av en period som inte
överstiger sex månader från mottagandet av begäran.
14. I händelse av oenighet mellan de nationella linjerederierna i
länderna i början eller i slutet av den trafikrelation som betjänas av
konferensen med avseende på huruvida en pool skall införas eller ej,
kan de begära reglering inom konferensens ram av antalet avgångar så,
att de säkerställer möjlighet för dessa linjerederier att åtnjuta
väsentligen samma rättigheter till marknadsandel i konferenstrafiken
mellan dessa två länder, som de skulle ha åtnjutit enligt
bestämmelserna i artikel 2, punkt 4. För det fall att det inte finns
några nationella linjerederier i det ena av de länder vilkas handel
betjänas av konferensen, kan det andra landets nationella linjerederi
eller linjerederier göra samma begäran. Konferensen skall göra sitt
yttersta för att tillmötesgå denna begäran. Om emellertid denna
begäran inte tillmötesgås, får behöriga myndigheter i länderna i
början och i slutet av trafikrelationen ta upp frågan om de så önskar
och tillkännege sina synpunkter till berörda parter för deras
övervägande. Om ingen överenskommelse uppnås, skall tvisten avgöras i
enligt med den i denna kod fastställda ordningen.
15. Andra linjerederier som är medlemmar av en konferens kan också
begära införande av överenskommelse om pool eller reglering av antalet
avgångar, och denna begäran skall behandlas av konferensen i enlighet
med tillämpliga bestämmelser i denna kod.
16. En konferens skall se till att varje poolavtal inom konferensen
anger lämpliga åtgärder för den händelse att ett linjerederi i
konferensen avvisar last av varje annan orsak än att avlastaren
tillhandahåller godset för sent. Ett sådant avtal skall ange att ett
fartyg med obokat utrymme, som går att använda, tillåts transportera
lasten även om det linjerederiets marknadsandel i poolen överskrids,
om lasten i annat fall inte blir avsänd eller försenas längre än en av
konferensen fastställd period.
17. Bestämmelserna i artikel 2, punkt 1-16, gäller alla varor, oavsett
deras ursprung, deras destination eller den användning för vilken de
avses, med undantag av militär utrustning för nationella
försvarsändamål.
Artikel 3
BESLUTSORDNING
Den beslutsordning som ett konferensavtal innehåller skall grundas på
principen om alla fullvärdiga medlemmars likhet; denna ordning skall
säkerställa att röstningsreglerna inte hindrar en ordnad verksamhet i
konferensen och i den handel den betjänar, samt skall ange de frågor
vilka skall avgöras enhälligt. Emellertid kan ett beslut i frågor som
har angetts i ett konferensavtal och som berör handeln mellan två
länder inte fattas utan samtycke av de nationella linjerederierna i
dessa två länder.
Artikel 4
SANKTIONER
1. Ett linjerederi som är konferensmedlem skall vara berättigad att -
med beaktande av de bestämmelser om utträde som ingår i poolavtal
och/eller i avtal om lastdelning - utan att ådra sig straff frigöra
sig från konferensavtalets villkor efter tre månaders uppsägning, om
inte konferensavtalet fastställt en annan tidsperiod; linjerederiet
skall dock vara förpliktat att fram till dagen för sitt utträde
fullgöra sina åligganden som konferensmedlem.
2. En konferens får - efter varsel enligt regler som skall vara
angivna i konferensavtalet - avstänga eller utesluta en medlem som
visar allvarlig brist i uppfyllandet av konferensavtalets villkor.
3. Ingen uteslutning eller avstängning skall verkställas förrän
skriftligt besked om orsakerna därför har getts och varje tvist
avgjorts så som anges i kapitel VI.
4. Efter utträde eller uteslutning skall vederbörande linjerederi vara
förpliktat att betala sin del av konferensens utestående finansiella
förpliktelser fram till datum för sitt utträde eller uteslutning. I
händelse av utträde, avstängning eller uteslutning skall linjerederiet
inte befrias från sina egna finansiella förpliktelser enligt
konferensavtalet eller från någon av sina förpliktelser gentemot
avlastare.
Artikel 5
EGENKONTROLL
1. En konferens skall antaga och hålla aktuell en åskådlig
förteckning, vilken skall vara så täckande som möjligt, på handlingar
som anses som missbruk av och/eller brott mot konferensavtalet, och
skall för att undersöka dem tillhandahålla ett effektivt
egenkontrollsystem med särskilda bestämmelser som kräver;
a) fastställande av straff eller strafflatituder - som är relaterade
till svårighetsgrad - för missbruk eller brott;
b) undersökning och opartisk granskning på begäran av konferensen
eller annan berörd part, utförd av person eller organ som är obundet i
förhållande till de linjerederier som är medlemmar av konferensen och
dessas dotterbolag, av reglering av klagomål och/eller beslut med
anledning av klagomål avseende missbruk eller brott;
c) rapportering, på begäran, om åtgärder vidtagna efter klagomål mot
missbruk och/eller brott, och på grundval av anonymitet för berörda
parter, till behöriga myndigheter i de länder vilkas handel betjänas
av konferensen och i de länder vilkas linjerederier är medlemmar av
konferensen.
2. Linjerederier och konferenser har rätt till fullödigt samarbete
från avlastare och avlastarorganistioner i sin kamp mot missbruk och
brott.
Artikel 6
KONFERENSAVTAL
Alla konferensavtal, avtal om pooler och om rättigheter till anlöp och
avgångar samt ändringar till sådana avtal eller andra dokument, som
direkt hänför sig till avtalen och påverkar dem, skall på begäran
tillställas behöriga myndigheter i de länder vilkas handel betjänas av
konferensen och i de länder vilkas linjerederier är medlemmar av
konferensen.
KAPITEL III
FÖRHÅLLANDE TILL AVLASTARNA
Artikel 7
LOJALITETSARRANGEMANG
1. De linjerederier som är konferensmedlemmar har rätt att upprätta
och vidmakthålla lojalitetsarrangemang med avlastare, vilkas form och
innehåll skall göras till föremål för konsultation mellan konferensen
och avlastarorganisationer eller företrädare för avlastare. Dessa
lojalitetsarrangemang skall ge garantier som tydligt anger avlastarnas
och konferensmedlemmarnas rättigheter. Dessa arrangemang skall grundas
på kontraktsystemet eller vilket annat system som helst som också är
lagligt.
2. Oavsett vilka lojalitetsarrangemang som än träffas, skall den frakt
som skall tillämpas för lojala avlastare fastställas inom ett bestämt
procentområde av den frakt som tillämpas för övriga avlastare. När en
ändring av rabattsatserna förorsakar en ökning av de frakter som
debiteras avlastare, kan ändringen tillämpas först efter 150 dagars
varsel till dessa avlastare eller i enlighet med regional praxis
och/eller avtal. Tvister i samband med en ändring av dessa
rabattsatser skall avgöras så som föreskrivits i
lojalitetsarrangemanget.
3. Lojalitetsarrangemangens bestämmelser skall innehålla garantier som
tydligt anger rättigheter och skyldigheter för avlastare och för
linjerederier, som är medlemmar av konferensen, bl.a. i
överensstämmelse med följande föreskrifter:
a) avlastarens skyldigheter hänför sig till last vars transport
kontrolleras av honom eller av honom beroende bolag eller dotterbolag
eller av hans speditör i enlighet med försäljningskontraktet för de
aktuella varorna, varvid förutsätts att avlastaren inte, medelst
undanflykter, kryphål eller mellanhand, får försöka omdirigera last i
strid mot hans förpliktelser enligt lojalitetsarrangemanget;
b) när det finns ett lojalitetskontrakt skall omfattningen av faktiskt
eller fastställts skadestånd och/eller straff framgå av detta.
Emellertid kan linjerederier, som är konferensmedlemmar, besluta att
fastställa ett lägre skadestånd eller att avstå från skadestånd. I
varje fall får det skadestånd, som skall betalas av avlastaren enligt
kontraktet, inte vara högre än frakten för den last det handlar om,
beräknad efter den i kontraktet angivna frakten;
c) avlastaren skall ha rätt att återfå fullständig lojalitetsstatus om
han fullgör de villkor som fastställts av konferensen, vilka skall
anges i lojalitetsarrangemanget;
d) lojalitetsarrangemanget skall ange:
i) en förteckning på laster, vilken kan inkludera bulklast
transporterad utan märkning eller räkning, som är särskilt undantagna
från lojalitetsarrangemanget;
ii) fastställande av de omständigheter under vilka annan last än sådan
som avses under i) ovan anses undantagen från omfattningen av
lojalitetsarrangemanget;
iii) metod för avgörande av tvister som uppstår med anledning av
lojalitetsarrangemanget;
iv) föreskrifter om upphörande av lojalitetsarrangemanget på begäran
av endera avlastaren eller konferensen, utan straff, efter utgången av
en fastställd uppsägningsperiod, varvid uppsägningen skall ske
skriftligen; och
v) villkoren för meddelande av dispens.
4. Om en tvist uppstår mellan en konferens och en
avlastarorganisation, företrädare för avlastare och/eller avlastare om
ett föreslaget lojalitetsarrangemangs form eller villkor, kan endera
parten hänskjuta frågan för avgörande enligt tillämpligt förfarande
som anges i denna kod.
Artikel 8
DISPENS
1. Konferenserna skall, genom föreskrifter i lojalitetsarrangemangen,
förplikta sig att snabbt granska och avgöra avlastarnas
dispensansökningar samt skall om dispens vägras, skriftligen meddela
skälen härför, om så begärs. Skulle en konferens underlåta att - inom
en i lojalitetsarrangemanget angiven period - bekräfta tillräckligt
utrymme för att transportera en avlastares last inom en period som
likaledes anges i lojalitetsarrangemanget, skall avlastaren ha rätt
att utan att ådraga sig straff använda vilket fartyg som helst för
lasten i fråga.
2. I hamnar där konferenstransporter arrangeras endast om ett angivet
lastminimum finns tillgängligt, (dvs. efter anmaning) skall avlastarna
automatiskt ha rätt att - utan att äventyra sin lojalitetsstatus -
använda vilket tillgängligt fartyg som helst för transporten av deras
last, om linjerederiet antingen inte angör hamnen trots vederbörlig
avisering från avlastarnas sida eller inte inom överenskommen tid
besvarar avlastarnas avisering.
Artikel 9
TILLGÅNG TILL TARIFFER OCH TILLHÖRANDE VILLKOR OCH/ELLER REGLER
Tariffer, tillhörande villkor och regler samt varje ändring därav
skall på begäran tillhandahållas avlastare, avlastarorganisationer och
andra berörda parter till ett rimligt pris, och de skall finnas
tillgängliga för granskning på linjerederiers och deras agenters
kontor. De skall ange alla villkor rörande tillämpningen av frakter
och rörande transporter av varje last vilken omfattas av dessa.
Artikel 10
ÅRLIGA RAPPORTER
Konferenserna skall årligen tillställa avlastarorganisationer eller
företrädare för avlastare rapporter om sin verksamhet ägnade att ge
allmän information av intresse för dem, inklusive aktuell information
och konsultationer som hållits med avlastare och
avlastarorganisationer, om vidtagna åtgärder angående klagomål, om
ändringar i konferensens sammansättning och om väsentligare ändringar
av service, tariffer och transportvillkor. Sådana årsrapporter skall
på begäran tillställas behöriga myndigheter i de länder vilkas handel
betjänas av vederbörande konferens.
Artikel II
KONSULTATIONSFÖRFARANDE
1. Konsultationer i frågor av gemensamt intresse skall hållas mellan
en konferens, avlastarorganisationer, företrädare för avlastare och,
där så är möjligt, avlastare, som kan vara utsedda för detta ändamål
av den behöriga myndigheten om denna finner det önskvärt. Dessa
konsultationer skall äga rum närhelst så begärs av någon av de
ovannämnda parterna. Behöriga myndigheter skall ha rätt att på begäran
delta fullt ut i konsultationerna; detta betyder emellertid inte att
de deltar i beslutsfattande.
2. Bl.a. följande frågor kan vara föremål för konsultationer:
a) ändringar i allmänna tariffvillkor och i tillhörande regler;
b) ändringar i den allmänna nivån för tariffrakter och i frakter för
viktigare handelsvaror;
c) främjande och/eller särskilda frakter;
d) införande av tilläggsavgifter och ändringar i dessa;
e) lojalitetsarrangemang, deras upprättande eller ändringar i deras
form och allmänna villkor;
f) ändringar i tariffernas klassificering av hamnar;
g) förfarande vid avlastarnas tillhandahållande av nödvändig
information rörande den väntade volymen och arten av deras laster;
och
h) avlämnande av last för transport och kraven angående varsel om att
en last finns tillgänglig.
3. I den utsträckning de faller inom en konferens verksamhetsram kan
även följande frågor bli föremål för konsultation:
a) drift av lastinspektionsverksamhet;
b) ändringar i trafikmönstret;
c) effekterna av införandet av ny teknologi i lasttransporten,
särskilt övergång till enhetslaster med därav följande minskning av
konventionell trafik eller förlust av direkttrafik; och
d) sjötransporternas anpassning och kvalitet, inklusive inverkan av
avtal om arrangemang för pooler, anlöp eller avgång på tillgången på
sjötransporter och på de frakter till vilka sjötransporterna
tillhandahålls; ändringar i de områden inom vilka transporter utföres
och i regelbundenheten i anlöp av konferensfartyg.
4. Konsultationer skall hållas innan slutliga beslut fattas, såvida
inte annat föreskrives i denna kod. Avsikt att ta beslut i frågor som
anges i artikel 11, punkt 2 och 3, skall förhandsaviseras. Där detta
är omöjligt, må brådskande beslut tagas i avvaktan på att
konsultationer skall hållas.
5. Konsultationer skall börja utan obefogad försening och i vart fall
inom en maximiperiod fastställd i konferensavtalet eller, i frånvaro
av en sådan bestämmelse i avtalet, inte senare än 30 dagar efter
mottagande av förslag om konsultationer, såvida inte andra
tidsperioder föreskrives i denna kod.
6. När konsultationer hålls, skall parterna göra sitt yttersta för att
tillhandahålla relevant information, hålla diskussioner i rätt tid och
klarlägga förhållanden i syfte att finna lösningar på aktuella
problem. De inblandade parterna skall beakta varandras synpunkter och
problem och sträva efter att uppnå avtal som är anpassade till deras
kommersiella livskraft.
KAPITEL IV
FRAKTER
Artikel 12
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BESLUT OM FRAKTER
När beslut skall tas i frågor om tariffpolitik i alla de fall, som
nämns i denna kod, skall, om ej annat föreskrives, följande punkter
beaktas:
a) frakter skall sättas på så låg nivå som är praktiskt möjligt från
kommersiell synpunkt och skall medge en skälig vinst för redarna;
b) konferensens driftkostnader skall som regel beräknas för en
rundresa, varvid fartygens ut- och återresor betraktas som en helhet.
Där så är lämpligt bör ut- och återresan beaktas separat. Frakterna
skall sättas med hänsyn till bl.a. lastarnas art, det inbördes
förhållandet mellan lastens vikt och mått liksom också lastens värde;
c) vid fastställande av främjande och/eller särskilda frakter för
bestämda varor skall hänsyn tas till handelsvillkoren för dessa varor
i de länder som betjänas av konferensen, särskilt u-länder och
kustlösa länder.
Artikel 13
KONFERENSTARIFFER OCH KLASSIFICERING AV TARIFFRAKTER
1. Konferenstariffer skall inte göra orättvis skillnad mellan
avlastare i samma situation. Linjerederier, som är medlemmar av en
konferens, skall strikt hålla sig till de frakter, regler och villkor
som anges i tarifferna och i andra publicerade giltiga
konferensdokument, samt även varje särskilt arrangemang som tillåts
enligt denna kod.
2. Konferenstariffer skall avfattas enkelt och klart och innehålla så
få klasser/kategorier som möjligt, beroende på transporternas
speciella behov, samt ange den särskilda frakten för varje vara och,
där så är lämpligt, för varje klass/kategori; för att underlätta
sammanställning och analys av statistik skall de också - där så är
praktiskt möjligt - ange varans motsvarande tillämpliga kodnummer
enligt Standard International Trade Classification, Brussels Tariff
Nomenclature eller annan nomenklatur som kan ha antagits
internationellt; klassificering av varor i tarifferna skall, så långt
praktiskt genomförbart, utarbetas i samarbete med
avlastarorganisationerna och berörda nationella och internationella
organisationer.
Artikel 14
ALLMÄNNA FRAKTHÖJNINGAR
1. En konferens skall minst 150 dagar i förväg, eller i enlighet med
praxis och/eller avtal, avisera avlastarorganisationer eller
företrädare för avlastare och/eller avlastare samt, där så erfordras,
behöriga myndigheter i de länder vilkas handel betjänas av konferensen
om sin avsikt att genomföra en allmän höjning av frakter med angivande
av höjningens storlek, datum för genomförandet och de orsaker som
motiverar den föreslagna höjningen.
2. På begäran, som skall framföras inom en överenskommen tidsperiod
efter mottagande av aviseringen, av någon av de parter som därtill
berättigats enligt denna kod skall konsultationer i enlighet med
tillämpliga bestämmelser i denna kod påbörjas inom en fastställd
tidsperiod vilken inte får överstiga 30 dagar eller efter vad tidigare
överenskommits mellan berörda parter; konsultationerna skall hållas
med avseende på grunderna för och storleken av den föreslagna
höjningen och datum för dess genomförande.
3. En konferens kan, för att påskynda konsultationer, eller skall, på
begäran av någon av de parter som i enlighet med denna kod är
berättigade att deltaga i konsultationer om allmänna frakthöjningar,
där så är görligt, inom rimlig tid före konsultationerna, tillställa
de deltagande parterna en rapport från oberoende revisorer med gott
anseende som innefattar - i de fall då de parter som begärt
konsultationerna godtar den som en av grunderna för konsultationerna -
en sammanlagd analys av de data rörande gällande kostnader och
intäkter vilka enligt konferensens åsikt nödvändiggör en höjning av
frakterna.
4. Om avtal uppnås som ett resultat av konsultationerna, skall
frakthöjningen träda i kraft från den dag som angavs i aviseringen
enligt artikel 14, punkt 1, om inte ett senare datum överenskommits
mellan de berörda parterna.
5. Om inget avtal uppnås inom 30 dagar från aviseringen enligt artikel
14, punkt 1, skall, med iakttagande av i denna kod föreskrivet
förfarande, frågan omedelbart hänskjutas till internationell
obligatorisk förlikning i enlighet med kapitel VI. Förlikningsmännens
rekommendation skall, om den antages av de berörda parterna, bli
bindande för dem och tillämpas med beaktande av bestämmelserna i
artikel 14, punkt 9, med verkan från det datum som anges i
förlikningsmännens rekommendation.
6. Med iakttagande av bestämmelserna i artikel 14, punkt 9, kan en
konferens tillämpa en allmän höjning av frakterna i avvaktan på
förlikningsmännens rekommendation. När de gör sin rekommendation skall
förlikningsmännen ta hänsyn till storleken av den av konferensen
företagna, ovannämnda höjningen och till den period under vilken den
har varit i kraft. I händelse av att konferensen förkastar
förlikningsmännens rekommendation, skall avlastare och/eller
avlastarorganisationer ha rätt att efter lämpligt varsel anse sig
själva obundna av något som helst arrangemang eller annat kontrakt med
den konferensen, som kan hindra dem från att använda icke-
konferensanslutna linjerederier. Om det föreligger ett
lojalitetsarrangemang, skall avlastare och/eller
avlastarorganisationer inom en period av 30 dagar varsla att de inte
längre anser sig bundna av detta arrangemang, varvid varslet skall
gälla från det datum som anges däri, och i lojalitetsarrangemanget
skall en period av minst 30 och högst 90 dagar vara anslagen för detta
ändamål.
7. En innehållen rabatt, som tillkommer avlastaren och som har
hopsamlats av konferensen, skall inte kvarhållas eller konfiskeras av
konferensen som ett resultat av en handling vilken avlastaren
företagit i enlighet med artikel 14, punkt 6.
8. Om ett lands handel, som på en viss rutt transporteras av
linjerederier som är medlemmar av en konferens, företrädesvis består
av en eller några få basvaror, skall varje höjning av frakten på en
eller flera av dessa varor anses som en allmän frakthöjning, och
tillämpliga bestämmelser i denna kod skall gälla.
9. Konferenserna bör genomföra varje allmän frakthöjning med giltighet
enligt denna kod för en bestämd minimiperiod, varvid de alltid skall
beakta reglerna om tilläggsavgifter och om anpassning av frakter som
följd av förändringar i växelkurserna. Den period, under vilken en
allmän frakthöjning skall tillämpas, är en fråga som bör behandlas vid
konsultationer förda i enlighet med artikel 14, punkt 2, men om inte
annat överenskommes mellan de berörda parterna under konsultationerna,
skall minimiperioden - mellan den dag då en allmän frakthöjning träder
i kraft och dagen för avisering enligt artikel 14, punkt 1, av nästa
allmänna frakthöjning - inte understiga 10 månader.
Artikel 15
FRÄMJANDE FRAKTER
1. Konferenserna bör införa främjande frakter på icke-traditionella
exportvaror.
2. All nödvändig och rimlig information, som motiverar behovet av en
främjande frakt skall föreläggas konferensen av de berörda avlastarna,
avlastarorganistionerna eller företrädare för avlastare.
3. Ett särskilt förfarande skall införas för att beslut gällande
ansökningar om främjande frakter skall kunna fattas inom 30 dagar från
den dag då man mottog sådan information, såvida inte annat ömsesidigt
överenskommits. En klar åtskillnad skall göras mellan detta förfarande
och det allmänna förfarandet vid en undersökning av möjligheten att
reducera frakten på andra varor eller att undantaga dem från
höjningar.
4. Konferensen skall tillhandahålla avlastare och/eller
avlastarorganisationer, samt på begäran regeringar och/eller andra
behöriga myndigheter i de länder vilkas handel betjänas av
konferensen, information angående förfarandet vid behandling av
ansökningar om främjande frakter.
5. En främjande frakt skall normalt etableras för en period av 12
månader, om inte annat ömsesidigt överenskommits mellan de berörda
parterna. Före periodens utgång skall den främjande frakten åter
granskas på begäran av den berörda avlastaren och/eller
avlastarorganisationen, varvid det ankommer på avlastaren och/eller
avlastarorganisationen att på begäran av konferensen visa att det är
motiverat att fortsätta med denna frakt efter inledningsperioden.
6. Vid behandlingen av en ansökan om en främjande frakt kan
konferensen ta hänsyn till att frakten, även om den skall främja
exporten av den icke-traditionella vara för vilken den är sökt,
sannolikt inte skapar väsentliga konkurrensstörningar i exporten av en
liknande vara från något annat land som betjänas av konferensen.
7. Främjande frakter är inte undantagna från tilläggsavgift eller
varlutaanpassningsfaktor i enlighet med artiklarna 16 och 17.
8. Varje linjerederi, som är medlem av en konferens och som betjänar
aktuella hamnar i konferenstrafiken skall ta emot och inte utan
rimliga skäl vägra en rättvis andel last för vilken en främjande frakt
har införts av konferensen.
Artikel 16
TILLÄGGSAVGIFTER
1. Tilläggsavgifter, som införs av en konferens för att täcka
plötsliga eller icke-normala ökningar av kostnader eller
intäktsbortfall, skall anses som tillfälliga. De skall reduceras i
anslutning till förbättringar i den situation eller de omständigheter
som de avsågs möta, och skall avskaffas med beaktande av artikel 16,
punkt 6, så snart som den situation eller de omständigheter som
påkallade deras införande upphört att råda. Detta skall anges vid
tidpunkten för deras införande, så långt möjligt tillsammans med en
beskrivning av den förändring i situationen eller omständigheterna som
kommer att medföra deras ökning, minskning eller avskaffande.
2. Tilläggsavgifter som pålagts last på väg till eller från en viss
hamn skall likaledes anses som tillfälliga och skall likaledes ökas,
minskas eller avskaffas, med beaktande av artikel 16, punkt 6, när
situationen i denna hamn ändras.
3. Innan någon tilläggsavgift införs - vare sig generell eller
gällande endast en viss hamn - skall varsel lämnas och, på begäran,
konsultationer hållas i enlighet med förfarandet i denna kod mellan
den berörda konferensen och de andra parter som direkt påverkas av
tilläggsavgiften och som enligt föreskrift i denna kod är berättigade
till att deltaga i sådana konsultationer, utom när exceptionella
omständigheter motiverar omedelbart påläggande av tilläggsavgiften. I
sådana fall där en tilläggsavgift har lagts på utan föregående
konsultation, skall på begäran konsultationer hållas så snart som
möjligt därefter. Före sådana konsultationer skall konferenserna
framlägga de fakta som enligt deras åsikt motiverar att läggsavgiften
läggs på.
4. Om inte parterna överenskommer annorlunda, skall, om inte inom en
period av 15 dagar efter mottagandet av varsel enligt artikel 16,
punkt 3, överenskommelse om tilläggsavgiften uppnåtts mellan de
berörda parter som åsyftas i artikeln tillämpliga föreskrifter i denna
kod om biläggande av tvister få råda. Om inte de berörda parterna
överenskommer annorlunda, får tilläggsavgiften emellertid läggas på i
avvaktan på tvistens biläggande, om tvisten fortfarande är olöst vid
slutet av en period av 30 dagar efter mottagandet av ovannämnda
varsel.
5. I händelse av att en tilläggsavgift läggs på under exceptionella
omständigheter utan föregående konsultation enligt föreskrifterna i
artikel 16, punkt 3, och om ingen överenskommelse uppnås under
efterföljande konsultationer, skall tillämpliga regler i denna kod för
biläggande av tvister få råda.
6. Ekonomisk förlust som linjerederier, som är konferensmedlemmar,
åsamkas som ett resultat av försening - på grund av konsultationer
och/eller förfaranden för lösande av tvister angående pålägg av
tilläggsavgifter i enlighet med föreskrifterna i denna kod - i
förhållande till det datum från vilket tilläggsavgifter i enlighet med
föreskrifterna i denna kod skulle ha pålagts på grund av varsel enligt
artikel 16, punkt 3, kan kompenseras genom motsvarande förlängning av
tilläggsavgiftens tillämpningstid före dess avskaffande. Omvänt gäller
att om det senare som ett resultat av konsultationer eller andra
förfaranden fastställda i denna kod, fastslås och överenskommes att en
tilläggsavgift pålagd av en konferens är obefogad eller omåttlig,
skall - om annan överenskommelse ej föreligger - uppburna belopp eller
den för höga andelen av sådant belopp fastställda som anges ovan,
återbetalas till berörda parter, om dessa så begär, inom 30 dagar
efter framställningen av en sådan begäran.
Artikel 17
VALUTAKURSÄNDRINGAR
1. Ändringar i valutakurser, inklusive formell devalvering eller
revalvering, som leder till ändringar i de sammanlagda
driftkostnaderna och/eller intäkterna för linjerederier som är
konferensmedlemmar, och som sammanhänger med deras verksamhet inom
konferensen, utgör ett giltigt skäl att införa en
valutaanpassningsfaktor i frakterna eller för en ändring av dessa.
Anpassningen eller ändringen skall företas på ett sådant sått att -
så långt möjligt - respektive medlemsrederier sammanlagt vare sig gör
förluster eller vinster som ett resultat av anpassningen eller
ändringen. Anpassningen eller ändringen kan ta formen av
valutatilläggsavgifter eller rabatter eller av ökningar eller
minskningar av frakten.
2. Sådana anpassningar eller ändringar skall varslas i
överensstämmelse med regional sedvänja, där sådan sedvänja finns;
därtill skall i överensstämmelse med föreskrifterna i denna kod
konsultationer hållas mellan den berörda konferensen och de andra
parter som detta direkt angår och som enligt denna kod är berättigade
att deltaga i konsultationer, utom i de undantagsfall som kräver ett
omedelbart införande av valutaanpassningsfaktorn eller fraktändringen.
I den händelse detta har gjorts utan föregående konsultationer skall
konsultationer hållas så snart som möjligt därefter. Konsultationerna
bör gälla valutaanpassningsfaktorns eller fraktändringens tillämpning,
storlek och datum för införande, varvid samma förfarande skall gälla
som föreskrivs i artikel 16, punkt 4 och 5, med avseende på
tilläggsavgifter. Sådana konsultationer bör äga rum och avslutas inom
en period som inte får överstiga 15 dagar från den dag då avsikten att
tillämpa en valutatilläggsavgift eller företaga en fraktändring
tillkännages.
3. Om konsultationerna inte inom 15 dagar leder till att en
överenskommelse uppnås, skall tillämpliga föreskrifter för biläggande
av tvister givna i denna kod följas.
4. Bestämmelserna i artikel 16, punkt 6, skall med erforderliga
korrigeringar tillämpas på varlutaanpassningsfaktorer och
fraktändringar som behandlas i denna artikel.
KAPITEL V
ÖVRIGA FRÅGOR
Artikel 18
"FIGHTING SHIPS"
Konferensmedlemmar får inte använda sig av "fighting ships" i
konferenstrafiken för att utesluta, hindra eller försvaga konkurrensen
genom att driva bort ett linjerederi som inte är medlem av konferensen
från trafiken.
Artikel 19
TRAFIKANPASSNING
1. Konferenser skall vidtaga nödvändiga och lämpliga åtgärder för att
säkerställa att deras medlemmar tillhandahåller regelbunden,
tillräcklig och effektiv trafik med erforderlig turtäthet på de rutter
de trafikerar och skall ordna trafiken så att man i görligaste mån
undviker såväl anhopning av fartyg som långa uppehåll mellan avgångar.
Konferenser skall också överväga alla särskilda åtgärder som är
nödvändiga när det gäller att inrätta trafiken med hänsyn till
säsongmässiga variationer i lastmängd.
2. Konferenser och andra parter, som enligt denna kod är berättigade
att deltaga i konsultationer, inklusive behöriga myndigheter om de så
önskar, bör i nära samarbete övervaka efterfrågan på lastutrymme,
trafikens tillräcklighet och lämplighet och - i synnerhet -
möjligheterna att rationalisera trafiken och öka dess effektivitet.
Vinster som uppstår genom rationaliseringar av trafiken skall rättvist
återspeglas i fraktnivån.
3. När det gäller hamnar som konferensen trafikerar endast om
lastmängden uppgår till ett angivet minimum, skall detta minimum anges
i tariffen. Avlastarna skall ge lämplig varsel om att en sådan
lastmängd finns tillgänglig.
Artikel 20
HUVUDKONTOR FÖR EN KONFERENS
En konferens skall som regel inrätta sitt huvudkontor i ett land, vars
handel betjänas av konferensen, om inte annat överenskommes av de
linjerederier som är medlemmar av konferensen.
Artikel 21
REPRESENTATION
Konferensen skall ha lokal representation i alla länder som de
trafikerar, men där praktiska skäl talar emot det kan regional
representation inrättas. Representanternas namn och adress skall
finnas lätt tillgängliga, och representanterna skall säkerställa att
avlastarna och konferenserna skyndsamt får del av varandras synpunkter
för att få fram snabba beslut. När en konferens anser det
ändamålsenligt skall den sörja för att rätten att fatta beslut i
lämplig omfattning delegeras till representanterna.
Artikel 22
INNEHÅLL I KONFERENSAVTAL, AVTAL OM MARKNADSDELNING OCH
LOJALITETSARRANGEMANG
Konferensavtal, avtal om marknadsdelning samt lojalitetsarrangemang
skall vara i överensstämmelse med tillämpliga krav i denna kod men får
innefatta sådana andra föreskrifter som kan avtalas vilka inte står i
strid med denna kod.
DEL TVÅ
KAPITEL VI
FÖRESKRIFTER OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR BILÄGGANDE AV TVISTER
A. ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER
Artikel 23
1. Föreskrifterna i detta kapitel skall tillämpas närhelst en tvist
uppkommer rörande tillämpningen eller verkställandet av
föreskrifterna i denna kod mellan följande parter:
a) en konferens och ett linjerederi;
b) linjerederierna som är medlemmar av en konferens;
c) en konferens eller ett linjerederi som är medlem därav och en
avlastarorganisation eller företrädare för avlastare eller avlastare;
och
d) två eller flera konferenser.
I detta kapitel skall med beteckningen "part" förstås de ursprungliga
parterna i tvisten såväl som tredje parter som har anslutit sig till
förhandlingarna i enlighet med artikel 34, stycke a.
2. Tvister mellan linjerederier under samma flagg, såväl som mellan
organisationer som hör hemma i samma land, skall biläggas inom ramen
för detta lands nationella jurisdiktion, om inte detta skapar
allvarliga svårigheter i uppfyllandet av föreskrifterna i denna kod.
3. Parterna i en tvist skall i första hand försöka att bilägga den
genom meningsutbyte eller direkta förhandlingar med målsättningen att
finna en ömsesidigt tillfredsställande lösning.
4. Tvister mellan de parter som anges i artikel 23, punkt 1,
angående:
a) att ett nationellt linjerederi vägrats inträde i en konferens, som
betjänar det linjerederiets hemlands utrikeshandel;
b. att ett tredje-lands linjerederi vägrats inträde i en konferens;
c) uteslutning ur en konferens;
d) bristande överensstämmelse mellan ett konferensavtal och denna
kod;
e) en allmän höjning av frakter;
f) tilläggsavgifter;
g) ändringar i frakter eller införandet av valutaanpassningsfaktor på
grund av valutakursändringar;
h) marknadsandelar; och
i) formen och villkoren för föreslagna lojalitetsarrangemang,
som inte har lösts genom meningsutbyte eller direkta förhandlingar,
skall, på begäran av part i tvisten, hänskjutas till internationell
obligatorisk förlikning i enlighet med föreskrifterna i detta
kapitel.
Artikel 24
1. Förlikningsförfarandet inledes på begäran av en av parterna i
tvisten.
2. Begäran skall inges:
a) i tvister angående medlemskap i konferenser: inte senare än 60
dagar från den dag då sökanden mottog konferensens beslut och skälen
därför, i enlighet med artiklarna 1, punkt 4, och 4, punkt 3;
b) i tvister angående allmänna frakthöjningar: inte senare än att
tiden för den varselperiod som anges i artikel 14, punkt 1, löpt ut;
c) i tvister angående tilläggsavgifter; inte senare än att tiden för
den 30-dagarsperiod som anges i artikel 16, punkt 4, löpt ut eller, om
ingen avisering har givits, inte senare än 15 dagar från det datum då
tilläggsavgiften sattes i kraft; och
d) i tvister angående ändringar i frakter eller införande av
valutaanpassningsfaktor på grund av valutakursändringar: inte senare
än fem dagar efter att tiden för den period som anges i artikel 17,
punkt 3, löpt ut.
3. Föreskrifterna i artikel 24, punkt 2, skall inte tillämpas på en
tvist som är hänskjuten till internationell obligatorisk förlikning i
enlighet med artikel 25, punkt 3.
4. Begäran om förlikning i tvister, andra än dem som anges i artikel
24, punkt 2, kan inges vid vilken tidpunkt som helst.
5. Tidsgränserna som anges i aritkel 24, punkt 2, kan utsträckas genom
överenskommelse mellan parterna.
6. En begäran om förlikning skall anses ingiven i vederbörlig ordning
om det bevisas att den har avsänts till den andra parten i
rekommenderat brev, telegram eller telex eller har delgivits inom de
tidsgränser som anges i artikel 24, punkt 2 eller 5.
7. Om ingen begäran har ingivits inom de tidsgränser som anges i
artikel 24, punkt 2 eller 5, skall konferensens beslut vara
slutgiltigt och inga förhandlingar enligt detta kapitel kan tagas upp
av någondera parten i tvisten för att bestrida det beslutet.
Artikel 25
1. Om parterna har överenskommit att tvister som avses i artikel 23,
punkt 4, stycke a, b, c, d, h och i, skall avgöras genom andra
förfaranden än dem som anges i den artikeln eller om de enas om
förfarande för att lösa en viss tvist som har uppstått mellan dem,
skall sådana tvister, på begäran av någondera parten i tvisten,
biläggas så som föreskrives i deras överenskommelse.
2. Föreskrifterna i artikel 25, punkt 1, tillämpas också på de tvister
som nämns i artikel 23, punkt 4, stycke e, f och g, om inte nationell
lagstiftning, regler eller förordningar fråntager avlastarna denna
valfrihet.
3. Om förlikningsförhandlingar har inletts, skall sådana förhandlingar
ha företräde framför rättsmedel som tillhandahålles enligt nationell
lag. Om en part vill utnyttja rättsmedel enligt nationell lag med
hänseende på en tvist, på vilken detta kapitel är tillämpligt, utan
att åberopa de förfaranden som föreskrives i detta kapitel, skall, på
begäran av en svarande, förhandlingarna avbrytas och tvisten - av den
domstol eller annan myndighet där de nationella rättsmedlen begärts -
hänskjutas till de förfaranden som bestäms i detta kapitel.
Artikel 26
1. De fördragsslutande parterna skall tilldela konferenser och
avlastarorganisationer sådan behörighet som är nödvändig för
tillämpningen av föreskrifterna i detta kapitel. I synnerhet så att:
a) en konferens eller en avlastarorganisation kan inleda förhandlingar
som part eller anges som part i förhandlingar i sin kollektiva
egenskap;
b) varje underrättelse till en konferens eller avlastarorganisation i
dess kollektiva egenskap skall också utgöra en underrättelse till
varje medlem av sådan konferens eller avlastarorganisation;
c) underrättelse till en konferens eller avlastarorganisation skall
sändas till adressen för den konferensens eller den
avlastarorganisationens huvudkontor. Varje konferens eller
avlastarorganisation skall registrera adressen till sitt huvudkontor
hos den registrator, som utnämnts i enlighet med artikel 46, punkt 1.
Om en konferens eller en avlastarorganisation underlåter att
registrera adressen eller inte har något huvudkontor, skall en
underrättelse till vilken som helst av medlemmarna i konferensens
eller avlastarorganisationens namn anses vara en underrättelse till
sådan konferens eller avlastarorganisation.
2. Om en konferens eller avlastaroganisation godtager eller förkastar
en rekommendation av förlikningsmännen, skall varje medlem av
konferensen/avlastarorganisation anses ha godtagit eller förkastat
rekommendationen.
Artikel 27
Om inte parterna överenskommer om annat, kan förlikningsmännen besluta
att utfärda en rekommendation på grundval av skriftliga inlagor utan
muntliga förhandlingar.
B. INTERNATIONELL OBLIGATORISK FÖRLIKNING
Artikel 28
Vid internationell obligatorisk förlikning skall behöriga myndigheter
i en fördragsslutande stat, om de så önskar, deltaga i
förlikningsförhandlingarna för att bistå antingen en part som är av
den fördragsslutande statens nationalitet eller en part i en tvist som
uppkommit i sambnad med vederbörande fördragsslutande stats
utrikeshandel. Den behöriga myndigheten kan alternativt uppträda som
observatör vid sådana förlikningsförhandlingar.
Artikel 29
1. Vid internationell obligatorisk förlikning skall förhandlingarna
hållas på den plats, som parterna enhälligt överenskommer om eller om
sådan överenskommelse inte uppnås, på den plats, som förlikningsmännen
bestämmer.
2. När parterna och förlikningsmännen skall bestämma platsen för
förlikningsförhandlingarna skall de taga i beaktande bl.a. de länder
som är nära förbundna med tvisten, och därvid ha i åtanke det berörda
linjerederiets land och, särskilt om tvisten gäller lasten, det land
varifrån denna härrör.
Artikel 30
1. För detta kapitels syften skall en internationell grupp av
förlikningsmän inrättas, bestående av experter med högt anseende eller
erfarenhet inom juridik, sjötransportekonomi eller utrikeshandel och
finansiering, som det bestäms av de fördragsslutande parterna som
utser dem; de utsedda skall handla i en oberoende funktion.
2. Varje fördragsslutande part kan när som helst utnämna medlemmar av
gruppen intill ett antal av 12, och skall meddela deras namn till
registratorn. Utnämningarna gäller sexårsperioder och kan förnyas. I
händelse av en gruppmedlems död, oförmåga eller avsägelse skall den
fördragsslutande part som utnämnt vederbörande utnämna en ersättare
för återstoden av hans tjänstgöringstid. En utnämning gäller från och
med den dag då registratorn mottagit meddelande om utnämningen.
3. Registratorn skall föra en förteckning över gruppmedlemmarna och
skall regelbundet informera de fördragsslutande parterna om gruppens
sammansättning.
Artikel 31
1. Syftet med förlikningen är att uppnå att tvisten löses i godo genom
rekommendationer formulerade av oberoende förlikningsmän.
2. Förlikningsmännen skall fastlägga och klargöra tvistefrågorna, för
detta ändamål infordra all slags information från parterna och, på
grundval därav, förelägga parterna en rekommendation för biläggande av
tvisten.
3. Parterna skall uppriktigt samarbeta med förlikningsmännen för att
möjliggöra för dem att utöva sina funktioner.
4. Med beaktande av föreskrifterna i artikel 25, punkt 2, kan parterna
i tvisten vid vilken tidpunkt som helst under
förlikningsförhandlingarna gemensamt besluta att utnyttja ett annat
förfarande för biläggande av deras tvist. Parterna i en tvist, vilken
har blivit föremål för andra förhandlingar än den som föreskrivs i
detta kapitel, kan genom ömsesidig överenskommelse besluta att
utnyttja internationell obligatorisk förlikning.
Artikel 32
1. Förlikningsförhandlingarna skall genomföras antingen av en
förlikningsman eller av ett ojämnt antal förlikningsmän, vilka
parterna har enats om eller utsett.
2. Om parterna inte kan enas om antalet eller utnämningen av
förlikningsmännen som föreskrivs i artikel 32, punkt 1, skall
förlikningsförhandlingarna föras av tre förlikningsmän; vardera
parten skall i käromålet respektive svarsskrivelsen/skrivelserna
utnämna en förlikningsman, varpå de två sålunda utnämnda
förlikningsmännen utser den tredje, vilken skall vara ordförande.
3. Om svarsskrivelsen inte namnger en förlikningsman, som skall
utnämnas i de fall där artikel 32, punkt 2, tillämpas, skall, inom 30
dagar efter mottagande av käromålet, den förlikningsman som utnämnts i
käromålet utse den andre förlikningsmannen genom lottdragning bland de
gruppmedlemmar som utnämnts av den/de fördragsslutande parten/parterna
och som är av samma nationalitet som svaranden (a).
4. Om de förlikningsmän som utnämnts i enlighet med artikel 32, punkt
2 eller 3, inte kan enas om utnämningen av den tredje
förlikningsmannen inom 15 dagar efter dagen för utnämningen av den
andre förlikningsmannen, skall han, inom de följande fem dagarna,
väljas genom lottdragning av de utnämnda förlikningsmännen. Före
lottdragningen skall följande beaktas:
a) ingen medlem av förlikningsmannagruppen som är av samma
nationalitet som endera av de två utnämnda förlikningsmännen skall
vara valbar vid lottdragningen;
b) var och en av de två utnämnda förlikningsmännen kan utesluta från
förteckningen över förlikningsmannagruppen ett jämnt antal
förlikningsmän på villkor att åtminstone 30 gruppmedlemmar kvarstår
som valbara vid lottdragningen.
Artikel 33
1. Om flera parter begär förlikning med samma svarande avseende samma
tvistefråga eller tvistefrågor som är nära sammanhängande, kan
svaranden begära sammanläggning av dessa fall.
2. Begäran om sammanläggning skall granskas och beslut fattas genom
majoritetsvotering av ordförandena för de dittills valda
förlikningsmännen. Om sådan begäran beviljas, utser ordförandena de
förlikningsmän, som skall granska de sammanlagda fallen, bland de
förlikningsmän som dittills är utnämnda eller valda, förutsatt att ett
ojämnt antal förlikningsmän väljes och att den förlikningsman som
först utnämnts av varje part skall vara en av de förlikningsmän som
granskar det sammanlagda fallet.
Artikel 34
Om förlikningsförhandlingar har inletts, kan varje annan part än en
behörig myndighet, som omnämns i aritkel 28, ansluta sig till
förhandlingarna:
antingen
a) som part, i händelse av ett direkt ekonomiskt intresse;
eller
b) som understödjande part till en av de ursprungliga parterna, i
händelse av ett indirekt ekonomiskt intresse,
om inte endera av de ursprungliga parterna motsätter sig sådan
anslutning.
Artikel 35
1. Förlikningsmännens rekommendationer skall avges i enlighet med
föreskrifterna i denna kod.
2. Om koden i någon fråga inte innehåller några föreskrifter, skall
förlikningsmännen tillämpa den lag som parterna överenskommer om vid
tiden för förlikningsförhandlingarnas inledande eller därefter, dock
inte senare än vid tiden för framläggande av bevismaterial för
förlikningsmännen. I avsaknad av sådan överenskommelse skall den lag
tillämpas, vilken enligt förlikningsmännens bedömning närmast anknyter
till tvisten.
3. Förlikningsmännen skall inte avgöra tvisten ex aequo et bono (efter
rätt och billighet), om inte parterna så överenskommer efter det att
tvisten har uppkommit.
4. Förlikningsmännen skall inte avge utlåtandet non liquet (fråga är
oklar) på grund av oklarhet i lagen.
5. Förlikningsmännen kan rekommendera de rättsföljder som anvisas i
den lag som tillämpas på tvisten.
Artikel 36
Förlikningsmännens rekommendationer skall även innefatta skälen för
dessa.
Artikel 37
1. Om inte parterna före, under eller efter förlikningsförfarandet har
överenskommit att förlikningsmännens rekommendation skall vara
bindande, skall rekommendationen bli bindande genom parternas
godtagande av den. En rekommendation, som har godtagits av några av
parterna i en tvist, är bindande endast för dessa parter.
2. Godtagande av rekommendationen måste meddelas till
förlikningsmännen, på av dem angiven adress, av parterna inte senare
än 30 dagar efter mottagandet av underrättelse om rekommendationen; i
annat fall skall det anses att rekommendationen inte har godtagits.
3. Varje part som inte godtager rekommendationen skall inom 30 dagar
efter den period som anges i artikel 37, punkt 2, detaljerat och
skriftligen meddela förlikningsmännen och de andra parterna sina skäl
för förkastande av rekommendationen.
4. Om rekommendationen har godtagits av parterna, skall
förlikningsmännen omedelbart upprätta och underteckna ett protokoll om
biläggande av tvisten, vid vilken tidpunkt rekommendationen skall bli
bindande för dessa parter. Om rekommendationen inte har godtagits av
alla parter, skall förlikningsmännen, med avseende på de parter som
förkastar rekommendationen, sammanställa en rapport, i vilken anges
att tvist föreligger och att dessa parter inte lyckats bilägga
tvisten.
5. En rekommendation som har blivit bindande för parterna skall
tillämpas av dem omedelbart eller vid den senare tidpunkt som anges i
rekommendationen.
6. Varje part kan sätta som villkor för sitt godtagande att alla eller
några av de andra parterna också godtager den.
Artikel 38
1. En rekommendation skall utgöra ett slutligt avgörande av en tvist
vad den beträffar de parter som godtager den, utom i den omfattning
rekommendationen inte är erkänd och verkställd i enlighet med
föreskrifterna i artikel 39.
2. "Rekommendation" innefattar en tolkning, ett klargörande eller en
omarbetning av rekommendationen som gjorts av förlikningsmännen innan
den har blivit godtagen.
Artikel 39
1. Varje fördragsslutande part skall erkänna en rekommendation som
bindande mellan de parter som har godtagit den och skall, med
beaktande av föreskrifterna i artikel 39, punkt 2 och 3, på begäran av
någon sådan part, verkställa alla förpliktelser ålagda genom
rekommendationen som om denna vore en slutlig dom av en domstol i den
fördraggslutande staten.
2. En rekommendation skall inte erkännas och verkställas på begäran
av part som åsyftas i artikel 39, punkt 1, om domstol eller annnan
behörig myndighet i det land, där erkännande och verkställande
begäres, är övertygad om att:
a) någon av de parter, som godtagit rekommendationen, inte vid tiden
för godtagande hade full rättskapacitet enligt den lag som är
tillämplig på den;
b) bedrägeri eller tvång har använts vid utformningen av
rekommendationen;
c) rekommendationen står i strid med grunderna för rättsordningen
(ordre public) i det land där verkställighet begärs; eller
d) förlikningsmännens sammansättning eller förlikningsförfarandet inte
var i överensstämmelse med föreskrifterna i denna kod.
3. Ingen del av rekommendationen skall verkställas och erkännas om
domstol eller annan behörig myndighet är övertygad om att den delen
faller inom något av styckena i artikel 39, punkt 2, och den kan
avskiljas från övriga delar av rekommendationen. Om sådan del inte kan
avskiljas, skall rekommendationen i sin helhet inte verkställas och
erkännas.
Artikel 40
1. Om rekommendationen har godtagits av alla parter, kan
rekommendationen och skälen därför offentliggöras med samtycke av alla
parterna.
2. Om rekommendationen har förkastats av en eller flera parter men har
godtagits av en eller flera parter:
a) skall den part eller de parter, som förkastar rekommendationen,
offenliggöra sina i enlighet med artikel 37, punkt 3, givna skäl för
förkastandet och de kan samtidigt offentliggöra rekommendationen och
skälen därför;
b) får en part som har godtagit rekommendationen offentliggöra
rekommendationen och skälen därför; den parten kan också offentliggöra
de skäl för förkastande, som givits av någon annan part, om inte denna
andra part redan har offentliggjort sitt förkastande och skälen härför
i enlighet med artikel 40, punkt 2, stycke a.
3. Om rekommendationen inte har godtagits av någon part, kan varje
part offentliggöra rekommendationen och skälen därför och även sitt
eget förkastande och grundera för detta.
Artikel 41
1. Dokument och förklaringar innehållande faktisk information, vilka
av någon part överlämnats till förlikningsmännen, skall
offentliggöras, om inte den parten eller en majoritet av
förlikningsmännen överenskommer annorlunda.
2. Sådana dokument och förklaringar, som lämnats av en part, kan
inlämnas av den parten till stöd för hans sak i efterföljande
förhandingar rörande samma tvist och mellan samma parter.
Artikel 42
Om rekommendationen inte har blivit bindande för parterna, skall inga
av förlikningsmännen uttryckta åsikter eller skäl, eller medgivanden
eller erbjudanden som gjorts av parterna som ett led i
förlikningsförhandligarna, påverka någon av parternas lagliga
rättigheter och skyldigheter.
Artikel 43
1. a) Kostnaderna för förlikningsmän och alla kostnader för
genomförandet av förlikningsförhandlingarna skall bäras lika av
parterna i förhandlingarna, om dessa inte överenskommer annorlunda.
b) Om förlikningsförhandlingarna har inletts, skall förlikningsmännen
vara berättigade att begära förskott eller säkerhet för täckande av de
kostnader som avses i artikel 43, punkt 1, stycke a.
2. Varje part skall bära alla utgifter som den ådrager sig i samband
med förhandlingarna, om inte parterna överenskommer annolunda.
3. Oavsett föreskrifterna i artikel 43, punkt 1 och 2, kan
förlikningsmännen, sedan de enhälligt beslutat att en part har
framställt anspråk av okynne eller utan orsak, belasta den parten med
alla eller en del av de andra parternas förhandlingskostnader. Ett
sådant beslut är slutligt och bindande för alla parter.
Artikel 44
1. En parts underlåtenhet att inställa sig eller utföra sin talan
under någon del av förhandlingarna skall inte anses som ett medgivande
av den andra partens yrkanden. I sådant fall kan den andra parten,
efter eget val, begära att förlikningsmännen antingen avslutar
förhandlingarna eller behandlar de frågor som har framlagts för dem
och utformar en rekommendation i enlighet med de föreskrifter för
utfärdande av rekommendationer som finns i denna kod.
2. Innan de avslutar förhandlingarna, skall förlikningsmännen bevilja
den part, som underlåter att inställa sig eller utföra sin talan, en
frist, som inte får överstiga 10 dagar, såvida de inte är helt säkra
på att den parten inte har för aviskt att inställa sig eller utföra
sin talan.
3. Underlåtenhet att iakktaga de processuella tidsgränser som
fastställts i denna kod eller bestämts av förlikningsmännen, i
synnerhet tidsgränser som avser inlämnanden av förklaringar eller
information, skall betraktas som underlåtenhet att inställa sig vid
förhandlingarna.
4. Om förhandlingarna har avslutats på grund av att en part underlåtit
att inställa sig eller utföra sin talan, skall förlikningsmännen
upprätta en rapport i vilken de fastslår partens underlåtenhet.
Artikel 45
1. Förlikningsmännen skall följa det förfarande som fastställts i
denna kod.
2. De regler om förfarandet som fogats till denna konvention som
bilaga skall anses som typregler till vägledning för
förlikningsmännen. Om förlikningsmännen överenskommer därom, kan de
använda sig av, göra tillägg till eller ändringar i reglerna i bilagan
eller fastställa sina egna regler om förfarandet i den mån sådana
kompletterande, ändrade eller andra regler inte står i strid med
föreskrifterna i denna kod.
3. Om parterna enas om att det kan underlätta uppnåendet av ett snabbt
och ekonomiskt genomförande av förlikningsförhandlingarna, kan de
ömsesidigt överenskomma om förfaringsregler som inte står i strid med
föreskrifterna i denna kod.
4. Förlikningsmännen skall utfärda sin rekommendation i enhällighet
eller, om enhällighet inte kan uppnås, efter majoritetsbeslut.
5. Förlikningsförhandlingarna skall avslutas och förlikningsmännen
utfärda sin rekommendation inte senare än sex månader från den dag då
förlikningsmännen utnämndes, utom i de fall, som omnämnes i artikel
23, punkt 4, stycke e, f och g, för vilka de tidsgränser som angives i
artikel 14, punkt 1, och artikel 16, punkt 4, skall gälla.
Sexmånadersperioden kan förlängas genom överenskommelse mellan
parterna.
C. ORGANISTORISKA ARRANGEMANG
Artikel 46
1. Sex månader innan denna konvention träder i kraft skall Förenta
nationernas generalsekreterare, med förbehåll för Förenta nationernas
generalförsamlings godkännande och med hänsyn tagen till de åsikter
som uttryckts av de fördragsslutande parterna, utnämna en
registrator, som kan biträdas av sådan ytterligare personal som kan
vara erforderlig för utövandet av de funktioner som är förtecknade i
artikel 46, punkt 2. Administrativa tjänster skall tillhandahållas
registratorn och hans medarbetare av Förenta nationernas kontor i
Genève.
2. Registratorn skall, i samråd - när så är lämpligt - med de
fördragsslutande parterna, utöva följande funktioner;
a) föra förteckningen över förlikningsmännen i den internationella
förlikningsmannagruppen och regelbundet informera de fördragsslutande
parterna om gruppens sammansättning;
b) på begäran tillhandahålla berörda parter förlikningsmännens namn
och adresser;
c) mottaga och förvara kopior av begäran om förlikning, svar,
rekommendationer, godtaganden eller förkastanden, innefattande skälen
därför;
d) med beaktande av föreskrifterna i artikel 40 tillställa
avlastarorganisationerna, konferenser och regeringar - på deras
begäran och bekostnad - kopior av rekommendationer och skäl för
förkastanden av dem;
e) tillhandahålla information - av icke-förtrolig natur och utan
angivande av de berörda parterna - om avslutade förlikningsfall för
iordningsställande av material till den revisionskonferens som
omnämnes i artikel 52; och
f) de övriga funktioner som i artiklarna 26, punkt 1, stycke c och
artikel 30, punkt 2 och 3 ålägges registratorn.
Kapitel VII
AVSLUTANDE BESTÄMMELSER
Artikel 47
TILLÄMPNING
1. Varje fördragsslutande part skall vidtaga sådana lagstiftnings- och
andra åtgärder som kan vara erforderliga för att tillämpa denna
konvention.
2. Varje fördragsslutande part skall översända till Förenta
nationernas generalsekreterare, som skall vara depositarie, texten
till de lagstiftnings- och andra åtgärder, som har vidtagits för att
tillämpa denna konvention.
Artikel 48
UNDERTECKNANDE, RATIFICERING, GODTAGANDE, GODKÄNNANDE OCH ANSLUTNING
1. Denna konvention skall vara öppen för undertecknande i Förenta
nationernas huvudkontor från den 1 juli 1974 till och med den 30 juni
1975 och skall därefter vara öppen för anslutning.
2. Alla stater är berättigade att bli fördragsslutande parter till
denna konvention genom:
a) undertecknande med förbehåll för och följt av ratificering,
godtagande eller godkännande;
b) undertecknande utan förbehåll för ratificering, godtagande eller
godkännande; eller
c) anslutning.
3. Ratificering, godtagande, godkännande eller anslutning skall
verkställas genom deposition av ett instrument därom hos
depositarien.
Artikel 49
IKRAFTTRÄDANDE
1. Denna konvention skall träda i kraft sex månader efter den dag då
minst 24 stater, vilkas sammanlagda tonnage uppgår till minst 25 % av
världstonnaget, har blivit fördragsslutande parter enligt artikel 48.
Vad beträffar denna artikel skall med "tonnage" förstås det tonnage
som upptages i Lloyds's Register of Shipping, Statistiska tabeller
1973, tabell 2 "Världens handelsflottor - fördelade efter huvudtyper"
när det gäller styckegodsfartyg (även kombinerade passagerar-
/lastfartyg) och containerfartyg (med fullständig cellindelning) med
undantag av Förenta staternas reservflotta och de amerikanska och
kanadensiska flottorna på de stora Sjöarna.
2. För varje stat, som därefter ratificerar, godtager, godkänner eller
ansluter sig till den, skall denna konvention bli gällande sex månader
efter statens deposition av vederbörligt instrument.
3. Varje stat som blir fördragsslutande part till denna konvention
skall, efter ikraftträdandet av en ändring, om den inte meddelar
annan avsikt,
a) anses som part till konventionen i dess ändrade lydelse; och
b) anses som part till den icke ändrade konventionen i förhållande
till varje part till denna konvention som inte är bunden av
ändringen.
Artikel 50
UPPSÄGNING
1. Denna konvention får av fördragsslutande part uppsägas när som
helst efter utgången av två år räknat från den dag, då konventionen
trädde i kraft.
2. Uppsägningen skall skriftligen meddelas depositarien och blir
gällande ett år efter dagen för depositariens mottagande av
uppsägningsinstrumentet eller efter utgången av den längre period som
angives i uppsägningsinstrumentet.
Artikel 51
ÄNDRINGAR
1. Varje fördragsslutande part kan föreslå en eller flera ändringar i
denna konvention genom att meddela depositarien ändringarna.
Depositarien skall sända ut sådana ändringar till de fördragsslutande
parterna för godtagande och till stater, som är berättigade att bli
fördragsslutande parter men inte är det, för deras information.
2. Varje föreslagen ändring som har sänts ut enligt artikel 51, punkt
1, skall anses ha godtagits, om ingen fördragsslutande part meddelar
någon invändning däremot till depositarien inom 12 månader från den
dag då depositarien utsände den. Om en fördragsslutande part meddelar
invändning mot den föreslagna ändringen, skall den inte anses som
antagen och inte träda i kraft.
3. Om ingen invändning har meddelats, skall ändringen träda i kraft
för alla fördragsslutande parter sex månader efter utgången av den 12-
månadersperiod, som anges i artikel 51, punkt 2.
Artikel 52
REVISIONSKONFERENSER
1. En revisionskonferens skall sammankallas av depositarien fem år
efter den dag då denna konvention träder i kraft för att granska
konventionens verkan med särskilt hänseende till dess tillämpning samt
för att pröva och antaga lämpliga ändringar.
2. Depositarien skall, fyra år efter den dag då denna konvention
träder i kraft, infordra synpunkter från alla de stater som är
berättigade att deltaga i revisionskonferensen och skall, på grundval
av de erhållna synpunkterna, iordningsställa och utsända ett utkast
till dagordning, liksom också ändringar som föreslagits att prövas av
konferensen.
3. Ytterligare revisionskonferenser skall likaledes sammankallas vart
femte år eller, på begäran av en tredjedel av de fördragsslutande
parterna, när som helst efter den första revisionskonferensen, om inte
denna beslutar annorlunda.
4. Utan hinder av föreskrifterna i artikel 52, punkt 1, skall, om
denna konvention inte har trätt i kraft fem år efter dagen för
antagandet av slutakten från Förenta nationernas diplomatkonferens om
en uppförandekod för linjekonferenser, på begäran av en tredjedel av
de stater som är berättigade till att bli fördragsslutande parter till
denna konvention, en revisionskonferens sammankallas av Förenta
nationernas generalsekreterare, under förutsättning av
generalförsamlingens godkännande, för att granska föreskrifterna i
denna konvention och dess bilaga samt för att pröva och antaga
lämpliga ändringar.
Artikel 53
DEPOSITARIENS UPPGIFTER
1. Depositarien skall meddela signatärstaterna och anslutna stater om
a) undertecknanden, ratificeringar, godtaganden, godkännanden och
anslutningar i enlighet med artikel 48;
b) datum för denna konventions ikraftträdande i enlighet med artikel
49;
c) uppsägningar av denna konvention i enlighet med artikel 50;
d) förbehåll mot denna konvention och återtagandet av förbehåll;
e) texten till lagstiftnings- eller andra åtgärder som varje
fördragsslutande part har vidtagit för att tillämpa denna konvention i
enlighet med artikel 47;
f) föreslagna ändringar och invändningar mot föreslagna ändringar i
enlighet med artikel 51; och
g) ikraftträdande av ändringar i enlighet med artikel 51, punkt 3.
2. Depositarien skall också företaga sådana åtgärder som erfordras
enligt artikel 52.
Artikel 54
TEXTERNAS VITSORD - DEPONERING
Originalet till denna konvention, vars kinesiska, engelska, franska
ryska och spanska texter äger lika vitsord, skall deponeras hos
Förenta nationernas generalsekreterare.
TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade, därtill vederbörligen
bemyndigade av sina respektive regeringar, undertecknat denna
konvention på de dagar som anges mitt för deras underskrifter.
Bilaga till konventionen om en uppförandekod för linjekonferenser
Typregler för förfarandet vid internationell obligatorisk förlikning
Regel 1
1. En part som önskar inleda förlikningsförhandlingar enligt koden
skall sända till den andra parten, och i kopia till registratorn, en
skriftlig begäran därom, åtföljd av ett käromål.
2. Käromålet skall:
a) exakt namnge varje part i tvisten och deras adress;
b) innehålla en kortfattad redogörelse för aktuella fakta,
tvistefrågorna och kärandens förslag för biläggande av tvisten;
c) ange om muntlig förhandling önskas och, om så är fallet och i den
utsträckning då är känt, namn och adress på de personer, inklusive
expertvittnen, som skall vittna för käranden;
d) åtföljas av sådan understödjande dokumentation och aktuella
avtal och arrangemang som parterna har ingått, vilka käranden kan anse
erforderliga vid tiden för käromålet;
e) ange begärt antal förlikningsmän och förslag rörande utnämnandet av
förlikningsmän eller namnet på den förlikningsman som käranden
utnämner i enlighet med artikel 32, punkt 2; samt
f) innehålla förslag, om sådana finns, angående regler för
förfarandet.
3. Käromålet skall dateras och skall undertecknas av parten.
Regel 2
1. Om svaranden beslutar att bemöta käromålet, skall han, inom 30
dagar från den dag då han mottog käromålet, översända ett svar till
den andra parten och kopia därav till registratorn.
2. Svaret skall:
a) innehålla en kortfattad redogörelse för de fakta som svaranden
anför som invändning gentemot påståenden i käromålet, hans eventuella
förslag för biläggande av tvisten och de rättsmedel som han gör
anspråk på för att bilägga tvisten;
b) ange om muntlig förhandling önskas och, om så är fallet och i den
utsträckning då är känt, namn och adress på de personer, inklusive
expertvittnen, som skall vittna för svaranden;
c) åtföljas av sådan understödjande dokumentation och aktuella avtal
och arrangemang som parterna har ingått, vilka svaranden kan anse
erforderliga vid tiden för svarets avgivande;
d) ange begärt antal förlikningsmän och förslag rörande utnämnandet av
förlikningsmän eller namn och adress på den förlikningsman som
svaranden utnämner i enlighet med artikel 32, punkt 2; samt
e) innehålla förslag, om sådna finns, angående regler för
förfarandet.
3. Svaret skall dateras och skall undertecknas av parten.
Regel 3
1. Varje person eller annan intresserad part som önskar deltaga i
förlikningsförhandlingarna enligt artikel 34 skall översända en
skriftlig begäran till parterna i tvisten och kopia därav till
registratorn.
2. Om deltagande i enlighet med artikel 34, stycke a önskas, skall
begäran ange skälen härför, inklusive den information som erfordras
enligt regel 1, punkt 2, stycke a, b och d.
3. Om deltagande enligt artikel 34, stycke b önskas, skall begäran
ange skälen härför samt vilken av de ursprungliga parterna som avses
stödjas.
4. Varje invändning mot en sådan parts begäran om deltagande i
förlikningsförhandlingarna, skall, med kopia till motparten, sändas av
den invändande parten inom sju dagar från mottagandet av begäran.
5. I sådana fall att två eller flera förhandlingar är sammanlagda,
skall efterföljande begäran om deltagande i egenskap av tredje part
översändas till alla berörda parter, av vilke var och en kan - i
enlighet med föreliggande regel - motsätta sig sådant deltagande.
Regel 4
Genom överenskommelse mellan parterna kan förlikningsmännen, på
anhållan av endera parten och efter det att parterna beretts tillfälle
att höras, beordra sammanläggning eller åtskiljande av alla eller
några av de tvister som då föreligger mellan samma parter.
Regel 5
1. Varje part kan anföra jäv mot en förlikningsman när omständigheter
föreligger, vilka framkallar rättmätiga tvivel om hans oberoende.
2. Invändning om jäv med angivande av skälen därför skall göras före
den dag då förhandlingarna avslutas och innan förlikningsmännen har
avgett sin rekommendation. Sådant jäv skall behandlas skyndsamt och i
första hand i egenskap av inledningsfråga och skall, i sådana fall där
flera än en förlikningsman har utnämnts, avgöras genom
majoritetsutslag bland förlikningsmännen. Avgörandet i sådana fall
skall vara slutgiltigt.
3. Om en förlikningsman avlider, avgår, blir arbetsoförmögen eller
diskvalificerad, skall han skyndsamt ersättas.
4. Förhandlingar, som avbrutits på detta sätt, skall fortsätta från
den punkt, där de avbröts, om inte parterna överenskommer eller
förlikningsmännen förordnar om en genomgång av eller upprepande av
muntligt vittnesmål.
Regel 6
Förlikningsmännen skall själva fastställa sitt eget kompetensområde
och/eller sin egen behörighet enligt föreskrifterna i denna kod.
Regel 7
1. Förlikningsmännen skall mottaga och granska alla skrivna
förklaringar, dokument, beedigade skriftliga försäkringar, trycksaker
eller varje annat bevismaterial - inklusive muntliga vittnesbörd - som
kan framläggas för dem av någon av parterna eller å någons av parterna
vägnar och skall lägga den vikt därvid som detta bevismaterial enligt
deras mening förtjänar.
2. a) Varje part kan framlägga för förlikningsmännen allt material den
anser relevant och skall samtidigt överlämna bestyrkta kopior till
alla övriga parter i förhandlingarna; dessa skall också givas skälig
möjlighet att svara därpå;
b) förlikningsmännen skall ensamma bedöma relevansen och väsentlig
heten hos det av parterna framlagda bevismaterialet;
c) förlikningsmännen kan infordra från parterna sådant kompletterande
bevismaterial som de kan anse nödvändigt för klargörande och
biläggande av tvisten, förutsatt att, om sådant kompletterande
bevismaterial företes, de andra parterna i förhandlingarna skall få en
skälig möjlighet att kommentera det.
Regel 8
1. I alla de fall då i koden eller i dessa regler har fastställts ett
visst antal dagar för utförande av en handling, skall den dag från
vilken perioden börjar löpa inte räknas, medan däremot den sista dagen
skall räknas, utom när denna sista dag är en lördag, söndag eller
allmän helgdag på den plats där förlikningen äger rum, i vilket fall
periodens sista dag skall vara nästföljande arbetsdag.
2. När den period som fastställts är mindre än sju dagar, skall
mellanliggande lördagar, söndagar och allmänna helgdagar inte
medräknas.
Regel 9
Med beaktande av kodens föreskrifter angående processuella tidsgränser
kan förlikningsmännen, på anhållan av en av parterna eller efter
överenskommelse mellan dem, utsträcka sådan tidsbegränsning som har
fastställts av förlikningsmännen.
Regel 10
1. Förlikningsmännen skall fastställa förhandlingsordningen och, om
inte annat överenskommes, dag och timme för varje sammanträde.
2. Om inte parterna överenskommer annorlunda, skall förhandlingarna
äga rum bakom lyckta dörrar.
3. Innan de förklarar förhandlingarna avslutade, skall förliknings
männen uttryckligen förfråga sig hos alla parter huruvida de ha något
ytterligare bevismaterial att framlägga - och en anteckning därom
skall tagas till protokollet.
Regel 11
Förlikningsmännens rekommendationer skall vara skriftliga och
innehålla:
a) noggrann angivelse av varje parts namn och adress;
b) en beskrivning av metoden för utnämnande av förlikningsmän, samt
deras namn;
c) datum och plats för förlikningsförhandlingarna;
d) kortfattad redogörelse för förlikningsförhandlingarna, såsom
förlikningsmännen anser lämpligt;
e) kortfattad redogörelse för de fakta som förlikningsmännen har
konstaterat;
f) kortfattad redogörelse för parternas inlagor;
g) beslut i tvistefrågorna med angivande av skälen därför;
h) förlikningsmännens underskrifter och datum för varje underskrift;
samt
i) en adress till vilken meddelande om godtagande eller förkastande av
rekommendationen skall sändas.
Regel 12
Rekommendationen skall, så långt möjligt, innehålla ett beslut om
kostnaderna i enlighet med föreskrifterna i koden. Om rekommendationen
inte innehåller ett fullständigt beslut om kostnaderna, skall
förlikningsmännen, så snart som möjligt och i varje fall inte senare
än 60 dagar efter angivande av rekommendationen, meddela ett
skriftligt beslut i fråga om kostnaderna, såsom föreskrives i koden.
Regel 13
Förlikningsmännens rekommendationer skall också ta hänsyn till
tidigare och liknande fall, närhelst detta underlättar en mera
enhetlig tillämpning av koden och iakttagande av förlikningsmännens
rekommendationer.