Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 7930 av 10936 träffar
SFS-nummer · 1983:1015 · Visa register
Lag (1983:1015) med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 6 april 1974 om en uppförandekod för linjekonferenser
Departement: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet RSIB TM
Utfärdad: 1983-12-15
Ändring införd: t.o.m. SFS 2014:923
Övrigt: Endast den svenska texten i bilagan är med här. Lag (1994:1025) träder i kraft den 1 oktober 1994.
Ikraft: 1985-12-28
Allmänt 1 § Denna lag skall tillämpas på den linjesjöfart som bedrivs av linjekonferenser i handeln mellan de stater som har anslutits till den i Genève den 6 april 1974 avslutade konventionen om ett uppförandekod för linjekonferenser. 2 § Kap. I--V samt kap. VI art. 23--25, 26 (2), 27, 29, 31--38 och 40--45 i konv entionen skall i sin engelska text gälla som svensk lag, om inte annat framgår av det följande. Konventionens engelska text jämte en svensk översättning är intagen i bilaga till denna lag. Regeringen fullgör de uppgifter som enligt konventionen ankommer på behörig myndighet, om inte annat föreskrivs i denna lag. Följande bestämmelser skall gälla vid tillämpningen av konventionen och rådets förordning (EEG) nr 954/79 av den 15 maj 1979 om medlemstaternas ratifikation av eller anslutning till Förenta nationernas konvention om en uppförandekod för linjekonferenser. Lag (1994:1795). 3 § har upphävt genom lag (1994:1795). 4 § har upphävt genom lag (1994:1795). 5 § har upphävt genom lag (1994:1795). Ogiltighet 6 § Villkor i konferensavtal som inte uppfyller de krav som ställs i konventionen kan förklaras vara ogiltigt i den del det strider mot konventionen. Detsamma gäller i fråga om villkor i avtal om marknadsdelning och i lojalitetsöverenskommelse. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet i sin helhet lämnas utan avseende. Jurisdiktion m.m. 7 § Talan som gäller tillämpningen av bestämmelserna i konventionen eller som på annat sätt rör rättsförhållanden som är reglerade i rådets förordning (EEG) nr 954/79 eller i denna lag får väckas vid svensk domstol a) om den gäller en konferens som betjänar svensk utrikeshandel, b) om talan riktas mot någon som har hemvist här i riket, c) om talan riktas mot någon som på grund av avtal skall svara här, d) om talan riktas mot någon som med hänsyn till sakens anknytning till svenska förhållanden bör svara här. Talan kan avvisas, om tvisten på grund av anknytning till en annan stat eller med hänsyn till omständigheterna inte är ägnad att avgöras här. En fordran som grundar sig på ett rättsförhållande som är reglerat i konventionen är preskriberad, om talan inte har väckts inom två år efter det att fordringen uppkom. Har inom den tiden sådant förlikningsförfarande som anges i kap. VI i konventionen inletts, preskriberas fordringen sex månader efter det att förfarandet avslutades, om inte preskription inträffar senare enligt tvåårsregeln. Gäller talan annat än penningfordran räknas tiden från det att den omständigheten inträffade som yrkandet hänför sig till. Lag (1994:1795). 8 § Angående sådana förhandlingar som anges i kap. VI i konventionen gäller a) att linjekonferensens och organsation av avlastare kan vara part, b) att en underrättelse till en linjekonferens eller en organsiation av avlastare skall anses utgöra underrättelse till varje medlem av en sådan konferens eller avlastarorganisation, c) att underrättelser till en linjekonferens eller en organisation av avlastare skall sändas till adressen för konferensens eller avlastar organisationens huvudkontor, d) att, om linjekonferensen eller avlastarorganisationen underlåtit att registrera adress eller inte har något huvudkontor, underrättelse till vilken som helst av medlemmarna skall anses utgöra underrättelse till konferensen eller avlastarorganisationen. 9 § Mål angående tvist som avses i 7 § skall förklaras vilande, om a) tvisten rör en fråga som är föremål för internationellt förlikningsförfarande enligt bestämmelserna i kap. VI i konventionen, b) tvisten inte har varit föremål för internationellt förlikningsförfarande av angivet slag och någon av parterna begär att tvisten skall hänskjutas till sådant förfarande. Har ett mål förklarats vilande enligt första stycket, får det återupptagas när förlikningsförfarandet har avslutats utan att förlikning nåtts eller det visas att frågan om förlikning eljest har förfallit. 10 § Mål enligt 7 § prövas av den tingsrätt som är behörig enligt 21 kap. 1 och 2 §§ sjölagen (1994:1009). Finns inte behörig sjörättsdomstol, får talan väckas vid Stockholms tingsrätt. Lag (1994:1025). Verkställighet av rekommendation efter internationell förlikning 11 § En rekommendation som har utfärdats vid ett förlikningsförfarande enligt kap. VI i konventionen gäller här i riket mellan parter som godkänt den, om inte den part mot vilken rekommendationen åberopas visar, a) att någon av de parter som godkänt rekommendationen inte var behörig till det, b) att rättstridigt tvång eller svikligt fördelande inverkat vid tillkomsten av rekommendationen, eller c) att tillsättandet av förlikningsmännen eller förlikningsförfarandet stått i strid med bestämmelserna i konventionen. En rekommendation gäller inte heller, om den är oförenlig med grunderna för rättsordningen här i riket. Om någon av de omständigheter som anges i första och andra styckena föreligger i fråga om endast en del av rekommendationen, skall denna gälla i återstående delar, om de kan särskiljas. 12 § En ansökan om att en rekommendation ska förklaras verkställbar görs till den tingsrätt som regeringen föreskriver. Rekommendationen ska ges in i original eller i bestyrkt kopia. Om en handling i ärendet inte är skriven på svenska, danska eller norska, ska även en bestyrkt översättning till svenska av handlingen ges in. Om en rekommendation förklaras verkställbar, verkställs rekommendationen på samma sätt som en dom som har fått laga kraft. Vid handläggning i domstol av ett ärende om verkställbarhetsförklaring tillämpas i övrigt lagen (1996:242) om domstolsärenden. Lag (2014:923). Övergångsbestämmelser 1994:1795 Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Lagen i sin äldre lydelse skall dock fortsätta att tillämpas på förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 2014:923 1. Denna lag träder i kraft den 10 januari 2015. 2. Äldre föreskrifter gäller för handläggningen i Svea hovrätt och Högsta domstolen av ärenden som har inletts i hovrätten före ikraftträdandet. Bilaga Konvention om en uppförandekod för linjekonferenser SYFTEN OCH PRINCIPER De fördragsslutande parterna till denna konvention, Som önskar förbättra linjekonferenssystemet, Som inser behovet av en uppförandekod för linjekonferenser, som vinner allmänt internationellt erkännande, Som beaktar utvecklingsländernas speciella behov och problem när det gäller verksamheten hos linjekonferenser som betjänar deras utrikeshandel, Som enats om att i koden ge uttryck för följande huvudsyften och grundprinciper: a) syftet att främja en ordnad utveckling av den sjöburna världshandeln; b) syftet att stimulera utvecklingen av reguljär och effektiv linjetrafik som motsvarar den aktuella handelns behov; c) syftet att säkra balans mellan intressen som erbjuder och som använder linjesjöfartstrafik; d) principen att konferensernas agerande inte får innebära någon diskriminering av redare, avlastare eller något lands utrikeshandel; e) principen att konferenserna håller meningsfulla konsultationer med avlastarorganisationer, med företrädare för avlastare och med avlastare i frågor av gemensamt intresse, med deltagande av berörda myndigheter om dessa så begär; f) principen att konferenserna bör tillhandahålla intresserade parter lämplig information om sin verksamhet som är relevant för dessa och bör publicera relevant information om sin verksamhet, Har enats om följande: DEL ETT KAPITEL 1 DEFINITIONER Linjekonferens eller konferens En grupp av två eller flera rederier, som tillhandahåller internationell linjetrafik för transport av last på viss rutt eller vissa rutter inom bestämda geografiska gränser och som har ett avtal eller ett arrangemang, av vad natur det vara månde, inom ramen för vilket den utför transporter med enhetlig eller gemensam fraktsättning och eventuella andra överenskomna villkor avseende tillhandahållandet av linjetrafik. Nationellt linjerederi Ett nationellt linjerederi i ett visst land är ett rederi, som har sitt huvudkontor och faktiska ledning i det landet och som är erkänt som sådant av det landets behöriga myndighet eller enligt det landets lag. Linjerederier som tillhör och drivs av ett företag, med gemensamt risktagande mellan medlemmar från två eller flera länder och i vars kapital nationella intressen i dessa länder - allmänna och/eller enskilda - har en betydande andel och som har sitt huvudkontor och faktiska ledning i ett av dessa länder, kan erkännas som ett nationellt linjerederi av behöriga myndigheter i dessa länder. Tredje-lands linjerederi Ett rederi när det trafikerar två länder och inte är nationellt linjerederi i något av dessa länder. Avlastare Fysisk eller juridisk person som har inträtt i eller ger tillkänna en avsikt att inträda i ett kontraktsbundet eller annat arrangemang med en konferens eller ett linjerederi för transport av gods i vilket han har ett vinstintresse. Avlastarorganisation En sammanslutning eller jämförbar organisation som främjar, företräder och skyddar avlastares intressen och som är erkänd i denna egenskap av behörig myndighet eller myndigheter - om dessa finner det önskvärt - i det land vars avlastare den företräder. Gods som transporteras av konferensen Last som transporteras av linjerederier som är medlemmar av en konferens i enlighet med konferensavtalet. Behörig myndighet En regering eller ett organ som av regering eller nationell lagstiftning utsetts att utöva de funktioner som genom bestämmelserna i denna kod ålägges sådan myndighet. Främjande frakt En frakt som tillkommit för att främja transporten av icke-traditionell export från vederbörande land. Speciell frakt En preferensfrakt, annan än främjande frakt, som kan överenskommas mellan berörda parter. KAPITEL II RELATIONER MELLAN KONFERENSMEDLEMMAR Artikel 1 MEDLEMSKAP 1. Varje nationellt linjerederi skall ha rätt att vara fullvärdig medlem av en konferens som betjänar dess lands utrikeshandel, på villkor att den uppfyller de förutsättningar som anges i artikel 1, punkt 2. Linjerederier som inte är nationella linjerederier i någon del av den handel som betjänas av konferensen skall ha rätt att bli fullvärdiga medlemmar av en sådan konferens på villkor att de uppfyller de kriterier som anges i artikel 1, punkt 2 och 3, och med iakttagande av bestämmelserna om lastuppdelning som anges i artikel 2 beträffande tredje-lands linjerederier. 2. Ett linjerederi som ansöker om medlemskap i en konferens skall bevisa sin förmåga och avsikt - som, under förutsättning att bestämmelserna i denna paragraf är uppfyllda, kan omfatta användningen av chartrat tonnage - att driva en reguljär, lämplig och effektiv trafik under längre tid inom konferensens ram och i överensstämmelse med konferensavtalet; linjerederiet skall åtaga sig att efterkomma alla konferensavtalets bestämmelser och villkor och skall - om konferensavtalet kräver det - deponera en garantisumma för att täcka varje utestående ekonomisk förpliktelse i händelse av senare utträdde, avstängning eller uteslutning från medlemskap. 3. Vid behandlingen av en ansökan om medlemskap från ett linjerederi som inte är nationellt linjerederi i någon del av den handel som betjänas av den berörda konferensen, skall hänsyn tas till - förutom bestämmelserna i artikel 1, punkt 2 - bl.a. följande kriterier: a) den befintliga omfattningen av handeln och dess ökningspotential på den rutt eller de rutter som trafikeras av konferensen; b) tonnagets tillräcklighet för den befintliga och framtida omfattningen av handeln på den rutt eller de rutter som trafikeras av konferensen; c) den effekt linjerederiets inträde i konferensen kan antagas få på konferenstrafikens effektivitet och kvalitet; d) linjerederiets nuvarande marknadsandel på samma rutt eller rutter utanför ramen för en konferens; och e) linjerederiets nuvarande deltagande på samma rutt eller rutter inom ramen för en annan konferens. Ovannämnda kriterier skall inte användas så, att de hindrar tillämpningen av de bestämmelser om marknadsandelar som anges i artikel 2. 4. En ansökan om medlemskap eller om förnyat medlemskap skall behandlas skyndsamt och konferensen skall delge sökande beslutet skyndsamt, och i intet fall senare än sex månader från ansökningsdatum. Om ett linjerederi nekas medlemskap eller förnyat medlemskap skall konferensen samtidigt skriftligt ange grunderna för nekandet. 5. Vid behandlingen av medlemsansökningar skall konferensen överväga de synpunkter som framförs av avlastare och avlastarorganisationer i de länder vilkas handel transporteras av konferensen så väl som till behöriga myndigheters synpunkter, om dessa så begär. 6. Utöver de kriterier för medlemskap som anges i artikel 1, punkt 2, skall ett linjerederi, som ansöker om förnyat medlemskap, också förete bevis på att det har fullgjort sina förpliktelser enligt artikel 4, punkt 1 och 4. Konferensen får göra en särskild utredning om omständigheterna när linjerederiet lämnade konferensen. Artikel 2 MARKNADSANDELAR 1. Varje linjerederi som beviljas medlemskap i en konferens skall ha avgångs- och lastningsrättigheter i den trafik som konferensen betjänar. 2. Om en konferens driver en pool, skall alla linjerederier, som är medlemmar av den konferens som betjänar den trafik som omfattas av poolen, ha rätt att delta i poolen. 3. Vid fastställandet av vilken andel i trafiken som medlemslinjerna skall ha rätt att uppnå, skall de nationella linjerederierna - oavsett deras antal - i varje land anses som en enda grupp av linjerederier för det landet. 4. Vid fastställandet av andel i trafiken inom en pool för individuella medlemsrederier och/eller grupper av nationella linjerederier i enlighet med artikel 2, punk 2, skall följande principer angående deras rätt till marknadsandel i den av konferensen utförda trafiken iakttas, om inte annat ömsesidigt överenskommits: a) den nationella gruppen av linjerederier från vart och ett av två länder där utrikeshandel dem emellan transporteras av konferensen skall ha rätt till lika andel i den frakt och den transportvolym som uppkommer av deras inbördes utrikeshandel och som hanteras av konferensen; b) tredje-lands linjerederier, om sådana deltar i konferensen, skall ha rätt att uppnå en betydande andel, såsom 20 %, i den frakt och den transportvolym som hänför sig till denna handel. 5. Om det i något av de länder vars handel betjänas av en konferens inte finns några nationella linjerederier som deltar i transporten av denna handel, skall den andel i trafiken, till vilken detta lands nationella sjöfartslinje skulle vara berättigad enligt artikel 2, punkt 4, fördelas på de individuella medlemslinjer som deltar i trafiken i proportion till deras respektive marknadsandelar. 6. Om ett lands nationella linjerederier beslutar att inte utnyttja hela sin andel i trafiken, skall den del av deras andel i trafiken som de inte utnyttjar fördelas bland de enskilda linjerederier i konferensen som deltar i trafiken i proportion till deras respektive andelar. 7. Om de nationella linjerederierna från berörda länder inte deltar i trafiken mellan dessa länder som omfattas av en konferens, skall de andelar i trafiken mellan dessa länder som transporteras av konferensen tilldelas linjerederier i konferensen från tredje-länder genom kommersiella förhandlingar mellan dessa rederier. 8. Nationella linjerederier i en konferens från en region i början eller i slutet av den konferensens trafikrelation får genom ömsesidig överenskommelse omfördela mellan sig de andelar i trafiken som tilldelats dem, i enlighet med artikel 2, punkt 4-7. 9. På villkor att bestämmelserna i artikel 2, punkt 4-8, angående enskilda linjerederiers eller grupper av linjerederiers andelar i trafiken iakttas, skall pool- eller trafikandelsöverenskommelser ses över periodiskt av konferensen på intervaller som skall vara fastställda i dessa överenskommelser och i enlighet med kriterier som skall vara angivna i konferensavtalet. 10. Tillämpningen av denna artikel skall börja så snart som möjligt efter denna konventions ikraftträdande och skall vara fullbordad inom en övergångsperiod som under inga förhållanden får överstiga två år, med hänsyn tagen till den särskilda situationen inom var och en av de aktuella trafikrelationerna. 11. Linjerederier som är medlemmar av en konferens skall ha rätt att använda chartrade fartyg för att uppfylla sina förpliktelser i konferensen. 12. Kriterierna för fördelning och revision av andelar som anges i artikel 2, punkt 1-11, skall tillämpas när det - i frånvaro av en pool - existerar avtal om anlöp, avgång och/eller någon annan form av överenskommelse om lasttilldelning. 13. Där inga överenskommelser om pool, anlöp, avgång eller annan marknadsdelning existerar inom en konferens, kan varje grupp av nationella linjerederier som är medlemmar av konferensen begära att poolöverenskommelser skall införas med avseende på trafiken mellan deras länder som omfattas av konferensen, i enlighet med bestämmelserna i artikel 2, punkt 4; eller de kan alternativt begära att antalet avgångar skall anpassas så, att de säkerställer möjlighet för dessa linjerederier att åtnjuta väsentligen samma rättigheter till marknadsandel i konferenstrafiken mellan dessa två länder, som de skulle ha åtnjutit enligt bestämmelserna i artikel 2, punkt 4. Varje sådan begäran skall granskas och avgöras av konferensen. Om det inte mellan konferensens medlemmar uppnås någon överenskommelse om inrättande av någon sådan pool eller reglering av antalet avgångar, skall grupper av nationella linjerederier i länderna i början och i slutet av trafikrelationen ha möjlighet att genom majoritetsbeslut besluta om inrättandet av en sådan pool eller om reglering av antalet avgångar. Denna fråga skall avgöras inom loppet av en period som inte överstiger sex månader från mottagandet av begäran. 14. I händelse av oenighet mellan de nationella linjerederierna i länderna i början eller i slutet av den trafikrelation som betjänas av konferensen med avseende på huruvida en pool skall införas eller ej, kan de begära reglering inom konferensens ram av antalet avgångar så, att de säkerställer möjlighet för dessa linjerederier att åtnjuta väsentligen samma rättigheter till marknadsandel i konferenstrafiken mellan dessa två länder, som de skulle ha åtnjutit enligt bestämmelserna i artikel 2, punkt 4. För det fall att det inte finns några nationella linjerederier i det ena av de länder vilkas handel betjänas av konferensen, kan det andra landets nationella linjerederi eller linjerederier göra samma begäran. Konferensen skall göra sitt yttersta för att tillmötesgå denna begäran. Om emellertid denna begäran inte tillmötesgås, får behöriga myndigheter i länderna i början och i slutet av trafikrelationen ta upp frågan om de så önskar och tillkännege sina synpunkter till berörda parter för deras övervägande. Om ingen överenskommelse uppnås, skall tvisten avgöras i enligt med den i denna kod fastställda ordningen. 15. Andra linjerederier som är medlemmar av en konferens kan också begära införande av överenskommelse om pool eller reglering av antalet avgångar, och denna begäran skall behandlas av konferensen i enlighet med tillämpliga bestämmelser i denna kod. 16. En konferens skall se till att varje poolavtal inom konferensen anger lämpliga åtgärder för den händelse att ett linjerederi i konferensen avvisar last av varje annan orsak än att avlastaren tillhandahåller godset för sent. Ett sådant avtal skall ange att ett fartyg med obokat utrymme, som går att använda, tillåts transportera lasten även om det linjerederiets marknadsandel i poolen överskrids, om lasten i annat fall inte blir avsänd eller försenas längre än en av konferensen fastställd period. 17. Bestämmelserna i artikel 2, punkt 1-16, gäller alla varor, oavsett deras ursprung, deras destination eller den användning för vilken de avses, med undantag av militär utrustning för nationella försvarsändamål. Artikel 3 BESLUTSORDNING Den beslutsordning som ett konferensavtal innehåller skall grundas på principen om alla fullvärdiga medlemmars likhet; denna ordning skall säkerställa att röstningsreglerna inte hindrar en ordnad verksamhet i konferensen och i den handel den betjänar, samt skall ange de frågor vilka skall avgöras enhälligt. Emellertid kan ett beslut i frågor som har angetts i ett konferensavtal och som berör handeln mellan två länder inte fattas utan samtycke av de nationella linjerederierna i dessa två länder. Artikel 4 SANKTIONER 1. Ett linjerederi som är konferensmedlem skall vara berättigad att - med beaktande av de bestämmelser om utträde som ingår i poolavtal och/eller i avtal om lastdelning - utan att ådra sig straff frigöra sig från konferensavtalets villkor efter tre månaders uppsägning, om inte konferensavtalet fastställt en annan tidsperiod; linjerederiet skall dock vara förpliktat att fram till dagen för sitt utträde fullgöra sina åligganden som konferensmedlem. 2. En konferens får - efter varsel enligt regler som skall vara angivna i konferensavtalet - avstänga eller utesluta en medlem som visar allvarlig brist i uppfyllandet av konferensavtalets villkor. 3. Ingen uteslutning eller avstängning skall verkställas förrän skriftligt besked om orsakerna därför har getts och varje tvist avgjorts så som anges i kapitel VI. 4. Efter utträde eller uteslutning skall vederbörande linjerederi vara förpliktat att betala sin del av konferensens utestående finansiella förpliktelser fram till datum för sitt utträde eller uteslutning. I händelse av utträde, avstängning eller uteslutning skall linjerederiet inte befrias från sina egna finansiella förpliktelser enligt konferensavtalet eller från någon av sina förpliktelser gentemot avlastare. Artikel 5 EGENKONTROLL 1. En konferens skall antaga och hålla aktuell en åskådlig förteckning, vilken skall vara så täckande som möjligt, på handlingar som anses som missbruk av och/eller brott mot konferensavtalet, och skall för att undersöka dem tillhandahålla ett effektivt egenkontrollsystem med särskilda bestämmelser som kräver; a) fastställande av straff eller strafflatituder - som är relaterade till svårighetsgrad - för missbruk eller brott; b) undersökning och opartisk granskning på begäran av konferensen eller annan berörd part, utförd av person eller organ som är obundet i förhållande till de linjerederier som är medlemmar av konferensen och dessas dotterbolag, av reglering av klagomål och/eller beslut med anledning av klagomål avseende missbruk eller brott; c) rapportering, på begäran, om åtgärder vidtagna efter klagomål mot missbruk och/eller brott, och på grundval av anonymitet för berörda parter, till behöriga myndigheter i de länder vilkas handel betjänas av konferensen och i de länder vilkas linjerederier är medlemmar av konferensen. 2. Linjerederier och konferenser har rätt till fullödigt samarbete från avlastare och avlastarorganistioner i sin kamp mot missbruk och brott. Artikel 6 KONFERENSAVTAL Alla konferensavtal, avtal om pooler och om rättigheter till anlöp och avgångar samt ändringar till sådana avtal eller andra dokument, som direkt hänför sig till avtalen och påverkar dem, skall på begäran tillställas behöriga myndigheter i de länder vilkas handel betjänas av konferensen och i de länder vilkas linjerederier är medlemmar av konferensen. KAPITEL III FÖRHÅLLANDE TILL AVLASTARNA Artikel 7 LOJALITETSARRANGEMANG 1. De linjerederier som är konferensmedlemmar har rätt att upprätta och vidmakthålla lojalitetsarrangemang med avlastare, vilkas form och innehåll skall göras till föremål för konsultation mellan konferensen och avlastarorganisationer eller företrädare för avlastare. Dessa lojalitetsarrangemang skall ge garantier som tydligt anger avlastarnas och konferensmedlemmarnas rättigheter. Dessa arrangemang skall grundas på kontraktsystemet eller vilket annat system som helst som också är lagligt. 2. Oavsett vilka lojalitetsarrangemang som än träffas, skall den frakt som skall tillämpas för lojala avlastare fastställas inom ett bestämt procentområde av den frakt som tillämpas för övriga avlastare. När en ändring av rabattsatserna förorsakar en ökning av de frakter som debiteras avlastare, kan ändringen tillämpas först efter 150 dagars varsel till dessa avlastare eller i enlighet med regional praxis och/eller avtal. Tvister i samband med en ändring av dessa rabattsatser skall avgöras så som föreskrivits i lojalitetsarrangemanget. 3. Lojalitetsarrangemangens bestämmelser skall innehålla garantier som tydligt anger rättigheter och skyldigheter för avlastare och för linjerederier, som är medlemmar av konferensen, bl.a. i överensstämmelse med följande föreskrifter: a) avlastarens skyldigheter hänför sig till last vars transport kontrolleras av honom eller av honom beroende bolag eller dotterbolag eller av hans speditör i enlighet med försäljningskontraktet för de aktuella varorna, varvid förutsätts att avlastaren inte, medelst undanflykter, kryphål eller mellanhand, får försöka omdirigera last i strid mot hans förpliktelser enligt lojalitetsarrangemanget; b) när det finns ett lojalitetskontrakt skall omfattningen av faktiskt eller fastställts skadestånd och/eller straff framgå av detta. Emellertid kan linjerederier, som är konferensmedlemmar, besluta att fastställa ett lägre skadestånd eller att avstå från skadestånd. I varje fall får det skadestånd, som skall betalas av avlastaren enligt kontraktet, inte vara högre än frakten för den last det handlar om, beräknad efter den i kontraktet angivna frakten; c) avlastaren skall ha rätt att återfå fullständig lojalitetsstatus om han fullgör de villkor som fastställts av konferensen, vilka skall anges i lojalitetsarrangemanget; d) lojalitetsarrangemanget skall ange: i) en förteckning på laster, vilken kan inkludera bulklast transporterad utan märkning eller räkning, som är särskilt undantagna från lojalitetsarrangemanget; ii) fastställande av de omständigheter under vilka annan last än sådan som avses under i) ovan anses undantagen från omfattningen av lojalitetsarrangemanget; iii) metod för avgörande av tvister som uppstår med anledning av lojalitetsarrangemanget; iv) föreskrifter om upphörande av lojalitetsarrangemanget på begäran av endera avlastaren eller konferensen, utan straff, efter utgången av en fastställd uppsägningsperiod, varvid uppsägningen skall ske skriftligen; och v) villkoren för meddelande av dispens. 4. Om en tvist uppstår mellan en konferens och en avlastarorganisation, företrädare för avlastare och/eller avlastare om ett föreslaget lojalitetsarrangemangs form eller villkor, kan endera parten hänskjuta frågan för avgörande enligt tillämpligt förfarande som anges i denna kod. Artikel 8 DISPENS 1. Konferenserna skall, genom föreskrifter i lojalitetsarrangemangen, förplikta sig att snabbt granska och avgöra avlastarnas dispensansökningar samt skall om dispens vägras, skriftligen meddela skälen härför, om så begärs. Skulle en konferens underlåta att - inom en i lojalitetsarrangemanget angiven period - bekräfta tillräckligt utrymme för att transportera en avlastares last inom en period som likaledes anges i lojalitetsarrangemanget, skall avlastaren ha rätt att utan att ådraga sig straff använda vilket fartyg som helst för lasten i fråga. 2. I hamnar där konferenstransporter arrangeras endast om ett angivet lastminimum finns tillgängligt, (dvs. efter anmaning) skall avlastarna automatiskt ha rätt att - utan att äventyra sin lojalitetsstatus - använda vilket tillgängligt fartyg som helst för transporten av deras last, om linjerederiet antingen inte angör hamnen trots vederbörlig avisering från avlastarnas sida eller inte inom överenskommen tid besvarar avlastarnas avisering. Artikel 9 TILLGÅNG TILL TARIFFER OCH TILLHÖRANDE VILLKOR OCH/ELLER REGLER Tariffer, tillhörande villkor och regler samt varje ändring därav skall på begäran tillhandahållas avlastare, avlastarorganisationer och andra berörda parter till ett rimligt pris, och de skall finnas tillgängliga för granskning på linjerederiers och deras agenters kontor. De skall ange alla villkor rörande tillämpningen av frakter och rörande transporter av varje last vilken omfattas av dessa. Artikel 10 ÅRLIGA RAPPORTER Konferenserna skall årligen tillställa avlastarorganisationer eller företrädare för avlastare rapporter om sin verksamhet ägnade att ge allmän information av intresse för dem, inklusive aktuell information och konsultationer som hållits med avlastare och avlastarorganisationer, om vidtagna åtgärder angående klagomål, om ändringar i konferensens sammansättning och om väsentligare ändringar av service, tariffer och transportvillkor. Sådana årsrapporter skall på begäran tillställas behöriga myndigheter i de länder vilkas handel betjänas av vederbörande konferens. Artikel II KONSULTATIONSFÖRFARANDE 1. Konsultationer i frågor av gemensamt intresse skall hållas mellan en konferens, avlastarorganisationer, företrädare för avlastare och, där så är möjligt, avlastare, som kan vara utsedda för detta ändamål av den behöriga myndigheten om denna finner det önskvärt. Dessa konsultationer skall äga rum närhelst så begärs av någon av de ovannämnda parterna. Behöriga myndigheter skall ha rätt att på begäran delta fullt ut i konsultationerna; detta betyder emellertid inte att de deltar i beslutsfattande. 2. Bl.a. följande frågor kan vara föremål för konsultationer: a) ändringar i allmänna tariffvillkor och i tillhörande regler; b) ändringar i den allmänna nivån för tariffrakter och i frakter för viktigare handelsvaror; c) främjande och/eller särskilda frakter; d) införande av tilläggsavgifter och ändringar i dessa; e) lojalitetsarrangemang, deras upprättande eller ändringar i deras form och allmänna villkor; f) ändringar i tariffernas klassificering av hamnar; g) förfarande vid avlastarnas tillhandahållande av nödvändig information rörande den väntade volymen och arten av deras laster; och h) avlämnande av last för transport och kraven angående varsel om att en last finns tillgänglig. 3. I den utsträckning de faller inom en konferens verksamhetsram kan även följande frågor bli föremål för konsultation: a) drift av lastinspektionsverksamhet; b) ändringar i trafikmönstret; c) effekterna av införandet av ny teknologi i lasttransporten, särskilt övergång till enhetslaster med därav följande minskning av konventionell trafik eller förlust av direkttrafik; och d) sjötransporternas anpassning och kvalitet, inklusive inverkan av avtal om arrangemang för pooler, anlöp eller avgång på tillgången på sjötransporter och på de frakter till vilka sjötransporterna tillhandahålls; ändringar i de områden inom vilka transporter utföres och i regelbundenheten i anlöp av konferensfartyg. 4. Konsultationer skall hållas innan slutliga beslut fattas, såvida inte annat föreskrives i denna kod. Avsikt att ta beslut i frågor som anges i artikel 11, punkt 2 och 3, skall förhandsaviseras. Där detta är omöjligt, må brådskande beslut tagas i avvaktan på att konsultationer skall hållas. 5. Konsultationer skall börja utan obefogad försening och i vart fall inom en maximiperiod fastställd i konferensavtalet eller, i frånvaro av en sådan bestämmelse i avtalet, inte senare än 30 dagar efter mottagande av förslag om konsultationer, såvida inte andra tidsperioder föreskrives i denna kod. 6. När konsultationer hålls, skall parterna göra sitt yttersta för att tillhandahålla relevant information, hålla diskussioner i rätt tid och klarlägga förhållanden i syfte att finna lösningar på aktuella problem. De inblandade parterna skall beakta varandras synpunkter och problem och sträva efter att uppnå avtal som är anpassade till deras kommersiella livskraft. KAPITEL IV FRAKTER Artikel 12 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BESLUT OM FRAKTER När beslut skall tas i frågor om tariffpolitik i alla de fall, som nämns i denna kod, skall, om ej annat föreskrives, följande punkter beaktas: a) frakter skall sättas på så låg nivå som är praktiskt möjligt från kommersiell synpunkt och skall medge en skälig vinst för redarna; b) konferensens driftkostnader skall som regel beräknas för en rundresa, varvid fartygens ut- och återresor betraktas som en helhet. Där så är lämpligt bör ut- och återresan beaktas separat. Frakterna skall sättas med hänsyn till bl.a. lastarnas art, det inbördes förhållandet mellan lastens vikt och mått liksom också lastens värde; c) vid fastställande av främjande och/eller särskilda frakter för bestämda varor skall hänsyn tas till handelsvillkoren för dessa varor i de länder som betjänas av konferensen, särskilt u-länder och kustlösa länder. Artikel 13 KONFERENSTARIFFER OCH KLASSIFICERING AV TARIFFRAKTER 1. Konferenstariffer skall inte göra orättvis skillnad mellan avlastare i samma situation. Linjerederier, som är medlemmar av en konferens, skall strikt hålla sig till de frakter, regler och villkor som anges i tarifferna och i andra publicerade giltiga konferensdokument, samt även varje särskilt arrangemang som tillåts enligt denna kod. 2. Konferenstariffer skall avfattas enkelt och klart och innehålla så få klasser/kategorier som möjligt, beroende på transporternas speciella behov, samt ange den särskilda frakten för varje vara och, där så är lämpligt, för varje klass/kategori; för att underlätta sammanställning och analys av statistik skall de också - där så är praktiskt möjligt - ange varans motsvarande tillämpliga kodnummer enligt Standard International Trade Classification, Brussels Tariff Nomenclature eller annan nomenklatur som kan ha antagits internationellt; klassificering av varor i tarifferna skall, så långt praktiskt genomförbart, utarbetas i samarbete med avlastarorganisationerna och berörda nationella och internationella organisationer. Artikel 14 ALLMÄNNA FRAKTHÖJNINGAR 1. En konferens skall minst 150 dagar i förväg, eller i enlighet med praxis och/eller avtal, avisera avlastarorganisationer eller företrädare för avlastare och/eller avlastare samt, där så erfordras, behöriga myndigheter i de länder vilkas handel betjänas av konferensen om sin avsikt att genomföra en allmän höjning av frakter med angivande av höjningens storlek, datum för genomförandet och de orsaker som motiverar den föreslagna höjningen. 2. På begäran, som skall framföras inom en överenskommen tidsperiod efter mottagande av aviseringen, av någon av de parter som därtill berättigats enligt denna kod skall konsultationer i enlighet med tillämpliga bestämmelser i denna kod påbörjas inom en fastställd tidsperiod vilken inte får överstiga 30 dagar eller efter vad tidigare överenskommits mellan berörda parter; konsultationerna skall hållas med avseende på grunderna för och storleken av den föreslagna höjningen och datum för dess genomförande. 3. En konferens kan, för att påskynda konsultationer, eller skall, på begäran av någon av de parter som i enlighet med denna kod är berättigade att deltaga i konsultationer om allmänna frakthöjningar, där så är görligt, inom rimlig tid före konsultationerna, tillställa de deltagande parterna en rapport från oberoende revisorer med gott anseende som innefattar - i de fall då de parter som begärt konsultationerna godtar den som en av grunderna för konsultationerna - en sammanlagd analys av de data rörande gällande kostnader och intäkter vilka enligt konferensens åsikt nödvändiggör en höjning av frakterna. 4. Om avtal uppnås som ett resultat av konsultationerna, skall frakthöjningen träda i kraft från den dag som angavs i aviseringen enligt artikel 14, punkt 1, om inte ett senare datum överenskommits mellan de berörda parterna. 5. Om inget avtal uppnås inom 30 dagar från aviseringen enligt artikel 14, punkt 1, skall, med iakttagande av i denna kod föreskrivet förfarande, frågan omedelbart hänskjutas till internationell obligatorisk förlikning i enlighet med kapitel VI. Förlikningsmännens rekommendation skall, om den antages av de berörda parterna, bli bindande för dem och tillämpas med beaktande av bestämmelserna i artikel 14, punkt 9, med verkan från det datum som anges i förlikningsmännens rekommendation. 6. Med iakttagande av bestämmelserna i artikel 14, punkt 9, kan en konferens tillämpa en allmän höjning av frakterna i avvaktan på förlikningsmännens rekommendation. När de gör sin rekommendation skall förlikningsmännen ta hänsyn till storleken av den av konferensen företagna, ovannämnda höjningen och till den period under vilken den har varit i kraft. I händelse av att konferensen förkastar förlikningsmännens rekommendation, skall avlastare och/eller avlastarorganisationer ha rätt att efter lämpligt varsel anse sig själva obundna av något som helst arrangemang eller annat kontrakt med den konferensen, som kan hindra dem från att använda icke- konferensanslutna linjerederier. Om det föreligger ett lojalitetsarrangemang, skall avlastare och/eller avlastarorganisationer inom en period av 30 dagar varsla att de inte längre anser sig bundna av detta arrangemang, varvid varslet skall gälla från det datum som anges däri, och i lojalitetsarrangemanget skall en period av minst 30 och högst 90 dagar vara anslagen för detta ändamål. 7. En innehållen rabatt, som tillkommer avlastaren och som har hopsamlats av konferensen, skall inte kvarhållas eller konfiskeras av konferensen som ett resultat av en handling vilken avlastaren företagit i enlighet med artikel 14, punkt 6. 8. Om ett lands handel, som på en viss rutt transporteras av linjerederier som är medlemmar av en konferens, företrädesvis består av en eller några få basvaror, skall varje höjning av frakten på en eller flera av dessa varor anses som en allmän frakthöjning, och tillämpliga bestämmelser i denna kod skall gälla. 9. Konferenserna bör genomföra varje allmän frakthöjning med giltighet enligt denna kod för en bestämd minimiperiod, varvid de alltid skall beakta reglerna om tilläggsavgifter och om anpassning av frakter som följd av förändringar i växelkurserna. Den period, under vilken en allmän frakthöjning skall tillämpas, är en fråga som bör behandlas vid konsultationer förda i enlighet med artikel 14, punkt 2, men om inte annat överenskommes mellan de berörda parterna under konsultationerna, skall minimiperioden - mellan den dag då en allmän frakthöjning träder i kraft och dagen för avisering enligt artikel 14, punkt 1, av nästa allmänna frakthöjning - inte understiga 10 månader. Artikel 15 FRÄMJANDE FRAKTER 1. Konferenserna bör införa främjande frakter på icke-traditionella exportvaror. 2. All nödvändig och rimlig information, som motiverar behovet av en främjande frakt skall föreläggas konferensen av de berörda avlastarna, avlastarorganistionerna eller företrädare för avlastare. 3. Ett särskilt förfarande skall införas för att beslut gällande ansökningar om främjande frakter skall kunna fattas inom 30 dagar från den dag då man mottog sådan information, såvida inte annat ömsesidigt överenskommits. En klar åtskillnad skall göras mellan detta förfarande och det allmänna förfarandet vid en undersökning av möjligheten att reducera frakten på andra varor eller att undantaga dem från höjningar. 4. Konferensen skall tillhandahålla avlastare och/eller avlastarorganisationer, samt på begäran regeringar och/eller andra behöriga myndigheter i de länder vilkas handel betjänas av konferensen, information angående förfarandet vid behandling av ansökningar om främjande frakter. 5. En främjande frakt skall normalt etableras för en period av 12 månader, om inte annat ömsesidigt överenskommits mellan de berörda parterna. Före periodens utgång skall den främjande frakten åter granskas på begäran av den berörda avlastaren och/eller avlastarorganisationen, varvid det ankommer på avlastaren och/eller avlastarorganisationen att på begäran av konferensen visa att det är motiverat att fortsätta med denna frakt efter inledningsperioden. 6. Vid behandlingen av en ansökan om en främjande frakt kan konferensen ta hänsyn till att frakten, även om den skall främja exporten av den icke-traditionella vara för vilken den är sökt, sannolikt inte skapar väsentliga konkurrensstörningar i exporten av en liknande vara från något annat land som betjänas av konferensen. 7. Främjande frakter är inte undantagna från tilläggsavgift eller varlutaanpassningsfaktor i enlighet med artiklarna 16 och 17. 8. Varje linjerederi, som är medlem av en konferens och som betjänar aktuella hamnar i konferenstrafiken skall ta emot och inte utan rimliga skäl vägra en rättvis andel last för vilken en främjande frakt har införts av konferensen. Artikel 16 TILLÄGGSAVGIFTER 1. Tilläggsavgifter, som införs av en konferens för att täcka plötsliga eller icke-normala ökningar av kostnader eller intäktsbortfall, skall anses som tillfälliga. De skall reduceras i anslutning till förbättringar i den situation eller de omständigheter som de avsågs möta, och skall avskaffas med beaktande av artikel 16, punkt 6, så snart som den situation eller de omständigheter som påkallade deras införande upphört att råda. Detta skall anges vid tidpunkten för deras införande, så långt möjligt tillsammans med en beskrivning av den förändring i situationen eller omständigheterna som kommer att medföra deras ökning, minskning eller avskaffande. 2. Tilläggsavgifter som pålagts last på väg till eller från en viss hamn skall likaledes anses som tillfälliga och skall likaledes ökas, minskas eller avskaffas, med beaktande av artikel 16, punkt 6, när situationen i denna hamn ändras. 3. Innan någon tilläggsavgift införs - vare sig generell eller gällande endast en viss hamn - skall varsel lämnas och, på begäran, konsultationer hållas i enlighet med förfarandet i denna kod mellan den berörda konferensen och de andra parter som direkt påverkas av tilläggsavgiften och som enligt föreskrift i denna kod är berättigade till att deltaga i sådana konsultationer, utom när exceptionella omständigheter motiverar omedelbart påläggande av tilläggsavgiften. I sådana fall där en tilläggsavgift har lagts på utan föregående konsultation, skall på begäran konsultationer hållas så snart som möjligt därefter. Före sådana konsultationer skall konferenserna framlägga de fakta som enligt deras åsikt motiverar att läggsavgiften läggs på. 4. Om inte parterna överenskommer annorlunda, skall, om inte inom en period av 15 dagar efter mottagandet av varsel enligt artikel 16, punkt 3, överenskommelse om tilläggsavgiften uppnåtts mellan de berörda parter som åsyftas i artikeln tillämpliga föreskrifter i denna kod om biläggande av tvister få råda. Om inte de berörda parterna överenskommer annorlunda, får tilläggsavgiften emellertid läggas på i avvaktan på tvistens biläggande, om tvisten fortfarande är olöst vid slutet av en period av 30 dagar efter mottagandet av ovannämnda varsel. 5. I händelse av att en tilläggsavgift läggs på under exceptionella omständigheter utan föregående konsultation enligt föreskrifterna i artikel 16, punkt 3, och om ingen överenskommelse uppnås under efterföljande konsultationer, skall tillämpliga regler i denna kod för biläggande av tvister få råda. 6. Ekonomisk förlust som linjerederier, som är konferensmedlemmar, åsamkas som ett resultat av försening - på grund av konsultationer och/eller förfaranden för lösande av tvister angående pålägg av tilläggsavgifter i enlighet med föreskrifterna i denna kod - i förhållande till det datum från vilket tilläggsavgifter i enlighet med föreskrifterna i denna kod skulle ha pålagts på grund av varsel enligt artikel 16, punkt 3, kan kompenseras genom motsvarande förlängning av tilläggsavgiftens tillämpningstid före dess avskaffande. Omvänt gäller att om det senare som ett resultat av konsultationer eller andra förfaranden fastställda i denna kod, fastslås och överenskommes att en tilläggsavgift pålagd av en konferens är obefogad eller omåttlig, skall - om annan överenskommelse ej föreligger - uppburna belopp eller den för höga andelen av sådant belopp fastställda som anges ovan, återbetalas till berörda parter, om dessa så begär, inom 30 dagar efter framställningen av en sådan begäran. Artikel 17 VALUTAKURSÄNDRINGAR 1. Ändringar i valutakurser, inklusive formell devalvering eller revalvering, som leder till ändringar i de sammanlagda driftkostnaderna och/eller intäkterna för linjerederier som är konferensmedlemmar, och som sammanhänger med deras verksamhet inom konferensen, utgör ett giltigt skäl att införa en valutaanpassningsfaktor i frakterna eller för en ändring av dessa. Anpassningen eller ändringen skall företas på ett sådant sått att - så långt möjligt - respektive medlemsrederier sammanlagt vare sig gör förluster eller vinster som ett resultat av anpassningen eller ändringen. Anpassningen eller ändringen kan ta formen av valutatilläggsavgifter eller rabatter eller av ökningar eller minskningar av frakten. 2. Sådana anpassningar eller ändringar skall varslas i överensstämmelse med regional sedvänja, där sådan sedvänja finns; därtill skall i överensstämmelse med föreskrifterna i denna kod konsultationer hållas mellan den berörda konferensen och de andra parter som detta direkt angår och som enligt denna kod är berättigade att deltaga i konsultationer, utom i de undantagsfall som kräver ett omedelbart införande av valutaanpassningsfaktorn eller fraktändringen. I den händelse detta har gjorts utan föregående konsultationer skall konsultationer hållas så snart som möjligt därefter. Konsultationerna bör gälla valutaanpassningsfaktorns eller fraktändringens tillämpning, storlek och datum för införande, varvid samma förfarande skall gälla som föreskrivs i artikel 16, punkt 4 och 5, med avseende på tilläggsavgifter. Sådana konsultationer bör äga rum och avslutas inom en period som inte får överstiga 15 dagar från den dag då avsikten att tillämpa en valutatilläggsavgift eller företaga en fraktändring tillkännages. 3. Om konsultationerna inte inom 15 dagar leder till att en överenskommelse uppnås, skall tillämpliga föreskrifter för biläggande av tvister givna i denna kod följas. 4. Bestämmelserna i artikel 16, punkt 6, skall med erforderliga korrigeringar tillämpas på varlutaanpassningsfaktorer och fraktändringar som behandlas i denna artikel. KAPITEL V ÖVRIGA FRÅGOR Artikel 18 "FIGHTING SHIPS" Konferensmedlemmar får inte använda sig av "fighting ships" i konferenstrafiken för att utesluta, hindra eller försvaga konkurrensen genom att driva bort ett linjerederi som inte är medlem av konferensen från trafiken. Artikel 19 TRAFIKANPASSNING 1. Konferenser skall vidtaga nödvändiga och lämpliga åtgärder för att säkerställa att deras medlemmar tillhandahåller regelbunden, tillräcklig och effektiv trafik med erforderlig turtäthet på de rutter de trafikerar och skall ordna trafiken så att man i görligaste mån undviker såväl anhopning av fartyg som långa uppehåll mellan avgångar. Konferenser skall också överväga alla särskilda åtgärder som är nödvändiga när det gäller att inrätta trafiken med hänsyn till säsongmässiga variationer i lastmängd. 2. Konferenser och andra parter, som enligt denna kod är berättigade att deltaga i konsultationer, inklusive behöriga myndigheter om de så önskar, bör i nära samarbete övervaka efterfrågan på lastutrymme, trafikens tillräcklighet och lämplighet och - i synnerhet - möjligheterna att rationalisera trafiken och öka dess effektivitet. Vinster som uppstår genom rationaliseringar av trafiken skall rättvist återspeglas i fraktnivån. 3. När det gäller hamnar som konferensen trafikerar endast om lastmängden uppgår till ett angivet minimum, skall detta minimum anges i tariffen. Avlastarna skall ge lämplig varsel om att en sådan lastmängd finns tillgänglig. Artikel 20 HUVUDKONTOR FÖR EN KONFERENS En konferens skall som regel inrätta sitt huvudkontor i ett land, vars handel betjänas av konferensen, om inte annat överenskommes av de linjerederier som är medlemmar av konferensen. Artikel 21 REPRESENTATION Konferensen skall ha lokal representation i alla länder som de trafikerar, men där praktiska skäl talar emot det kan regional representation inrättas. Representanternas namn och adress skall finnas lätt tillgängliga, och representanterna skall säkerställa att avlastarna och konferenserna skyndsamt får del av varandras synpunkter för att få fram snabba beslut. När en konferens anser det ändamålsenligt skall den sörja för att rätten att fatta beslut i lämplig omfattning delegeras till representanterna. Artikel 22 INNEHÅLL I KONFERENSAVTAL, AVTAL OM MARKNADSDELNING OCH LOJALITETSARRANGEMANG Konferensavtal, avtal om marknadsdelning samt lojalitetsarrangemang skall vara i överensstämmelse med tillämpliga krav i denna kod men får innefatta sådana andra föreskrifter som kan avtalas vilka inte står i strid med denna kod. DEL TVÅ KAPITEL VI FÖRESKRIFTER OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR BILÄGGANDE AV TVISTER A. ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER Artikel 23 1. Föreskrifterna i detta kapitel skall tillämpas närhelst en tvist uppkommer rörande tillämpningen eller verkställandet av föreskrifterna i denna kod mellan följande parter: a) en konferens och ett linjerederi; b) linjerederierna som är medlemmar av en konferens; c) en konferens eller ett linjerederi som är medlem därav och en avlastarorganisation eller företrädare för avlastare eller avlastare; och d) två eller flera konferenser. I detta kapitel skall med beteckningen "part" förstås de ursprungliga parterna i tvisten såväl som tredje parter som har anslutit sig till förhandlingarna i enlighet med artikel 34, stycke a. 2. Tvister mellan linjerederier under samma flagg, såväl som mellan organisationer som hör hemma i samma land, skall biläggas inom ramen för detta lands nationella jurisdiktion, om inte detta skapar allvarliga svårigheter i uppfyllandet av föreskrifterna i denna kod. 3. Parterna i en tvist skall i första hand försöka att bilägga den genom meningsutbyte eller direkta förhandlingar med målsättningen att finna en ömsesidigt tillfredsställande lösning. 4. Tvister mellan de parter som anges i artikel 23, punkt 1, angående: a) att ett nationellt linjerederi vägrats inträde i en konferens, som betjänar det linjerederiets hemlands utrikeshandel; b. att ett tredje-lands linjerederi vägrats inträde i en konferens; c) uteslutning ur en konferens; d) bristande överensstämmelse mellan ett konferensavtal och denna kod; e) en allmän höjning av frakter; f) tilläggsavgifter; g) ändringar i frakter eller införandet av valutaanpassningsfaktor på grund av valutakursändringar; h) marknadsandelar; och i) formen och villkoren för föreslagna lojalitetsarrangemang, som inte har lösts genom meningsutbyte eller direkta förhandlingar, skall, på begäran av part i tvisten, hänskjutas till internationell obligatorisk förlikning i enlighet med föreskrifterna i detta kapitel. Artikel 24 1. Förlikningsförfarandet inledes på begäran av en av parterna i tvisten. 2. Begäran skall inges: a) i tvister angående medlemskap i konferenser: inte senare än 60 dagar från den dag då sökanden mottog konferensens beslut och skälen därför, i enlighet med artiklarna 1, punkt 4, och 4, punkt 3; b) i tvister angående allmänna frakthöjningar: inte senare än att tiden för den varselperiod som anges i artikel 14, punkt 1, löpt ut; c) i tvister angående tilläggsavgifter; inte senare än att tiden för den 30-dagarsperiod som anges i artikel 16, punkt 4, löpt ut eller, om ingen avisering har givits, inte senare än 15 dagar från det datum då tilläggsavgiften sattes i kraft; och d) i tvister angående ändringar i frakter eller införande av valutaanpassningsfaktor på grund av valutakursändringar: inte senare än fem dagar efter att tiden för den period som anges i artikel 17, punkt 3, löpt ut. 3. Föreskrifterna i artikel 24, punkt 2, skall inte tillämpas på en tvist som är hänskjuten till internationell obligatorisk förlikning i enlighet med artikel 25, punkt 3. 4. Begäran om förlikning i tvister, andra än dem som anges i artikel 24, punkt 2, kan inges vid vilken tidpunkt som helst. 5. Tidsgränserna som anges i aritkel 24, punkt 2, kan utsträckas genom överenskommelse mellan parterna. 6. En begäran om förlikning skall anses ingiven i vederbörlig ordning om det bevisas att den har avsänts till den andra parten i rekommenderat brev, telegram eller telex eller har delgivits inom de tidsgränser som anges i artikel 24, punkt 2 eller 5. 7. Om ingen begäran har ingivits inom de tidsgränser som anges i artikel 24, punkt 2 eller 5, skall konferensens beslut vara slutgiltigt och inga förhandlingar enligt detta kapitel kan tagas upp av någondera parten i tvisten för att bestrida det beslutet. Artikel 25 1. Om parterna har överenskommit att tvister som avses i artikel 23, punkt 4, stycke a, b, c, d, h och i, skall avgöras genom andra förfaranden än dem som anges i den artikeln eller om de enas om förfarande för att lösa en viss tvist som har uppstått mellan dem, skall sådana tvister, på begäran av någondera parten i tvisten, biläggas så som föreskrives i deras överenskommelse. 2. Föreskrifterna i artikel 25, punkt 1, tillämpas också på de tvister som nämns i artikel 23, punkt 4, stycke e, f och g, om inte nationell lagstiftning, regler eller förordningar fråntager avlastarna denna valfrihet. 3. Om förlikningsförhandlingar har inletts, skall sådana förhandlingar ha företräde framför rättsmedel som tillhandahålles enligt nationell lag. Om en part vill utnyttja rättsmedel enligt nationell lag med hänseende på en tvist, på vilken detta kapitel är tillämpligt, utan att åberopa de förfaranden som föreskrives i detta kapitel, skall, på begäran av en svarande, förhandlingarna avbrytas och tvisten - av den domstol eller annan myndighet där de nationella rättsmedlen begärts - hänskjutas till de förfaranden som bestäms i detta kapitel. Artikel 26 1. De fördragsslutande parterna skall tilldela konferenser och avlastarorganisationer sådan behörighet som är nödvändig för tillämpningen av föreskrifterna i detta kapitel. I synnerhet så att: a) en konferens eller en avlastarorganisation kan inleda förhandlingar som part eller anges som part i förhandlingar i sin kollektiva egenskap; b) varje underrättelse till en konferens eller avlastarorganisation i dess kollektiva egenskap skall också utgöra en underrättelse till varje medlem av sådan konferens eller avlastarorganisation; c) underrättelse till en konferens eller avlastarorganisation skall sändas till adressen för den konferensens eller den avlastarorganisationens huvudkontor. Varje konferens eller avlastarorganisation skall registrera adressen till sitt huvudkontor hos den registrator, som utnämnts i enlighet med artikel 46, punkt 1. Om en konferens eller en avlastarorganisation underlåter att registrera adressen eller inte har något huvudkontor, skall en underrättelse till vilken som helst av medlemmarna i konferensens eller avlastarorganisationens namn anses vara en underrättelse till sådan konferens eller avlastarorganisation. 2. Om en konferens eller avlastaroganisation godtager eller förkastar en rekommendation av förlikningsmännen, skall varje medlem av konferensen/avlastarorganisation anses ha godtagit eller förkastat rekommendationen. Artikel 27 Om inte parterna överenskommer om annat, kan förlikningsmännen besluta att utfärda en rekommendation på grundval av skriftliga inlagor utan muntliga förhandlingar. B. INTERNATIONELL OBLIGATORISK FÖRLIKNING Artikel 28 Vid internationell obligatorisk förlikning skall behöriga myndigheter i en fördragsslutande stat, om de så önskar, deltaga i förlikningsförhandlingarna för att bistå antingen en part som är av den fördragsslutande statens nationalitet eller en part i en tvist som uppkommit i sambnad med vederbörande fördragsslutande stats utrikeshandel. Den behöriga myndigheten kan alternativt uppträda som observatör vid sådana förlikningsförhandlingar. Artikel 29 1. Vid internationell obligatorisk förlikning skall förhandlingarna hållas på den plats, som parterna enhälligt överenskommer om eller om sådan överenskommelse inte uppnås, på den plats, som förlikningsmännen bestämmer. 2. När parterna och förlikningsmännen skall bestämma platsen för förlikningsförhandlingarna skall de taga i beaktande bl.a. de länder som är nära förbundna med tvisten, och därvid ha i åtanke det berörda linjerederiets land och, särskilt om tvisten gäller lasten, det land varifrån denna härrör. Artikel 30 1. För detta kapitels syften skall en internationell grupp av förlikningsmän inrättas, bestående av experter med högt anseende eller erfarenhet inom juridik, sjötransportekonomi eller utrikeshandel och finansiering, som det bestäms av de fördragsslutande parterna som utser dem; de utsedda skall handla i en oberoende funktion. 2. Varje fördragsslutande part kan när som helst utnämna medlemmar av gruppen intill ett antal av 12, och skall meddela deras namn till registratorn. Utnämningarna gäller sexårsperioder och kan förnyas. I händelse av en gruppmedlems död, oförmåga eller avsägelse skall den fördragsslutande part som utnämnt vederbörande utnämna en ersättare för återstoden av hans tjänstgöringstid. En utnämning gäller från och med den dag då registratorn mottagit meddelande om utnämningen. 3. Registratorn skall föra en förteckning över gruppmedlemmarna och skall regelbundet informera de fördragsslutande parterna om gruppens sammansättning. Artikel 31 1. Syftet med förlikningen är att uppnå att tvisten löses i godo genom rekommendationer formulerade av oberoende förlikningsmän. 2. Förlikningsmännen skall fastlägga och klargöra tvistefrågorna, för detta ändamål infordra all slags information från parterna och, på grundval därav, förelägga parterna en rekommendation för biläggande av tvisten. 3. Parterna skall uppriktigt samarbeta med förlikningsmännen för att möjliggöra för dem att utöva sina funktioner. 4. Med beaktande av föreskrifterna i artikel 25, punkt 2, kan parterna i tvisten vid vilken tidpunkt som helst under förlikningsförhandlingarna gemensamt besluta att utnyttja ett annat förfarande för biläggande av deras tvist. Parterna i en tvist, vilken har blivit föremål för andra förhandlingar än den som föreskrivs i detta kapitel, kan genom ömsesidig överenskommelse besluta att utnyttja internationell obligatorisk förlikning. Artikel 32 1. Förlikningsförhandlingarna skall genomföras antingen av en förlikningsman eller av ett ojämnt antal förlikningsmän, vilka parterna har enats om eller utsett. 2. Om parterna inte kan enas om antalet eller utnämningen av förlikningsmännen som föreskrivs i artikel 32, punkt 1, skall förlikningsförhandlingarna föras av tre förlikningsmän; vardera parten skall i käromålet respektive svarsskrivelsen/skrivelserna utnämna en förlikningsman, varpå de två sålunda utnämnda förlikningsmännen utser den tredje, vilken skall vara ordförande. 3. Om svarsskrivelsen inte namnger en förlikningsman, som skall utnämnas i de fall där artikel 32, punkt 2, tillämpas, skall, inom 30 dagar efter mottagande av käromålet, den förlikningsman som utnämnts i käromålet utse den andre förlikningsmannen genom lottdragning bland de gruppmedlemmar som utnämnts av den/de fördragsslutande parten/parterna och som är av samma nationalitet som svaranden (a). 4. Om de förlikningsmän som utnämnts i enlighet med artikel 32, punkt 2 eller 3, inte kan enas om utnämningen av den tredje förlikningsmannen inom 15 dagar efter dagen för utnämningen av den andre förlikningsmannen, skall han, inom de följande fem dagarna, väljas genom lottdragning av de utnämnda förlikningsmännen. Före lottdragningen skall följande beaktas: a) ingen medlem av förlikningsmannagruppen som är av samma nationalitet som endera av de två utnämnda förlikningsmännen skall vara valbar vid lottdragningen; b) var och en av de två utnämnda förlikningsmännen kan utesluta från förteckningen över förlikningsmannagruppen ett jämnt antal förlikningsmän på villkor att åtminstone 30 gruppmedlemmar kvarstår som valbara vid lottdragningen. Artikel 33 1. Om flera parter begär förlikning med samma svarande avseende samma tvistefråga eller tvistefrågor som är nära sammanhängande, kan svaranden begära sammanläggning av dessa fall. 2. Begäran om sammanläggning skall granskas och beslut fattas genom majoritetsvotering av ordförandena för de dittills valda förlikningsmännen. Om sådan begäran beviljas, utser ordförandena de förlikningsmän, som skall granska de sammanlagda fallen, bland de förlikningsmän som dittills är utnämnda eller valda, förutsatt att ett ojämnt antal förlikningsmän väljes och att den förlikningsman som först utnämnts av varje part skall vara en av de förlikningsmän som granskar det sammanlagda fallet. Artikel 34 Om förlikningsförhandlingar har inletts, kan varje annan part än en behörig myndighet, som omnämns i aritkel 28, ansluta sig till förhandlingarna: antingen a) som part, i händelse av ett direkt ekonomiskt intresse; eller b) som understödjande part till en av de ursprungliga parterna, i händelse av ett indirekt ekonomiskt intresse, om inte endera av de ursprungliga parterna motsätter sig sådan anslutning. Artikel 35 1. Förlikningsmännens rekommendationer skall avges i enlighet med föreskrifterna i denna kod. 2. Om koden i någon fråga inte innehåller några föreskrifter, skall förlikningsmännen tillämpa den lag som parterna överenskommer om vid tiden för förlikningsförhandlingarnas inledande eller därefter, dock inte senare än vid tiden för framläggande av bevismaterial för förlikningsmännen. I avsaknad av sådan överenskommelse skall den lag tillämpas, vilken enligt förlikningsmännens bedömning närmast anknyter till tvisten. 3. Förlikningsmännen skall inte avgöra tvisten ex aequo et bono (efter rätt och billighet), om inte parterna så överenskommer efter det att tvisten har uppkommit. 4. Förlikningsmännen skall inte avge utlåtandet non liquet (fråga är oklar) på grund av oklarhet i lagen. 5. Förlikningsmännen kan rekommendera de rättsföljder som anvisas i den lag som tillämpas på tvisten. Artikel 36 Förlikningsmännens rekommendationer skall även innefatta skälen för dessa. Artikel 37 1. Om inte parterna före, under eller efter förlikningsförfarandet har överenskommit att förlikningsmännens rekommendation skall vara bindande, skall rekommendationen bli bindande genom parternas godtagande av den. En rekommendation, som har godtagits av några av parterna i en tvist, är bindande endast för dessa parter. 2. Godtagande av rekommendationen måste meddelas till förlikningsmännen, på av dem angiven adress, av parterna inte senare än 30 dagar efter mottagandet av underrättelse om rekommendationen; i annat fall skall det anses att rekommendationen inte har godtagits. 3. Varje part som inte godtager rekommendationen skall inom 30 dagar efter den period som anges i artikel 37, punkt 2, detaljerat och skriftligen meddela förlikningsmännen och de andra parterna sina skäl för förkastande av rekommendationen. 4. Om rekommendationen har godtagits av parterna, skall förlikningsmännen omedelbart upprätta och underteckna ett protokoll om biläggande av tvisten, vid vilken tidpunkt rekommendationen skall bli bindande för dessa parter. Om rekommendationen inte har godtagits av alla parter, skall förlikningsmännen, med avseende på de parter som förkastar rekommendationen, sammanställa en rapport, i vilken anges att tvist föreligger och att dessa parter inte lyckats bilägga tvisten. 5. En rekommendation som har blivit bindande för parterna skall tillämpas av dem omedelbart eller vid den senare tidpunkt som anges i rekommendationen. 6. Varje part kan sätta som villkor för sitt godtagande att alla eller några av de andra parterna också godtager den. Artikel 38 1. En rekommendation skall utgöra ett slutligt avgörande av en tvist vad den beträffar de parter som godtager den, utom i den omfattning rekommendationen inte är erkänd och verkställd i enlighet med föreskrifterna i artikel 39. 2. "Rekommendation" innefattar en tolkning, ett klargörande eller en omarbetning av rekommendationen som gjorts av förlikningsmännen innan den har blivit godtagen. Artikel 39 1. Varje fördragsslutande part skall erkänna en rekommendation som bindande mellan de parter som har godtagit den och skall, med beaktande av föreskrifterna i artikel 39, punkt 2 och 3, på begäran av någon sådan part, verkställa alla förpliktelser ålagda genom rekommendationen som om denna vore en slutlig dom av en domstol i den fördraggslutande staten. 2. En rekommendation skall inte erkännas och verkställas på begäran av part som åsyftas i artikel 39, punkt 1, om domstol eller annnan behörig myndighet i det land, där erkännande och verkställande begäres, är övertygad om att: a) någon av de parter, som godtagit rekommendationen, inte vid tiden för godtagande hade full rättskapacitet enligt den lag som är tillämplig på den; b) bedrägeri eller tvång har använts vid utformningen av rekommendationen; c) rekommendationen står i strid med grunderna för rättsordningen (ordre public) i det land där verkställighet begärs; eller d) förlikningsmännens sammansättning eller förlikningsförfarandet inte var i överensstämmelse med föreskrifterna i denna kod. 3. Ingen del av rekommendationen skall verkställas och erkännas om domstol eller annan behörig myndighet är övertygad om att den delen faller inom något av styckena i artikel 39, punkt 2, och den kan avskiljas från övriga delar av rekommendationen. Om sådan del inte kan avskiljas, skall rekommendationen i sin helhet inte verkställas och erkännas. Artikel 40 1. Om rekommendationen har godtagits av alla parter, kan rekommendationen och skälen därför offentliggöras med samtycke av alla parterna. 2. Om rekommendationen har förkastats av en eller flera parter men har godtagits av en eller flera parter: a) skall den part eller de parter, som förkastar rekommendationen, offenliggöra sina i enlighet med artikel 37, punkt 3, givna skäl för förkastandet och de kan samtidigt offentliggöra rekommendationen och skälen därför; b) får en part som har godtagit rekommendationen offentliggöra rekommendationen och skälen därför; den parten kan också offentliggöra de skäl för förkastande, som givits av någon annan part, om inte denna andra part redan har offentliggjort sitt förkastande och skälen härför i enlighet med artikel 40, punkt 2, stycke a. 3. Om rekommendationen inte har godtagits av någon part, kan varje part offentliggöra rekommendationen och skälen därför och även sitt eget förkastande och grundera för detta. Artikel 41 1. Dokument och förklaringar innehållande faktisk information, vilka av någon part överlämnats till förlikningsmännen, skall offentliggöras, om inte den parten eller en majoritet av förlikningsmännen överenskommer annorlunda. 2. Sådana dokument och förklaringar, som lämnats av en part, kan inlämnas av den parten till stöd för hans sak i efterföljande förhandingar rörande samma tvist och mellan samma parter. Artikel 42 Om rekommendationen inte har blivit bindande för parterna, skall inga av förlikningsmännen uttryckta åsikter eller skäl, eller medgivanden eller erbjudanden som gjorts av parterna som ett led i förlikningsförhandligarna, påverka någon av parternas lagliga rättigheter och skyldigheter. Artikel 43 1. a) Kostnaderna för förlikningsmän och alla kostnader för genomförandet av förlikningsförhandlingarna skall bäras lika av parterna i förhandlingarna, om dessa inte överenskommer annorlunda. b) Om förlikningsförhandlingarna har inletts, skall förlikningsmännen vara berättigade att begära förskott eller säkerhet för täckande av de kostnader som avses i artikel 43, punkt 1, stycke a. 2. Varje part skall bära alla utgifter som den ådrager sig i samband med förhandlingarna, om inte parterna överenskommer annolunda. 3. Oavsett föreskrifterna i artikel 43, punkt 1 och 2, kan förlikningsmännen, sedan de enhälligt beslutat att en part har framställt anspråk av okynne eller utan orsak, belasta den parten med alla eller en del av de andra parternas förhandlingskostnader. Ett sådant beslut är slutligt och bindande för alla parter. Artikel 44 1. En parts underlåtenhet att inställa sig eller utföra sin talan under någon del av förhandlingarna skall inte anses som ett medgivande av den andra partens yrkanden. I sådant fall kan den andra parten, efter eget val, begära att förlikningsmännen antingen avslutar förhandlingarna eller behandlar de frågor som har framlagts för dem och utformar en rekommendation i enlighet med de föreskrifter för utfärdande av rekommendationer som finns i denna kod. 2. Innan de avslutar förhandlingarna, skall förlikningsmännen bevilja den part, som underlåter att inställa sig eller utföra sin talan, en frist, som inte får överstiga 10 dagar, såvida de inte är helt säkra på att den parten inte har för aviskt att inställa sig eller utföra sin talan. 3. Underlåtenhet att iakktaga de processuella tidsgränser som fastställts i denna kod eller bestämts av förlikningsmännen, i synnerhet tidsgränser som avser inlämnanden av förklaringar eller information, skall betraktas som underlåtenhet att inställa sig vid förhandlingarna. 4. Om förhandlingarna har avslutats på grund av att en part underlåtit att inställa sig eller utföra sin talan, skall förlikningsmännen upprätta en rapport i vilken de fastslår partens underlåtenhet. Artikel 45 1. Förlikningsmännen skall följa det förfarande som fastställts i denna kod. 2. De regler om förfarandet som fogats till denna konvention som bilaga skall anses som typregler till vägledning för förlikningsmännen. Om förlikningsmännen överenskommer därom, kan de använda sig av, göra tillägg till eller ändringar i reglerna i bilagan eller fastställa sina egna regler om förfarandet i den mån sådana kompletterande, ändrade eller andra regler inte står i strid med föreskrifterna i denna kod. 3. Om parterna enas om att det kan underlätta uppnåendet av ett snabbt och ekonomiskt genomförande av förlikningsförhandlingarna, kan de ömsesidigt överenskomma om förfaringsregler som inte står i strid med föreskrifterna i denna kod. 4. Förlikningsmännen skall utfärda sin rekommendation i enhällighet eller, om enhällighet inte kan uppnås, efter majoritetsbeslut. 5. Förlikningsförhandlingarna skall avslutas och förlikningsmännen utfärda sin rekommendation inte senare än sex månader från den dag då förlikningsmännen utnämndes, utom i de fall, som omnämnes i artikel 23, punkt 4, stycke e, f och g, för vilka de tidsgränser som angives i artikel 14, punkt 1, och artikel 16, punkt 4, skall gälla. Sexmånadersperioden kan förlängas genom överenskommelse mellan parterna. C. ORGANISTORISKA ARRANGEMANG Artikel 46 1. Sex månader innan denna konvention träder i kraft skall Förenta nationernas generalsekreterare, med förbehåll för Förenta nationernas generalförsamlings godkännande och med hänsyn tagen till de åsikter som uttryckts av de fördragsslutande parterna, utnämna en registrator, som kan biträdas av sådan ytterligare personal som kan vara erforderlig för utövandet av de funktioner som är förtecknade i artikel 46, punkt 2. Administrativa tjänster skall tillhandahållas registratorn och hans medarbetare av Förenta nationernas kontor i Genève. 2. Registratorn skall, i samråd - när så är lämpligt - med de fördragsslutande parterna, utöva följande funktioner; a) föra förteckningen över förlikningsmännen i den internationella förlikningsmannagruppen och regelbundet informera de fördragsslutande parterna om gruppens sammansättning; b) på begäran tillhandahålla berörda parter förlikningsmännens namn och adresser; c) mottaga och förvara kopior av begäran om förlikning, svar, rekommendationer, godtaganden eller förkastanden, innefattande skälen därför; d) med beaktande av föreskrifterna i artikel 40 tillställa avlastarorganisationerna, konferenser och regeringar - på deras begäran och bekostnad - kopior av rekommendationer och skäl för förkastanden av dem; e) tillhandahålla information - av icke-förtrolig natur och utan angivande av de berörda parterna - om avslutade förlikningsfall för iordningsställande av material till den revisionskonferens som omnämnes i artikel 52; och f) de övriga funktioner som i artiklarna 26, punkt 1, stycke c och artikel 30, punkt 2 och 3 ålägges registratorn. Kapitel VII AVSLUTANDE BESTÄMMELSER Artikel 47 TILLÄMPNING 1. Varje fördragsslutande part skall vidtaga sådana lagstiftnings- och andra åtgärder som kan vara erforderliga för att tillämpa denna konvention. 2. Varje fördragsslutande part skall översända till Förenta nationernas generalsekreterare, som skall vara depositarie, texten till de lagstiftnings- och andra åtgärder, som har vidtagits för att tillämpa denna konvention. Artikel 48 UNDERTECKNANDE, RATIFICERING, GODTAGANDE, GODKÄNNANDE OCH ANSLUTNING 1. Denna konvention skall vara öppen för undertecknande i Förenta nationernas huvudkontor från den 1 juli 1974 till och med den 30 juni 1975 och skall därefter vara öppen för anslutning. 2. Alla stater är berättigade att bli fördragsslutande parter till denna konvention genom: a) undertecknande med förbehåll för och följt av ratificering, godtagande eller godkännande; b) undertecknande utan förbehåll för ratificering, godtagande eller godkännande; eller c) anslutning. 3. Ratificering, godtagande, godkännande eller anslutning skall verkställas genom deposition av ett instrument därom hos depositarien. Artikel 49 IKRAFTTRÄDANDE 1. Denna konvention skall träda i kraft sex månader efter den dag då minst 24 stater, vilkas sammanlagda tonnage uppgår till minst 25 % av världstonnaget, har blivit fördragsslutande parter enligt artikel 48. Vad beträffar denna artikel skall med "tonnage" förstås det tonnage som upptages i Lloyds's Register of Shipping, Statistiska tabeller 1973, tabell 2 "Världens handelsflottor - fördelade efter huvudtyper" när det gäller styckegodsfartyg (även kombinerade passagerar- /lastfartyg) och containerfartyg (med fullständig cellindelning) med undantag av Förenta staternas reservflotta och de amerikanska och kanadensiska flottorna på de stora Sjöarna. 2. För varje stat, som därefter ratificerar, godtager, godkänner eller ansluter sig till den, skall denna konvention bli gällande sex månader efter statens deposition av vederbörligt instrument. 3. Varje stat som blir fördragsslutande part till denna konvention skall, efter ikraftträdandet av en ändring, om den inte meddelar annan avsikt, a) anses som part till konventionen i dess ändrade lydelse; och b) anses som part till den icke ändrade konventionen i förhållande till varje part till denna konvention som inte är bunden av ändringen. Artikel 50 UPPSÄGNING 1. Denna konvention får av fördragsslutande part uppsägas när som helst efter utgången av två år räknat från den dag, då konventionen trädde i kraft. 2. Uppsägningen skall skriftligen meddelas depositarien och blir gällande ett år efter dagen för depositariens mottagande av uppsägningsinstrumentet eller efter utgången av den längre period som angives i uppsägningsinstrumentet. Artikel 51 ÄNDRINGAR 1. Varje fördragsslutande part kan föreslå en eller flera ändringar i denna konvention genom att meddela depositarien ändringarna. Depositarien skall sända ut sådana ändringar till de fördragsslutande parterna för godtagande och till stater, som är berättigade att bli fördragsslutande parter men inte är det, för deras information. 2. Varje föreslagen ändring som har sänts ut enligt artikel 51, punkt 1, skall anses ha godtagits, om ingen fördragsslutande part meddelar någon invändning däremot till depositarien inom 12 månader från den dag då depositarien utsände den. Om en fördragsslutande part meddelar invändning mot den föreslagna ändringen, skall den inte anses som antagen och inte träda i kraft. 3. Om ingen invändning har meddelats, skall ändringen träda i kraft för alla fördragsslutande parter sex månader efter utgången av den 12- månadersperiod, som anges i artikel 51, punkt 2. Artikel 52 REVISIONSKONFERENSER 1. En revisionskonferens skall sammankallas av depositarien fem år efter den dag då denna konvention träder i kraft för att granska konventionens verkan med särskilt hänseende till dess tillämpning samt för att pröva och antaga lämpliga ändringar. 2. Depositarien skall, fyra år efter den dag då denna konvention träder i kraft, infordra synpunkter från alla de stater som är berättigade att deltaga i revisionskonferensen och skall, på grundval av de erhållna synpunkterna, iordningsställa och utsända ett utkast till dagordning, liksom också ändringar som föreslagits att prövas av konferensen. 3. Ytterligare revisionskonferenser skall likaledes sammankallas vart femte år eller, på begäran av en tredjedel av de fördragsslutande parterna, när som helst efter den första revisionskonferensen, om inte denna beslutar annorlunda. 4. Utan hinder av föreskrifterna i artikel 52, punkt 1, skall, om denna konvention inte har trätt i kraft fem år efter dagen för antagandet av slutakten från Förenta nationernas diplomatkonferens om en uppförandekod för linjekonferenser, på begäran av en tredjedel av de stater som är berättigade till att bli fördragsslutande parter till denna konvention, en revisionskonferens sammankallas av Förenta nationernas generalsekreterare, under förutsättning av generalförsamlingens godkännande, för att granska föreskrifterna i denna konvention och dess bilaga samt för att pröva och antaga lämpliga ändringar. Artikel 53 DEPOSITARIENS UPPGIFTER 1. Depositarien skall meddela signatärstaterna och anslutna stater om a) undertecknanden, ratificeringar, godtaganden, godkännanden och anslutningar i enlighet med artikel 48; b) datum för denna konventions ikraftträdande i enlighet med artikel 49; c) uppsägningar av denna konvention i enlighet med artikel 50; d) förbehåll mot denna konvention och återtagandet av förbehåll; e) texten till lagstiftnings- eller andra åtgärder som varje fördragsslutande part har vidtagit för att tillämpa denna konvention i enlighet med artikel 47; f) föreslagna ändringar och invändningar mot föreslagna ändringar i enlighet med artikel 51; och g) ikraftträdande av ändringar i enlighet med artikel 51, punkt 3. 2. Depositarien skall också företaga sådana åtgärder som erfordras enligt artikel 52. Artikel 54 TEXTERNAS VITSORD - DEPONERING Originalet till denna konvention, vars kinesiska, engelska, franska ryska och spanska texter äger lika vitsord, skall deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare. TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade av sina respektive regeringar, undertecknat denna konvention på de dagar som anges mitt för deras underskrifter. Bilaga till konventionen om en uppförandekod för linjekonferenser Typregler för förfarandet vid internationell obligatorisk förlikning Regel 1 1. En part som önskar inleda förlikningsförhandlingar enligt koden skall sända till den andra parten, och i kopia till registratorn, en skriftlig begäran därom, åtföljd av ett käromål. 2. Käromålet skall: a) exakt namnge varje part i tvisten och deras adress; b) innehålla en kortfattad redogörelse för aktuella fakta, tvistefrågorna och kärandens förslag för biläggande av tvisten; c) ange om muntlig förhandling önskas och, om så är fallet och i den utsträckning då är känt, namn och adress på de personer, inklusive expertvittnen, som skall vittna för käranden; d) åtföljas av sådan understödjande dokumentation och aktuella avtal och arrangemang som parterna har ingått, vilka käranden kan anse erforderliga vid tiden för käromålet; e) ange begärt antal förlikningsmän och förslag rörande utnämnandet av förlikningsmän eller namnet på den förlikningsman som käranden utnämner i enlighet med artikel 32, punkt 2; samt f) innehålla förslag, om sådana finns, angående regler för förfarandet. 3. Käromålet skall dateras och skall undertecknas av parten. Regel 2 1. Om svaranden beslutar att bemöta käromålet, skall han, inom 30 dagar från den dag då han mottog käromålet, översända ett svar till den andra parten och kopia därav till registratorn. 2. Svaret skall: a) innehålla en kortfattad redogörelse för de fakta som svaranden anför som invändning gentemot påståenden i käromålet, hans eventuella förslag för biläggande av tvisten och de rättsmedel som han gör anspråk på för att bilägga tvisten; b) ange om muntlig förhandling önskas och, om så är fallet och i den utsträckning då är känt, namn och adress på de personer, inklusive expertvittnen, som skall vittna för svaranden; c) åtföljas av sådan understödjande dokumentation och aktuella avtal och arrangemang som parterna har ingått, vilka svaranden kan anse erforderliga vid tiden för svarets avgivande; d) ange begärt antal förlikningsmän och förslag rörande utnämnandet av förlikningsmän eller namn och adress på den förlikningsman som svaranden utnämner i enlighet med artikel 32, punkt 2; samt e) innehålla förslag, om sådna finns, angående regler för förfarandet. 3. Svaret skall dateras och skall undertecknas av parten. Regel 3 1. Varje person eller annan intresserad part som önskar deltaga i förlikningsförhandlingarna enligt artikel 34 skall översända en skriftlig begäran till parterna i tvisten och kopia därav till registratorn. 2. Om deltagande i enlighet med artikel 34, stycke a önskas, skall begäran ange skälen härför, inklusive den information som erfordras enligt regel 1, punkt 2, stycke a, b och d. 3. Om deltagande enligt artikel 34, stycke b önskas, skall begäran ange skälen härför samt vilken av de ursprungliga parterna som avses stödjas. 4. Varje invändning mot en sådan parts begäran om deltagande i förlikningsförhandlingarna, skall, med kopia till motparten, sändas av den invändande parten inom sju dagar från mottagandet av begäran. 5. I sådana fall att två eller flera förhandlingar är sammanlagda, skall efterföljande begäran om deltagande i egenskap av tredje part översändas till alla berörda parter, av vilke var och en kan - i enlighet med föreliggande regel - motsätta sig sådant deltagande. Regel 4 Genom överenskommelse mellan parterna kan förlikningsmännen, på anhållan av endera parten och efter det att parterna beretts tillfälle att höras, beordra sammanläggning eller åtskiljande av alla eller några av de tvister som då föreligger mellan samma parter. Regel 5 1. Varje part kan anföra jäv mot en förlikningsman när omständigheter föreligger, vilka framkallar rättmätiga tvivel om hans oberoende. 2. Invändning om jäv med angivande av skälen därför skall göras före den dag då förhandlingarna avslutas och innan förlikningsmännen har avgett sin rekommendation. Sådant jäv skall behandlas skyndsamt och i första hand i egenskap av inledningsfråga och skall, i sådana fall där flera än en förlikningsman har utnämnts, avgöras genom majoritetsutslag bland förlikningsmännen. Avgörandet i sådana fall skall vara slutgiltigt. 3. Om en förlikningsman avlider, avgår, blir arbetsoförmögen eller diskvalificerad, skall han skyndsamt ersättas. 4. Förhandlingar, som avbrutits på detta sätt, skall fortsätta från den punkt, där de avbröts, om inte parterna överenskommer eller förlikningsmännen förordnar om en genomgång av eller upprepande av muntligt vittnesmål. Regel 6 Förlikningsmännen skall själva fastställa sitt eget kompetensområde och/eller sin egen behörighet enligt föreskrifterna i denna kod. Regel 7 1. Förlikningsmännen skall mottaga och granska alla skrivna förklaringar, dokument, beedigade skriftliga försäkringar, trycksaker eller varje annat bevismaterial - inklusive muntliga vittnesbörd - som kan framläggas för dem av någon av parterna eller å någons av parterna vägnar och skall lägga den vikt därvid som detta bevismaterial enligt deras mening förtjänar. 2. a) Varje part kan framlägga för förlikningsmännen allt material den anser relevant och skall samtidigt överlämna bestyrkta kopior till alla övriga parter i förhandlingarna; dessa skall också givas skälig möjlighet att svara därpå; b) förlikningsmännen skall ensamma bedöma relevansen och väsentlig heten hos det av parterna framlagda bevismaterialet; c) förlikningsmännen kan infordra från parterna sådant kompletterande bevismaterial som de kan anse nödvändigt för klargörande och biläggande av tvisten, förutsatt att, om sådant kompletterande bevismaterial företes, de andra parterna i förhandlingarna skall få en skälig möjlighet att kommentera det. Regel 8 1. I alla de fall då i koden eller i dessa regler har fastställts ett visst antal dagar för utförande av en handling, skall den dag från vilken perioden börjar löpa inte räknas, medan däremot den sista dagen skall räknas, utom när denna sista dag är en lördag, söndag eller allmän helgdag på den plats där förlikningen äger rum, i vilket fall periodens sista dag skall vara nästföljande arbetsdag. 2. När den period som fastställts är mindre än sju dagar, skall mellanliggande lördagar, söndagar och allmänna helgdagar inte medräknas. Regel 9 Med beaktande av kodens föreskrifter angående processuella tidsgränser kan förlikningsmännen, på anhållan av en av parterna eller efter överenskommelse mellan dem, utsträcka sådan tidsbegränsning som har fastställts av förlikningsmännen. Regel 10 1. Förlikningsmännen skall fastställa förhandlingsordningen och, om inte annat överenskommes, dag och timme för varje sammanträde. 2. Om inte parterna överenskommer annorlunda, skall förhandlingarna äga rum bakom lyckta dörrar. 3. Innan de förklarar förhandlingarna avslutade, skall förliknings männen uttryckligen förfråga sig hos alla parter huruvida de ha något ytterligare bevismaterial att framlägga - och en anteckning därom skall tagas till protokollet. Regel 11 Förlikningsmännens rekommendationer skall vara skriftliga och innehålla: a) noggrann angivelse av varje parts namn och adress; b) en beskrivning av metoden för utnämnande av förlikningsmän, samt deras namn; c) datum och plats för förlikningsförhandlingarna; d) kortfattad redogörelse för förlikningsförhandlingarna, såsom förlikningsmännen anser lämpligt; e) kortfattad redogörelse för de fakta som förlikningsmännen har konstaterat; f) kortfattad redogörelse för parternas inlagor; g) beslut i tvistefrågorna med angivande av skälen därför; h) förlikningsmännens underskrifter och datum för varje underskrift; samt i) en adress till vilken meddelande om godtagande eller förkastande av rekommendationen skall sändas. Regel 12 Rekommendationen skall, så långt möjligt, innehålla ett beslut om kostnaderna i enlighet med föreskrifterna i koden. Om rekommendationen inte innehåller ett fullständigt beslut om kostnaderna, skall förlikningsmännen, så snart som möjligt och i varje fall inte senare än 60 dagar efter angivande av rekommendationen, meddela ett skriftligt beslut i fråga om kostnaderna, såsom föreskrives i koden. Regel 13 Förlikningsmännens rekommendationer skall också ta hänsyn till tidigare och liknande fall, närhelst detta underlättar en mera enhetlig tillämpning av koden och iakttagande av förlikningsmännens rekommendationer.