Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Lagen (1983:913) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge skall träda i kraft den dag denna förordning träder i kraft och tillämpas beträffande inkomst som förvärvas den 1 januari 1984 eller senare och beträffande förmögenhet som taxeras år 1985 eller senare. Avtalet träder i kraft den 29 december 1983. 2 § Vid tillämpningen av dubbelbeskattningsavtalet och det till avtalet fogade protokollet skall iakttas de anvisningar som framgår av bilagorna 1 - 3. Förordning (1985:117). 3 § Ärenden, som enligt avtalet skall handläggas av behörig myndighet i Sverige, prövas av riksskatteverket. Är ett sådant ärende av särskild betydelse eller annars av sådan beskaffenhet att det bör avgöras av regeringen, skall dock riksskatteverket med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen. Riksskatteverkets beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 1983:1041 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1984. 2. Genom förordningen upphävs a) kungörelsen (1974:27) om tillämpning av avtal mellan Sverige och Danmark för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, b) kungörelsen (1974:28) om kupongskatt för person med hemvist i Danmark, m. m., c) förordningen (1977:812) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Finland, d) förordningen (1977:813) om kupongskatt för person med hemvist i Finland, m. m., e) kungörelsen (1964:584) om tillämpning av ett mellan Sverige och Island den 23 januari 1964 ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet, f) kungörelsen (1964:585) med vissa bestämmelser angående kupongskatt för skattskyldig som är bosatt i Island, g) kungörelsen (1972:35) om tillämpning av avtal mellan Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, h) kungörelsen (1972:36) om kupongskatt för person med hemvist i Norge, m. m. 3. De upphävda kungörelserna och förordningarna tillämpas fortfarande på inkomst som förvärvas före den 1 januari 1984 och på förmögenhet som taxeras före år 1985. Artikel 15 punkt 4 i bilaga 1 och anvisningarna till artikel 15 femte stycket, i bilaga 2 till kungörelsen (1974:27) om tillämpning av avtal mellan Sverige och Danmark för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet tillämpas fortfarande på inkomst som förvärvas före den 1 januari 1987. 1985:117 Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1985. Genom förordningen upphävs kungörelsen (1974:29) om nedsättning av eller befrielse från dansk skatt på utdelning. Äldre bestämmelser tillämpas dock fortfarande beträffande utdelning vilken beskattats i Danmark med stöd av avtalet den 16 november 1973 mellan Sverige och Danmark för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. 1987:1043 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (1983:1041) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge. 3. Den upphävda förordningen och lagen (1983:913) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge tillämpas fortfarande a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvats före den 1 januari 1988, b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för beskattningsår som börjar före den 1 januari 1988, c) i fråga om förmögenhet, på förmögenhet som taxeras före år 1989. 4. Bilaga 2 till lagen (1983:913) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge tillämpas fortfarande på inkomst som förvärvats före den 1 januari 1990. Vad som i bilagan sägs om bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1 och 2 i avtalet den 22 mars 1983 skall dock beträffande inkomst som förvärvas den 1 januari 1988 eller senare avse bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1 och 2 i förevarande avtal samt punkterna VII och VIII i protokollet till förevarande avtal. Bilaga 1 Anvisningar till bestämmelserna i avtalet - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - till art. 8, 13 och 23 Inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik beskattas enligt art. 8 punkt 1 i regel endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning. Bestämmelserna i art. 8 punkt 1 skall i vissa fall tillämpas på inkomst av sjöfart och luftfart som har samband med verksamhet som bedrivs utanför en avtalsslutande stats kust, se art. 21 punkt 4. De behöriga myndigheterna i Danmark, Norge och Sverige har med stöd av artikel 28 punkt 3 träffat en överenskommelse beträffande innebörden av artiklarna 7 och 8 i avtalet samt punkt IV:1 i det till avtalet fogade protokollet. Den svenska versionen av överenskommelsen har följande lydelse: "Bestämmelserna i artiklarna 7 och 8 i avtalet mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt punkt IV:1 i protokollet till avtalet innebär att inkomst som konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) förvärvar genom kommersiell luftfart och annan därmed sammanhängande verksamhet samt realisationsvinst som konsortiet förvärvar och förmögenhet som konsortiet innehar beskattas i Danmark, Norge och Sverige i förhållande till den andel i konsortiet som innehas av den delägare som har hemvist i Danmark, Norge respektive Sverige." - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - till art. 20 Med personligt avdrag i art. 20 punkt 2 avses i Sverige grundavdrag. till art. 21 De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna har med stöd av art. 28 punkt 3 träffat överenskommelse beträffande innebörden av art. 21 punkt 1. Överenskommelsen har följande lydelse: "Transport av produkter, som utvunnits vid verksamhet som avses i art. 21 punkt 1 i avtalet, med skepp eller luftfartyg från lastbrygga eller annan anordning belägen inom sådant område i en avtalsslutande stat som avses i nämnda punkt, anses inte utgöra verksamhet som har samband med utforskning eller utnyttjande av naturtillgångar enligt samma punkt." Förordning (1987:40). till art. 25 1. Inkomst från Sverige, som förvärvas av en person med hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge, beskattas här i den mån svenska skatteförfattningar föranleder det och inskränkning av skattskyldigheten inte följer av övriga artiklar. Detsamma gäller i fråga om förmögenhetstillgång som är belägen i Sverige. Om inkomsten eller förmögenheten beskattas i Sverige och beskattning kan ske även i Danmark, Finland, Island eller Norge, medges lättnad vid beskattningen i Danmark, Finland, Island resp. Norge enligt art. 25 punkterna 1--4. Undantag från denna regel gäller enligt art. 25 punkt 5 d), se punkt 4 av anvisningarna. 2. Inkomst från Danmark, Finland, Island eller Norge, som förvärvas av en person med hemvist i Sverige, tas med vid taxering i Sverige med undantag för utdelning i vissa fall från bolag i Danmark, Finland, Island eller Norge och utbetalning enligt sociallagstiftningen i vissa fall som görs från Danmark, Finland, Island eller Norge. I fråga om utdelning, se punkt 2 andra stycket och punkt 3 av anvisningarna till art. 10. Beträffande utbetalning enligt sociallagstiftningen, se punkt 3 av anvisningarna till art. 18. Likaså tas förmögenhetstillgång, som är belägen i Danmark, Finland, Island eller Norge, med vid taxering till svensk förmögenhetsskatt. Svensk skatt på inkomsten eller förmögenheten sätts ned genom avräkning enligt art. 25 punkt 5 a) om inte fall föreligger som anges i punkt 3 av anvisningarna. Svensk inkomstskatt beräknas på inkomsten på vanligt sätt. Vid inkomstberäkningen medges sålunda avdrag för kostnader som är hänförliga till inkomsten. Avdrag medges dock inte för dansk, finsk, isländsk eller norsk skatt som omfattas av avtalet. Från den sålunda beräknade svenska skatten avräknas enligt art. 25 punkt 5 a) ett belopp motsvarande den danska, finska, isländska eller norska skatt som belöper på inkomsten. På motsvarande sätt förfars vid avräkning av förmögenhetsskatt som utgått i annan nordisk stat från den svenska förmögenhetsskatten. Beträffande storleken av dansk, finsk, isländsk och norsk skatt på utdelning hänvisas till art. 10 punkterna 3--5. Vidare iakttas att i fall som avses i art. 25 punkt 5 b) högre finsk skatt skall avräknas än vad som utgått på inkomsten i fråga. Har dansk, finsk, isländsk eller norsk skatt enligt avtalet tagits ut på inkomst av rörelse som har bedrivits i Danmark, Finland, Island resp. Norge, iakttas att inkomsten beräknats enligt art. 7. Den skattskyldige bör i samband med sin självdeklaration för det beskattningsår, för vilket inkomsten resp. förmögenheten tas upp till beskattning, förete utredning om den danska, finska, isländska eller norska skatt som har påförts inkomsten resp. förmögenheten eller om den finska skatt som skulle ha påförts inkomsten om skattebefrielse eller skattenedsättning som avses i föregående stycke inte hade medgivits. Avräkning av dansk, finsk, isländsk eller norsk inkomstskatt på viss inkomst får ske med belopp motsvarande högst summan av de svenska skatter som belöper på inkomsten. Vid tillämpningen av denna regel anses på inkomsten från Danmark, Finland, Island eller Norge belöpa så stor andel av statlig inkomstskatt enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt som inkomsten -- efter avdrag för kostnader -- utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Kommunal inkomstskatt anses belöpa på inkomsten från Danmark, Finland, Island eller Norge till så stor andel som inkomsten -- efter avdrag för kostnader -- utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor vilka skall taxeras i samma kommun som inkomsten från Danmark, Finland, Island eller Norge. Avräkning sker i första hand från statlig inkomstskatt som utgår enligt lagen om statlig inkomstskatt, i andra hand från kommunal inkomstskatt och i sista hand från övrig inkomstskatt. Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna motvärdet i svenska kronor av den danska, finska, isländska eller norska skatten på inkomsten och ange att avräkning skall ske med detta skattebelopp, dock högst med beloppet av de svenska skatterna på inkomsten. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om avräkning görs i skattelängden. Exempel: En person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av fastighet i Norge med ett belopp motsvarande 10 000 kronor. På inkomsten antas belöpa norsk skatt med ett belopp motsvarande 1 500 kronor. Avdragsgilla kostnader uppgår till 1 000 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära nettointäkter av andra förvärvskällor med ett belopp av 165 000 kronor vid den statliga taxeringen och 150 000 kronor vid den kommunala taxeringen i hemortskommunen. Vidare antas allmänna avdrag uppgå till 7 000 kronor. Den till statlig och kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 000 + 165 000 -- 7 000 =) 167 000 kronor resp. (9 000 + 150 000 -- 7 000 =) 152 000 kronor. I deklarationen antecknas: "Avräkning från inkomstskatt enligt avtalet med Danmark, Finland, Island och Norge skall ske med 1 500 kronor, dock högst med summan av 9 000 av hela den statliga inkomst- 174 000 skatten och 9 000 av hela den kommunala inkomstskatten. Avräkning 159 000 sker i första hand från statlig inkomstskatt som utgår enligt lagen om statlig inkomstskatt, i andra hand från kommunal inkomstskatt och i sista hand från övrig inkomstskatt." Har den skattskyldige flera inkomster från utlandet, kan vid avräkningsförfarandet även bestämmelserna i 25 § första stycket lagen om statlig inkomstskatt bli tillämpliga. 3. När en person med hemvist i Sverige uppbär inkomst, som enligt art. 8 punkt 1, art. 13 punkt 4, art. 15 punkt 3 a), art. 18 punkt 1 eller art. 19 punkt 1 skall beskattas endast i Danmark, Finland, Island eller Norge, medtas inkomsten vid taxering i Sverige. Detta gäller dock inte beträffande utbetalning enligt sociallagstiftningen i det fall utbetalningen enligt skattelagstiftningen i utbetalarstaten inte utgör skattepliktig inkomst där, se punkt 3 av anvisningarna till art. 18. Statlig och kommunal inkomstskatt uträknas i vanlig ordning. De sålunda uträknade inkomstskatterna sätts ned med ett belopp motsvarande den del av inkomstskatterna som belöper på den inkomst som enligt avtalet skall beskattas endast i Danmark, Finland, Island eller Norge. Denna del skall utgöra lika stor del av den totala skatten som den minskning av den beskattningsbara inkomsten, som skulle följa om den utländska inkomsten inte tagits med, utgör av den verkliga beskattningsbara inkomsten. Om den beskattningsbara inkomsten, som skulle uppkomma om den utländska inkomsten inte tas med, blir 0, skall nedsättning av den statliga inkomstskatten dock ske till ett belopp motsvarande den skatt som uppkommer när skatten beräknas utan beaktande av den utländska inkomsten. Vad som enligt huvudregeln gäller i fråga om inkomst som skall beskattas endast i Danmark, Finland, Island eller Norge skall på motsvarande sätt gälla i fråga om förmögenhet som enligt art. 23 punkt 3 skall beskattas endast i någon av dessa stater. Exempel: En person med hemvist i Sverige uppbär pension från Finland med ett belopp som efter avdrag för kostnader motsvarar 10 050 kronor. Pensionen är av sådant slag som beskattas i Finland. Den skattskyldige antas uppbära i Sverige skattepliktiga nettointäkter av andra förvärvskällor med 160 000 kronor och åtnjuta underskottsavdrag i hemortskommunen med 20 000 kronor, övriga allmänna avdrag med 4 500 kronor och grundavdrag med 7 500 kronor. Den beskattningsbara inkomsten blir statligt (10 050+160 000--20 000--4 500=) 145 500 kronor och kommunalt (10 050+160 000--20 000--4 500--7 500=) 138 000 kronor, sedan avrundning skett. Hade pensionen inte medräknats skulle den beskattningsbara inkomsten ha blivit statligt (160 000--20 000--4 500=) 135 500 kronor och kommunalt (160 000--20 000--4 500--7 500=) 128 000 kronor. Den statliga inkomstskatten och den kommunala inkomstskatten, beräknad på 145 500 resp. 138 000 kronor, nedsättas med 145 500-135 500 resp. 138 000-128 000 . I förekommande fall 145 000 138 000 skall s.k. extra avdrag behållas oförändrat vid beräkningen av den antagna beskattningsbara inkomsten. I fall som nu nämnts skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna grunden för uträkningen av inkomstskatterna resp. förmögenhetsskatten. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om nedsättning görs i skattelängden. 4. När en person med hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge uppbär inkomst som avses i art. 13 punkt 7, beskattas inkomsten i Sverige men dansk, finsk, isländsk eller norsk skatt på inkomsten avräknas enligt art. 25 punkt 5 d) från den svenska skatten. Därvid gäller i tillämpliga delar anvisningspunkten 2 ovan. Avräkningsbeloppet får enligt art. 25 punkt 5 d) inte överstiga den svenska skatten på inkomsten. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Förordning (1985:117). Bilaga 3 Anvisningar om restitution av dansk skatt på utdelning 1. Den som enligt lagen (1983:913) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge har hemvist i Sverige kan under de förutsättningar som anges i art. 10 punkt 3 eller punkt 9 i avtalet genom restitution erhålla nedsättning av eller befrielse från den i Danmark utgående skatten. 2. Ansökan om restitution av skatt görs skriftligen av den skattskyldige på formulär med beteckningen U 32 S. Blanketter tillhandahålls av länsstyrelserna och av dansk myndighet, som anges i punkt 3. 3. Ansökan ges in till länsstyrelsen i det län där den skattskyldiges hemortskommun är belägen. Om förutsättningar föreligger för att utfärda intyg enligt formuläret skall detta göras kostnadsfritt av skattechefen som därefter översänder formuläret direkt till Statsskattedirektoratet, Box 100, DK-3460 BirkerId. Förordning (1985:117).