Post 1055 av 10925 träffar
SFS-nummer ·
2017:819 ·
Visa register
Förordning (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser
Departement: Arbetsmarknadsdepartementet AA
Utfärdad: 2017-06-29
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:927
Ikraft: 2018-01-01 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om ersättning
till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.
2 § Lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid
arbetskonflikt tillämpas på ersättning enligt denna
förordning, med undantag för ersättning
1. som har beviljats före konfliktens utbrott eller sökts
före varsel om konflikten,
2. som i annat fall uppenbarligen skulle ha lämnats även om
konflikten inte inträffat,
3. som blivit aktuell på annat sätt hos Arbetsförmedlingen
före varsel, och
4. till personer med funktionsnedsättning som av medicinska
eller sociala skäl behöver utbildning på grund av
funktionsnedsättningen.
2 kap. Ersättning för deltagande i program
Aktivitetsstöd
1 § Aktivitetsstöd får lämnas till den som har fyllt 25 år och
deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program enligt
1. förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program,
2. förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin,
3. förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar, eller
4. förordningen (2022:812) om förmedlingsinsatser.
Aktivitetsstöd enligt första stycket får även lämnas till den
som inte har fyllt 25 år, om personen är eller skulle ha varit
berättigad till arbetslöshetsersättning enligt lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Förordning (2022:814).
2 § Till den som inte är eller skulle ha varit berättigad
till arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring lämnas aktivitetsstöd med 223 kronor
per dag.
3 § Till den som har fyllt 25 år och som är eller skulle ha
varit berättigad till arbetslöshetsersättning enligt lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring lämnas aktivitetsstöd
med det belopp som skulle ha lämnats som arbetslös-
hetsersättning.
Till den som har fått arbetslöshetsersättning under den
längsta tid som ersättning kan lämnas, lämnas aktivitetsstöd
med 65 procent av den dagsförtjänst som låg till grund för den
senaste arbetslöshetsersättningen.
Aktivitetsstöd som lämnas enligt denna paragraf ska vara lägst
510 kronor per dag. Förordning (2020:222).
4 § Till den som inte har fyllt 25 år och som är eller skulle
ha varit berättigad till arbetslöshetsersättning enligt lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring lämnas aktivitetsstöd
med följande procentsatser av den dagsförtjänst som låg eller
skulle ha legat till grund för arbetslöshetsersättningen.
- 80 procent under de första 100 ersättningsdagarna,
- 70 procent under de därpå följande 100 ersättningsdagarna,
och
- 65 procent därefter.
Aktivitetsstöd som lämnas enligt denna paragraf ska vara lägst
510 kronor per dag.
Paragrafen gäller inte den som vid tidpunkten för när det
arbetsmarknadspolitiska programmet påbörjas är förälder till
barn under 18 år eller blir förälder under tid som han eller
hon deltar i programmet. För en sådan programdeltagare
tillämpas i stället 3 §. Förordning (2020:222).
5 § Till en programdeltagare som stängts av från rätt till
ersättning på grund av att han eller hon har misskött sig
enligt 6 kap. 2 § vid fem tillfällen eller förlängt tiden i
arbetslöshet enligt 6 kap. 3 § vid fyra tillfällen eller
orsakat sin arbetslöshet enligt 6 kap. 4 § vid tre
tillfällen, utan att däremellan ha uppfyllt ett nytt
arbetsvillkor enligt lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring, lämnas aktivitetsstöd med 223 kronor
per dag till dess att han eller hon uppfyllt ett nytt sådant
arbetsvillkor.
6 § Aktivitetsstödets storlek enligt 2–5 §§ gäller för
program som pågår på heltid.
7 § När aktivitetsstödets belopp bestäms enligt 3 § ska dag
med aktivitetsstöd jämställas med ersättningsdag i en
ersättningsperiod enligt lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring.
När det bestäms med vilken procentsats aktivitetsstöd ska
lämnas enligt 4 § ska dagar med aktivitetsstöd och
ersättningsdagar i en ersättningsperiod enligt lagen om
arbetslöshetsförsäkring räknas samman.
8 § Till den som deltar i det arbetsmarknadspolitiska
programmet jobb- och utvecklingsgarantin och som inte är
eller skulle ha varit berättigad till arbetslöshetsersättning
enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring lämnas
aktivitetsstöd under längst 450 dagar. I dessa 450 dagar
ingår dagar då programdeltagaren fått utvecklingsersättning
och dagar då deltagaren varit avstängd från rätt till
aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning.
9 § Till den som återinträder i ett arbetsmarknadspolitiskt
program som programdeltagaren tidigare har lämnat, lämnas
aktivitetsstöd med det belopp som programdeltagaren skulle ha
fått om han eller hon inte hade lämnat programmet.
Till den som på nytt anvisas till ett arbetsmarknadspolitiskt
program som programdeltagaren tidigare har lämnat för att
anvisningen har återkallats, lämnas aktivitetsstöd med det
belopp som programdeltagaren skulle ha fått om beslutet om
återkallelse inte hade fattats.
Utvecklingsersättning
10 § Utvecklingsersättning får lämnas till den som har fyllt
18 men inte 25 år, som inte är eller skulle ha varit
berättigad till arbetslöshetsersättning enligt lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och som deltar i ett
arbetsmarknadspolitiskt program enligt
1. förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program,
med undantag för programmet arbetsträning för vissa nyanlända
invandrare,
2. förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin,
3. förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar, eller
4. förordningen (2022:812) om förmedlingsinsatser.
Förordning (2022:1431).
11 § Utvecklingsersättning, motsvarande en femtedel av
studiebidraget inom det studiemedel som lämnas enligt 3
kap. 12 § 1 studiestödslagen (1999:1395), lämnas till den som
1. har gymnasieexamen från ett nationellt program, har
gymnasieintyg efter minst tre års studier på ett
introduktionsprogram eller har fullföljt motsvarande svensk
eller utländsk utbildning, eller
2. har fyllt 20 år och deltar i sådan folkhögskoleutbildning i
studiemotiverande syfte som avses i 30 § andra stycket 3
förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.
Till övriga lämnas utvecklingsersättning med ett belopp som
motsvarar det studiebidrag inom studiehjälpen som lämnas
enligt 2 kap. 7 § studiestödslagen, delat med 22.
Utvecklingsersättningens storlek enligt paragrafen gäller för
program som pågår på heltid. Förordning (2019:1160).
Etableringsersättning
12 § Etableringsersättning får lämnas till den som deltar i
det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser
för vissa nyanlända invandrare enligt förordningen (2017:820)
om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
13 § Etableringsersättning lämnas med 308 kronor per dag.
Till den som deltar i kartläggning och medverkar till
upprättandet av en individuell handlingsplan lämnas dock
etableringsersättning med 231 kronor per dag.
Etableringsersättningens storlek enligt paragrafen gäller för
program som pågår på heltid.
14 § Har upphävts genom förordning (2018:14).
3 kap. Ersättning för vissa kostnader
Ersättning för resor, logi och dubbelt boende och vissa andra
kostnader
1 § Kostnader enligt 2–9 §§ får ersättas om de är nödvändiga
för att någon ska kunna
– anvisas till eller delta i ett arbetsmarknadspolitiskt
program,
– ta del av arbetslivsinriktad rehabilitering som inte är en
del av ett arbetsmarknadspolitiskt program, eller
– genomgå utredning som är nödvändig inför en anvisning till
ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Kostnader får ersättas endast om de överstiger 50 kronor, med
undantag för kostnader för en resa till och från
Arbetsförmedlingen enligt 3 §.
2 § Kostnader för dagliga resor får ersättas till den del de
överstiger 600 kronor per månad eller kostnaden för normal
dagpendling på orten.
Den som inte reser dagligen får ersättas med skäliga
kostnader för
– en resa till och från Arbetsförmedlingen eller till den
plats där personen tar del av programmet, rehabiliteringen
eller utredningen, och
– en hem- och återresa per månad.
Kostnader för resa med eget fordon får ersättas om det är
motiverat att en resa görs med eget fordon. Ersättningen
lämnas då med högst 185 öre per kilometer. Vid samåkning
lämnas därutöver ersättning med 25 öre per passagerare och
kilometer.
3 § En nyanländ får ersättas med skäliga kostnader för en
resa till och från Arbetsförmedlingen inför ett beslut om
anvisning till det arbetsmarknadspolitiska programmet
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare enligt
förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa
nyanlända invandrare.
4 § Ersättning får lämnas för en familjemedlems eller någon
annan närståendes kostnad för en hem- och återresa, om det
behövs för att en person med en funktionsnedsättning ska
kunna resa.
5 § Den som har en funktionsnedsättning och deltar i ett
arbetsmarknadspolitiskt program kan även få ersättning för
– resekostnader vid ett uppehåll i verksamheten som är längre
än tio kalenderdagar i följd, och
– obligatoriska studieresor i Sverige eller till ett land
inom Norden.
6 § Kostnader för logi och merkostnader för dubbelt boende
får ersättas med
– 110 kronor per dag, dock högst 2 400 kronor per månad,
eller
– den faktiska kostnaden, om tiden på annan ort än hemorten
är kortare än 30 dagar och kostnaden är skälig.
7 § Om det är nödvändigt att en person med
funktionsnedsättning har en ledsagare i samband med resor,
och om kostnader ersätts enligt denna förordning, får
ersättning lämnas till ledsagaren för
– skäliga resekostnader,
– skäligt traktamente,
– skälig logikostnad, och
– förlorad arbetsförtjänst med faktisk förlust.
Ersättning för traktamente, logi och förlorad arbetsförtjänst
får därutöver lämnas under högst tio dagar om det är önskvärt
att ledsagaren deltar i träningen av den som har
funktionsnedsättningen.
8 § Till en elev med en funktionsnedsättning som genomgår
utbildning i grundskolan från och med årskurs 7 eller
gymnasieskolan eller motsvarande och inte har fyllt 20 år,
och som efter beslut av Arbetsförmedlingen tar del av
vägledning, får ersättning lämnas för
– resekostnader enligt 2, 4 och 5 §§, och
– styrkta kostnader för kost och logi.
Ersättning enligt denna paragraf får inte lämnas till den som
har rätt till ersättning enligt någon annan bestämmelse i
denna förordning.
9 § Kostnader för läkarundersökningar, sakkunnigutlåtanden,
särskild utrustning samt utredning som Arbetsförmedlingen
beslutar om inför en anvisning till ett program eller
arbetslivsinriktad rehabilitering får ersättas med den
faktiska kostnaden.
Etableringstillägg
10 § Etableringstillägg får lämnas till den som är anvisad
till det arbetsmarknadspolitiska programmet
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare enligt
förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa
nyanlända invandrare, och som har hemmavarande barn.
Med hemmavarande barn avses barn som
– är under 20 år,
– är bosatta och folkbokförda hos den nyanlände,
– står eller har stått under den nyanländes vårdnad, och
– inte är självförsörjande.
11 § Etableringstillägg lämnas per hushåll. Makar ska anses
tillhöra samma hushåll om inte den make eller maka som
ansöker om ersättning eller den som ersättningen betalas ut
till visar annat. Sambor ska likställas med makar.
12 § Etableringstillägg lämnas med
– 800 kronor per barn som inte har fyllt 11 år, och
– 1 500 kronor per barn som har fyllt 11 men inte 20 år.
Etableringstillägg lämnas för högst tre barn. Är barnen fler
än tre lämnas etableringstillägg för de tre äldsta barnen. Om
en nyanländ får underhållsstöd för tre barn enligt 18 kap.
socialförsäkringsbalken, ska etableringstillägg enligt denna
paragraf endast lämnas för de två äldsta barnen. Om
underhållsstöd lämnas för fyra eller fem barn ska
etableringstillägg endast lämnas för det äldsta barnet. Om
underhållsstöd lämnas för sex eller flera barn lämnas inte
något etableringstillägg.
Bostadsersättning
13 § Bostadsersättning får lämnas till den som är anvisad
till det arbetsmarknadspolitiska programmet
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare enligt
förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa
nyanlända invandrare och som är ensamstående utan
hemmavarande barn.
I 10 § andra stycket anges vem som ska anses vara
hemmavarande barn.
14 § Bostadsersättning lämnas endast för kostnader för den
bostad där den nyanlände är bosatt och folkbokförd och som
han eller hon
– äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt, eller
– hyr i andra hand om hyresavtalet är skriftligt och
hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden har
godkänt andrahandsupplåtelsen.
15 § Bostadsersättning lämnas inte till den som hyr ett eller
flera rum i en bostad, eller stadigvarande bor tillsammans
med en annan person.
16 § Bostadsersättning lämnas för den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger 1 800 men inte 5 700 kronor.
4 kap. Ersättning vid förhinder att delta i program
1 § Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller
etableringsersättning får lämnas till den som är anvisad till
ett arbetsmarknadspolitiskt program, även om personen inte
deltar i insatser som ingår i programmet på grund av
1. sjukdom som hindrar personen från att delta i insatser inom
programmet,
2. tillfällig vård av barn under sådana förutsättningar som
anges i 13 kap. socialförsäkringsbalken eller i föreskrifter
som avses i 2 kap. 5 a § samma balk, eller
3. vård av närstående under sådana förutsättningar som anges i
47 kap. 3, 4, 6, 8, 9 och 13 §§ socialförsäkringsbalken.
Förordning (2020:256).
2 § Ersättning enligt 1 § 1 lämnas endast om personen har
anmält sjukdomen till Arbetsförmedlingen den första sjukdagen.
Detta gäller dock inte om det finns särskilda skäl för att
ersättning ändå bör lämnas.
Ersättning efter den sjunde dagen lämnas endast om personen
lämnar in ett läkarintyg till Arbetsförmedlingen om sjukdomen.
Förordning (2022:21).
3 § Ersättning enligt 1 § 1 lämnas inte för den första dagen i
en sjukperiod (karensdag). Som karensdag räknas endast den dag
under vilken ersättning skulle ha lämnats, om inte
bestämmelsen om karensdag hade gällt. Karensdagen gäller dock
inte för den som omfattas av ett beslut enligt 27 kap. 40 och
41 §§ socialförsäkringsbalken eller 13 § första stycket lagen
(1991:1047) om sjuklön.
Om en sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det att en
tidigare sjukperiod har avslutats ska bestämmelsen i första
stycket tillämpas som om den senare sjukperioden är en
fortsättning på den tidigare sjukperioden. En person ska inte
få avdrag under mer än tio karensdagar under en period om tolv
månader. Förordning (2022:21).
4 § Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller
etableringsersättning får också lämnas till den som är
anvisad till ett arbetsmarknadspolitiskt program, även om
personen inte deltar i insatser som ingår i programmet på
grund av
1. kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt, dock
under högst tre dagar per tillfälle,
2. ett tillfälligt uppehåll i upphandlad
arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning som ingår i
programmet, om uppehållet är en följd av att
utbildningsanordnaren gör ett uppehåll i sin verksamhet, dock
högst under 10 ersättningsdagar under perioden juni–augusti,
eller
3. ett tillfälligt uppehåll i insatserna som ingår i
programmet jobb- och utvecklingsgarantin, dock under
sammanlagt högst 20 ersättningsdagar under en
tolvmånadersperiod, om personen under uppehållet är beredd
att ta aktiv del av Arbetsförmedlingens service i fråga om
platsförmedling.
Ersättning enligt första stycket 1 och 3 lämnas endast om
Arbetsförmedlingen har godkänt att personen inte deltar i
programmet på grund av ledigheten eller uppehållet.
Ersättning enligt första stycket 2 lämnas endast om personen
har anmält till Arbetsförmedlingen att han eller hon inte
deltar i programmet på grund av uppehållet.
5 kap. Samordning med andra förmåner
1 § Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller
etableringsersättning får inte lämnas till den som deltar i
ett arbetsmarknadspolitiskt program och samtidigt är intagen
i kriminalvårdsanstalt utan att delta i någon av de i 11 kap.
1 § 1–4 fängelselagen (2010:610) angivna särskilda
utslussningsåtgärderna.
2 § Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller
etableringsersättning får inte lämnas för samma tid som
programdeltagaren får
1. studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395),
2. studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om
studiestartsstöd, eller
3. omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:856) om
omställningsstudiestöd.
Om studiestöd, studiestartsstöd eller omställningsstudiestöd
lämnas för lägre omfattning än heltid får dock aktivitetsstöd,
utvecklingsersättning eller etableringsersättning lämnas för
resterande tid, upp till heltid. Förordning (2022:873).
2 a § Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller
etableringsersättning får inte lämnas till programdeltagaren
för en tidsperiod för vilken deltagaren får
rehabiliteringspenning, rehabiliteringspenning i särskilda
fall, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt
socialförsäkringsbalken. Förordning (2020:381).
3 § Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller
etableringsersättning ska minskas med de belopp som
programdeltagaren för samma tid får i form av
1. sjukersättning, aktivitetsersättning eller allmän
ålderspension enligt socialförsäkringsbalken, eller
2. tjänstepension på grund av förvärvsarbete.
Om programmets omfattning är lägre än heltid och ersättning
enligt första stycket 1 lämnas för lägre omfattning än heltid,
ska minskning inte göras med de belopp som lämnas för
resterande tid, upp till heltid.
Första stycket 2 gäller inte om den dagpenning som ligger till
grund för aktivitetsstödet redan har minskats med
tjänstepensionen enligt 5 § förordningen (1997:835) om
arbetslöshetsförsäkring. Förordning (2022:855).
4 § Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller
etableringsersättning ska även minskas med de belopp som
programdeltagaren för samma dag får i form av
1. föräldrapenning enligt socialförsäkringsbalken,
2. lön eller andra anställningsförmåner från en arbetsgivare,
eller
3. ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön.
Om programmets omfattning är lägre än heltid ska minskning
enligt första stycket inte göras med de belopp som lämnas för
resterande tid, upp till heltid. Förordning (2022:855).
5 § Bostadsersättning ska minskas med de belopp som
programdeltagaren för samma månad får i form av preliminärt
bostadsbidrag eller bostadstillägg enligt
socialförsäkringsbalken. Förordning (2022:855).
6 kap. Varning och avstängning från rätt till ersättning
1 § Varning och avstängning från rätt till ersättning
tillämpas endast på aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och
etableringsersättning, med undantag för etableringsersättning
som lämnas för deltagande i kartläggning och medverkan till
upprättandet av en individuell handlingsplan.
2 § En programdeltagare ska varnas om han eller hon under
programtid utan godtagbart skäl inte har
1. medverkat till att upprätta en individuell handlingsplan,
2. lämnat en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen inom
utsatt tid,
3. besökt eller tagit kontakt med Arbetsförmedlingen, eller en
leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på
uppdrag av Arbetsförmedlingen, vid en överenskommen eller på
annat sätt bestämd tidpunkt,
4. deltagit i insats, aktivitet eller annan
arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom programmet,
5. sökt anvisat lämpligt arbete,
6. sökt anvisad utbildning, eller
7. aktivt sökt lämpliga arbeten.
Om programdeltagaren missköter sig enligt första stycket vid
upprepade tillfällen, utan att däremellan uppfylla ett
arbetsvillkor enligt lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring, ska han eller hon stängas av från
rätt till ersättning. Avstängningstiden ska vara
1 ersättningsdag vid det andra tillfället, 5 ersättningsdagar
vid det tredje tillfället, 10 ersättningsdagar vid det fjärde
tillfället och 45 ersättningsdagar vid varje ytterligare
tillfälle. Förordning (2022:814).
3 § En programdeltagare ska stängas av från rätt till
ersättning i 5 ersättningsdagar om han eller hon under
programtid utan godtagbart skäl
1. avvisat ett erbjudet lämpligt arbete,
2. avvisat en utbildning som han eller hon har anvisats att
söka och är antagen till,
3. genom sitt uppträdande uppenbarligen vållat att en
anställning inte kommit till stånd, eller
4. avvisat en erbjuden insats, aktivitet eller annan
arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom programmet.
Om programdeltagaren förlänger tiden i arbetslöshet enligt
första stycket vid upprepade tillfällen, utan att däremellan
uppfylla ett arbetsvillkor enligt lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring, ska han eller hon stängas av från
rätt till ersättning i 10 ersättningsdagar vid det andra
tillfället och i 45 ersättningsdagar vid varje ytterligare
tillfälle.
4 § En programdeltagare ska stängas av från rätt till
ersättning i 45 ersättningsdagar om han eller hon under
programtid
1. utan giltig anledning lämnat sitt arbete, eller
2. på grund av otillbörligt uppträdande skilts från sitt
arbete.
Programdeltagaren ska dock stängas av i 20 ersättningsdagar
om det är sannolikt att anställningen skulle ha varat högst
10 dagar.
5 § En programdeltagare ska stängas av från rätt till
ersättning om han eller hon medvetet eller av grov
vårdslöshet har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter
till Försäkringskassan om ett förhållande som är av betydelse
för rätt till ersättning.
Ett beslut enligt första stycket ska avse 130
ersättningsdagar. Om det finns förmildrande omständigheter
får avstängningen avse färre dagar, dock lägst 45
ersättningsdagar, och om det finns försvårande omständigheter
får avstängningen avse fler dagar, dock högst 195
ersättningsdagar.
6 § Vid bedömningen enligt 2 § av om programdeltagaren har
godtagbara skäl för att inte aktivt söka lämpliga arbeten ska
hänsyn tas till det program som deltagaren deltar i och
vilket skede av programmet deltagaren är i.
7 § Med utbildning enligt 2 och 3 §§ avses utbildning inom
ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program som kan ge rätt
till aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller
etableringsersättning.
8 § Bestämmelsen i 44 § lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring ska tillämpas vid bedömningen enligt
2 eller 3 § av om ett arbete är lämpligt.
9 § En giltig anledning att lämna ett arbete enligt 4 § är
att en programdeltagare av hälsoskäl inte kan återgå vare sig
till tidigare arbete eller till något annat arbete hos
arbetsgivaren. Hälsoskälen ska vara styrkta genom ett
läkarintyg som utfärdats innan anställningen upphör.
10 § Avstängningen ska gälla från och med den dag då
1. grunden för avstängningen inträffade, om avstängningen har
beslutats enligt 2, 3 eller 4 §, eller
2. Försäkringskassan inledde utredningen av grunden för
avstängningen, om avstängningen har beslutats enligt 5 §.
Om ett förhållande som medför avstängning inträffar under en
pågående avstängning ska dock den nya avstängningen gälla
från utgången av den föregående.
I avstängningstiden ingår dagar som det skulle ha lämnats
ersättning för om avstängning inte hade skett och då
programdeltagaren utfört förvärvsarbete.
11 § En avstängning enligt 2, 3 eller 4 § får inte pågå
längre än 112 kalenderdagar räknat från den dag då
avstängningen började gälla enligt 10 §.
12 § Arbetsförmedlingen prövar frågor om varning och
avstängning enligt 2, 3 och 4 §§. När avstängning har
beslutats ska Arbetsförmedlingen skyndsamt underrätta
Försäkringskassan om beslutet samt om grunden för avstängning
och dagen då grunden för avstängning inträffade.
Försäkringskassan beslutar vilka dagar som ingår i
avstängningstiden.
13 § Försäkringskassan prövar frågor om avstängning enligt
5 §.
14 § Ärenden om varning eller avstängning ska prövas
skyndsamt.
Ett beslut om varning eller avstängning gäller omedelbart.
7 kap. Interimistiska beslut och kvittning
1 § Arbetsförmedlingen får besluta att en programdeltagare
ska stängas av från rätt till ersättning för tid till dess
att ett ärende har avgjorts, om det finns sannolika skäl att
anta att myndigheten kommer att stänga av deltagaren från
rätt till ersättning enligt 6 kap. 2, 3 eller 4 §.
Avstängningen ska avse det antal ersättningsdagar som kan
antas komma att gälla enligt ett slutligt beslut.
Arbetsförmedlingen ska skyndsamt underrätta Försäkringskassan
om beslutet.
2 § Försäkringskassan får besluta om ersättning till en
programdeltagare för tid till dess att ett ärende har
avgjorts, om
1. ersättningens belopp inte kan bestämmas utan betydande
dröjsmål,
2. Arbetsförmedlingen beslutat att stänga av deltagaren från
rätt till ersättning enligt 1 § eller enligt 6 kap. 2, 3
eller 4 §,
3. det finns sannolika skäl att anta att Försäkringskassan
kommer att stänga av deltagaren från rätt till ersättning
enligt 6 kap. 5 §, eller
4. det finns sannolika skäl att anta att deltagaren inte
uppfyller villkoren för att kunna få ersättning enligt 2–4
kap.
Försäkringskassans beslut enligt första stycket ska avse den
ersättning som kan antas gälla enligt ett slutligt beslut i
ärendet.
3 § Om Arbetsförmedlingen har beslutat att stänga av en
programdeltagare från rätt till ersättning enligt 6 kap. 2, 3
eller 4 § och Försäkringskassan redan har betalat ut
ersättning för de dagar som omfattas av beslutet, får
motsvarande belopp dras av vid en kommande utbetalning.
8 kap. Återbetalning och återkrav
1 § En mottagare av ersättning enligt denna förordning är
återbetalningsskyldig om han eller hon har förorsakat att
ersättning har lämnats på felaktig grund eller med ett för
högt belopp, genom att lämna oriktiga uppgifter eller
underlåta att fullgöra en anmälningsskyldighet.
Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats
felaktigt eller med ett för högt belopp och den som fått
ersättningen har insett eller skäligen borde ha insett detta.
1 a § En mottagare av ersättning är också
återbetalningsskyldig om han eller hon senare får lön eller
ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön för samma dag som
ersättning har lämnats för. Förordning (2022:855).
2 § Om en mottagare av ersättning är återbetalningsskyldig,
ska den myndighet som har betalat ut ersättningen besluta att
återkräva det felaktigt utbetalda beloppet.
3 § Vid återkrav får den myndighet som har fattat beslutet om
återkrav bevilja anstånd med betalningen eller träffa avtal
med den återbetalningsskyldige om en avbetalningsplan.
Myndigheten ska i sådana fall ta ut ränta på det obetalda
beloppet.
Ränta ska tas ut från den dag då anståndet beviljades eller
avtalet om avbetalningsplan träffades, dock inte för tid
innan det återkrävda beloppet har förfallit till betalning.
Ränta ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt
överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.
4 § Om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid,
ska dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) tas ut på
beloppet. Detsamma gäller när den återbetalningsskyldige
beviljats anstånd med betalningen eller träffat ett avtal om
en avbetalningsplan och betalning inte sker inom den tid som
följer av beslutet om anstånd eller avtalet.
5 § Om det med hänsyn till den återbetalningsskyldiges
personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra
omständigheter finns särskilda skäl för det, får den
myndighet som har beslutat om återkravet eller kravet på
ränta helt eller delvis avstå från ett krav på återbetalning
eller ränta. Myndigheten ska i ett sådant fall i beslutet
ange vilka de särskilda skälen är och dokumentera den
information som ligger till grund för beslutet.
6 § Vid återkrav får den myndighet som har beslutat om
återkravet, vid en senare utbetalning av ersättning till den
återbetalningsskyldige, besluta att dra av ett skäligt belopp
från vad som har betalats ut för mycket. Detsamma gäller
skyldighet att betala ränta och avgifter.
9 kap. Uppgiftsskyldighet
För Arbetsförmedlingen
1 § Arbetsförmedlingen ska till Försäkringskassan lämna de
uppgifter som har betydelse för ett ärende hos
Försäkringskassan om aktivitetsstöd, utvecklingsersättning
eller etableringsersättning.
2 § Arbetsförmedlingen ska till Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen lämna de uppgifter som har
betydelse för inspektionens tillsyn över handläggningen av
och rutinerna för handläggning av ärenden om varning eller
avstängning från rätt till aktivitetsstöd,
utvecklingsersättning eller etableringsersättning, eller för
inspektionens uppföljning på området.
För Försäkringskassan
3 § Försäkringskassan ska till Arbetsförmedlingen lämna de
uppgifter som har betydelse för
1. ett ärende hos Arbetsförmedlingen om varning och
avstängning från rätt till aktivitetsstöd,
utvecklingsersättning eller etableringsersättning,
2. ett ärende hos Arbetsförmedlingen om återkallelse av
anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program, och
3. Arbetsförmedlingens verksamhet om statistik, prognoser och
ekonomisk redovisning som avser ersättningar enligt denna
förordning.
4 § Försäkringskassan ska till Centrala studiestödsnämnden
lämna de uppgifter som har betydelse för ett ärende hos
nämnden om
1. studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395), och
2. studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om
studiestartsstöd.
5 § Försäkringskassan ska till Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen lämna de uppgifter som har
betydelse för inspektionens tillsyn över handläggningen av
och rutinerna för handläggning av ärenden om avstängning från
rätt till aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller
etableringsersättning, eller för inspektionens uppföljning på
området.
För Skatteverket
6 § Skatteverket ska till Försäkringskassan lämna de
uppgifter som har betydelse för ett ärende hos
Försäkringskassan om ersättning enligt denna förordning.
10 kap. Ansökan om och prövning av ärenden om ersättning
Ansökan om ersättning
1 § Den som vill begära ersättning enligt denna förordning
ska ansöka om ersättningen skriftligen. Detsamma gäller
begäran om ökning av en ersättning.
Makar eller sambor som båda vill begära etableringstillägg
enligt 3 kap. 10 § ska ansöka om tillägget gemensamt.
Kravet på skriftlighet enligt första stycket gäller inte
ansökningar om ersättning för resor enligt 3 kap. 3 §.
2 § En ansökan ska innehålla de uppgifter som behövs i ett
ärende om ersättning enligt denna förordning. Uppgifter om
faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete. Till
ansökan ska de handlingar som är av betydelse för ärendet
bifogas.
Den som ansöker om eller har beviljats ersättning ska anmäla
ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken
av ersättningen till den beslutande myndigheten. En sådan
anmälan ska göras så snart som möjligt och senast 14 dagar
efter det att den sökande fick kännedom om förändringen.
3 § En ansökan om aktivitetsstöd, utvecklingsersättning,
etableringsersättning, etableringstillägg eller
bostadsersättning ska ges in till och prövas av
Försäkringskassan.
4 § En ansökan om ersättning för kostnader för resor, logi
och dubbelt boende och vissa andra kostnader enligt 3 kap.
1–9 §§ ska ges in till och prövas av Arbetsförmedlingen.
Beräkning av ersättning
5 § Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning,
etableringsersättning, etableringstillägg och
bostadsersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än
månaden före ansökningsmånaden, om det inte finns särskilda
skäl.
Ersättning för resor, logi och dubbelt boende och vissa andra
kostnader enligt 3 kap. 1–9 §§ får inte lämnas för kostnader
som uppstår före en ansökan, om det inte finns särskilda
skäl.
Första stycket gäller inte etableringsersättning som lämnas
för deltagande i kartläggning och medverkan till upprättandet
av en individuell handlingsplan eller för etableringstillägg
och bostadsersättning som lämnas under tiden för kartläggning
och upprättandet av en individuell handlingsplan.
6 § Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och
etableringsersättning beräknas till ett bestämt belopp per
dag och lämnas för högst fem dagar per kalendervecka.
Om det program som ger rätt till aktivitetsstöd,
utvecklingsersättning eller etableringsersättning inte pågår
på heltid ska sådan ersättning minskas i motsvarande
utsträckning, om det inte finns särskilda skäl mot det.
Andra stycket gäller inte etableringsersättning som lämnas
för deltagande i kartläggning och medverkan till upprättandet
av en individuell handlingsplan.
7 § Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller
etableringsersättning lämnas inte alls för sådana dagar som
programdeltagaren är delvis frånvarande från programmet, om
frånvaron ligger till grund för ett beslut om varning eller
avstängning från rätt till ersättning enligt 6 kap. 2 §
första stycket 4.
8 § Etableringstillägg och bostadsersättning som ska lämnas
för del av en månad, lämnas med ett belopp per dag som
motsvarar en trettiondel av månadsbeloppet.
Utbetalning av ersättning
9 § Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning,
etableringsersättning, etableringstillägg och
bostadsersättning beräknas och betalas ut av
Försäkringskassan månadsvis i efterskott.
Etableringsersättning som lämnas för deltagande i
kartläggning och medverkan till upprättandet av en
individuell handlingsplan får dock betalas ut oftare än
månadsvis i efterskott. Detsamma gäller etableringstillägg
och bostadsersättning som lämnas under tiden för kartläggning
och medverkan till upprättandet av en individuell
handlingsplan.
10 § Ersättning för resor, logi och dubbelt boende och vissa
andra kostnader enligt 3 kap. 1–9 §§ beräknas och betalas ut
av Arbetsförmedlingen.
Utredningsbefogenheter
11 § När det behövs i ett ärende om ersättning eller i övrigt
för tillämpningen av denna förordning får den handläggande
myndigheten ställa frågor till programdeltagarens anordnare
av insatser, arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan
antas kunna lämna behövliga uppgifter.
11 kap. Omprövning och överklagande
Försäkringskassans beslut
1 § /Upphör att gälla U:2024-11-15/
Bestämmelserna i 113 kap. 3–17, 19, 20 och 21 §§
socialförsäkringsbalken om ändring, omprövning och
överklagande tillämpas på Försäkringskassans beslut enligt
denna förordning.
1 § /Träder i kraft I:2024-11-15/
Bestämmelserna i 113 kap. 3-17, 19, 20 och 21 §§
socialförsäkrings-balken om ändring, omprövning och
överklagande tillämpas på Försäkringskassans beslut enligt
denna förordning.
Vid tillämpning av 113 kap. 5 § socialförsäkringsbalken ska
det som anges om en förmån som har förfallit till betalning i
stället gälla ersättning som har betalats ut.
Förordning (2024:927).
2 § Utöver vad som följer av 1 § ska Försäkringskassan ändra
ett beslut om aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller
etableringsersättning som har blivit felaktigt på grund av
att ett beslut från Arbetsförmedlingen om avstängning har
ändrats eller undanröjts. Någon ändring ska dock inte göras
om det är till den enskildes nackdel.
Arbetsförmedlingens beslut
3 § Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning ska
omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning om
det begärs av den som beslutet gäller. Vid omprövningen får
beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.
En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran ska ges
in till Arbetsförmedlingen och ska ha kommit in dit inom tre
veckor från den dag då den som begär omprövning fick del av
beslutet.
4 § Arbetsförmedlingen ska ändra ett beslut om avstängning
som blivit felaktigt på grund av att ett tidigare beslut om
varning eller avstängning ändrats eller undanröjts.
Om Arbetsförmedlingens beslut om avstängning ändras eller
undanröjs ska Arbetsförmedlingen skyndsamt underrätta
Försäkringskassan om det.
5 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser
om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut
av Arbetsförmedlingen än beslut enligt 3 § får dock inte
överklagas.
Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, ska
överklagandet anses som en begäran om omprövning.
Förordning (2018:922).
12 kap. Bemyndiganden
1 § Arbetsförmedlingen får meddela föreskrifter om
verkställigheten av denna förordning i frågor som myndigheten
beslutar om.
När det gäller föreskrifter om varning och avstängning enligt
6 kap. 2, 3 och 4 §§ ska dock Försäkringskassan först ha fått
tillfälle att yttra sig.
2 § Försäkringskassan får, efter att ha gett
Arbetsförmedlingen tillfälle att yttra sig, meddela
föreskrifter om verkställigheten av denna förordning i frågor
som Försäkringskassan beslutar om.
3 § Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får meddela
ytterligare föreskrifter om lämpligt arbete enligt 6 kap.
2 och 3 §§.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får meddela
föreskrifter om i vilka fall en programdeltagare ska anses ha
godtagbara skäl för att inte aktivt söka lämpliga arbeten med
hänsyn till det program som deltagaren deltar i och vilket
skede av programmet deltagaren är i enligt 6 kap. 6 §.
Övergångsbestämmelser
2017:819
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (1996:1100) om
aktivitetsstöd och förordningen (2010:407) om ersättning till
vissa nyanlända invandrare.
3. Den upphävda förordningen om aktivitetsstöd gäller
fortfarande för ersättningar som avser tid före
ikraftträdandet.
4. Den upphävda förordningen om ersättning till vissa
nyanlända invandrare och 14 § i den upphävda förordningen om
aktivitetsstöd gäller fortfarande för den som vid
ikraftträdandet har en etableringsplan och så länge den
planen gäller. Detsamma gäller för den som vid
ikraftträdandet medverkar till upprättandet av en
etableringsplan och så länge upprättandet av planen pågår.
5. Till och med utgången av december 2018 ska, i stället för
vad som sägs i 4 kap. 2 § andra stycket, personen lämna in
ett läkarintyg om sjukdomen till Försäkringskassan för att
ersättning ska lämnas.
2018:14
1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2018.
2. För den som vid ikraftträdandet får eller som före
ikraftträdandet har fått aktivitetsstöd med stöd av den nu
upphävda bestämmelsen, eller motsvarande bestämmelse i den
upphävda förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd, ska den
nu upphävda bestämmelsen fortsätta att gälla, dock längst
till dess att personen fyller 30 år.
2019:1160
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2020.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som vid
ikraftträdandet bedriver studier inom ramen för ett
utbildningskontrakt enligt förordningen (2015:502) om viss
samverkan för unga och nyanlända, dock längst till och med den
20 september 2020.
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för
utvecklingsersättning som har lämnats före ikraftträdandet.
2020:159
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2020.
2. Bestämmelsen i 4 kap. 2 § i den nya lydelsen ska dock
tillämpas för tid från och med den 13 mars 2020.
3. Den upphävda bestämmelsen i 4 kap. 3 § ska inte tillämpas
för tid efter den 10 mars 2020.
2020:222
1. Denna förordning träder i kraft den 13 april 2020.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för aktivitetsstöd
som avser tid före ikraftträdandet.
2020:381
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2020.
2. Den nya bestämmelsen i 5 kap. 2 a § tillämpas inte på
ersättning för deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt
program som programdeltagaren har anvisats till före
ikraftträdandet.
3. För ersättning som avser deltagande i ett
arbetsmarknadspolitiskt program som programdeltagaren har
anvisats till före ikraftträdandet gäller 4 § i den äldre
lydelsen.
2021:927
1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 2021.
2. De nya bestämmelserna i 4 kap. 3 § tillämpas inte på
ersättning som avser tid före ikraftträdandet.
3. För ersättning som avser tid före ikraftträdandet gäller
4 kap. 2 § i den äldre lydelsen.
2022:20
1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2022.
2. Bestämmelsen i 4 kap. 2 § i den nya lydelsen ska dock
tillämpas för tid från och med den 19 januari 2022.
3. De upphävda bestämmelserna i 4 kap. 3 § ska inte tillämpas
för tid efter den 31 december 2021.
2022:21
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2022.
2. De nya bestämmelserna i 4 kap. 3 § tillämpas inte på
ersättning som avser tid före ikraftträdandet.
3. För ersättning som avser tid före ikraftträdandet gäller
4 kap. 2 § i den äldre lydelsen.
2022:855
1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2022.
2. Den nya bestämmelsen i 8 kap. 1 a § tillämpas inte på
ersättning som avser tid före ikraftträdandet.
3. För ersättning som avser tid före ikraftträdandet gäller
5 kap. 4 § i den äldre lydelsen.