Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 7433 av 10976 träffar
SFS-nummer · 1986:573 · Visa register
Särskoleförordning (1986:573)
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 1986-06-11
Omtryck: SFS 1994:622
Ikraft: 1986-07-01
Författningen har upphävts genom: SFS 1995:206
Upphävd: 1995-07-01 överg.best.
Inledande föreskrifter 1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om den obligatoriska särskolan (grundsärskolan och träningsskolan) utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100). Förordning (1994:622). 2 § har upphävts genom förordning (1993:1192). 3 § I denna förordning avses med nedan angivna ord följande: Arbetsenhet Klasser i särskolan som har viss gemensam verksamhet Grupp Elever som tillfälligt undervisas gemensamt exempelvis i visst ämne eller i viss ämnesgrupp eller kurs. Klass Elever som regelmässigt undervisas gemensamt i olika ämnen och ämnesgrupper. Lektion En tidsenhet om 40 minuter då eleverna undervisas. Lärokurs Den undervisning och annan verksamhet som skall förekomma vid genomgång av viss skolform i särskolan. Styrelse Styrelsen för utbildningen. Veckotimme En lektion i veckan under läsåret eller under den kortare tid som utbildningen omfattar. Årskurs Den lärokurs eller del därav, som skall genomgås under ett läsår. Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen (1985:1100) vilar på rektor skall också benämnas rektor. Förordning (1993:754) 4 § Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård som enligt skollagen (1985:1100) sköts av kommunen såsom huvudman för utbildningen, får i stället fullgöras av ett landsting, om kommunen och landstinget är ense om detta. Förordning (1992:743). 5 § Statens skolverk fastställer de formulär som fordras för tillämpningen av denna förordning. Förordning (1992:743). 6 och 7 §§ har upphävts genom förordning (1991:1085). Samverkansformer Allmän föreskrift 8 § I 9 § finns allmänna föreskrifter om samverkan mellan olika intressegrupper. I 10--13 §§ finns särskilda föreskrifter om elevvårdskonferens och klassråd. Samverkan 9 § Formerna för samverkan mellan olika intressegrupper inom rektors arbetsområde skall utvecklas med beaktande av de lokala förhållandena. Detta gäller i den mån det inte enligt författning eller kollektivavtal gäller särskilda bestämmelser för behandling av en viss fråga. Elevvårdskonferens 10 § Det skall finnas en elevvårdskonferens för att behandla elevvårdsfrågor. 11 § I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå 1. rektor, 2. företrädare för elevvården, 3. berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal. Rektor beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektor eller den arbetstagare som rektor utser är ordförande. Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena. 12 § Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid sammanträde med elevvårdskonferensen förs protokoll. Klassråd 13 § För en klass i särskolan där det med hänsyn till elevernas utvecklingsnivå är möjligt skall det finnas ett klassråd. Ledamöter i klassrådet är samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare eller motsvarande. Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt intresse för klassens elever. Förordning (1992:743). Arbetets anordning i särskolan Allmänna grunder 14 § Verksamheten i särskolan skall bedrivas i så nära överensstämmelse med vad som gäller i grundskolan som är möjligt och lämpligt. Förordning (1994:622). 15 § har upphävts genom förordning (1994:622). Skoldagen 16 § Skoldagen i särskolan omfattar för eleverna dels timplanebunden undervisning i ämnen och övrig verksamhet enligt denna förordning eller läroplanen, dels raster, måltidsuppehåll och eventuella andra uppehåll mellan lektionerna. Förordning (1994:622). Läroplan m. m. 17 § I läroplan för särskolan anges mål och riktlinjer för skolans arbete samt allmänna anvisningar för skolans verksamhet. Läroplanen skall i övrigt innefatta timplaner och kursplaner samt anvisningar och kommentarer för undervisningen i ämnen, ämnesgrupper och kurser. Läroplanen fastställs av Statens skolverk. 18 § Föreskrifterna om hemspråksundervisning och om undervisning i svenska som andraspråk i 5 kap. 4--7 och 9--13 §§ grundskoleförordningen (1988:655) skall tillämpas på särskolan. Förordning (1994:622). 19 § Föreskrifterna om friluftsdagar i 4 kap. 5 § grundskoleförordningen (1988:655) skall tillämpas på särskolan. Förordning (1994:622). Klasser m. m. 20 § Styrelsen beslutar om fördelning av elever på klasser och grupper. Klasser får föras samman till arbetsenheter. En elev som är inskriven i särskolan kan få sin utbildning i grundskolan (integrerad elev), om elevens vårdnadshavare medger det. Om ett landsting är huvudman för särskolan, krävs dessutom att berörda skolhuvudmän kommer överens om denna ändring. Förordning (1994:622). Lärotider m. m. 21 § Föreskrifterna om schema och lärotider m. m. i 4 kap. 3, 4, 6, 9--12 och 15 §§ grundskoleförordningen (1988:655) skall tillämpas på särskolan. Styrelsen får besluta om kortare undervisningstid och annan fördelning av undervisningstiden på dagar och lektioner. Förordning (1994:622). Specialundervisning 22 § För elever som behöver särskilt stöd anordnas specialundervisning. Sådan undervisning anordnas antingen i specialklass eller samordnas med den vanliga undervisningen. I ett ärende om uttagning av elev till specialundervisning skall elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. Yttrande skall även inhämtas från eleven, om det kan ske och denne har fyllt 15 år. Beslut om uttagning till specialundervisning fattas av rektor. 23 § har upphävts genom förordning (1991:1085). Särskild undervisning 24 § Särskild undervisning enligt 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) får ges en elev endast om läkare som ansvarar för elevens vård medger det. Särskild undervisning får anordnas i elevens hem om elevens vårdnadshavare medger det. 25 § Särskild undervisning anordnas efter beslut av rektor och skall så långt möjligt motsvara den undervisning eleven inte kan delta i. Huvudmannen för ett sjukhus eller en motsvarande institution får i skolhuvudmannens ställe anordna särskild undervisning för skolpliktiga barn som vistas på institutionen, om berörda huvudmän kommer överens om det. Bestämmelser i denna förordning om styrelsen gäller i tillämpliga delar också för sådana huvudmän och för institutionens ledning. Förordning (1994:622). Stödundervisning 25 a § Stödundervisning kan ges elever som företräder eleverna vid sådan samverkan som avses i 9 § samt elevskyddsombud, om de gått miste om lektioner på grund av sina uppdrag och behöver stödundervisning. Anpassad studiegång 26 § Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens intressen och förutsättningar, får styrelsen besluta att anpassad studiegång skall anordnas för eleven. Styrelsen ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan. I läroplanen finns närmare föreskrifter om anpassad studiegång. Elever 27 § I 6 kap. 3 § skollagen (1985:1100) föreskrivs att styrelsen avgör om en elev som tas emot i särskolan skall gå i grundsärskolan eller träningsskolan. Styrelsen avgör vid vilken skola eleven skall placeras. Förordning (1994:622). 28 § har upphävts genom förordning (1991:1085). Betyg 29 § Elever i årskurserna 9 och 10 i grundsärskolan skall få betyg i slutet av varje årskurs. Om det finns särskilda skäl, får dock rektor besluta att betyg i ett eller flera ämnen skall bytas ut mot intyg att eleven deltagit i undervisningen. Elever i träningsskolan skall få intyg om avslutad skolgång efter fullgjord skolplikt. Förordning (1994:622). Uppflyttning 30 § Fråga om uppflyttning av en elev avgörs av rektor. Denne skall före sitt beslut samråda med eleven och dennes vårdnadshavare. Ledighet 31 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolans verksamhet under skoldagen skall detta snarast anmälas till skolan. Styrelsen får föreskriva att intyg om anledningen till frånvaro skall lämnas. 32 § Av 3 kap. 11 § skollagen (1985:1100) följer att en skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Rektor får bevilja sådan ledighet sammanlagt högst tio skoldagar under ett läsår. Rektor får därvid delegera till klassföreståndare eller motsvarande att bevilja ledighet för högst två dagar i följd. Styrelsen får bevilja längre ledighet än som följer av andra stycket. Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från lektioner och annat skolarbete som behövs för uppdraget. Rektor beslutar om sådan ledighet. 33 § har upphävts genom förordning (1988:702). Åtgärder för elevs tillrättaförande 34 § Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, skall läraren på lämpligt sätt uppmana honom att ändra sitt uppförande. Om han inte bättrar sig, skall läraren försöka utreda orsaken till beteendet. Samråd med vårdnadshavaren skall ske, om det behövs. Förordning (1992:743). 35 § Om en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse skall rektor försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall skolläkare och annan företrädare för elevvården medverka vid utredningen. Med ledning av vad som kommit fram vid utredningen skall rektor försöka få eleven att bättra sig. Om detta inte lyckas eller om det finns andra särskilda skäl, skall rektor efter att ha hört elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd. Förordning (1992:743). 36 § har upphävts genom förordning (1992:743). 37--76 §§ har upphävts genom förordning (1990:1218). Överklagande m. m. 77 § har upphävts genom förordning (1990:1218). 78 och 79 §§ har upphävts genom förordning (1991:1085). 80 § Beslut av Statens skolverk i ärenden enligt denna förordning får inte överklagas. 81 § har upphävts genom förordning (1990:1218). 82 § har upphävts genom förordning (1991:1085). 83 och 84 §§ har upphävts genom förordning (1990:1218). Bilagan har upphävts genom förordning (1990:1218). Övergångsbestämmelser 1987:726 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. 1988:1052 1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1988. 2. Om skolförordningen (1971:235) skall tillämpas vid tillsättning av lärartjänster vid särskolan, skall intill den 1 mars 1989 17 kap. 38--42 §§ nämnda förordning tillämpas i deras lydelse vid utgången av oktober 1988. 1989:595 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989. 2. Om förfarande har inletts före ikraftträdandet för att tillsätta en tjänst som rektor eller studierektor eller ett långtidsvikariat på en sådan tjänst skall tjänsten eller vikariatet tillsättas enligt äldre föreskrifter. 3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 1990:424 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser. 1992:743 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992. 2. Om landstinget är huvudman för särskolan gäller följande i stället för 4 §. Uppgifter i fråga om skolhälsovård får i stället fullgöras av en kommun, om landstinget och kommunen är ense om detta. 3. har upphävts genom förordning (1993:1192). 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994. 2. I fråga om sådan utbildning i den frivilliga särskolan som enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1478) om ändring i skollagen (1985:1100) får fortsätta att anordnas gäller äldre föreskrifter, om inte något annat framgår av punkterna 3 och 4. 3. När det gäller hemspråk som ett ämne har eleven rätt att få undervisning sammanlagt högst sju läsår under sin skoltid inom det offentliga skolväsendet. Eleven har dock rätt till undervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning. Begränsningen gäller inte om undervisningen anordnas för en samisk, tornedalsfinsk eller zigensk elev eller för en elev med finska eller ett nordiskt språk som hemspråk. 4. Styrelsen bestämmer hur många dagar som skall användas för idrott och friluftsverksamhet.