Regeringskansliets rättsdatabaser

1 kap. Inledande bestämmelser 1 § Denna förordning innehåller vissa provisoriska föreskrifter om organisationen av och resurser för undervisningen i kommunernas och landstingskommunernas gymnasieskolor för tiden från och med den 1 juli 1987. Huvudmännen, skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna skall tillämpa de provisoriska föreskrifterna vid sin planering för den tiden. 2 § Bestämmelserna i förordningen skall vid planeringen enligt 1 § tillämpas i stället för följande föreskrifter, nämligen 1. 1 kap. 7--7 d §§, 7 kap., 8 kap. 1--8, 11, 13--13 d, 15--25, 32, 33 och 40--47 §§ samt 9 kap. 31, 33, 34 och 36 §§, 37 § femte stycket och 49 § skolförordningen (1971:235), såvitt gäller gymnasieskolan, 2. förordningen (1966:115) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbildning, såvitt gäller statsbidrag till undervisningen i gymnasieskolan, 3. förordningen (1982:39) om resurstimmar i gymnasieskolan, 4. förordningen (1982:490) om extra undervisning i svenska för vissa elever i gymnasieskolan, 5. förordningen (1982:897) om yrkesinriktad filialutbildning i gymnasieskolan, 6. förordningen (1983:46) om kurser för invandrarungdom i gymnasieskolan, 7. förordningen (1983:505) om samordnade timplaner och resurser i vissa kommuners gymnasieskolor, 8. förordningen (1984:41) om timreduktioner i gymnasieskolan i förhållande till elevantal, 9. förordningen (1984:43) om extra resurstimmar i gymnasieskolan, 10. förordningen (1984:571) om ramtimplaner och resurstilldelningssystem för årskurs 4 av fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan, 11. förordningen (1984:618) om elevplatser i gymnasieskolan m. m., 12. förordningen (1984:622) om gymnasial lärlingsutbildning, 13. förordningen (1984:633) om resurser för stödinsatser i svenska på vissa yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan, 14. förordningen (1985:586) om gymnasieskolans timunderlag för undervisning och statsbidrag, 15. förordningen (1986:397) om resurser för påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan, 16. förordningen (SÖ-FS 1979:20) om betygsättningen i praktikämnen inom gymnasieskolans vårdutbildningar, 17. förordningen (SÖ-FS 1982:199) om kombination med specialidrott i gymnasieskolan, 18. förordningen (SÖ-FS 1983:154) om särskilda möjligheter att anordna gren eller variant i gymnasieskolan genom inbyggd utbildning, 19. Kungl. Maj:ts bestämmelser den 13 september 1974 angående obligatoriska tillvalsämnen på vissa linjer i gymnasieskolan, 20. avsnittet Allmänna bestämmelser till timplanerna i 1970 års läroplan för gymnasieskolan, 21. skolöverstyrelsens föreskrifter (SÖ-FS 1982:139) beträffande lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurser. Förordning (1987:71). 3 § Regeringen fastställer genom särskild förordning provisoriska timplaner för gymnasieskolans linjer. Förordning (1987:71). 4 § I 2 kap. 10 § skollagen (1985:1100) finns grundläggande föreskrifter om läsår, som delas upp på en hösttermin och en vårtermin, samt om uppdelning av lärokursen i årskurser. Vissa ytterligare bestämmelser om lärotider finns i 2 kap. denna förordning. 5 § I denna förordning avses med skolhuvudman kommun eller landstingskommun som anordnar gymnasieskola, styrelsen för skolan kommuns skolstyrelse eller landstingskommuns utbildningsnämnd, redovisningsår tiden den 1 juli--den 30 juni följande kalenderår, grundvux grundutbildning för vuxna, komvux kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning grundvux och komvux. 2 kap. Studievägar, lärotider m.m. Olika slag av utbildning 1 § I gymnasieskolan ingår 1. linjer, 2. specialkurser, 3. gymnasial lärlingsutbildning. 2 § En linje eller specialkurs kan delas upp på grenar. I en linje eller specialkurs eller i en gren av en linje eller specialkurs kan ingå en eller flera varianter. Bestämmelser om grenar och varianter finns i timplanerna. 3 § I denna förordning avses med studieväg varje linje, specialkurs, gren eller variant. 4 § Bestämmelser om gymnasial lärlingsutbildning finns i 19 kap. Linjer 5 § I gymnasieskolan finns följande linjer som omfattar två, tre eller fyra årskurser (två-, tre- respektive fyraåriga linjer). Tvååriga linjer bygg- och anläggningsteknisk linje (Ba) beklädnadsteknisk linje (Be) distributions- och kontorslinje (Dk) drift- och underhållsteknisk linje (Du) tvåårig ekonomisk linje (Ek) estetisk-praktisk linje (Ep), som försöksverksamhet el-teleteknisk linje (Et) fordonsteknisk linje (Fo) handels- och kontorslinje (Hk), som försöksverksamhet jordbrukslinje (Jo) konsumtionslinje (Ko) livsmedelsteknisk linje (Li) musiklinje (Mu) processteknisk linje (Pr) skogsbrukslinje (Sb) social linje (So) social servicelinje (Ss) tvåårig teknisk linje (Te) trädgårdslinje (Td) träteknisk linje (Tr) verkstadsteknisk linje (Ve) vårdlinje (Vd) Treåriga linjer treårig ekonomisk linje (E) humanistisk linje (H) naturvetenskaplig linje (N) samhällsvetenskaplig linje (S) Fyraårig linje fyraårig teknisk linje (T) Specialkurser 6 § Specialkurser bygger på grundskolan eller på någon ytterligare utbildning. Specialkurs som bygger på en minst tvåårig gymnasial utbildning kallas i denna förordning påbyggnadsutbildning. 7 § Det finns specialkurser som är särskilt anpassade till den lokala eller regionala arbetsmarknaden. I denna förordning avses med LA-kurs specialkurs som är lokalt arbetsmarknadsanknuten, RA-förordningen förordningen (1984:795) om försöksverksamhet med beslut av länsskolnämnderna om regionalt arbetsmarknadsanknutna påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan, RA-kurs påbyggnadsutbildning som utformas av en länsskolnämnd med stöd av RA-förordningen. 8 § I 14 kap. finns bestämmelser om en särskild form av specialkurser, nämligen kurser för invandrarungdom. 9 § Skolöverstyrelsen beslutar vilka specialkurser som får finnas i gymnasieskolan utöver dem som anordnas enligt föreskrifter som regeringen meddelar. 9 a § Påbyggnadsutbildningar får omfatta högst sex och LA-kurser högst fyra terminer. Förordning (1987:71). Lärotider m.m. 10 § Ett läsår skall för höstterminen och vårterminen omfatta sammanlagt 40 veckor, om inte annat föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Läsåret skall ha minst 178 skoldagar. Delar av kalenderåret som inte ingår i läsåret utgör ferier. 11 § Läsåret bör börja i augusti och sluta senast i juni. I fråga om studievägar där det finns elever som skall påbörja värnpliktsutbildning bör dock läsåret sluta senast vid utgången av vecka 23. Skolöverstyrelsen får meddela föreskrifter om att läsåret för en specialkurs som avses i 9 § får förläggas till en annan del av året, om det behövs med hänsyn till utbildningsmålet eller om andra särskilda skäl föreligger. I fråga om linjer gäller de undantag från bestämmelserna i första stycket som regeringen föreskriver. Dagarna för höst- och vårterminernas början och slut bestäms av styrelsen för skolan. 12 § Det vanliga skolarbetet skall ersättas med idrott och friluftsverksamhet under 4--6 dagar (8--12 halvdagar) varje läsår (friluftsdagar) enligt beslut av styrelsen för skolan. Friluftsverksamheten skall bedrivas under lärares ledning. 13 § Under läsåret skall eleverna få minst tolv lovdagar. 14 § Undervisningen får ställas in under tid motsvarande högst fem dagar varje läsår för planering av skolarbetet eller fortbildning av lärare på studiedagar, som anordnas av styrelsen för skolan eller länsskolnämnden. 15 § I antalet skoldagar under läsåret skall inräknas friluftsdagar enligt 12 § men inte lovdagar och studiedagar enligt 13 och 14 §§. 16 § Undervisningen i en årskurs av en linje eller av en sådan specialkurs som omfattar två terminer eller längre tid skall starta i början av höstterminen. Dock får undervisningen i en årskurs av någon av linjerna Ss och Vd eller en specialkurs som ligger nära någon av dessa linjer starta i början av vårterminen. Skolöverstyrelsen får också, om inte annat är särskilt föreskrivet för viss undervisning, på framställning från en huvudman för dennes gymnasieskola medge att 1. undervisningen i en årskurs av en annan tvåårig linje startar i början av vårterminen, 2. undervisningen i en specialkurs som omfattar minst två terminer startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen. Skolöverstyrelsens beslut i ärenden enligt denna paragraf får inte överklagas. Förordning (1987:71). 17 § Undervisningen i en specialkurs som är kortare än två terminer får starta vid den tidpunkt under läsåret som styrelsen för skolan bestämmer, om inte skolöverstyrelsen eller, i fråga om RA-kurser, länsskolnämnden föreskriver annat för viss specialkurs eller grupp av specialkurser. Förordning (1987:71). 3 kap. Fördelningen av studievägar m. m. mellan huvudmännen Kommuner och landstingskommuner såsom huvudmän 1 § Av 5 kap. 2 § skollagen (1985:1100) framgår att gymnasieskola med utbildning på studievägar får anordnas av kommuner och landstingskommuner efter medgivande av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall. Kommuner får anordna gymnasial lärlingsutbildning enligt bestämmelser i 19 kap. denna förordning. 2 § Landstingskommuner får i sina gymnasieskolor anordna studievägar endast inom områdena vård, konsumtion, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring, om inte annat följer av andra stycket. Om skolöverstyrelsen före den 1 juli 1986 med stöd av då gällande föreskrifter har medgett en landstingskommun att i sin gymnasieskola anordna en studieväg som inte kan anses höra till något av dessa områden, får landstingskommunen, utan hinder av föreskrifterna i första stycket, bedriva utbildning på studievägen så länge behov föreligger och regeringen inte föreskriver annat. 3 § Inom konsumtionsområdet får en landstingskommuns gymnasieskola omfatta specialkurs som till sina huvuddelar motsvarar kurs vid lanthushållsskola under läsåret 1970/71. Annan specialkurs inom konsumtionsområdet får anordnas endast efter skolöverstyrelsens medgivande. 4 § Sådana kommuner som ingår i en landstingskommun får inte i sina gymnasieskolor anordna studievägar inom områdena vård, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. Om det finns särskilda skäl kan dock skolöverstyrelsen medge att en sådan kommuns gymnasieskola får omfatta även studieväg inom vårdområdet. Medgivande får lämnas endast om kommunen och landstingskommunen har träffat avtal om studievägen. Geografisk spridning 5 § Studievägar och elevplatser skall fördelas mellan skolhuvudmännen enligt bestämmelserna i detta kapitel. Fördelningen mellan kommunerna skall utgå från att ett antal orter i landet (gymnasieorter) för sökande från ett för respektive gymnasieort naturligt upptagningsområde (gymnasieregion) skall kunna erbjuda ett allsidigt urval av vanliga studievägar i en gymnasieskola med ortens kommun såsom huvudman (gymnasieortskommun). 6 § Med lågfrekventa studievägar avses i detta kapitel sådana reguljära eller försöksvis införda studievägar som med hänsyn till sin särskilda karaktär bör anordnas endast på ett fåtal orter i landet men som har allmänt intresse. Skolöverstyrelsen bestämmer vilka studievägar som skall räknas som lågfrekventa i sammanhang som avses i detta kapitel. Elevplatsramar 7 § Regeringen fastställer för varje redovisningsår för hela riket en totalram för tilldelning av elevplatser för intagning i årskurs 1 eller motsvarande på olika utbildningar i kommunernas och landstingskommunernas gymnasieskolor. Totalramen anges i årselevplatser, vilket innebär att en intagningsplats på en två- eller treårig studieväg motsvarar två respektive tre årselevplatser. En intagningsplats på linje T motsvarar dock 3,7 årselevplatser. 8 § Totalramen är uppdelad på 1. en ram för utbildningar på vilka eleverna kan börja direkt efter grundskolan (direktramen), 2. en ram för kurser för invandrarungdom, påbyggnadsutbildningar och andra specialkurser som kräver viss ålder, praktik eller utbildning utöver grundskolan (lilla ramen). 9 § Direktramen är uppdelad på sex sektorsramar och en ram för ospecificerade platser. 10 § I sektorsramarna ingår platser för linjer och gymnasial lärlingsutbildning enligt följande. 1. Ramen för humanistisk-samhällsvetenskaplig sektor (HS-sektorn) inrymmer linjerna H, S, So, Mu och Ep. 2. Ramen för vård-, social- och konsumtionssektorn (VSK-sektorn) inrymmer linjerna Vd, Ss och Ko. 3. Ramen för ekonomisk-merkantil sektor (EM-sektorn) inrymmer linjerna E, Ek, Dk och Hk. 4. Ramen för teknisk-naturvetenskaplig sektor (TN-sektorn) inrymmer linjerna N, T, Te och Du. 5. Ramen för teknisk-industriell sektor (TI-sektorn) inrymmer linjerna Ba, Be, Et, Fo, Li, Pr, Tr och Ve samt gymnasial lärlingsutbildning. 6. Ramen för jordbruks- och skogsbrukssektorn (JST-sektorn) inrymmer linjerna Jo, Sb och Td. I varje sektorsram ingår dessutom platser för sådana specialkurser inom direktramen som ligger nära sektorns linjer. I ramen för TI- sektorn ingår platser för specialkurser inom direktramen, vilka inte ligger nära någon linje. I sektorsramarna finns dock inte platser för LA-kurser som omfattar mindre än ett läsår och som inte kräver viss ålder, praktik eller utbildning utöver grundskolan för tillträde (korta LA-kurser). 11 § I ramen för ospecificerade platser ingår platser för 1. korta LA-kurser och 2. utbildningar som regeringen bestämmer särskilt. 12 § Från totalramens delramar för hela riket skall skolöverstyrelsen undanta de årselevplatser som behövs för ändamål som avses i 11 § 2 och för beslut av skolöverstyrelsen enligt 19 §. I övrigt skall skolöverstyrelsen fördela årselevplatserna i varje riksram mellan länen i form av länsramar. Fördelningen skall ske i ett sammanhang. Skolöverstyrelsen skall dock för senare fördelning hålla inne det antal årselevplatser som behöver finnas som reserv. Skolöverstyrelsens beslut om länsramar får inte överklagas. Tilldelning ur länsramarna m.m. 13 § Med iakttagande av föreskrifterna i 1--5 §§ skall länsskolnämnden genom beslut om tilldelning av elevplatser ur ramarna för varje kommun eller landstingskommun bestämma vilken eller vilka studievägar som kommunen eller landstingskommunen får anordna från och med årskurs 1 eller motsvarande. Länsskolnämnden bestämmer hur många intagningsplatser, uttryckt i antal klasser, som varje huvudman får inrätta för varje studieväg och hur många intagningsplatser huvudmannen får inrätta för gymnasial lärlingsutbildning. Sådan tilldelning av elevplatser som innebär utökning av kommuners gymnasieskoleutbildning på andra orter än gymnasieorter får avse endast yrkesinriktad utbildning. Skolöverstyrelsens medgivande krävs för tilldelning av elevplatser på studieväg inom en för huvudmannen ny sektor. 14 § Tilldelning ur länsramarna görs efter ansökan av kommunens skolstyrelse eller landstingskommunens utbildningsnämnd. I fråga om tidpunkter och former för ansökningarna gäller de föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar. 15 § Länsskolnämnderna skall fatta årliga beslut om tilldelning ur länsramarna. Dessa beslut skall fattas senast vid den tidpunkt som skolöverstyrelsen bestämmer. Länsskolnämnderna får såsom reserv hålla inne ett antal platser som fördelas vid en senare tidpunkt. 16 § Om kommuner med gymnasieskola hör till olika län men samma gymnasieregion, skall vardera länsskolnämnden samråda med den andra innan länets kommun tilldelas platser. Om länsskolnämnderna inte enas, skall skolöverstyrelsen besluta. 17 § Om det efter en länsskolnämnds fördelning ur en ram blir årselevplatser över, vilka inte räcker till ytterligare en klass, får länsskolnämnden omfördela de överblivna platserna till en ram där tillskottet kan utnyttjas. Efter medgivande från skolöverstyrelsen får länsskolnämnder sinsemellan omfördela sådana överblivna årselevplatser till län och ram där tillskottet kan utnyttjas. 18 § Länsskolnämndernas beslut om tilldelning ur eller omfördelning mellan länsramarna får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. Särskilda föreskrifter om lågfrekventa studievägar m.m. 19 § Om en kommun eller landstingskommun hos länsskolnämnden ansöker om tilldelning av intagningsplatser på en lågfrekvent studieväg, skall länsskolnämnden med eget yttrande överlämna ärendet till skolöverstyrelsen för beslut. 20 § I 6 kap. finns vissa särskilda bestämmelser om platser för filialutbildning. 21 § Vissa särskilda bestämmelser om platser för undervisning enligt samordnade timplaner finns i 12 kap. Rapportering 22 § Länsskolnämnderna skall årligen till skolöverstyrelsen redovisa sina beslut om tilldelning ur länsramarna. Närmare föreskrifter om detta meddelas av skolöverstyrelsen. 23 § Varje kommun och landstingskommun med gymnasieskola skall vid tidpunkt som skolöverstyrelsen bestämmer till länsskolnämnden redovisa i vilken utsträckning tilldelade elevplatser har utnyttjats. Länsskolnämnden skall översända dessa uppgifter till skolöverstyrelsen. Grenar och varianter som börjar i högre årskurs 24 § I fråga om gren eller variant som börjar i högre årskurs beslutar länsskolnämnden vilken eller vilka grenar och varianter som kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola får omfatta. Skolöverstyrelsen beslutar dock när det gäller en lågfrekvent gren eller variant. I årskurs 2 av tvååriga linjer och specialkurser får en huvudman i sin gymnasieskola anordna även sådana grenar och varianter som inte omfattas av beslut enligt första stycket. Detta får dock ske endast under förutsättning att eleverna inte bildar egen klass. En ytterligare förutsättning är att hela den yrkesinriktade delen av den för grenen eller varianten speciella utbildningen hålls utanför beräkningen av timresurser och statsbidrag enligt 9 och 10 kap. och ges i form av inbyggd utbildning med särskilt statsbidrag för sådan enligt 18 kap. Årskurs 4 av fyraårig teknisk linje 25 § För varje kommun med gymnasieskola som omfattar linje T bestämmer skolöverstyrelsen om årskurs 4 får anordnas och i så fall med vilken eller vilka grenar och varianter. Lägsta elevantal för start av undervisning på studieväg 26 § Undervisning på halvklassisk eller helklassisk variant av linje H får starta endast om antalet elever är lägst fem vid undervisningens början. För att undervisning på en gren av linje Te skall få starta krävs minst tolv elever. Om inte annat följer av första stycket eller av andra särskilda föreskrifter om lägsta antal elever, får undervisning på en viss linje eller specialkurs eller på en viss gren eller variant starta endast om antalet elever är lägst åtta vid undervisningens början. Om det finns synnerliga skäl, får länsskolnämnden medge undantag från föreskrift om lägsta antal elever. Nämndens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas. 27 § Om antalet elever på en linje, specialkurs, gren eller variant under pågående undervisning sjunker under det tal som enligt föreskrifter eller länsskolnämndens medgivande gäller för start av undervisningen, får styrelsen för skolan besluta att undervisningen ändå skall fortsätta. Elevområden 28 § Enligt 5 kap. 3 § skollagen (1985:1100) skall varje del av landet i fråga om varje studieväg ingå i elevområdet för någon kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola (huvudregeln), om inte annat föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Huvudregeln gäller inte för lokalt och regionalt arbetsmarknadsanknutna studievägar. Skolöverstyrelsen får medge undantag i fråga om ytterligare studievägar, dock ej linjer, om de till innehåll och inriktning nära ansluter till någon annan studieväg i gymnasieskolan. Skolöverstyrelsens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas. 29 § Om inte annat föreskrivs av regeringen, fattas beslut om utökat elevområde enligt 5 kap. 4 § skollagen (1985:1100) av länsskolnämnden i det län till vilket huvudmannen hör. I fråga om elevområde som skulle sträcka sig utanför länets gränser skall länsskolnämnderna i berörda län samråda med varandra. Om länsskolnämnderna i ett sådant fall inte enas, skall beslut fattas av skolöverstyrelsen. Länsskolnämndens beslut om elevområde får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. Enskilda får inte överklaga beslut om elevområde. 30 § I fråga om vissa skolhuvudmän i Stockholms län finns särskilda föreskrifter om elevområden i förordningen (1986:625) om samordnad intagning till vissa gymnasieskolor i Stockholms län. 4 kap. Skolenheter m.m. Allmän bestämmelse 1 § En huvudmans gymnasieskola skall organiseras på en eller flera skolenheter enligt bestämmelserna i detta kapitel. Poängsystem 2 § För beräkning av omfattningen av en huvudmans gymnasieskola under ett redovisningsår finns ett poängsystem. Enligt detta beräknas a) 1,5 poäng för varje påbörjat 30-tal av det sammanlagda antalet elever inom varje årskurs i en skolenhet på linjerna Dk, Du, Ek, Ep, Hk, Ko, Mu, So, Ss, Te, E, H, N, S och T, b) 1,5 poäng för varje påbörjat 16-tal av det sammanlagda antalet elever på annan linje i en skolenhet, c) 1,5 poäng för varje klass av specialkurs som omfattar läsår, d) 1 poäng för varje klass av specialkurs som under redovisningsåret omfattar mindre än läsår men minst en termin, e) 1 poäng för varje påbörjat 20-tal kursveckor av sådana specialkurser vid skolenhet som under redovisningsåret omfattar mindre än en termin, f) 1,5 poäng för varje påbörjat 800-tal lektioner i fråga om skolenhet, till vilken sådan praktik i skolverkstad på linje T är förlagd som avses i bestämmelser i timplanen, g) 0,5 poäng för varje påbörjat femtal elever i gymnasial lärlingsutbildning, h) 1 poäng för elevhem som är knutet till gymnasieskolan och står under samma ledning som denna. Omfattar en årskurs delar av två på varandra följande redovisningsår, beräknas för varje redovisningsår i fråga om linje hälften av det poängtal som följer av första stycket a) eller b) och i fråga om specialkurs 0,75 poäng för varje klass och redovisningsår. För klass av särskola som förlagts till lokaler vilka ingår i skolanläggning för gymnasieskola beräknas 1 poäng för varje redovisningsår. Av 6 kap. 10 § och 12 kap. 10 § framgår att vissa särskilda bestämmelser gäller när huvudmannen har filialutbildning eller tillämpar samordnade timplaner. Beräkningen av poäng för ett redovisningsår skall utgå från de förutsättningar som är kända den 15 maj före redovisningsåret såvitt gäller studievägar, elevplatser m. m. enligt 3 kap. och beräknat antal elever den 15 januari för preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag för undervisningen enligt 9--12 kap. Organisationen på skolenheter 3 § Utbildning i en huvudmans gymnasieskola kan bedrivas vid 1. skolenhet som har endast gymnasieskola eller både gymnasieskola och en eller flera andra skolformer under ledning av en rektor i gymnasieskolan, 2. skolenhet som har vuxenutbildning och gymnasieskola under ledning av en rektor i vuxenutbildningen, 3. skolenhet som har grundskola och gymnasieskola under ledning av en rektor i grundskolan. Om förutsättningarna för skolledning av olika slag gäller särskilda föreskrifter som regeringen meddelar. 4 § Skolöverstyrelsen beslutar om skolenheter i vilka gymnasieskola ingår, om inte annat är särskilt föreskrivet. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen. 5 § Skolenheter under ledning av en rektor i gymnasieskolan hänförs till olika kategorier beroende på poängtal enligt 2 § och andra faktorer enligt särskilda föreskrifter som regeringen meddelar. 6 § Av 24 kap. högskoleförordningen (1977:263) framgår att en huvudmans kommunala högskoleutbildning utanför vårdområdet skall anordnas vid en eller flera skolenheter med gymnasieskola, om inte regeringen för visst fall bestämmer annat, samt att den högskoleutbildning som är förlagd till en sådan skolenhet skall ledas av rektor för skolenheten. Som skolenhet med gymnasieskola skall vid tillämpningen av dessa bestämmelser räknas endast skolenhet som leds av en rektor i gymnasieskolan. Elevernas fördelning på skolenheter 7 § Om det för en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola finns två eller flera skolenheter med samma studieväg, skall eleverna på studievägen fördelas på skolenheterna med hänsyn till vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt, till vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra utbildningsresurser samt till elevers önskemål. 8 § Styrelsen för skolan fördelar eleverna på skolenheter, om inte annat är särskilt föreskrivet. Styrelsens beslut får inte överklagas. 5 kap. Klasser och grupper Allmänna bestämmelser 1 § Eleverna skall fördelas på klasser och grupper. En klass består av elever som regelmässigt undervisas gemensamt, även om de inte tillhör samma studieväg eller årskurs. En grupp består av elever som i ett visst ämne eller annars mera tillfälligt undervisas gemensamt, även om de inte tillhör samma studieväg, årskurs eller klass. 2 § Med undervisning i B-form avses i denna förordning att elever från skilda årskurser undervisas gemensamt i samma klass (B-klass) eller grupp. 3 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte när samordnade timplaner tillämpas för linjer och inte heller för årskurs 4 av linje T. Vid filialutbildning gäller vissa särskilda bestämmelser enligt 6 kap. Beslut om antal klasser 4 § I 3 kap. finns bestämmelser om hur varje skolhuvudman tilldelas elevplatser för intagning i årskurs 1 eller motsvarande på olika studievägar. Av 3 kap. 13 § framgår att länsskolnämnden i samband med beslut om tilldelning av elevplatser också bestämmer hur många klasser som får anordnas. 5 § För årskurserna 2 och 3 anordnas klasser i mån av behov. Antalet klasser fastställs av styrelsen för skolan. Om det finns särskilda skäl, får länsskolnämnden ändra styrelsens beslut. Om särskilda skäl föreligger i fråga om gren eller variant i årskurs 2 eller 3 av linje eller specialkurs, får länsskolnämnden eller, när det gäller lågfrekventa grenar och varianter, skolöverstyrelsen bestämma det antal klasser i årskursen som får anordnas för grenen eller varianten i en huvudmans gymnasieskola. Skolöverstyrelsen föreskriver vilka grenar och varianter som i detta sammanhang skall räknas som lågfrekventa. 6 § Fler klasser får inte anordnas än som föranleds av bestämmelserna om delningstal i 11 §. 7 § Länsskolnämndens beslut om klasser enligt 5 § får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. Elevantal i klasserna 8 § Elever i samma årskurs och på samma studieväg skall föras till samma klass, så långt detta är möjligt. 9 § Linjerna Ba, Be, Et, Fo utom gren för transportteknik, Pr, Tr och Ve får bedrivas i B-klasser. Detsamma gäller de specialkurser för vilka föreskrifter därom meddelas i anslutning till timplanerna. Om en huvudmans gymnasieskola inte har tillräckligt elevunderlag för linje Ss, får länsskolnämnden i samband med tilldelning av elevplatser för intagning i årskurs 1 besluta att elever från vardera årskursen av linjen skall föras till en gemensam B-klass för undervisning i B-form. Detsamma gäller linje Ko, om huvudmannen är en kommun som hade linjen i sin gymnasieskola redovisningsåret 1983/84. 10 § I 3 kap. 26 § finns bestämmelser om att undervisning på en studieväg får starta endast om det finns visst lägsta antal elever. 11 § För klasser gäller delningstal, som anger det antal elever som klassen högst får omfatta, om inte annat följer av 16 §. En klass är fulltalig, om antalet elever når upp till delningstalet. Med 30-klass avses en klass som är fulltalig med 30 elever och med 16- klass en klass som är fulltalig med 16 elever. 12 § Tre- och fyraåriga linjer samt linjerna Dk, Du, Ek, Ep, Hk, Jo, Ko, Mu, So, Sb, Ss, Te och Td skall anordnas i 30-klasser. En B-klass enligt 9 § andra stycket är fulltalig när antalet elever från årskurserna 1 och 2 tillsammans uppgår till 30. 13 § Linjerna Ba, Be, Et, Fo, Li, Pr, Tr och Ve skall anordnas i 16- klasser. 14 § Linjen Vd skall anordnas i 30-klass eller 16-klass enligt länsskolnämndens beslut i samband med tilldelning av elevplatser för intagning i årskurs 1. 16-klasser på linjen får anordnas endast i den mån huvudmannen haft sådana klasser redovisningsåret 1986/87 och endast så länge det finns särskilda skäl med hänsyn till exempelvis lokaler, utrustning och tillgång på praktikplatser. 15 § Påbyggnadsutbildningar skall anordnas i 30-klasser. En påbyggnadsutbildning som till övervägande delen består av undervisning i arbetsteknik skall dock anordnas i 16-klass. Bestämmelserna i första stycket gäller även andra specialkurser än påbyggnadsutbildningar, om inte annat följer av särskilda föreskrifter som regeringen meddelar. 16 § Länsskolnämnden får i enskilda fall medge att delningstalet för klass överskrids, om det finns särskilda skäl. Nämndens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas. 17 § I mån av timunderlag enligt 9 kap. får klasser delas för viss undervisning även om elevantalet inte överskrider delningstalet. Förhållandet till elevplatsramen i vissa fall 18 § I fall som avses i 9 § andra stycket skall huvudmannen anses ha erhållit 15 intagningsplatser för årskurs 1 från elevplatsramen. En huvudman får inte i andra fall tilldelas intagningsplatser som inte når upp till delningstalet för klass. Om en intagningsklass på en studieväg som avses i 9 § första stycket inte kan fyllas till mer än hälften, skall återstående platser föras tillbaka till den elevplatsram från vilken tilldelningen gjordes. Specialklasser 19 § För elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller intellektuellt handikapp inte kan följa den vanliga undervisningen får specialundervisning anordnas i specialklasser enligt bestämmelserna i 21--25 §§, om eleverna kan samundervisas. 20 § Om en huvudman har tilldelats en intagningsklass i årskurs 1 på en viss studieväg och en del av platserna tas i anspråk för elever i en specialklass, skall återstående platser föras tillbaka till den elevplatsram från vilken tilldelningen gjordes. 21 § För hörselskadade får anordnas en klass för 5--8 elever, två klasser för sammanlagt 9--14 elever samt därutöver en klass för varje påbörjat 7-tal elever. 22 § För synskadade får anordnas en klass för 5--10 elever, två klasser för sammanlagt 11--16 elever samt därutöver en klass för varje påbörjat 8-tal elever. 23 § För rörelsehindrade får anordnas en klass för 7--12 elever, två klasser för sammanlagt 13--18 elever samt därutöver en klass för varje påbörjat 9-tal elever. 24 § För intellektuellt handikappade får anordnas en klass för 7--13 elever, två klasser för sammanlagt 14--27 elever samt därutöver en klass för varje påbörjat 14-tal elever. 25 § Länsskolnämnden får i enskilda fall medge att en specialklass inrättas eller behålls med lägre elevantal än som anges i 21--24 §§. Nämndens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas. Grupper 26 § I varje ämne förs eleverna till grupper, i den mån de kan samundervisas. Grupper får anordnas i mån av timunderlag enligt 9 kap. En grupp får omfatta högst 16 elever vid undervisning i arbetsteknik och annars högst 30 elever. Annat kan gälla i vissa fall enligt särskilda föreskrifter. Länsskolnämnden får i enskilda fall medge undantag från föreskrifter om elevantal för grupp, om det finns särskilda skäl. Nämndens beslut i en sådan fråga får inte överklagas. 6 kap. Filialutbildning Inledande bestämmelser 1 § Gymnasieortskommuner kan enligt bestämmelserna i detta kapitel medges rätt att inom ramen för sin gymnasieskola anordna utbildning som helt eller delvis förläggs till skollokaler i en annan kommun och som är organisatoriskt knuten till en skolenhet på gymnasieorten under ledning av en rektor i gymnasieskolan (filialutbildning). 2 § I kapitlet avses med huvudenhet skolenhet till vilken filialutbildning är organisatoriskt knuten, filialenhet en med hänsyn till skollokalerna bestämd organisatorisk enhet för filialutbildning, filialort ort med filialenhet, filialortskommun kommun där filialorten ligger. Medgivande och elevplatser 3 § Filialutbildning får anordnas av sådana gymnasieortskommuner som har fått medgivande till detta av den statliga skoladministrationen enligt bestämmelserna i 6 §. Medgivande får lämnas endast till gymnasieortskommuner som på gymnasieorten har en skolenhet med yrkesinriktad utbildning. 4 § I ett medgivande till filialutbildning skall anges 1. vilken eller vilka studievägar som får anordnas, 2. filialort, 3. huvudenhet. 5 § Filialutbildning får avse endast yrkesinriktade studievägar och skall knytas till en huvudenhet med yrkesinriktad utbildning. Filialortskommunen skall vara en närliggande kommun som saknar egen gymnasieskola med utbildning på linjer eller specialkurser. Medgivande får lämnas endast till sådan filialutbildning som tillstyrkts av filialortskommunen. 6 § I fråga om lågfrekventa studievägar ankommer det på skolöverstyrelsen att besluta om medgivande till filialutbildning. När det gäller andra studievägar beslutar länsskolnämnden i det län, till vilket gymnasieortskommunen hör. Om filialorten ligger i ett annat län, skall samråd ske med länsskolnämnden i det länet. Om länsskolnämnderna inte är ense, skall skolöverstyrelsen besluta. Länsskolnämndens beslut i ärenden enligt denna paragraf får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i sådana ärenden får inte överklagas. 7 § Den myndighet som enligt 6 § skall besluta om medgivande till filialutbildning skall också för filialutbildningens del fatta beslut om 1. tilldelning av elevplatser för intagning i årskurs 1 eller motsvarande av gymnasieskolan, 2. hur många klasser som får anordnas för sådan gren eller variant som börjar i högre årskurs. Elevområde m.m. 8 § För sådana studievägar i gymnasieortskommunens gymnasieskola som anordnas i form av filialutbildning skall filialortskommunen alltid ingå i elevområdet. 9 § Elever som antas till utbildning på en studieväg som gymnasieortskommunen anordnar vid såväl huvudenhet som filialenhet skall fördelas mellan enheterna enligt föreskrifter som meddelas av länsskolnämnden i det län till vilket gymnasieortskommunen hör. Sambanden med huvudenheten m.m. 10 § Filialutbildning ingår i beräkningen av omfattningen av gymnasieortskommunens gymnasieskola enligt 4 kap. 2 §. Därvid anses filialutbildningen höra till huvudenheten. 11 § Huvudenhetens kategoritillhörighet enligt föreskrifter som avses i 4 kap. 5 § bestäms med beaktande även av den till huvudenheten knutna filialutbildningen. 12 § Filialenheten skall ha samma skolledning som huvudenheten. 13 § Vid tillämpningen av bestämmelser i denna förordning om hur många elever som krävs för att undervisning skall få starta sammanräknas eleverna i filialutbildningen med övriga elever i gymnasieortskommunens gymnasieskola. Vid tillämpningen av 5 kap. 9 § andra stycket och 18 § skall filialutbildning och övrig utbildning i gymnasieortskommunens gymnasieskola behandlas gemensamt. Att timresurser för filialutbildning och för övrig utbildning i gymnasieortskommunens gymnasieskola beräknas gemensamt framgår av bestämmelser i 9 kap. Undervisningen m.m. 14 § Sådan undervisning i yrkesämnen som inte anordnas som inbyggd utbildning enligt bestämmelserna i 18 kap. skall förläggas till filialenheten. Om det finns särskilda skäl, kan dock viss sådan undervisning förläggas till huvudenheten. Undervisning i allmänna ämnen skall förläggas till huvudenheten. Sådan undervisning får dock förläggas till filialenheten, om antalet elever motiverar detta. 15 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i 14 kap. 2 § skolförordningen (1971:235) om förläggning av en lärares tjänstgöring skall en filialenhet betraktas som en egen skolenhet. Konferenser m.m. 16 § Vid tillämpningen av 2 a, 2 b och 3 kap. skolförordningen (1971:235) skall huvudenhet och filialenhet betraktas som två skilda skolenheter. Skolstyrelsen får dock besluta att huvudenheten och filialenheten skall ha gemensamma personal- och elevvårdskonferenser. 7 kap. Allmänna bestämmelser om utbildningens innehåll Läroplanen 1 § För gymnasieskolans linjer och specialkurser skall finnas en läroplan. I den skall ingå mål och riktlinjer för skolans arbete samt timplaner och kursplaner. Avsnittet mål och riktlinjer fastställs av regeringen. Timplaner och kursplaner fastställs för linjerna av regeringen och för specialkurserna av skolöverstyrelsen, om regeringen inte föreskriver annat för viss utbildning. I läroplanen kan finnas även andra inslag enligt särskilda föreskrifter. 2 § För vissa linjer finns, förutom reguljära timplaner, alternativa timplaner och samordnade timplaner. 3 § Alternativa timplaner finns för årskurserna 1--3 av de tre- och fyraåriga linjerna. De är avsedda för kommuner med relativt litet elevunderlag. Sådana timplaner får tillämpas efter medgivande av skolöverstyrelsen. När alternativa timplaner tillämpas vid en kommuns gymnasieskola får undervisning i årskurs 3 av linje T anordnas endast om regeringen medger det. 4 § Bestämmelser om samordnade timplaner finns i 12 kap. 5 § För LA-kurser får styrelsen för skolan fastställa timplaner och kursplaner enligt föreskrifterna i denna förordning och andra föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av skolöverstyrelsen. Styrelsen för skolan skall i sådana ärenden höra det eller de yrkesråd som berörs. Av RA-förordningen framgår att timplaner och kursplaner för RA-kurser fastställs av länsskolnämnden. Förordning (1987:71). 6 § I timplanerna anges undervisningstid eller motsvarande för eleverna i obligatoriska ämnen och vissa andra obligatoriska utbildningsinslag. Om inte särskilda skäl föranleder annat, anges tiden i antal timmar i veckan under årskursen eller den kortare tid som studievägen omfattar. En timme motsvarar i det sammanhanget en lektion om 40 minuter. 7 § I årskurs 3 på de tre- och fyraåriga linjerna kan upp till två timmar i veckan läggas ut som självstudietid för eleverna, om motsvarande tid används för förstärkningsändamål enligt 9 kap. 18 §. 8 § I timplanen för en påbyggnadsutbildning får antalet timmar i veckan för eleverna bestämmas till 1. högst 35 om utbildningen anordnas i 16-klass, 2. högst 30 om utbildningen anordnas i 30-klass. Om det finns synnerliga skäl, får skolöverstyrelsen i fråga om påbyggnadsutbildningar som överstyrelsen utformar göra avsteg från bestämmelserna i första stycket samt i fråga om RA-kurser i enskilda fall medge länsskolnämnden att göra sådana avsteg. 9 § I timplanen för en annan specialkurs än en påbyggnadsutbildning får antalet timmar i veckan för eleverna bestämmas till högst 38. Obligatoriska ämnen m.m. 10 § Varje studieväg består av obligatorisk undervisning i de ämnen som anges i timplanen (obligatoriska ämnen). I timplanen anges hur många timmar i veckan eleverna skall ha i dessa ämnen. På vissa studievägar kan eleverna välja mellan olika obligatoriska ämnen (alternativa ämnen) enligt bestämmelser i timplanerna. På de tvååriga linjerna meddelas undervisning i ämnet engelska enligt två skilda kurser (allmän respektive särskild kurs). Förordning (1987:71). 11 § På vissa yrkesinriktade studievägar anges i timplanerna ett visst antal timmar i veckan, för vilka eleverna får välja ett eller flera särskilt angivna ämnen (tillvalsämnen). Om en elev inte gör något tillval eller om tiden för det eller de tillvalda ämnena är mindre än det för ändamålet avsatta antalet timmar i veckan enligt timplanen, skall eleven under den tid som ej utnyttjas delta i undervisning i yrkesämne på studievägen. Rektor får dock medge undantag, om praktiska svårigheter eller andra särskilda skäl föreligger. 11 a § På andra tvååriga linjer än Ek, Ep, So, Te och Mu får en elev i årskurs 2 och, om särskilda skäl föreligger, i årskurs 1 under högst tolv timmar i veckan byta ut en del av undervisningen i ett eller flera av de yrkesinriktade ämnena mot ett eller flera ämnen som förekommer på någon annan studieväg (inbytesämnen). Ett inbytesämne skall anknyta till elevens studieprogram i övrigt och syfta till att bredda eller fördjupa den yrkesinriktade utbildningen. En elev får också studera ett inbytesämne för att få behörighet till högre studier. Beslut om inbytesämne fattas av rektor efter samråd med klasskonferensen och syofunktionär. Förordning (1987:71). 12 § I timplanerna för vissa studievägar ingår B-språk och C-språk som främmande språk utöver engelska. 13 § Med B-språk avses språk i vilka undervisningen i gymnasieskolan bygger på att eleverna har studerat språket som B-språk under två eller tre år i grundskolan. Som B-språk kan erbjudas franska och tyska. Även annat språk kan studeras som B-språk, om eleven utöver engelska har läst det i grundskolan under tre år. 14 § Med C-språk avses språk som eleverna studerar från nybörjarnivå i gymnasieskolan. På tvååriga linjer och i specialkurser kan som C-språk erbjudas franska och tyska samt, efter skolöverstyrelsens medgivande, spanska och finska. På tre- och fyraåriga linjer kan som C-språk erbjudas franska, ryska, spanska och tyska samt, efter skolöverstyrelsens medgivande, även andra språk, dock ej engelska. Förordning (1987:71). 14 a § Om en elev har studerat ett språk som B-språk under två eller tre år i grundskolan men i gymnasieskolan inte med behållning kan följa undervisningen i språket som B-språk, får klasskonferensen medge att eleven i stället studerar det som C-språk. Förordning (1987:71). 15 § En elev på tre- eller fyraårig linje får i stället för ett B-språk studera ett annat språk som C-språk. 16 § Av 3 kap. 26 § framgår att undervisning på halvklassisk eller helklassisk variant av linje H får starta endast om antalet elever är lägst fem vid undervisningens början. Motsvarande krav gäller i fall där undervisning i latin eller grekiska erbjuds utom ramen för en sådan variant. 17 § Undervisning i ryska eller finska eller i sådant C-språk för vilket krävs skolöverstyrelsens medgivande enligt 14 § tredje stycket får starta endast om antalet elever uppgår till minst fem. Språk som avses i första stycket kallas i denna förordning lågfrekventa moderna språk. Förordning (1987:71). 18 § Om antalet elever under pågående undervisning enligt 16 § andra stycket eller 17 § sjunker under fem, krävs länsskolnämndens tillstånd för att undervisningen skall få fortsätta under ytterligare en eller flera årskurser. Länsskolnämnden får därvid besluta om ett lägre timtal i ämnet för eleverna än som anges i timplanen. Nämndens beslut i ett ärende enligt denna paragraf får inte överklagas. 19 § Svenska, engelska, matematik och andra allmänna ämnen får inte ingå i en yrkesinriktad påbyggnadsutbildning som bygger på en studieväg där ämnet är obligatoriskt för eleverna under två år eller mer. Om det finns synnerliga skäl, får skolöverstyrelsen i fråga om påbyggnadsutbildningar som överstyrelsen utformar göra avsteg från bestämmelserna i första stycket samt i fråga om RA-kurser i enskilda fall medge länsskolnämnden att göra sådana avsteg. 20 § I fall där undervisning i ett enskilt ämne eller enligt viss kurs i ett ämne inte innebär start av gren eller variant får undervisningen anordnas oberoende av elevantal, om inte annat följer av 16 och 17 §§. Inbyggd utbildning 21 § I 18 kap. finns bestämmelser om undervisning i arbetsteknik genom inbyggd utbildning. Speciella inslag 22 § På tre- och fyraåriga linjer skall eleven ensam eller i samarbete med annan eller andra elever utföra ett specialarbete. I timplanerna för sådana studievägar anges hur många timmar eleverna skall ha för specialarbete. Specialarbetet skall ge eleverna tillfälle att fördjupa sig inom kunskapsområden som är karakteristiska för studievägen och att träna sig i att arbeta på ett undersökande sätt. Förordning (1987:71). 23 § I vissa timplaner anges timmar till förfogande (TTF). Dessa skall användas för särskilda utbildningsinslag (TTF-inslag). TTF-inslag är verksamhet som inte har karaktär av ämnesundervisning eller specialarbete eller som i vart fall kan läggas upp fristående. I TTF-inslagen skall ingå studie- och yrkesorientering samt bok- och bibliotekskunskap. Härutöver kan ingå exempelvis orientering i trafikfrågor, kulturaktiviteter samt studiebesök. 24 § Hur många elever som skall delta tillsammans i TTF-inslag avgörs oberoende av föreskrifter om klasser och grupper. 25 § Vissa studievägar omfattar obligatorisk praktik och annan obligatorisk utbildning än som avses i 10--24 §§. Stödundervisning och samordnad specialundervisning 26 § För elever som har svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen anordnas stödundervisning vid sidan av den vanliga undervisningen. För elever som på grund av handikapp har svårt att följa den vanliga undervisningen får specialundervisning anordnas jämsides med den vanliga undervisningen och samordnad med denna (samordnad specialundervisning). Om specialklasser finns bestämmelser i 5 kap. Mindre studiekurs 27 § En elev på en linje eller i en specialkurs kan befrias från undervisning i högst två eller, på de tre- och fyraåriga linjerna, högst tre obligatoriska ämnen (mindre studiekurs), om eleven har påtagliga studiesvårigheter. Befrielsen får inte avse yrkesämne. Befrielse från undervisning i tre ämnen får medges endast i fall där eleven har mindre studiekurs redan från första årskursen på linjen. 28 § Beslut om mindre studiekurs får meddelas vid de tillfällen och i den ordning som anges i 9 kap. 39--41 och 45--48 §§ skolförordningen (1971:235). Förlängd undervisning 29 § Den som följt mindre studiekurs har rätt till förlängd undervisning i varje ämne i vilket han varit befriad från undervisning. Den förlängda undervisningen får äga rum inom fyra år efter det att eleven avslutat sin skolgång på studievägen. Förlängd undervisning får förläggas till gymnasieskolan inom ramen för redan tillgängliga resurser för undervisningen i skolan. Om förlängd undervisning i annat fall meddelar regeringen särskilda föreskrifter. Utökad studiekurs 30 § En elev får delta frivilligt i undervisning i ett eller flera ämnen som förekommer i gymnasieskolan som obligatoriska ämnen men som inte är obligatoriska för honom (frivilliga ämnen), om han kan antas vara i stånd att på ett tillfredsställande sätt tillgodogöra sig undervisningen i såväl de obligatoriska ämnena som det eller de frivilliga ämnena (utökad studiekurs). På motsvarande sätt får en elev, i fråga om obligatoriskt ämne i vilket undervisning kan meddelas enligt skilda kurser, byta ut undervisning enligt en kurs som är obligatorisk för honom mot undervisning enligt en annan, större kurs. Beslut enligt denna paragraf meddelas av rektor. Frivillig undervisning 31 § Utöver vad som följer av föreskrifterna om utökad studiekurs får vid sidan av verksamhet enligt timplanerna frivillig undervisning utan betyg anordnas i ämnena bild, dramatik, idrott och musik (frivillig undervisning). Beslut om frivillig undervisning meddelas av rektor. Hemspråksundervisning m.m. 32 § Om hemspråksundervisning och extra undervisning i svenska finns bestämmelser i 13 kap. Allmänna och individuella timplanejämkningar m.m. 33 § Om särskilda skäl föreligger, får skolöverstyrelsen för en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola medge jämkning i en timplan som regeringen har fastställt. Det sammanlagda antalet timmar på studievägen får inte ändras. Det antal timmar, som skall förekomma i ett ämne enligt timplanen, kan efter beslut av styrelsen för skolan inom läsårets ram utökas under del av utbildningstiden och minskas i motsvarande mån under en annan del av utbildningstiden enligt bestämmelser i timplanerna. Det sammanlagda antalet timmar i ett ämne får inte ändras på grund av att timmarna koncentreras. 34 § Skolöverstyrelsen får för en viss elev medge undantag från bestämmelserna i detta kapitel, föreskrifter som avses där eller bestämmeler i övrigt om vad som skall förekomma vid genomgång av gymnasieskolan. Undantag får medges endast om eleven på grund av handikapp har påtagliga svårigheter att delta i viss undervisning eller om det finns annat synnerligt skäl. Om det finns synnerliga skäl, får skolöverstyrelsen besluta att eleven trots undantaget skall anses ha fullständig studiekurs. 35 § Skolöverstyrelsens beslut i ärenden enligt 33 och 34 §§ får överklagas hos regeringen. Betyg i ämnen 36 § På linjer och i specialkurser sätts betyg i varje ämne, om inte annat är särskilt föreskrivet. På samtliga linjer ges i ämnet svenska två betyg, nämligen ett i svenska språket och ett i litteraturkunskap och språklig orientering. Förordning (1987:71). 37 § Som betyg i ämne används någon av siffrorna 1--5, om inte annat följer av andra stycket eller regeringen medger annat för viss studieväg. Högsta betyg är siffran 5. Vid betygsättning i praktikämnen på studievägar inom vårdområdet skall användas något av uttrycken Godkänd eller Underkänd. Förordning (1987:71). 38 § Av 31 § framgår att betyg inte ges i frivillig undervisning. Förordning (1987:71). 39 § Betyg ges inte i ämnena arbetslivsorientering och konst- och musikhistoria. I stället för betyg används något av uttrycken Deltagit eller Icke deltagit. Detsamma gäller även vissa andra ämnen på enskilda studievägar enligt bestämmelser i timplanen för studievägen. Förordning (1987:71). 40 § Om en elev i ett ämne, som avser yrkeskunnande i inskränkt mening, inte uppfyller kraven på godtagbart yrkeskunnande, skall betyg i ämnet inte sättas för eleven. Detsamma gäller även i annat ämne för elev som på grund av långvarig frånvaro, försummelse, handikapp eller annan särskild omständighet inte har uppnått de kunskaper och färdigheter som undervisningen avser att meddela. Förordning (1987:71). 41 § Betyg i ämne sätts vid slutet av varje termin under vilken ämnet förekommer, om inte skolöverstyrelsen bestämmer annat för viss termin. Betyg i ämne sätts dessutom när eleven avgår från gymnasieskolan, om inte fråga om betyg i ämnet prövats i samband med att ämnet avslutats under tidigare termin. Förordning (1987:71). 42 § Betyg avser den del av årskursen som eleven har genomgått. När ett ämne avslutas, avser betyget hela kursen i ämnet. Om en elev avgår från gymnasieskolan utan att ha slutfört kursen i ett ämne, avser betyget i ämnet den del av kursen som eleven har genomgått. Förordning (1987:71). Avgångsbetyg 43 § En elev får avgångsbetyg när han avgår från gymnasieskolan eller övergår till en annan huvudmans gymnasieskola. Förordning (1987:71). 44 § Den som har slutfört årskurs 3 på linje T har rätt att på begäran få avgångsbetyg. Förordning (1987:71). 45 § Avgångsbetyg utfärdas av rektor eller, efter rektors bemyndigande, av studierektor eller klassföreståndaren. Förordning (1987:71). 46 § Ett nytt avgångsbetyg, som gäller hela lärokursen, får utfärdas för den som har deltagit i förlängd undervisning enligt 29 § eller som efter beslut av klasskonferensen helt eller delvis har gått om högsta årskursen eller årskurs 3 av linje T. Förordning (1987:71). 8 kap. Kombination med specialidrott Allmänna bestämmelser 1 § Enligt bestämmelserna i detta kapitel får i vissa kommuners gymnasieskolor anordnas kombination med specialidrott i syfte att underlätta för ungdomar att förena intensiv idrottsträning med studier i gymnasieskolan. Kombination med specialidrott innebär att fem timmar i veckan per årskurs i ämnet specialidrott för eleven ersätter motsvarande tid i annat eller andra ämnen på elevens studieväg. 2 § För hela riket får högst 600 elever per läsår tas in till kombination med specialidrott. 3 § Skolöverstyrelsen beslutar efter samråd med Sveriges riksidrottsförbund vilka kommuner som får anordna kombination med specialidrott i sin gymnasieskola, i hur stor omfattning det får ske för respektive kommun och på vilken eller vilka idrottsgrenar som kommunens verksamhet med kombinationer skall inriktas. Elevplatser och intagning 4 § Skolöverstyrelsen tilldelar kommunen intagningsplatser för kombination med specialidrott inom en viss eller vissa angivna idrottsgrenar. Intagningsplatserna innebär inte något tillskott av elevplatser till kommunens gymnasieskola. De skall kunna förenas med elevplats på vilken som helst av studievägarna i kommunens gymnasieskola. 5 § Den som vill genomgå kombination med specialidrott skall i vanlig ordning ansöka om plats i gymnasieskolan med tillägget att ansökan avser kombination med specialidrott på studievägen i fråga. 6 § Hela riket är elevområde för intagning som avser kombination med specialidrott. Skolöverstyrelsen kan dock, om det finns särskilda skäl, efter samråd med Sveriges riksidrottsförbund för en viss kommun besluta om avvikelse från bestämmelsen i första stycket. 7 § Behörig att intas är den som dels uppfyller de behörighetsvillkor som gäller för tillträde till studievägen i fråga, dels har särskilt goda förutsättningar inom den idrottsgren som kombinationen med specialidrott avser. I fråga om det senare skall den sökande uppvisa intyg enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar. 8 § I fråga om urval bland flera behöriga sökande till en viss studieväg gäller samma föreskrifter som för gymnasieskolan i övrigt. 9 § Om intagningsplatserna till kombination med specialidrott är färre än antalet sökande, som har behörighet enligt 7 § och har möjlighet att få elevplats enligt 8 §, skall företrädet mellan sökandena till intagningsplatserna till kombination med specialidrott bestämmas enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar. Timplanejämkningar 10 § Skolöverstyrelsen bestämmer vilka jämkningar som får göras i timplanerna för att ge utrymme för ämnet specialidrott. Undervisning i specialidrott 11 § Skolöverstyrelsen fastställer kursplan för ämnet specialidrott. 12 § Undervisning i specialidrott får fullgöras även av den som har en kommunalt reglerad anställning. 9 kap. Allmänna timresurser Uppbyggnad 1 § Varje huvudman får genom allmänna timresurser timunderlag för huvuddelen av undervisningen jämte därmed sammanhängande verksamhet i sin gymnasieskola. 2 § I allmänna timresurser ingår inte timmar för 1. årskurs 4 av T-linjen, 2. undervisning som ingår i systemet med samordnade timplaner, 3. hemspråksundervisning, 4. extra undervisning i svenska, 5. kurser för invandrarungdom, 6. särskild undervisning. 3 § I 18 kap. 5 § finns bestämmelser om förhållandet mellan allmänna timresurser och inbyggd utbildning. Om skolhuvudmannen har filialutbildning enligt 6 kap., skall allmänna timresurser beräknas gemensamt för filialutbildningen och utbildningen vid huvudenheten. Klasser i filialutbildning skall vid beräkningen av resurser betraktas som egna klasser endast om eleverna hade kunnat bilda egna klasser om utbildningen hade varit förlagd till huvudenheten. Förordning (1987:71). 4 § Allmänna timresurser är uppbyggda av grundresurser och tilläggsresurser. 5 § De olika delarna av allmänna timresurser består av lärarveckotimmar. Med lärarveckotimme avses en lektion i veckan under ett läsår eller motsvarande tidrymd för en lärare eller annan som fullgör undervisning. En lektion i veckan för en lärare under en termin motsvaras av en halv lärarveckotimme i en allmän timresurs. En motsvarande omräkning till lärarveckotimmar skall göras även i andra fall då en allmän timresurs beräknas för undervisning som pågår under tid som inte motsvarar ett läsår. Beräkning för linjerna vid start på höstterminen 6 § För varje huvudman beräknas allmänna timresurser för varje redovisningsår för årskurserna 1--3 av de tre- och fyraåriga linjerna och för årskurserna 1 och 2 av de tvååriga linjerna, om undervisningen i årskurserna startar på höstterminen. För årskurserna 1--3 av de tre- och fyraåriga linjerna beräknas resurser enligt bilaga 1 till denna förordning. För årskurserna 1 och 2 av de tvååriga linjerna beräknas resurser enligt bilaga 2 respektive bilaga 3 till denna förordning, om inte annat följer av 8 §. 7 § I bilagorna 2 och 3 avses med gemensamma ämnen ämnen som förekommer på olika linjer med samma eller i huvudsak samma kursplan och i vilka elever från olika linjer därför kan samundervisas, linjespecifika ämnen övriga ämnen. Förordning (1987:71). 8 § För B-klasser på linjerna Ba, Be, Et, Fo, Ko, Pr, Ss, Tr och Ve skall resurser för gemensamma ämnen beräknas enligt bilagorna 2 och 3 och resurser för linjespecifika ämnen enligt bilaga 4 till denna förordning. Förordning (1987:71). Beräkning för linjerna vid start på vårterminen 9 § Om undervisning i en årskurs av en linje i en huvudmans gymnasieskola startar på vårterminen skall allmänna timresurser för den undervisningen beräknas terminsvis. Därvid gäller för linjerna Ss och Vd bilaga 5 till denna förordning. Har skolöverstyrelsen med stöd av 2 kap. 16 § andra stycket 1 medgett att undervisningen i en årskurs av någon annan tvåårig linje startar på vårterminen, skall skolöverstyrelsen föreskriva hur allmänna timresurser skall beräknas för terminerna. Förordning (1987:71). Beräkning för specialkurser Termer 9 a § I detta kapitel avses med helårig specialkurs specialkurs som omfattar två, fyra eller ett annat jämnt antal terminer, treterminskurs specialkurs som omfattar tre terminer, halvlång specialkurs specialkurs som är längre än en men kortare än två terminer, enterminskurs specialkurs som omfattar en termin, kort specialkurs specialkurs som är kortare än en termin, samläsbara ämnen ämnen som förekommer på olika helåriga specialkurser eller linjer med samma eller i huvudsak samma kursplan och i vilka elever från olika sådana studievägar kan samundervisas, kursspecifika ämnen övriga ämnen i en specialkurs. Förordning (1987:71). Beräkningsperioder m.m. 9 b § Allmänna timresurser för en helårig specialkurs i en huvudmans gymnasieskola skall beräknas 1. samlat för varje årskurs, om undervisningen i årskursen startar i början av höstterminen, 2. med uppdelning på första och andra terminen i varje årskurs, om undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen, 3. efter hur undervisningen i varje årskurs fördelar sig på olika redovisningsår, om undervisningen i årskursen startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen eller vårterminen. Förordning (1987:71). 9 c § Vid beräkning av allmänna timresurser för en treterminskurs skall första och andra terminen betraktas som en första årskurs. Allmänna timresurser för första årskursen beräknas 1. om undervisningen startar i början av höstterminen: samlat för årskursen, 2. om undervisningen startar i början av vårterminen: med uppdelning på första och andra terminen, 3. om undervisningen startar vid någon annan tidpunkt: efter hur undervisningen i årskursen fördelar sig på olika redovisningsår. Förordning (1987:71). 9 d § Allmänna timresurser för tredje terminen av en treterminskurs beräknas 1. om undervisningen startar i början av höstterminen eller vårterminen: för hela terminen, 2. om undervisningen startar vid en annan tidpunkt än enligt 1 men i sin helhet genomförs under ett och samma redovisningsår: för hela terminen, 3. om undervisningen startar vid en annan tidpunkt än enligt 1 och fördelar sig på två redovisningsår: efter undervisningens fördelning på redovisningsår. Förordning (1987:71). 9 e § Allmänna timresurser för en halvlång specialkurs, enterminskurs eller kort specialkurs beräknas 1. om undervisningen genomförs under ett och samma redovisningsår: för hela specialkursen, 2. om undervisningen fördelar sig på två redovisningsår: efter undervisningens fördelning på redovisningsår. Förordning (1987:71). Resursernas storlek m.m. 9 f § Om skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden fastställer timplanen för en specialkurs skall samma myndighet föreskriva hur stora allmänna timresurser som skall beräknas för undervisningen. Därvid skall myndigheten tillämpa bestämmelserna om lärarveckotimmar och beräkningsperioder m. m. i 5 och 9 b--9 e §§. Förordning (1987:71). 9 g § För fall där undervisning i årskurserna 1 och 2 av andra helåriga specialkurser än påbyggnadsutbildningar och LA-kurser startar i början av höstterminen skall skolöverstyrelsen när den meddelar föreskrifter om timresurser enligt 9 f § tillämpa beräkningsgrunderna i bilaga 6 till denna förordning. Skulle dessa beräkningsgrunder leda till uppenbart orimligt resultat får avvikelse från dem göras. För undervisning som endast i vissa avseenden uppfyller förutsättningarna för beräkningsgrunderna i bilaga 6 bör dessa i tillämpliga delar utgöra underlag för skolöverstyrelsens föreskrifter enligt 9 f §. Förordning (1987:71). 9 h § Om inte annat följer av 9 g § eller föranleds av särskilda skäl skall skolöverstyrelsen och länsskolnämnden när myndigheten meddelar föreskrifter enligt 9 f § tillämpa principen att det för varje klass skall beräknas så många lärarveckotimmar som motsvarar antalet timmar för eleverna enligt timplanen samt dessutom vid behov ett antal ytterligare lärarveckotimmar för möjlighet till delning av klassen för viss undervisning. En utgångspunkt skall därvid vara principerna för beräkning av tilläggsresurser för linjespecifika ämnen på tvååriga linjer i bilagorna 2 och 3. För en specialkurs som har samläsbara ämnen skall behovet av resurser för stödundervisning och samordnad specialundervisning samt för frivillig undervisning i bild, dramatik och musik beaktas i myndighetens föreskrifter enligt 9 f §. Förordning (1987:71). 9 i § För en årskurs i en påbyggnadsutbildning får per klass beräknas högst 35 lärarveckotimmar, om utbildningen skall anordnas i 16-klasser och högst 30 lärarveckotimmar om utbildningen skall anordnas i 30-klasser enligt 5 kap. 15 § första stycket. Om utbildningen omfattar ämnen som kräver laborationer eller metod- eller konstruktionsövningar, får för en klass med minst 17 elever beräknas upp till fem ytterligare lärarveckotimmar för tänkt delning av klassen. Om det finns synnerliga skäl, får skolöverstyrelsen i fråga om påbyggnadsutbildningar som överstyrelsen beslutar om göra avsteg från föreskrifterna i denna paragraf samt i fråga om RA-kurser i enskilda fall medge länsskolnämnden att göra sådana avsteg. Förordning (1987:71). Särskilda bestämmelser 9 j § För en LA-kurs vars timplan styrelsen för skolan har fastställt före den 1 januari 1987 med stöd av skolöverstyrelsens föreskrifter skall för redovisningsåret 1987/88 som allmänna timresurser beräknas så många lärarveckotimmar som motsvarar timunderlaget, inbegripet timmar för delning av klass, enligt timplanen i dess utformning vid utgången av år 1986, om inte länsskolnämnden bestämmer annat. För andra LA-kurser med timplaner som fastställts av styrelsen för skolan bestämmer länsskolnämnden hur många lärarveckotimmar som skall beräknas för undervisning under redovisningsåret 1987/88. Länsskolnämnden skall därvid tillämpa de grunder som gäller för påbyggnadsutbildningar enligt 9 i §. Förordning (1987:71). 9 k § För specialkurser som inte har samläsbara ämnen skall för varje huvudman och redovisningsår för stödundervisning och samordnad specialundervisning samt för frivillig undervisning i bild, dramatik och musik beräknas 1. för specialkurser om minst två terminer 1,1 lärarveckotimme för varje påbörjat 16-tal av det sammanlagda antalet elever i specialkurser som anordnas i 16-klasser och 1,4 lärarveckotimme för varje påbörjat 30-tal av det sammanlagda antalet elever i specialkurser som anordnas i 30-klasser, 2. för enterminskurser och halvlånga specialkurser 0,4 lärarveckotimme för varje påbörjat 16-tal av det sammanlagda antalet elever i specialkurser som anordnas i 16-klasser och för varje påbörjat 30-tal av det sammanlagda antalet elever i specialkurser som anordnas i 30-klasser. Förordning (1987:71). 9 l § Av 11 kap. 18 § framgår att resurser för högsta årskursen i tekniska specialkurser i vissa fall skall beräknas på särskilt sätt. Förordning (1987:71). 9 m § För B-klasser av specialkurser som anordnas enligt föreskrifter som avses i 5 kap. 9 § första stycket andra meningen beräknas resurser enligt föreskrifter som meddelas av skolöverstyrelsen eller, beträffande RA-kurser, av länsskolnämnden. Därvid skall särskild hänsyn tas till möjligheterna till samläsning mellan årskurserna. Förordning (1987:71). Specialklasser 9 n § Bilagorna 1--6 och 9 f--9 m §§ gäller inte för specialklasser. För varje specialklass skall i stället beräknas lärarveckotimmar som motsvarar antalet timmar för eleverna enligt timplanen för studievägen. Härutöver skall, enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar, vid behov beräknas ett antal ytterligare lärarveckotimmar för möjlighet till delning av klassen för viss undervisning. Förordning (1987:71). Resurser för vissa språk m.m. 10 § Om ett lågfrekvent modernt språk förekommer, skall för varje skolenhet fyra lärarveckotimmar beräknas för varje undervisningsgrupp av elever i årskurs 1 av treåriga linjer och tre lärarveckotimmar för varje annan undervisningsgrupp. Förekommer grekiska i årskurs 3 skall sex lärarveckotimmar beräknas för varje undervisningsgrupp vid skolenheten. Om länsskolnämnden med stöd av 7 kap. 18 § har bestämt ett lägre timtal för eleverna, skall dock detta tillämpas vid beräkningen. Förordning (1987:71). 11 § Om kombination med specialidrott förekommer i huvudmannens gymnasieskola, skall för detta ämne beräknas fem lärarveckotimmar 1. i individuell idrott för varje påbörjat 12-tal elever, 2. i lagidrott för varje påbörjat 16-tal elever. 11 a § För varje huvudman beräknas för varje redovisningsår för frivillig undervisning i idrott två lärarveckotimmar för varje påbörjat tusental elever i huvudmannens gymnasieskola såvitt gäller linjer och specialkurser som omfattar minst två terminer. Förordning (1987:71). Skolhuvudmannens samlade timunderlag För huvuddelen av undervisningen 12 § Timunderlaget för undervisningen i en huvudmans gymnasieskola skall, utom för korta specialkurser, beräknas enligt 12 a--12 c §§ med den 15 januari, den 15 september eller den femte undervisningsdagen som avstämningsdag. Förordning (1987:71). 12 a § Beräkning av allmänna timresurser skall för all undervisning under redovisningsåret göras med utgångspunkt i elevantal och andra förhållanden den 15 januari såvitt gäller 1. resurser som beräknas för en årskurs av en linje eller helårig specialkurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av höstterminen, 2. resurser som beräknas för första terminen av en årskurs av en linje eller helårig specialkurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid införande av sådan ordning, under redovisningsåret anordnar undervisning i årskursen endast på vårterminen, 3. resurser som beräknas för första och andra terminerna (första årskursen) av en treterminskurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av höstterminen, 4. resurser som beräknas för första terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen i första årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid införande av en sådan ordning, under redovisningsåret anordnar undervisning i årskursen endast på vårterminen, 5. resurser som beräknas för tredje terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen startar i början av vårterminen, 6. resurser som beräknas för den till redovisningsåret hänförliga delen av en halvlång specialkurs som startar i början av vårterminen, 7. resurser som beräknas för en enterminskurs som startar i början av vårterminen, 8. resurser som enligt 9 k § beräknas för stödundervisning m.m. för elever i specialkurser som ej har samläsbara ämnen, 9. resurser som enligt 9 n § beräknas för specialklasser i utbildningar som avses i 1--7, 10. resurser som beräknas för lågfrekventa språk och grekiska enligt 10 §, 11. resurser som beräknas för specialidrott enligt 11 §, 12. resurser som beräknas för frivillig undervisning i idrott enligt 11 a §. Förordning (1987:71). 12 b § Beräkning av allmänna timresurser skall för all undervisning under redovisningsåret göras med utgångspunkt i elevantal och andra förhållanden den 15 september såvitt gäller 1. resurser som beräknas för första och andra terminen av en årskurs av en linje eller helårig specialkurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid fortlöpande tillämpning av sådan ordning, under redovisningsåret på höstterminen har elever som genomgår andra terminen och på vårterminen andra elever som genomgår första terminen, 2. resurser som beräknas för andra terminen av en årskurs av en linje eller helårig specialkurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid avveckling av sådan ordning, under redovisningsåret anordnar undervisning i årskursen endast på höstterminen, 3. resurser som beräknas för första och andra terminen av första årskursen av en treterminskurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid fortlöpande tillämpning av sådan ordning, under redovisningsåret på höstterminen har elever som genomgår andra terminen och på vårterminen andra elever som genomgår första terminen, 4. resurser som beräknas för andra terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen i första årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid avveckling av sådan ordning, under redovisningsåret anordnar undervisning i årskursen endast på höstterminen, 5. resurser som beräknas för tredje terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen startar i början av höstterminen, 6. resurser som beräknas för en halvlång specialkurs som startar i början av höstterminen, 7. resurser som beräknas för en enterminskurs som startar i början av höstterminen, 8. resurser som enligt 9 n § beräknas för specialklasser i utbildningar som avses i 1--7. Förordning (1987:71). 12 c § Beräkning av allmänna timresurser skall för all undervisning under ett redovisningsår göras med utgångspunkt i förhållandena den femte undervisningsdagen redovisningsåret såvitt gäller 1. den till redovisningsåret hänförliga delen av en årskurs av en helårig specialkurs i fall där undervisningen startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen eller vårterminen, 2. den till redovisningsåret hänförliga delen av första årskursen eller tredje terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen eller vårterminen, 3. den till redovisningsåret hänförliga delen av en halvlång specialkurs som startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen, dock ej del som enligt 12 a § 6 har den 15 januari som avstämningsdag, 4. den till redovisningsåret hänförliga delen av en enterminskurs som startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen eller vårterminen, 5. resurser som enligt 9 n § beräknas för specialklasser i utbildningar som avses i 1--4. Förordning (1987:71). 12 d § Varje skolhuvudman skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om beräknade förhållanden i sin gymnasieskola påföljande redovisningsår såvitt gäller 1. antalet elever, vanliga klasser och specialklasser den 15 januari i utbildningar som avses i 12 a § 1--7, 2. antalet elever, vanliga klasser och specialklasser den 15 september i utbildningar som avses i 12 b §, 3. antalet elever, vanliga klasser och specialklasser den femte undervisningsdagen i utbildningar som avses i 12 c §, 4. hur stor del av årskurser av helåriga specialkurser som hänför sig till redovisningsåret, 5. hur stor del av halvlånga specialkurser och enterminskurser samt första årskursen och tredje terminen av treterminskurser som hänför sig till redovisningsåret, 6. antalet elever den 15 januari i specialkurser vilkas elever ingår i underlaget för beräkning av timmar för stödundervisning m.m. enligt 9 k §, 7. antalet elever den 15 januari i utbildningar vilkas elever ingår i underlaget för beräkning av timmar för frivillig undervisning i idrott enligt 11 a §, 8. antalet undervisningsgrupper i lågfrekventa moderna språk och grekiska den 15 januari, 9. antalet elever i specialidrott den 15 januari. Förordning (1987:71). 13 § Med ledning av den preliminära uppgiften enligt 12 d § skall länsskolnämnden senast den 15 maj fastställa ett preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag för det närmaste redovisningsåret. Detta timunderlag skall ligga till grund för beräkningen av förskott på allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelser i 10 kap. Det skall också utgöra timunderlag för undervisningen under påföljande redovisningsår, om inte annat följer av 14 §. Förordning (1987:71). 14 § Om de faktiska förhållandena under någon del av undervisningsperioden väsentligt avviker från dem skolhuvudmannen beräknades ha avstämningsdagarna, skall länsskolnämnden vid behov fastställa ett större eller mindre timunderlag för undervisningen än det som motsvarar det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget enligt 13 §. Länsskolnämnden får även i andra fall än som avses i första stycket fastställa ett annat timunderlag för undervisningen, om det uppenbarligen behövs. Förordning (1987:71). 15 § Länsskolnämndens beslut om timunderlag enligt 13 eller 14 § får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. 16 § Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om hur förhållandena faktiskt var avstämningsdagarna enligt 12 d §. Med ledning av denna slutliga uppgift skall länsskolnämnden utifrån ett slutligt statsbidragsgrundande timunderlag för utbildningarna besluta om allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelser i 10 kap. Förordning (1987:71). För korta specialkurser 17 § Timunderlag för undervisningen i korta specialkurser beräknas för hela kursen med utgångspunkt i elevantal och andra förhållanden den femte undervisningsdagen. Skolhuvudmannen skall i efterhand lämna länsskolnämnden uppgift om de faktiska förhållandena i specialkurser som avses i första stycket med fördelning på redovisningsår. Med ledning av denna uppgift skall länsskolnämnden fastställa statsbidragsgrundande timunderlag och besluta om allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelser i 10 kap. Förordning (1987:71). Användningen av timmarna 18 § Timmar som beräknas för lågfrekventa moderna språk och grekiska, specialidrott, B-klasser och specialklasser skall användas för sina respektive ändamål. Övriga timmar i en allmän timresurs skall användas för de timmar som eleverna skall ha enligt timplanerna (basändamål) och för stödundervisning och samordnad specialundervisning, delning av klasser och grupper, TTF-inslag enligt 7 kap. 23 § samt frivillig undervisning enligt 7 kap. 31 § (förstärkningsändamål). Om det i en grupp, som enligt 5 kap. 26 § får ha högst 30 elever, finns högst 15 elever, får högst en fjärdedel av timplanens timtal i ämnet tas bort för att i stället användas för förstärkningsändamål enligt andra stycket i huvudmannens gymnasieskola. 19 § Timmar för förstärkningsändamål skall främst användas för elever med särskilt behov av stöd och hjälp i sitt skolarbete. I övrigt skall användningen av timmarna bestämmas med hänsyn till elevernas antal, behov och förutsättningar, ämnets art, undervisningens uppläggning samt lokaler, utrustning och säkerhetsrisker. 20 § Styrelsen för skolan skall fastställa en plan med allmänna riktlinjer för användningen av timmar för förstärkningsändamål. 21 § Rektor avgör i vad mån ersättare behövs för undervisningen, när en lärare eller annan som har undervisningsskyldighet är ledig under kortare tid från tjänstgöring i gymnasieskolan. Om lärartimmar frigörs genom att korttidsvikarier inte anlitas, får de frigjorda timmarna efter beslut av rektor användas för förstärkningsändamål. 10 kap. Allmänt undervisningsbidrag Allmänna bestämmelser 1 § En skolhuvudmans allmänna timresurser av lärarveckotimmar enligt 9 kap. motsvaras av allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelserna i detta kapitel. 2 § Vid beräkningen av bidraget skall skolhuvudmannens statsbidragsgrundande timunderlag enligt 9 kap. delas upp på a-timmar, b-timmar, c-timmar och d-timmar. A-timmar fullgörs av lärare vilkas undervisningsskyldighet omfattar 21 veckotimmar, b-timmar av lärare vilkas undervisningsskyldighet omfattar 24 eller 26 veckotimmar och c-timmar av lärare vilkas undervisningsskyldighet omfattar 27 veckotimmar. D-timmar är övriga timmar. Timunderlag som beräknas enligt bilagorna 1--5, för specialklasser på linjer eller enligt 9 kap. 9 k, 10, 11 eller 11 a § skall delas upp enligt bilaga 7 till denna förordning. Hur timunderlag som i övrigt beräknas för specialkurser skall delas upp bestäms, i fråga om RA- och LA-kurser av länsskolnämnden och i fråga om övriga specialkurser av skolöverstyrelsen. Därvid skall timmar som beräknas för samläsbara ämnen fördelas enligt grunderna i bilaga 7 punkt B, om inte särskilda skäl föranleder annat. Förordning (1987:71). 3 § För beräkningen av belopp per timme av varje slag enligt 2 § delas skolhuvudmännen in i följande fem grupper med hänsyn till sina kostnader för timmar av det slaget i jämförelse med andra skolhuvudmäns kostnader. Grupp 1: Huvudmän vilkas kostnader understiger genomsnittliga kostnader med 3,1 procent eller mer. Grupp 2: Huvudmän vilkas kostnader understiger genomsnittliga kostnader med 1,1--3,0 procent. Grupp 3: Huvudmän vilkas kostnader understiger eller överstiger genomsnittliga kostnader med högst 1,0 procent. Grupp 4: Huvudmän vilkas kostnader överstiger genomsnittliga kostnader med 1,1--3,0 procent. Grupp 5: Huvudmän vilkas kostnader överstiger genomsnittliga kostnader med 3,1 procent eller mer. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om gruppindelningen för varje redovisningsår. 4 § Allmänt undervisningsbidrag för en skolhuvudman beräknas på grundval av 1. antalet timmar av olika slag enligt 2 § i timunderlaget, 2. skolhuvudmannens grupptillhörighet för timmar av olika slag enligt 3 §, 3. ett av regeringen för varje redovisningsår fastställt belopp per timme för varje timslag och grupp. 5 § För utbetalning av bidraget tillämpas ett förskotts- och slutregleringsförfarande utom såvitt gäller specialkurser som är kortare än en termin. Förordning (1987:71). Bidrag för huvuddelen av undervisningen 6 § För skolhuvudmannens timresurser enligt 9 kap. 12 a--12 c §§ beräknas och utbetalas allmänt undervisningsbidrag per redovisningsår enligt bestämmelserna i 8--12 §§. Förordning (1987:71). 7 § har upphävts genom förordning (1987:71). Förskott 8 § Till grund för utbetalning av förskott till skolhuvudmannen för ett redovisningsår skall ligga det preliminära statsbidragsgrundande timunderlag som länsskolnämnden fastställt enligt 9 kap. 13 §. Länsskolnämnden skall beträffande detta underlag lämna skolöverstyrelsen uppgift om antalet timmar av olika slag enligt 2 §. Därvid skall timmar som beräknas för linjen Vd och specialkurser inom vårdområdet i en landstingskommuns gymnasieskola redovisas särskilt. Förordning (1987:71). 9 § Skolöverstyrelsen skall betala ut förskott den 25: e dagen i varje månad under redovisningsåret. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Skolöverstyrelsens beslut om förskott får inte överklagas. Slutreglering 10 § Länsskolnämnden fastställer för varje skolhuvudman före utgången av augusti det slutliga bidraget för redovisningsåret på grundval av 1. ett slutligt statsbidragsgrundande timunderlag som beräknas med ledning av uppgifter från skolhuvudmannen enligt 9 kap. 16 § och 2. de belopp för timmar av olika slag som regeringen slutligt fastställt för olika grupper för redovisningsåret enligt 4 §. 11 § Länsskolnämndens beslut om slutligt bidrag får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. 12 § Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga bidraget sedan utgivna förskott dragits av. Bidrag för korta specialkurser 13 § I fråga om timresurser enligt 9 kap. 17 § fastställer länsskolnämnden före utgången av augusti bidraget för närmast föregående redovisningsår på grundval av 1. ett statsbidragsgrundande timunderlag som beräknas med ledning av uppgifter från huvudmannen enligt 9 kap. 17 § samt 2. de belopp för timmar av olika slag som regeringen slutligt fastställt för olika grupper för redovisningsåret enligt 4 §. Länsskolnämndens beslut om bidrag får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dess beslut får inte överklagas. Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen. Förordning (1987:71). 11 kap. Årskurs 4 av fyraårig teknisk linje Allmänna bestämmelser 1 § I 3 kap. 25 § föreskrivs att skolöverstyrelsen för varje kommun med gymnasieskola som omfattar linje T bestämmer om årskurs 4 (T 4) får anordnas och i så fall med vilken eller vilka grenar och varianter. 2 § För T 4 tillämpas ramtimplaner och ett särskilt system för tilldelning av resurser för undervisningen. 3 § Ramtimplanerna ingår i läroplanen för gymnasieskolan. 4 § Undervisningen i T 4 skall starta på höstterminen. 5 § Underlaget för undervisningen i T 4 beräknas för varje skolenhet och utgörs av antalet lärarveckotimmar enligt formeln t = 13 n + 1,73 e. I formeln är t det totala antalet lärarveckotimmar, n antalet grenar och e antalet elever i T 4 vid skolenheten. I koefficienten 1,73 ingår resurser för stödundervisning, samordnad specialundervisning och frivillig undervisning. 6 § Klasser och grupper i T 4 får bildas i mån av resurser enligt 5 §. Dock får högst 30 elever undervisas tillsammans, om inte länsskolnämnden medger undantag. Nämndens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas. 7 § Rektor avgör i vad mån ersättare behövs för undervisningen i T 4, när en lärare eller annan som har undervisningsskyldighet är ledig under kortare tid från tjänstgöring i gymnasieskolan. De lärartimmar som frigörs, när ersättare inte anlitas, får användas som underlag för lärartjänstgöring i årskursen utöver de timmar som avses i 5 §. 8 § Skolstyrelsen bestämmer hur valmöjligheterna enligt ramtimplanerna skall utnyttjas. Skolstyrelsen bestämmer också hur de lärarveckotimmar som skolenheten tilldelas med stöd av 5 § skall användas för dels den undervisning eleverna skall ha enligt ramtimplanerna och besluten inom dessas ramar, dels stödundervisning, samordnad specialundervisning och frivillig undervisning. Rektor beslutar om användningen av sådana lärartimmar som avses i 7 §. Avstämning m.m. 9 § Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om hur många elever och grenar skolhuvudmannen räknar med att ha i T 4 den 15 januari påföljande redovisningsår (avstämningsdagen). Med ledning av denna preliminära uppgift skall länsskolnämnden senast den 15 maj fastställa ett preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag. Detta timunderlag skall ligga till grund för beräkningen av förskott enligt 13 §. Det skall också utgöra timunderlag för undervisningen under påföljande redovisningsår, om inte annat följer av 10 §. 10 § Om det faktiska antalet elever under någon del av läsåret väsentligt avviker från det antal som skolhuvudmannen beräknades ha avstämningsdagen den 15 januari, skall länsskolnämnden vid behov fastställa ett större eller mindre timunderlag för undervisningen än det som motsvarar det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget enligt 9 §. 11 § Länsskolnämndens beslut om timunderlag enligt 9 eller 10 § får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. T 4-bidrag 12 § För undervisningen i T 4 har huvudmannen rätt till statsbidrag (T 4-bidrag). Bidraget skall beräknas på grundval av 1. antalet timmar i timunderlaget, varvid alla timmar skall räknas såsom a-timmar enligt 10 kap. 2 §, 2. huvudmannens grupptillhörighet enligt 10 kap. 3 §, 3. av regeringen för varje redovisningsår fastställt belopp per a- timme för varje grupp. 13 § Huvudmannen har rätt till förskott på T 4 -bidraget på grundval av det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget. Skolöverstyrelsen skall betala ut förskott den 25: e i varje månad under redovisningsåret. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Skolöverstyrelsens beslut om förskott får inte överklagas. 14 § Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om hur många elever och grenar skolhuvudmannen faktiskt hade i T 4 avstämningsdagen den 15 januari. 15 § Länsskolnämnden fastställer före utgången av augusti för varje skolhuvudman det slutliga T 4-bidraget för redovisningsåret på grundval av 1. ett slutligt statsbidragsgrundande timunderlag som beräknas med ledning av uppgifter från skolhuvudmannen enligt 14 § och 2. det belopp per a-timme som regeringen slutligt fastställt för huvudmannens grupp för redovisningsåret. 16 § Länsskolnämndens beslut om slutligt T 4-bidrag får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. 17 § Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga T 4-bidraget sedan utgivna förskott dragits av. Sammanräkning med vissa specialkurser 18 § Det särskilda systemet för tilldelning av resurser för undervisningen i T 4 skall, om skolöverstyrelsen beslutar det, tillämpas även i fråga om resurser för högsta årskursen i tekniska specialkurser med utbildning som motsvarar den i T 4. Därvid skall underlaget enligt 5 § beräknas gemensamt för T 4 och högsta årskursen i specialkurserna vid skolenheten. Förordning (1987:71). 12 kap. Undervisning enligt samordnade timplaner Inledande bestämmelser 1 § Kommuner som för sin gymnasieskola har ett varaktigt elevunderlag av högst 300 sextonåringar kan medges rätt att tillämpa samordnade timplaner och ett särskilt system för tilldelning av resurser för undervisningen enligt bestämmelserna i detta kapitel. Ärenden enligt denna paragraf prövas av skolöverstyrelsen, om ett medgivande skulle innebära övergång från alternativa till samordnade timplaner, och i övriga fall av regeringen. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen. 2 § I systemet ingår följande. 1. Samordnade timplaner för årskurserna 1 och 2 av linjerna E, H, N, S, T och So samt i vissa fall även för årskurs 3 av linjerna E, H, N och S. 2. Ett särskilt system för tilldelning av lärarveckotimmar i ämnen på linjer med samordnade timplaner och gemensamma ämnen på linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve. 3. Vissa särskilda föreskrifter i övrigt om bland annat klassorganisationen. Undervisning i årskurs som omfattas av systemet skall starta på höstterminen. 3 § Länsskolnämnden skall fastställa ett särskilt elevområde för linjer med samordnade timplaner i en kommuns gymnasieskola. I elevområdet skall ingå den kommun som anordnar verksamheten och, om det finns särskilda skäl, även annan kommun eller del därav. Elevplatser, klasser m.m. 4 § Länsskolnämnden skall tilldela varje kommun i länet som har medgivande enligt 1 § så många intagningsplatser som behövs för en minimiorganisation för undervisning enligt samordnade timplaner. Nämnden får tilldela kommunen ytterligare platser för sådan undervisning. Vid tilldelningen skall länsskolnämnden inte uttrycka antalet intagningsplatser i klasser och inte heller fördela intagningsplatserna mellan olika linjer. En intagningsplats skall anses motsvara 2,5 årselevplatser. Det för tilldelningen ianspråktagna antalet årselevplatser skall tas ur länsramarna för HS-sektorn, EM-sektorn och TN-sektorn med den ungefärliga fördelningen 50, 15 respektive 35 procent. 5 § Skolstyrelsen skall fördela intagningsplatserna mellan linjer med samordnade timplaner med hänsyn främst till förstahandsönskemålen från behöriga sökande som tillhör skolans elevområde för dessa linjer. 6 § För att undervisning enligt samordnade timplaner skall få starta från årskurs 1 krävs följande. 1. I årskurs 1 skall finnas elever på såväl linje So som minst en treårig linje. 2. Antalet elever i årskurserna 1 och 2 av de tre- och fyraåriga linjerna skall sammanlagt vara lägst 40. 3. Antalet elever i årskurs 1 av linje So skall vara lägst 15. Länsskolnämnden får dock medge att undervisning får starta med ett lägre elevantal där, om det även finns elever i årskurs 1 av någon av linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve. 7 § Kommunen får anordna undervisning enligt samordnade timplaner för årskurs 3 av de treåriga linjerna, om kommunen föregående läsår haft sådan undervisning eller om regeringen medgivit detta. Elever, som har genomgått årskurs 2 av en treårig linje med samordnade timplaner och för vilka kommunen inte anordnar fortsatt undervisning i årskurs 3, har rätt att bli intagna i årskurs 3 av samma linje vid den kommuns gymnasieskola i länet som länsskolnämnden bestämmer. 8 § Om antalet elever under pågående undervisning sjunker under tal som enligt 6 § krävs för start av undervisning enligt samordnade timplaner, får skolstyrelsen besluta att undervisningen ändå skall fortsätta. 9 § För linjerna med samordnade timplaner får finnas en klass för varje påbörjat 30-tal elever i någondera av årskurserna 1 och 2 samt en klass för varje påbörjat 30-tal elever i årskurs 3. Elever på samma linje och i samma årskurs skall så långt möjligt föras till samma klass. Elever från samma årskurs men på olika linjer får föras till samma klass. Även elever från årskurserna 1 och 2 av samma linje får föras till samma klass. Skolstyrelsen beslutar om klassindelningen. Om det finns särskilda skäl, får skolöverstyrelsen medge att fler klasser anordnas än som följer av första stycket. Skolpoäng m.m. 10 § Vid beräkningen av poäng enligt 4 kap. 2 § skall linjer med samordnade timplaner räknas för sig. Därvid ges 1,5 poäng för varje påbörjat 30-tal elever, oavsett vilken linje och årskurs de tillhör. 11 § Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om kategoritillhörighet enligt 4 kap. 5 § för skolenhet som har linjer med samordnade timplaner. Undervisning enligt samordnade timplaner 12 § Samordnade timplaner innehåller sådana avvikelser från de reguljära timplanerna för linjerna som behövs för att möjliggöra samläsning i stor utsträckning mellan linjer och årskurser. Samordnade timplaner ingår i läroplanen för gymnasieskolan. 13 § Veckotimmar för eleverna är lärarledda i den utsträckning som föreskrifterna om tilldelning av lärarveckotimmar för undervisning medger. Lärarveckotimmar 14 § Om samordnade timplaner tillämpas, gäller även ett särskilt system för tilldelning av lärarveckotimmar för ämnen som 1. ingår i de samordnade timplanerna eller 2. ingår som gemensamma ämnen i timplanerna för linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve. 15 § För linjespecifika ämnen på linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve beräknas resurser enligt 9 kap. 16 § För ämnena enligt 14 § beräknas för varje redovisningsår det antal lärarveckotimmar som anges i 17--20 §§. Utläggningen av lärarveckotimmarna är inte bunden till de årskurser och linjer, för vilka de har beräknats enligt nämnda paragrafer. 17 § För årskurserna 1 och 2 av de tre- och fyraåriga linjerna beräknas lärarveckotimmar enligt följande. För årskurs 1: 26 + 1,2 x antalet elever i årskurs 1. För årskurs 2: 32 + 1,0 x antalet elever i årskurs 2. 18 § För årskurs 3 av de treåriga linjerna beräknas lärarveckotimmar enligt följande. 1. Om antalet elever är lägre än 15: 35 lärarveckotimmar. 2. Om antalet elever är 15--20: 2,5 x antalet elever. 3. Om antalet elever är högre än 20: 25 + 1,3 x antalet elever. Om linjerna E och N samt H eller S finns representerade i årskursen, skall dock beräknas minst 53 lärarveckotimmar. Antalet lärarveckotimmar får av länsskolnämnden bestämmas högre än vad som anges i punkterna 1 och 2, om det finns synnerliga skäl. 19 § För linje So beräknas lärarveckotimmar enligt följande. För årskurs 1: 8 + 1,3 x antalet elever i årskurs 1. För årskurs 2: 8 + 1,2 x antalet elever i årskurs 2. 20 § För gemensamma ämnen på linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve beräknas lärarveckotimmar enligt följande. För årskurs 1: 2,5 + 0,5 x antalet elever i årskurs 1. För årskurs 2: 0,5 + 0,4 x antalet elever i årskurs 2. 21 § Om det behövs med hänsyn till skillnaderna mellan årskurserna 1 och 2 i fråga om behovet av lärarveckotimmar får länsskolnämnden medge huvudmannen att, inom ramen för antalet lärarveckotimmar under en period av två redovisningsår, för vart och ett av redovisningsåren förskjuta timtilldelningen i förhållande till vad som följer av 17 och 19 §§. 22 § Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om hur många elever i olika årskurser och på olika linjer enligt 14 § som skolhuvudmannen räknar med att ha den 15 januari påföljande redovisningsår (avstämningsdagen). Behövs förskjutning enligt 21 §, skall huvudmannen samtidigt lämna uppgift om detta. Med ledning av denna preliminära uppgift skall länsskolnämnden senast den 15 maj fastställa ett preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag för ändamål som avses i 14 §. Om kommunen anordnar årskurs 3 med ett beräknat elevantal som är lägre än 21, skall underlaget för den årskursen beräknas enligt formeln 2,5 x det beräknade antalet elever. Det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget skall ligga till grund för beräkningen av förskott enligt 26 §. Det skall också utgöra timunderlag för undervisningen enligt 14 § under påföljande redovisningsår, om inte annat följer av 23 §. 23 § Om det faktiska antalet elever under någon del av läsåret väsentligt avviker från det antal som skolhuvudmannen beräknades ha avstämningsdagen den 15 januari, skall länsskolnämnden vid behov fastställa ett större eller mindre timunderlag för undervisningen än det som motsvarar det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget enligt 22 §. I fall där skolhuvudmannen beräknas ha färre än 21 elever i årskurs 3 avstämningsdagen, skall länsskolnämnden alltid fastställa särskilt timunderlag för undervisningen. Detta underlag skall utgöra 35 lärarveckotimmar, om inte särskilda skäl föranleder annat. 24 § Länsskolnämndens beslut om timunderlag enligt 22 eller 23 § får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. ST-bidrag 25 § För undervisning som avses i 14 § har huvudmannen rätt till statsbidrag (ST-bidrag). Bidraget skall beräknas på grundval av 1. antalet timmar i timunderlaget, varvid alla timmar skall räknas såsom a-timmar enligt 10 kap. 2 §, 2. huvudmannens grupptillhörighet enligt 10 kap. 3 §, 3. av regeringen för varje redovisningsår fastställt belopp per a- timme för varje grupp. 26 § Huvudmannen har rätt till förskott på ST-bidraget på grundval av det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget. Skolöverstyrelsen skall betala ut förskott den 25: e varje månad under redovisningsåret. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Skolöverstyrelsens beslut om förskott får inte överklagas. 27 § Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om hur många elever i olika årskurser och på olika linjer enligt 14 § skolhuvudmannen faktiskt hade avstämningsdagen den 15 januari. 28 § Länsskolnämnden fastställer före utgången av augusti för varje skolhuvudman det slutliga ST-bidraget för redovisningsåret på grundval av 1. ett slutligt statsbidragsgrundande timunderlag som beräknas med ledning av uppgifter från skolhuvudmannen enligt 27 § och 2. det belopp per a-timme som regeringen slutligt fastställt för huvudmannens grupp för redovisningsåret. 29 § Länsskolnämndens beslut om slutligt ST-bidrag får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. 30 § Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga ST-bidraget sedan utgivna förskott dragits av. 13 kap. Hemspråksundervisning m.m. Hemspråksundervisning Allmänna bestämmelser 1 § För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk i hemmet skall hemspråksundervisning anordnas enligt bestämmelserna i detta kapitel, om de behöver och önskar sådan undervisning. Till hemspråksundervisning hör undervisning i hemspråk som ämne samt studiehandledning på hemspråket i annat eller andra ämnen på studievägen. 2 § Hemspråksundervisningen får inte för någon elev omfatta mer än ett hemspråk. 3 § Hemspråksundervisningen skall ges den omfattning som fordras för att täcka elevens behov. 4 § Hemspråksundervisningen kan anordnas utanför timplanen i form av utökad studiekurs för eleven eller ersätta undervisning av motsvarande omfattning i ett eller flera obligatoriska ämnen på elevens studieväg. 5 § Rektor beslutar om hemspråksundervisning för en elev. 6 § Länsskolnämnden får medge skolhuvudman befrielse från sådana skyldigheter i fråga om hemspråksundervisning som skolhuvudmannen bedöms inte kunna fullgöra. Nämndens beslut i ärenden enligt denna paragraf får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i ett sådant ärende får inte överklagas. Timresurs 7 § För hemspråksundervisning får tas i anspråk 0,75 lärarveckotimmar för varje elev som deltar i sådan verksamhet under redovisningsåret. Därvid skall beaktas antalet elever den 15 september och den 15 januari, varvid medeltalet elever skall läggas till grund för beräkningen. Förordning (1987:71). Hemspråksbidrag 8 § Statsbidrag till hemspråksundervisning (hemspråksbidrag) inom ramen enligt 7 § lämnas med det belopp per lärarveckotimme som regeringen föreskriver särskilt för varje redovisningsår. 9 § Huvudmannen får rekvirera hemspråksbidrag i efterskott hos länsskolnämnden. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut. Länsskolnämnden beslutar om hemspråksbidrag. Sådana beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas. Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen. Extra undervisning i svenska Allmänna bestämmelser 10 § För de elever i gymnasieskolan som har ett annat språk än svenska som hemspråk och som behöver och önskar delta i extra undervisning i svenska skall sådan undervisning anordnas i syfte att eleverna tillfredsställande skall kunna följa den ordinarie undervisningen i svenska och andra ämnen. 11 § Den extra undervisningen i svenska kan anordnas i form av stödundervisning. Eleven deltar då i den ordinarie undervisningen i svenska och andra ämnen i oförminskad omfattning. Om det behövs och eleven önskar det, får eleven delta i extra undervisning som sker i utbyte mot timmar i den ordinarie undervisningen. I ett sådant fall har den extra undervisningen formen av undervisning i svenska som andraspråk. 12 § Rektor beslutar om extra undervisning i svenska för en elev. 13 § Svenska som andraspråk skall för varje deltagande elev ha en omfattning som motsvarar minst två timmar i veckan. Elevens timmar i svenska som andraspråk får ersätta högst lika många timmar i den ordinarie undervisningen för eleven. Rektor bestämmer vilka timmar i den ordinarie undervisningen som får bytas ut. Timmarna får inte fördelas på ett sådant sätt att ett visst ämne helt faller bort för eleven eller att de kvarvarande timmarna blir för få för att eleven skall kunna följa undervisningen i ämnet. Högst en timme i veckan i ämnet svenska får bytas ut mot svenska som andraspråk. 14 § Extra undervisning i svenska får anordnas för två eller flera elever i grupp eller för en elev ensam. 15 § Extra undervisning i svenska skall läggas upp med hänsyn till varje elevs kunskapsnivå och situation i övrigt. Skolöverstyrelsen skall meddela föreskrifter och allmänna råd om innehållet i undervisningen. 16 § Betyg sätts inte i ämnet svenska som andraspråk. 17 § Bestämmelserna i skolförordningen (1971:235) och andra föreskrifter som regeringen meddelar om lärartjänstgöring i ämnet svenska i gymnasieskolan gäller även extra undervisning i svenska, om inte annat är särskilt föreskrivet. Timresurs 18 § För extra undervisning i svenska får tas i anspråk 0,85 lärarveckotimmar för varje elev som deltar i sådan verksamhet under redovisningsåret. Bidrag till extra undervisning i svenska 19 § Statsbidrag till extra undervisning i svenska inom ramen enligt 18 § lämnas med det belopp per lärarveckotimme som regeringen för redovisningsåret slutligt fastställt för a-timmar enligt 10 kap. 2 § för den grupp enligt 10 kap. 3 § som huvudmannen tillhör. 20 § På bidrag enligt 19 § har huvudmannen rätt att på framställning få förskott månadsvis för det antal timmar som länsskolnämnden bestämmer. Förskottet betalas ut av skolöverstyrelsen. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Beslut om förskott får inte överklagas. 21 § Rekvisition för slutligt bidrag enligt 19 § skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut. Rekvisitionen skall ges in till länsskolnämnden, som beslutar om slutligt bidrag. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas. Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga bidraget sedan utgivna förskott dragits av. Undantag 22 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte i fråga om kurser för invandrarungdom. 14 kap. Kurser för invandrarungdom Allmänna bestämmelser 1 § I gymnasieskolan får anordnas specialkurser med syfte att hjälpa invandrarungdomar att genomgå utbildning i gymnasieskolan (kurser för invandrarungdom). 2 § Kurser för invandrarungdom är 1. introduktionskurser om en eller två terminer, eller 2. kompletterande sommarkurser. 3 § Kurser för invandrarungdom får anordnas i en kommuns gymnasieskola i klasser som kommunen tilldelas för sådana kurser med stöd av 3 kap. 4 § Skolöverstyrelsen skall meddela föreskrifter om inträdeskrav, urvalsgrunder och intagningsförfarande. 5 § Skolöverstyrelsen skall fastställa tim- och kursplaner för kurserna. Kursplanerna skall ha ramkaraktär. Samhällskunskap, hemspråksundervisning och undervisning i svenska samt studie- och yrkesorientering skall ingå i varje kurs. 6 § Kurserna skall bedrivas i 16-klasser. Vid undervisning i enskilda ämnen får en grupp omfatta högst 16 elever, om inte annat följer av tredje stycket eller länsskolnämnden medger undantag. Nämndens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas. Vid undervisning i idrott och andra ämnen som inte är centrala för ändamålet med kurserna får eleverna undervisas tillsammans med andra elever i gymnasieskolan i grupper som bildas enligt allmänna regler. IK-bidrag 7 § För sådana timmar i kurser för invandrarungdom, i vilka eleverna inte har undervisats tillsammans med andra elever i gymnasieskolan, har skolhuvudmannen rätt till statsbidrag (IK-bidrag) med det belopp per lärarveckotimme som regeringen slutligt fastställt för a-timmar enligt 10 kap. 2 § för den grupp enligt 10 kap. 3 § som huvudmannen tillhör. 8 § På bidrag enligt 7 § har huvudmannen rätt att på framställning få förskott månadsvis för det antal timmar som länsskolnämnden bestämmer. Förskottet betalas ut av skolöverstyrelsen. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Beslut om förskott får inte överklagas. 9 § Rekvisition för slutligt bidrag enligt 7 § skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut. Rekvisitionen skall ges in till länsskolnämnden, som beslutar om slutligt bidrag. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas. Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga bidraget sedan utgivna förskott dragits av. Särskilt bidrag 10 § I den mån en kurs föranleder merkostnader i fråga om lokaler, undervisningsmateriel, planering och andra insatser och merkostnaderna inte motsvaras av statsbidrag enligt andra bestämmelser, har huvudmannen rätt till statsbidrag för merkostnaderna, dock aldrig med högre belopp än 25 000 kronor per kurs. En förutsättning för det särskilda bidraget är att merkostnader uppkommer trots att huvudmannen så långt det är möjligt använder tillgängliga lokaler och befintlig undervisningsmateriel. 11 § Beslut om särskilt bidrag fattas av länsskolnämnden efter ansökan från huvudmannen. Nämndens beslut får inte överklagas. Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen. 15 kap. Särskild undervisning Undervisningen 1 § För sådana elever i gymnasieskolan som på grund av handikapp, långvarig sjukdom eller liknande omständighet inte kan delta i vanligt skolarbete anordnas särskild undervisning på sjukhus eller annan institution, i elevens hem eller på annan lämplig plats. 2 § Särskild undervisning skall anordnas, om den läkare som svarar för elevens vård bedömer att hinder för skolgång kommer att föreligga under minst tre veckor efter det att undervisningen kan påbörjas. För en elev som på grund av allergi eller grav infektionskänslighet tvingas till upprepad kortare frånvaro kan särskild undervisning anordnas även under frånvaro som understiger tre veckor. Särskild undervisning får meddelas endast i den mån läkaren medger det. 3 § Särskild undervisning får anordnas i elevens hem endast om eleven och föräldrar eller andra som eleven bor hos lämnar sitt samtycke. 4 § Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den skolundervisning som eleven inte kan delta i. 5 § Särskild undervisning skall efter omständigheterna meddelas elev enskilt eller i grupp. Undervisningen bör omfatta fem timmar i veckan för en elev som åtnjuter undervisning enskilt. Gruppundervisning bör omfatta åtta timmar i veckan för två elever och därutöver tre timmar i veckan för varje ytterligare elev i gruppen, dock högst 26 timmar i veckan för en grupp. Statsbidrag 6 § För de timmar som tas i anspråk för särskild undervisning lämnas bidrag med belopp per timme enligt föreskrifter som regeringen meddelar särskilt. 7 § Huvudmannen får rekvirera bidrag enligt 6 § månadsvis i efterskott. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut. Rekvisitionerna skall ges in till länsskolnämnden, som beslutar om antal bidragsgrundande timmar. Bidrag betalas ut av skolöverstyrelsen. 8 § Länsskolnämndens beslut i ärenden enligt 7 § får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i ett sådant ärende får inte överklagas. 16 kap. Särskilda lönekostnadsbidrag Allmän bestämmelse 1 § Skolhuvudmannen har rätt att få särskilda lönekostnadsbidrag enligt detta kapitel för vissa lönekostnader som hänför sig till undervisning men som inte täcks av bidragen enligt 10--15 kap. Vissa procentuella bidrag Extrabidrag 2 § Till varje skolhuvudman lämnas extrabidrag med 0,9 procent av 1. det i slutregleringen fastställda allmänna undervisningsbidraget, T 4-bidraget och ST-bidraget, 2. bidragen till hemspråksundervisning och extra undervisning i svenska enligt 13 kap., IK-bidraget enligt 14 kap. och bidraget till särskild undervisning enligt 15 kap. Extrabidraget avser sådana merkostnader för lön som uppkommer för skolhuvudmannen i fall där en lärare eller annan med undervisningsskyldighet är ledig med helt eller delvis behållna löneförmåner och motsvarande timmar används för annan undervisning med stöd av 9 kap. 21 § eller 11 kap. 7 §. Bidrag till kallortstillägg 3 § Till skolhuvudman som tillhör kallortsområde A, B, C eller D lämnas bidrag till kallortstillägg med 1, 2, 4 respektive 8 procent av 1. det i slutregleringen fastställda allmänna undervisningsbidraget, T 4-bidraget och ST-bidraget, 2. bidragen till hemspråksundervisning och extra undervisning i svenska enligt 13 kap., IK-bidraget enligt 14 kap. och bidraget till särskild undervisning enligt 15 kap. Bidrag till semesterlönetillägg 4 § Bidrag till semesterlönetillägg lämnas till varje skolhuvudman med 1,296 procent av 1. det i slutregleringen fastställda allmänna undervisningsbidraget, T 4-bidraget och ST-bidraget, 2. bidragen till hemspråksundervisning och extra undervisning i svenska enligt 13 kap., IK-bidraget enligt 14 kap. och bidraget till särskild undervisning enligt 15 kap, 3. extrabidraget enligt 2 §, 4. bidraget till kallortstillägg enligt 3 §. Gemensamma bestämmelser 5 § Så snart underlaget finns skall skolöverstyrelsen utan rekvisition från skolhuvudmannen fastställa och betala ut extrabidrag, bidrag till kallortstillägg och bidrag till semesterlönetillägg. Skolöverstyrelsens beslut om bidragen får överklagas hos regeringen. Övriga särskilda lönekostnadsbidrag Bidrag till vissa merlönekostnader 6 § Om en lärare eller någon annan med undervisningsskyldighet under bortovaro från sin tjänst har helt eller delvis behållna löneförmåner och undervisning som avses med huvudmannens bidrag enligt 10--15 kap. i stället fullgörs av en ersättare, skall huvudmannen utöver sådant bidrag få särskilt lönekostnadsbidrag för de merkostnader för lön som uppkommer. Motsvarande gäller vid partiell tjänstebefrielse enligt förordningen (1979:518) om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning, m.m. Bestämmelserna i första stycket gäller inte om den bortovarande är ledig för att genomgå personalutbildning. Om statsbidrag i sådana fall meddelar regeringen särskilda föreskrifter. 7 § Om en lärare har nedsatt undervisningsskyldighet för att fullgöra andra uppgifter inom tjänsten enligt kollektivavtal eller statliga föreskrifter, lämnas särskilt lönekostnadsbidrag för de merkostnader för lön som uppkommer genom det ökade personalbehovet. Detsamma gäller om en lärare enligt kollektivavtal eller statliga föreskrifter får tillgodoräkna sig jourtjänstgöring eller annan verksamhet som undervisning. Som lärare räknas i detta sammanhang även andra med undervisningsskyldighet. Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fall där någon har nedsatt undervisningsskyldighet för att delta i lokalt utvecklingsarbete. Om statsbidrag i sådana fall meddelar regeringen särskilda föreskrifter. Bidrag till lönetillägg m.m. 8 § Särskilt lönekostnadsbidrag lämnas till kostnader för vissa lönetillägg och liknande avlöningsförmåner som lärare eller andra med undervisningsskyldighet uppbär enligt kollektivavtal eller statliga föreskrifter. Regeringen bestämmer för varje redovisningsår vilka sådana avlöningsförmåner som skall grunda rätt till bidrag enligt denna paragraf. 9 § Till skolhuvudman som har haft kostnader för arvode för särskild prövning i gymnasieskolan lämnas särskilt lönekostnadsbidrag. 10 § Till skolhuvudman som har haft kostnader för begravningshjälp för lärare med statligt reglerad tjänst i gymnasieskolan lämnas särskilt lönekostnadsbidrag. Gemensamma bestämmelser 11 § Bidrag enligt 6--10 §§ lämnas med belopp som motsvarar 98 procent av huvudmannens bidragsgrundande kostnader eller, vid landstingskommuns vårdutbildning, 80 procent av sådana kostnader, om inte annat är särskilt föreskrivet. 12 § Bidrag enligt 6--10 §§ skall av skolhuvudmannen rekvireras samlat för varje redovisningsår. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut. Rekvisitionen skall ges in till länsskolnämnden, som beslutar om bidragen. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas. Bidragen betalas ut av skolöverstyrelsen. 17 kap. Socialavgiftsbidrag Allmän bestämmelse 1 § Socialavgiftsbidrag lämnas till kostnader för sjukförsäkringsavgift, folkpensionsavgift och tilläggspensionsavgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Bidrag till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift 2 § Bidrag till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift lämnas med ett belopp som motsvarar sammanlagt 11,9 procent av bidragen enligt 10--16 kap. 3 § Bidrag till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift fastställs och betalas ut av skolöverstyrelsen utan rekvisition efter redovisningsårets slut, så snart underlag finns. I avräkning på det bidrag som skall fastställas enligt första stycket skall skolöverstyrelsen i januari under redovisningsåret bestämma och betala ut ett förskott som grundar sig på tillgängliga uppgifter om de bidragsbelopp enligt 10--16 kap. som hänför sig till tiden juli- december. Bidrag till tilläggspensionsavgift 4 § Bidrag till tilläggspensionsavgift lämnas med ett belopp som motsvarar en viss procent av bidragen enligt 10--16 kap. Regeringen fastställer procentsatsen för varje redovisningsår. 5 § Bidrag till tilläggspensionsavgift fastställs och betalas ut av skolöverstyrelsen utan rekvisition efter redovisningsårets slut, så snart underlag finns. Överklagande 6 § Skolöverstyrelsens beslut om socialavgiftsbidrag får överklagas hos regeringen. Beslut om förskott enligt 3 § andra stycket får inte överklagas. 18 kap. Inbyggd utbildning Allmänna bestämmelser 1 § Inbyggd utbildning innebär att undervisningen förläggs till ett företag eller en institution utanför gymnasieskolan och att företaget eller institutionen tillhandahåller lärare, lokaler och utrustning för undervisningen. 2 § Undervisning i arbetsteknik skall anordnas som inbyggd utbildning i den mån timplanen för studievägen föreskriver det. 3 § På studieväg inom området industri och hantverk eller området handels- och kontorsyrken får undervisning i arbetsteknik anordnas som inbyggd utbildning utöver vad som följer av 2 §. Styrelsen för skolan bestämmer om och i vad mån denna möjlighet skall utnyttjas. Såvitt gäller studievägar inom andra områden än industri och hantverk samt handels- och kontorsyrken får skolöverstyrelsen, om det finns särskilda skäl, på framställning från styrelsen för skolan medge att undervisning i arbetsteknik anordnas som inbyggd utbildning i fall där den formen inte är föreskriven i timplanen. 4 § Medgivande enligt 3 § andra stycket behövs inte vid filialutbildning. Förhållandet till allmänna timresurser 5 § I allmänna timresurser enligt 9 kap. ingår inte timmar för undervisning som enligt 2 § skall anordnas i form av inbyggd utbildning. Däremot ingår timmar för undervisning som enligt 3 § får anordnas i form av inbyggd utbildning. Timmar för sådan undervisning, som enligt timplanen skall anordnas som inbyggd utbildning om hinder inte möter, ingår inte i de allmänna timresurserna. Om undervisning i något fall inte anordnas som inbyggd utbildning, skall länsskolnämnden besluta om timmar som tillförs skolhuvudmannens resurser enligt 9 kap. I 3 kap. 24 § andra stycket finns särskilda bestämmelser för vissa fall av gren eller variant i årskurs 2 av tvååriga linjer och specialkurser. Olika former av statsbidrag 6 § För timmar i inbyggd utbildning som anordnas enligt 2 § har skolhuvudmannen i vissa fall rätt till särskilt bidrag till inbyggd utbildning enligt 7--9 §§. Detsamma gäller inbyggd utbildning i fall som avses i 5 § andra stycket och 3 kap. 24 § andra stycket. För timmar i inbyggd utbildning som, i andra fall än som avses i första stycket andra meningen, anordnas utöver vad som följer av 2 §, skall lärarveckotimmar anses ianspråktagna ur de allmänna timresurserna. Statsbidrag till timmar i de allmänna timresurserna lämnas i form av allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelserna i 10 kap. Särskilt bidrag till inbyggd utbildning 7 § Särskilt bidrag till inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handels- och kontorsyrken lämnas för varje redovisningsår med det belopp per elev och undervisningstimme som skolöverstyrelsen fastställer för berörd studieväg och berört yrkesämne enligt föreskrifter som regeringen meddelar särskilt. 8 § Bidraget enligt 7 § är avsett för den ersättning som skolhuvudmannen betalar företagen och institutionerna för de utbildningsplatser som de tillhandahåller. Upp till tio procent av bidraget per elev och undervisningstimme får dock användas för samverkan mellan gymnasieskolan och företagen och institutionerna samt för tillsyn över och uppföljning av den inbyggda utbildningen. 9 § Huvudmannen får rekvirera särskilt statsbidrag till inbyggd utbildning månadsvis i efterskott. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut. Rekvisitionerna skall ges in till länsskolnämnden som beslutar om bidraget. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas. Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen. Tillsyn m.m. 10 § Styrelsen för skolan skall utöva tillsyn över den inbyggda utbildningen och även i övrigt följa hur den bedrivs och utfaller. Styrelsen skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för samverkan mellan gymnasieskolan och de företag och institutioner som tar emot elever för inbyggd utbildning. Skolledare och biträdade skolledare skall ha de uppgifter beträffande inbyggd utbildning som styrelsen för skolan bestämmer. I fråga om sådan inbyggd utbildning inom områdena industri och hantverk samt handels- och kontorsyrken för vilken särskilt statsbidrag utgår enligt 7 §, bör vid behov en person med pedagogiska insikter och kunskaper om berörd bransch biträda skolledningen. 19 kap. Gymnasial lärlingsutbildning Allmänna bestämmelser 1 § I skollagen (1985:1100) finns grundläggande föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning, som innebär att en elev i gymnasieskolan samtidigt är lärling hos ett företag eller motsvarande och därvid huvudsakligen genom företagets försorg får utbildning för ett visst yrke enligt en plan som är fastställd eller godkänd av en statlig eller kommunal myndighet. Detta kapitel innehåller vissa närmare bestämmelser om gymnasial lärlingsutbildning. 2 § Gymnasial lärlingsutbildning får anordnas av kommuner som har gymnasieskola med linjer eller specialkurser. Även en kommun som inte har sådan gymnasieskola men har komvux får anordna gymnasial lärlingsutbildning, om skolöverstyrelsen medger kommunen detta. Skolöverstyrelsens beslut i ett sådant ärende får överklagas hos regeringen. 3 § Av 2 kap. skollagen (1985:1100) följer att kommunens skolstyrelse skall vara styrelse för den gymnasiala lärlingsutbildning som kommunen anordnar samt att skolöverstyrelsen och länsskolnämnden skall ha tillsyn över utbildningen. 4 § Den gymnasiala lärlingsutbildningen skall organisatoriskt knytas till en eller flera skolenheter som har linjer eller specialkurser, företrädesvis närmast motsvarande studievägar. I fall som avses i 2 § andra stycket skall den gymnasiala lärlingsutbildningen organisatoriskt knytas till en skolenhet som har komvux. 5 § För gymnasial lärlingsutbildning får avgift inte tas ut av eleven. Elevområden 6 § För varje kommuns gymnasiala lärlingsutbildning skall finnas ett elevområde, som är gemensamt för all sådan utbildning oavsett dess inriktning. Elevområdet skall omfatta den kommun som anordnar utbildningen. Skolöverstyrelsen eller, efter skolöverstyrelsens bemyndigande, länsskolnämnden får bestämma att elevområdet skall omfatta även en eller flera andra kommuner eller delar därav. Varje del av landet bör ingå i elevområdet för någon kommuns gymnasiala lärlingsutbildning. I fall som avses i 2 § andra stycket skall elevområdet omfatta endast den kommun som anordnar utbildningen. 7 § Länsskolnämndens beslut om elevområde får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. Enskilda får inte överklaga beslut om elevområde. 8 § Till ett elevområde hör den som är bosatt i Sverige och som är kyrkobokförd i en kommun eller kommundel som ingår i elevområdet. Elevplatsram 9 § Av 3 kap. 13 § framgår att länsskolnämnden för varje kommun i länet, som får anordna gymnasial lärlingsutbildning, för varje redovisningsår bestämmer hur många intagningsplatser kommunen får inrätta för sådan utbildning. Skolstyrelsen bestämmer för varje redovisningsår hur många intagningsplatser inom den tilldelade ramen som skall utnyttjas i mån av tillgång på lärlingsplatser hos företagen och behöriga sökande. Godkännande av lärlingsplatser och antagning av elever 10 § En lärlingsplats hos ett företag får av skolstyrelsen godkännas för gymnasial lärlingsutbildning endast om företaget bedöms kunna fullgöra erforderliga åtaganden beträffande utbildningen och arbets- och utbildningsförhållandena i övrigt är tillfredsställande. Om en lärlingsplats inte har inrättats efter lokal överenskommelse mellan företaget och den närmast berörda lokala arbetstagarorganisationen, skall skolstyrelsen bereda närmast berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom branschen tillfälle att yttra sig. I ett sådant fall skall yttrande dessutom inhämtas från berört yrkesråd, om sådant finns. Om någon av organisationerna underkänner lärlingsplatsen, får skolstyrelsen godkänna den endast om det finns särskilda skäl. 11 § Elever i gymnasial lärlingsutbildning antas av skolstyrelsen. Dess beslut i ett sådant ärende får inte överklagas. 12 § Följande förutsättningar skall vara uppfyllda för att en sökande skall antas som elev. 1. Sökanden hör till elevområdet. Om någon skall kyrkobokföras inom elevområdet men detta ännu inte har hunnit ske, skall han likställas med en sökande som hör till elevområdet. 2. Sökanden har fullgjort sin skolplikt. 3. Sökanden har eller får, om han antas som elev, anställning hos ett företag inom det geografiska område som bildar elevområdet. Skolstyrelsen får även godta anställning hos företag utanför detta område. 4. Skolstyrelsen har godkänt lärlingsplatsen för gymnasial lärlingsutbildning. 5. Företaget har, för det fall att sökanden antas som elev, gentemot skolstyrelsen utfäst sig att ge sökanden den ledighet från anställningen som föreskrifterna för utbildningen förutsätter och att lämna den medverkan som behövs för att kontroll från skolmyndigheternas sida enligt bestämmelserna i detta kapitel skall kunna utövas. 6. Företaget kan antas vara i stånd att fullgöra sitt åtagande i det aktuella fallet. 7. Skolstyrelsen och företaget är överens om ersättningen till företaget. 8. Sökanden kan antas ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 13 § Om intagningsplatser inte finns för alla behöriga sökande, skall företräde ges åt dem som är under 18 år eller fyller 18 år det kalenderhalvår utbildningen startar. Skolstyrelsen får dock göra undantag till förmån för en äldre sökande, om speciella omständigheter föreligger. I övrigt bestäms företrädet mellan de sökande enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar. Utbildningens förläggning m.m. 14 § Gymnasial lärlingsutbildning anordnas under 40 veckor av redovisningsåret, fördelade på två terminer som normalt skall sammanfalla med höstterminen och vårterminen av läsåret i gymnasieskolan. Verksamhet i anställningen utanför terminerna utgör inte gymnasial lärlingsutbildning. 15 § Utbildningstiden vid och utanför företaget under en vecka skall normalt till omfattning och förläggning sammanfalla med den ordinarie arbetstiden i anställningen. Det förutsätts därvid att anställningen avser heltid. 16 § Bestämmelserna om friluftsdagar och lovdagar i 2 kap. 12 och 13 §§ gäller inte elever i gymnasial lärlingsutbildning. Utbildningens innehåll m.m. 17 § Gymnasial lärlingsutbildning meddelas i form av grundutbildning, som syftar till att ge eleven de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna börja utöva yrket i fråga. Utbildning utöver grundutbildningen (färdigutbildning) kan inte meddelas i form av gymnasial lärlingsutbildning. 18 § Gymnasial lärlingsutbildning anordnas vid sidan av linjerna och specialkurserna. Viss gymnasial lärlingsutbildning kan även ingå som en del av utbildningen på en linje eller specialkurs, om skolöverstyrelsen medger det för studievägen i fråga. Beträffande sådan gymnasial lärlingsutbildning meddelar skolöverstyrelsen de särskilda föreskrifter som behövs med hänsyn till samordningen med studievägens övriga delar. Sådana föreskrifter får innebära avvikelser från bestämmelserna i detta kapitel. 19 § Gymnasial lärlingsutbildning får anordnas enligt 18 § första stycket endast om utbildning för yrket normalt inte kan erhållas på linje eller specialkurs. 20 § Gymnasial lärlingsutbildning skall läggas upp individuellt utifrån ramkursplaner för olika yrkesområden eller motsvarande. Om inte särskilda skäl föranleder annat, skall utbildningen, förutom nödvändig arbetsteknik och fackteori för yrket, innehålla vissa kompletterande utbildningsinslag. 21 § Utbildning i nödvändig arbetsteknik och fackteori för yrket skall ombesörjas av företaget. Skolstyrelsen kan dock låta en elev få viss sådan utbildning på annat sätt, om särskilda skäl föreligger. 22 § Innehållet i, omfattningen av och formen för kompletterande utbildningsinslag skall bestämmas av skolstyrelsen med hänsyn till elevens behov och intresse samt till de praktiska förutsättningarna. Innehållet skall normalt bestå i förkovran i ett allmänt ämne, såsom svenska, engelska eller matematik, studier i ett yrkesämne eller arbetslivs- och samhällsorientering eller en kombination av flera sådana moment. Kompletterande utbildningsinslag får för ett utbildningsår räknat inte ha större omfattning än som är normalt för undervisningen i allmänna ämnen under en årskurs på yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan. De kompletterande utbildningsinslagen kan förläggas till skola eller företag eller anordnas på annat sätt. 23 § Utbildningsinslag som avses i 21 § andra stycket och 22 § får anordnas i form av vanlig ämnesundervisning i gymnasieskolan inom ramen för redan tillgängliga timresurser för sådan undervisning. De får anordnas i form av en kurs i komvux, om eleven kan få plats i en redan befintlig undervisningsgrupp eller i en kurs som genom elever i gymnasial lärlingsutbildning når upp till det antal elever som krävs för att undervisning skall få starta. Sådana utbildningsinslag får slutföras även efter det att utbildningen hos företaget har avslutats. Ramkursplaner och individuella kursplaner 24 § Ramkursplaner för varje yrkesområde eller motsvarande fastställs av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av skolöverstyrelsen. Skolöverstyrelsen skall före sitt beslut samråda med arbetsmarknadens parter. 25 § I ramkursplanen skall mål och huvudmoment anges. Stor frihet skall ges att utforma lärlingsutbildningen med hänsyn till lokala förhållanden och till de enskilda företagen och enskilda eleverna. 26 § För varje elevs gymnasiala lärlingsutbildning fastställer skolstyrelsen en individuell kursplan. Förslag till sådan skall utarbetas i samverkan mellan företrädare för skolan, företaget, den lokala fackliga organisationen och andra som har kompetens på yrkesområdet i fråga. Skolstyrelsen skall i ärendet inhämta yttrande från berört yrkesråd, om sådant finns. I den individuella kursplanen skall med utgångspunkt i ramkursplanen anges 1. utbildningens mål med närmare uppgifter om vilka kunskaper och färdigheter utbildningen skall ge, 2. utbildningens längd, 3. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen. Utbildningsbevis och betyg 27 § Rektor skall utfärda utbildningsbevis över fullgjord gymnasial lärlingsutbildning. Utbildningsbeviset skall innehålla uppgifter om den gymnasiala lärlingsutbildningens längd och art. I utbildningsbeviset skall också anges i vilket företag eleven har fått utbildning. Vidare skall kompletterande utbildningsinslag anges. I utbildningsbeviset skall ingå betyg från företaget enligt 28 §. Om eleven har deltagit i utbildning utanför företaget med stöd av 21 § andra stycket eller 22 § skall i utbildningsbeviset också ingå de betyg som kan ha meddelats enligt föreskrifterna för sådan utbildning. 28 § Betyget från företaget skall utgöra en helhetsbedömning av de kunskaper och färdigheter som eleven har uppnått i lärlingsutbildning hos företaget. Som betyg används någon av siffrorna 1--5. Högsta betyg är siffran 5. Siffran 3 anger normal prestation. Om en elev inte har uppnått de kunskaper och färdigheter som utbildningen hos företaget syftar till, sätts inte betyg. Tillsyn m.m. 29 § För kontakterna med skolan bör företaget ha en särskild kontaktperson. 30 § Genom lokalt skyddsombud eller på annat sätt skall kunna bevakas att arbetsmiljön för eleven är tillfredsställande. 31 § Skolstyrelsen svarar för tillsyn över den gymnasiala lärlingsutbildningen hos företagen och skall även i övrigt följa hur denna utbildning bedrivs och utfaller. Skolstyrelsen skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för samverkan mellan gymnasieskolan eller, i fall som avses i 2 § andra stycket, komvux och de företag som tar emot elever för gymnasial lärlingsutbildning. Därvid skall beaktas att de som handleder eleverna i företagen bör beredas möjligheter till kontakter med skolan och lärarna där. Personal 32 § Skolledare och biträdande skolledare skall ha de uppgifter i fråga om gymnasial lärlingsutbildning som skolstyrelsen bestämmer. Den omedelbara ledningen från skolans sida skall dock alltid ankomma på rektor för den skolenhet till vilken den gymnasiala lärlingsutbildningen har knutits. 33 § Skolstyrelsen bestämmer vilken personal som skall anlitas i fall där utbildningsinslag som avses i 21 § andra stycket eller 22 § inte anordnas inom ramen för vanlig ämnesundervisning i gymnasieskolan eller inom ramen för en kurs i komvux. Om den som är anställd på en statligt reglerad tjänst som syofunktionär eller som lärare i en skolform i kommunen eller vid skolväsendet i kommunen åtar sig att medverka i ett sådant fall, inräknas medverkan i tjänsten. Elevs frånvaro 34 § En elev får av företaget beviljas ledighet med verkan även för den gymnasiala lärlingsutbildningen där. Från gymnasial lärlingsutbildning utanför företaget får eleven beviljas ledighet av rektor. 35 § Om en elev är borta från utbildningen i företaget mer än tio dagar av den tid som är avsatt för utbildningsåret, skall företaget anmäla detta till skolan i den ordning som skolstyrelsen bestämmer. Skolstyrelsen bestämmer efter samråd med företaget om och i vad mån frånvarotid skall tas igen genom förlängning av utbildningstiden. Utbildningens upphörande i förtid 36 § En elevs gymnasiala lärlingsutbildning upphör, om anställningen upphör. 37 § Oberoende av att anställningen består kan skolstyrelsen förklara att elevens gymnasiala lärlingsutbildning skall upphöra om 1. eleven inte kan tillgodogöra sig utbildningen eller missköter sig i denna eller 2. företaget inte fullgör sitt åtagande i fråga om utbildningen gentemot skolstyrelsen. Skolstyrelsens beslut enligt denna paragraf får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. Statsbidrag 38 § Varje kommun som anordnar gymnasial lärlingsutbildning har rätt till statsbidrag. Bidraget beräknas med utgångspunkt i det belopp per elev och lärotimme hos företaget, som skolöverstyrelsen för varje redovisningsår bestämmer för gymnasial lärlingsutbildning för berörda yrke med ledning av det belopp som fastställs för närmast jämförliga inbyggda utbildning enligt 18 kap. 7 §. För varje elev och vecka under vilken eleven har deltagit i grundutbildning inom ramen för två utbildningsår har kommunen rätt att få bidrag med belopp som motsvarar 30 lärotimmar. 39 § Statsbidraget är avsett för den ersättning som kommunen betalar företaget för utbildningsplatsen där. Upp till en tiondel av bidraget får dock användas för 1. utbildningsinslag som avses i 21 § andra stycket och 22 § och som inte anordnas på sätt som avses i 23 §, 2. samverkan mellan gymnasieskolan eller, i fall som avses i 2 § andra stycket, komvux och företag med gymnasial lärlingsutbildning samt 3. tillsyn över och uppföljning av den gymnasiala lärlingsutbildningen. 40 § Kommunen får rekvirera statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning månadsvis i efterskott. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut. Rekvisitionerna skall ges in till länsskolnämnden som beslutar om bidraget. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas. Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen. Interkommunal ersättning 41 § Om en kommun för gymnasial lärlingsutbildning har tagit emot en elev som inte är kyrkobokförd i kommunen och för elevens deltagande har haft kostnader som inte täcks av statsbidrag, är kommunen berättigad till ersättning för sådana kostnader. Detta gäller dock inte om eleven skall kyrkobokföras i kommunen, men det inte hunnit ske. Ersättningen skall betalas av den kommun i vilken eleven är kyrkobokförd. 42 § I händelse av tvist mellan kommunerna om rätten till ersättning eller om ersättningens storlek, skall frågan avgöras av länsskolnämnden i det län dit den kommun som anordnar utbildningen hör. Länsskolnämndens beslut i ärenden enligt denna paragraf får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i sådana ärenden får inte överklagas. 20 kap. Särskilda bestämmelser Timresurser 1 § Resurser som relateras till antalet elever skall beräknas på grundval av det faktiska antalet även i fall där länsskolnämnden med stöd av 3 kap. 26 § tredje stycket har medgett undantag från föreskrift om lägsta antal elever för start av viss undervisning och i fall där styrelsen för skolan med stöd av 3 kap. 27 § har beslutat att undervisningen skall fortsätta trots att antalet elever har sjunkit under det tal som gäller för start av undervisningen enligt föreskrift eller länsskolnämndens medgivande. 2 § Extra elever och specialelever berättigar inte skolhuvudmannen till ytterligare resurser. 3 § Beräkning av resurser för den enskilde skolhuvudmannen skall utgå från att ingen elev har vare sig utökad eller mindre studiekurs. 4 § Inga extra resurser beräknas för fall där en undervisningsgrupp bildas för att ge undervisning i ett visst ämne åt elever i förlängd undervisning enligt 7 kap. 29 § eller för elever i gymnasial lärlingsutbildning. Statsbidrag 5 § Om en rekvisition av statsbidrag som avses i denna förordning kommer in för sent, får rekvisitionen ändå prövas, om det finns särskilda skäl. 6 § I skolhuvudmannens räkenskaper skall de belopp som rör inbyggd utbildning och motsvaras av särskilt statsbidrag till sådan utbildning redovisas särskilt. Detsamma gäller i fråga om gymnasial lärlingsutbildning. 7 § Varje skolhuvudman är skyldig att på begäran av länsskolnämnden lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för nämndens granskning i fråga om statsbidrag. Länsskolnämnder och skolhuvudmän är skyldiga att på begäran av skolöverstyrelsen eller riksrevisionsverket lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för myndighetens granskning i fråga om statsbidrag. 8 § Åsidosätter skolhuvudman vad som enligt lag eller annan författning åligger skolhuvudmannen i fråga om gymnasieskolan, får skolöverstyrelsen efter anmälan av länsskolnämnden besluta, att högst tio procent av statsbidrag som avses i denna förordning skall hållas inne i avvaktan på rättelse. Vinns inte rättelse, får skolöverstyrelsen förordna att det innehållna beloppet skall dras av från statsbidraget. Ett sådant beslut får överklagas hos regeringen. Till 5 och 7 kap. 9 § De timplaner, som har fastställts av skolöverstyrelsen, länsskolnämnden eller styrelsen för skolan före utgången av juni 1987 enligt då gällande bestämmelser, skall av samma myndighet snarast anpassas till de bestämmelser som gäller från och med den 1 juli 1987. Föreskrifter om klass- och gruppdelningar i timplanerna saknar verkan efter utgången av juni 1987, om inte annat följer av 13 §. Förordning (1987:71). 10 § Påbyggnadsutbildningar, vilkas utformning skolöverstyrelsen eller en länsskolnämnd har fastställt före den 1 juli 1986, får intill utgången av juni 1989 anordnas i sin utformning vid utgången av juni 1986 utan hinder av 5 kap. 15 § första stycket och 7 kap. 8 och 19 §§. Förordning (1987:71). Till 9 kap. 11 § För påbyggnadsutbildningar, vilkas utformning skolöverstyrelsen eller en länsskolnämnd har fastställt före den 1 juli 1986, får utan hinder av 9 kap. 9 i § för undervisning intill utgången av juni 1989 beräknas allmänna timresurser som motsvarar timunderlaget, inbegripet timmar för delning av klass, enligt timplanen i dess utformning vid utgången av juni 1986. Förordning (1987:71). 12 § Om en årskurs av en linje eller helårig specialkurs eller första årskursen av en treterminskurs har startat i början av vårterminen 1987, skall beräkning av allmänna timresurser för undervisning under redovisningsåret 1987/88 göras med utgångspunkt i elevantal och andra förhållanden den 15 september 1987 enligt 9 kap. 12 b § 1--4. Om i annat fall en årskurs av en helårig specialkurs eller första årskursen av en treterminskurs har startat före den 1 juli 1987 och avslutas under redovisningsåret 1987/88 skall beräkning av allmänna timresurser för undervisning under redovisningsåret göras med utgångspunkt i förhållandena den femte undervisningsdagen under redovisningsåret enligt 9 kap. 12 c §. Detsamma gäller om tredje terminen av en treterminskurs, en halvlång specialkurs eller en enterminskurs har startat före och avslutas efter den 1 juli 1987. Om en kort specialkurs har startat före och avslutas efter den 1 juli 1987, skall allmänna timresurser för undervisning under redovisningsåret 1987/88 göras med utgångspunkt i förhållandena den femte undervisningsdagen redovisningsåret enligt 9 kap. 17 §. Förordning (1987:71). Till 14 kap. 13 § Om en sommarkurs för invandrarungdom startar före och avslutas efter den 1 juli 1987, skall de vid kursens början gällande bestämmelserna om timunderlag för undervisning och statsbidrag tillämpas på hela kursen. Förordning (1987:71). Bilaga 1 Resurser som beräknas för årskurserna 1--3 av de tre- och fyraåriga linjerna A Skolhuvudmän som tillämpar reguljära timplaner För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser enligt följande. Grundresurs 25,7 lärarveckotimmar för var och en av årskurserna 1, 2 och 3 oberoende av antalet linjer (totalt 77,1 lärarveckotimmar) Tilläggsresurser 1,32 lärarveckotimmar per elev i årskurs 1 1,38 lärarveckotimmar per elev i årskurs 2 1,35 lärarveckotimmar per elev i årskurs 3 B Skolhuvudmän som tillämpar alternativa timplaner För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser enligt följande. Grundresurs 25,9 lärarveckotimmar för var och en av årskurserna 1, 2 och 3 oberoende av antalet linjer (totalt 77,7 lärarveckotimmar) Tilläggsresurser 1,29 lärarveckotimmar per elev i årskurs 1 1,41 lärarveckotimmar per elev i årskurs 2 1,37 lärarveckotimmar per elev i årskurs 3 Förordning (1987:71). Bilaga 2 Resurser som beräknas för årskurs 1 av de tvååriga linjerna när undervisningen startar på höstterminen För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser enligt följande. A För linjerna Ek, Mu, So och Te samt för gemensamma ämnen på andra tvååriga linjer Grundresurs 13,7 lärarveckotimmar oberoende av antalet linjer Tilläggsresurser linje lärarveckotimmar per elev Ek 1,48 Mu 4,11 So 1,53 Te 1,63 Ba 0,47 Be 0,47 Dk 0,47 Du 0,58 Ep 1,06 Et 0,47 Fo 0,47 Hk 0,70 Jo 0,50 Ko 0,67 Li 0,47 Pr 0,47 Sb 0,48 Ss 0,53 Td 0,49 Tr 0,47 Ve 0,47 Vd 0,51 B För linjespecifika ämnen på vissa linjer Grundresurser linje lärarveckotimmar per klass Ba 27 Be 27 Dk 26 Du 23 Ep 12 Et 27 Fo 27 Hk 21 Jo 27 Ko 21 Li 27 Pr 27 Sb 27 Ss 15 Td 27 Tr 27 Ve 27 Vd 13 gren för barna- och ungdomsvård (Bu) 14 gren för hälso- och sjukvård (Hs) 14 gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård (Hv) Tilläggsresurser linje lärarveckotimmar för 30-klasser Dk 8 per klass med minst 17 elever Du 4 per klass med 12--16 elever 16 per klass med 17--24 elever 20 per klass med minst 25 elever Ep 12 per klass med minst 17 elever Hk 10 per klass med minst 17 elever Jo 13 per klass med 16--23 elever 26 per klass med minst 24 elever Ko 13 per klass med minst 17 elever på konsumentekonomisk gren (Kg) 15 per klass med minst 17 elever på textil gren (Tx) Sb 15 per klass med 12--16 elever 20 per klass med 17--18 elever 35 per klass med 19--27 elever 50 per klass med minst 28 elever Ss 9 per klass med minst 17 elever Td 13 per klass med 16--23 elever 26 per klass med minst 24 elever Vd 4 per klass med minst 17 elever på gren Bu 4 per klass med 17--22 elever på gren Hs 7,5 per klass med minst 23 elever på gren Hs 6 per klass med 17--22 elever på gren Hv 8 per klass med minst 23 elever på gren Hv Förordning (1987:71). Bilaga 3 Resurser som beräknas för årskurs 2 av de tvååriga linjerna när undervisningen startar på höstterminen För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser enligt följande. A För linjerna Ek, Mu, So och Te samt för gemensamma ämnen på andra tvååriga linjer Grundresurs 12,0 lärarveckotimmar oberoende av antalet linjer Tilläggsresurser linje lärarveckotimmar per elev Ek 1,48 Mu 4,72 So 1,50 Te 2,07 Ba 0,36 Be 0,36 Dk 0,37 Du 0,60 Ep 0,87 Et 0,36 Fo 0,36 Hk 0,44 Jo 0,40 Ko 0,58 Li 0,36 Pr 0,36 Sb 0,46 Ss 0,42 Td 0,38 Tr 0,36 Ve 0,36 Vd 0,38 B För linjespecifika ämnen på vissa linjer Grundresurser linje lärarveckotimmar per klass Ba 32 Be 32 Dk 9 Du 24 Ep 15 Et 32 Fo 32 Hk 12 Jo 32 Ko 23 Li 32 Pr 32 Sb 32 Ss 14 Td 32 Tr 32 Ve 32 Vd 15 Tilläggsresurser linje lärarveckotimmar för 30-klasser Dk 6 per klass med minst 17 elever på gren för distribution (Di) 2 per klass med minst 17 elever på gren för kontor (Kt) utan variant 3 per klass med minst 17 elever på gren Kt siffervarianten (Si) 1 per klass med minst 17 elever på gren Kt skrivvarianten (Sk) Du 6 per klass med 12--16 elever på gren för eldriftteknik (Ed) eller gren för fartygsteknik (Ft) 17 per klass med 17--24 elever på gren Ed eller Ft 23 per klass med minst 25 elever på gren Ed eller Ft 7 per klass med 12--16 elever på gren för energiteknik (En) 19 per klass med 17--24 elever på gren En 26 per klass med minst 25 elever på gren En Ep 15 per klass med minst 17 elever Fo 32 per klass med minst 9 elever på gren för transportteknik (Ts) Hk 4 per klass med minst 17 elever Jo 19 per klass med 16--23 elever 38 per klass med minst 24 elever Ko 14 per klass med minst 17 elever på gren Kg 15 per klass med minst 17 elever på gren Tx Sb 17 per klass med 12--16 elever 26 per klass med 17--18 elever 43 per klass med 19--27 elever 60 per klass med minst 28 elever Ss 8 per klass med minst 17 elever Td 17 per klass med 16--23 elever 34 per klass med minst 24 elever Vd 2 per klass med minst 17 elever på gren Bu 2,5 per klass med 17--22 elever på gren Hs 6 per klass med minst 23 elever på gren Hs 6 per klass med 17--22 elever på gren Hv 7 per klass med minst 23 elever på gren Hv Förordning (1987:71). Bilaga 4 Resurser som beräknas för B-klasser på tvååriga linjer För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser för linjespecifika ämnen på linjerna Ba, Be, Et, Fo, Ko, Pr, Ss, Tr och Ve enligt följande. Grund- och tilläggsresurser linje lärarveckotimmar per B-klass Ba 37 Be 37 Et 41 Fo 37 Ko gren Kg 36 Pr 50 Ss 23 Tr 36 Ve 37 Förordning (1987:71). Bilaga 5 Resurser som beräknas för sociala servicelinjen och vårdlinjen när undervisningen i en årskurs startar på vårterminen För varje skolhuvudman beräknas resurser för varje termin enligt följande. A Linje Ss A 1 För gemensamma ämnen tilläggsresurser 0,36 lärarveckotimmar per elev i årskurs 1 0,33 lärarveckotimmar per elev i årskurs 2 A 2 För linjespecifika ämnen grundresurser 7,5 lärarveckotimmar per klass i årskurs 1 7 lärarveckotimmar per klass i årskurs 2 tilläggsresurser för 30-klasser 4,5 lärarveckotimmar per klass med minst 17 elever i årskurs 1 4 lärarveckotimmar per klass med minst 17 elever i årskurs 2 B Linje Vd B 1 För gemensamma ämnen tilläggsresurser 0,30 lärarveckotimmar per elev i årskurs 1 0,24 lärarveckotimmar per elev i årskurs 2 B 2 För linjespecifika ämnen grundresurser årskurs 1 6,5 lärarveckotimmar per klass av gren Bu 7 lärarveckotimmar per klass av gren Hs eller Hv årskurs 2 7,5 lärarveckotimmar per klass tilläggsresurser för 30-klasser årskurs 1 2 lärarveckotimmar per klass med minst 17 elever på gren Bu 2 lärarveckotimmar per klass med 17--22 elever på gren Hs 4 lärarveckotimmar per klass med minst 23 elever på gren Hs 3 lärarveckotimmar per klass med 17--22 elever på gren Hv 4 lärarveckotimmar per klass med minst 23 elever på gren Hv årskurs 2 1 lärarveckotimme per klass med minst 17 elever på gren Bu 1 lärarveckotimme per klass med 17--22 elever på gren Hs 3 lärarveckotimmar per klass med minst 23 elever på gren Hs 3 lärarveckotimmar per klass med 17--22 elever på gren Hv 3,5 lärarveckotimmar per klass med minst 23 elever på gren Hv 0,5 lärarveckotimme per klass med minst 17 elever på gren för psykiatrisk vård (Ps) Förordning (1987:71). Bilaga 6 Grunder för beräkning av resurser för årskurserna 1 och 2 av helåriga specialkurser För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser för årskurserna 1 och 2 av andra helåriga specialkurser än påbyggnadsutbildningar och LA-kurser enligt följande, om undervisningen i årskursen startar i början av höstterminen. A För årskurs 1 Samläsbara ämnen För årskurs 1 i specialkurser med samläsbara ämnen beräknas dels 2 lärarveckotimmar för varje klass, dels lärarveckotimmar per elev enligt följande. timplanens veckotimmar lärarveckotimmar per elev i samläsbara ämnen 1--4 0,1 5--8 0,3 9--12 0,5 lägst 13 0,7 Kursspecifika ämnen För varje klass av årskurs 1 av en specialkurs beräknas för kursspecifika ämnen lärarveckotimmar som motsvarar antalet kursspecifika timmar för eleverna enligt timplanen för denna årskurs av specialkursen. Dessutom skall vid behov beräknas ett antal ytterligare lärarveckotimmar för möjlighet till delning av klassen för viss undervisning. En utgångspunkt skall därvid vara principerna för beräkning av tilläggsresurser för linjespecifika ämnen i årskurs 1 av tvååriga linjer i bilaga 2. B För årskurs 2 Samläsbara ämnen För årskurs 2 i specialkurser med samläsbara ämnen beräknas dels 2 lärarveckotimmar för varje klass, dels lärarveckotimmar per elev enligt följande. timplanens veckotimmar lärarveckotimmar per elev i samläsbara ämnen 1--4 0,13 5--8 0,35 lägst 9 0,57 Om timplanen har minst 3 veckotimmar i ämnet svenska i årskursen beräknas ytterligare 0,04 lärarveckotimme per elev. Kursspecifika ämnen För varje klass av årskurs 2 av en specialkurs beräknas för kursspecifika ämnen lärarveckotimmar som motsvarar antalet kursspecifika timmar för eleverna enligt timplanen för denna årskurs av specialkursen. Dessutom skall vid behov beräknas ett antal ytterligare lärarveckotimmar för möjlighet till delning av klassen för viss undervisning. En utgångspunkt skall därvid vara principerna för beräkning av tilläggsresurser för linjespecifika ämnen i årskurs 2 av tvååriga linjer i bilaga 3. Förordning (1987:71). Bilaga 7 Uppdelning på timmar av olika slag A Tre- och fyraåriga linjer Det sammanlagda antalet lärarveckotimmar som beräknas för årskurserna 1--3 av de tre- och fyraåriga linjerna enligt bilaga 1 skall fördelas enligt följande. a-timmar 86 procent b-timmar 1 procent d-timmar 13 procent B Linjerna Ek, Mu, So och Te samt gemensamma ämnen på andra tvååriga linjer Det sammanlagda antalet lärarveckotimmar som beräknas för linjerna Ek, Mu, So och Te samt för gemensamma ämnen på andra tvååriga linjer enligt p kt A i bilagorna 2 och 3 eller r enligt p punkterna A 1 och B 1 i bilaga 5 skall fördelas enligt följande. a-timmar 78 procent b-timmar 1 procent c-timmar 3 procent d-timmar 18 procent C Linjespecifika ämnen på vissa linjer De lärarveckotimmar som beräknas för linjespecifika ämnen på angivna tvååriga linjer enligt punkt B i bilagorna 2 och 3 eller punkterna A 2 och B 2 i bilaga 5 skall fördelas enligt följande. linje procent a-timmar b-timmar c-timmar d-timmar Ba -- -- -- 100 Be -- -- -- 100 Dk 24 -- 60 16 Du -- 86 -- 14 Ep -- -- 100 -- Et -- -- -- 100 Fo -- -- -- 100 Hk 4 81 -- 15 Jo 22 -- -- 78 Ko gren Kg 3 -- 90 7 gren Tx -- -- 22 78 Li -- -- -- 100 Pr -- -- -- 100 Sb 5 -- -- 95 Ss 8 -- 92 -- Td 24 -- -- 76 Tr -- -- -- 100 Vd gren Bu 15 3 76 6 gren Hs 3 19 78 -- gren Hv 7 19 68 6 Ve -- -- -- 100 D B-klasser på tvååriga linjer De lärarveckotimmar som beräknas för linjespecifika ämnen i B-klasser enligt bilaga 4 skall för linjerna Ko och Ss anses som c-timmar och för övriga linjer anses som d-timmar. E Specialklasser på linjer De lärarveckotimmar som beräknas för specialklasser på linjer skall fördelas enligt grunderna i punkterna A--C. F Speciella ändamål De lärarveckotimmar som beräknas för angivna ändamål skall anses som timmar av följande slag. ändamål timslag stödundervisning m. m. i vissa specialkurser enligt 9 kap. 9 k § a-timmar lågfrekventa moderna språk och grekiska enligt 9 kap. 10 § a-timmar specialidrott enligt 9 kap. 11 § c-timmar frivillig undervisning i idrott enligt 9 kap. 11 a § d-timmar Förordning (1987:71).