Post 7396 av 10924 träffar
SFS-nummer ·
1986:468 ·
Visa register
Lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
Departement: Finansdepartementet S3
Utfärdad: 1986-06-05
Ändring införd: t.o.m. SFS 2022:1852
Ikraft: 1986-07-01 överg.best.
1 kap. Gemensamma bestämmelser
1 § I denna lag finns bestämmelser om avräkning av utländsk
skatt. Lag (2008:1350).
2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma
betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen
(1999:1229) om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.
Lag (2008:1350).
3 § Med utländsk skatt avses i denna lag följande skatter som
betalats till en utländsk stat, delstat, lokal myndighet eller
till Europeiska unionen:
1. allmän slutlig skatt på inkomst,
2. skatt som är jämförlig med den statliga fastighetsskatten
eller den kommunala fastighetsavgiften och som tagits ut på i
utlandet belägen fastighet eller privatbostad,
3. skatt som beräknats på schablonintäkt eller liknande på i
utlandet belägen fastighet eller privatbostad,
4. skatt som beräknats på grundval av fraktintäkter,
biljettintäkter eller annan jämförlig grund som uppburits i
den utländska staten av skattskyldig som bedriver sjöfart
eller luftfart i internationell trafik.
Med utländsk skatt avses även belopp som anges i 2 kap. 8 §
första stycket 2 och 3.
Med utländsk skatt avses i 2 kap. 3-6 §§, 9 § andra stycket,
15 och 18-20 §§ även motsvarande preliminär skatt.
Med utländsk skatt avses i 5 kap. skatt som beräknats på
underlag som motsvarar underlaget för riskskatt enligt
lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut.
Lag (2022:1852).
4 § Vad som sägs om skatteavtal i denna lag ska gälla också i
fråga om det avtal som avses i lagen (2004:982) om avtal mellan
Sveriges Exportråd och Taipeis delegation i Sverige beträffande
skatter på inkomst. Lag (2008:1350).
5 § Bestämmelserna i 2 kap. 3 § och 3 kap. 2 § tillämpas också
i fall då en delägare beskattas för inkomst hos eller för
innehav i ett företag som anges i 24 kap. 34 § andra stycket
inkomstskattelagen (1999:1229), även om företaget inte är en
utländsk juridisk person. Lag (2020:1073).
6 § Den skattskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för
prövningen av begäran om avräkning av utländsk skatt. Om den
som är skattskyldig enligt 2 § första stycket 5 lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel begär
avräkning av utländsk skatt, ska dock sådana uppgifter lämnas
av pensionssparinstitut som anges i 1 kap. 2 § 3 lagen
(1993:931) om individuellt pensionssparande.
Om det framgår att det finns förutsättningar för avräkning
trots att samtliga de uppgifter som är nödvändiga för
tillämpning av denna lag inte kan lämnas, får avräkning ske
med skäligt belopp. Avräkning enligt 2 kap. 17 §, 3 kap. 4 §
eller 4 kap. 4 § får dock bara ske för överskjutande belopp
som den skattskyldige kan visa. Lag (2011:72).
7 § Om en skattskyldig enligt skatteavtal genom avräkning har
rätt till större nedsättning än vad som följer av denna lag,
ska nedsättning ske med det ytterligare belopp som föranleds av
avtalet. Lag (2008:1350).
2 kap. Nedsättning av statlig och kommunal inkomstskatt
1 § En obegränsat skattskyldig som har haft en intäkt och en
begränsat skattskyldig som har haft en intäkt hänförlig till
ett fast driftställe i Sverige, har genom avräkning av
utländsk skatt på intäkten rätt till nedsättning av statlig
och kommunal inkomstskatt enligt detta kapitel om
1. intäkten tagits upp enligt inkomstskattelagen (1999:1229),
2. den skattskyldige har beskattats för intäkten i en utländsk
stat, och
3. intäkten anses härröra från den utländska staten enligt
dess skattelagstiftning.
I fråga om intäkt som beskattats av Europeiska unionen ska
villkoren i första stycket 2 och 3 anses vara uppfyllda.
Vid tillämpning av detta kapitel ska det bortses från
1. lågbeskattade inkomster som beskattas hos delägare i
utländsk juridisk person enligt 39 a kap. 13 §
inkomstskattelagen,
2. statlig och kommunal inkomstskatt på sådana inkomster, och
3. utländsk skatt på sådana inkomster.
Rätt till avräkning enligt första stycket gäller även för en
begränsat skattskyldig som har haft en intäkt som tagits upp
enligt 6 kap. 11 § första stycket 8 inkomstskattelagen.
Lag (2021:474).
1 a § Vid tillämpning av detta kapitel ska en utländsk intäkt
anses ha tagits upp enligt inkomstskattelagen (1999:1229) även
om intäkten enligt 42 kap. 42 § samma lag inte ska tas upp.
Lag (2011:1274).
2 § Rätt till avräkning enligt 1 § första stycket gäller inte
om den statliga och kommunala inkomstskatten, den utländska
skatten samt den utländska intäkten omfattas av skatteavtal.
Vid avräkning med stöd av skatteavtal tilllämpas dock övriga
bestämmelser i detta kapitel.
Bestämmelserna i första stycket första meningen tillämpas inte
i fråga om begränsat skattskyldiga. Lag (2008:1350).
3 § Om en delägare är skattskyldig enligt 5 kap.
inkomstskattelagen (1999:1229) ska följande inkomster anses som
delägarens inkomst:
1. inkomst hos ett svenskt handelsbolag,
2. inkomst hos en europeisk ekonomisk intressegruppering, eller
3. inkomst hos en utländsk juridisk person som är
delägarbeskattad i utlandet.
Om den delägarbeskattade juridiska personen har betalat
utländsk skatt, ska denna anses ha betalats av delägaren. Av
den delägarbeskattade juridiska personens sammanlagda utländska
skatter anses så stor del belöpa på delägaren som motsvarar den
andel som denne beskattas för. Lag (2008:1350).
4 § Om ett kommittentföretag enligt 36 kap. inkomstskattelagen
(1999:1229) redovisar inkomst av kommissionärsverksamhet, får
inkomsten och den utländska skatten på inkomsten, anses som
kommittentföretagets om kommissionärsföretaget medger det. Om
avdrag har gjorts för sådan utländsk skatt, ska det anses ha
gjorts av kommittentföretaget. Lag (2008:1350).
5 § Vid en kvalificerad fusion enligt 37 kap.
inkomstskattelagen (1999:1229) ska det överlåtande företagets
inkomst under detta företags sista beskattningsår och den
utländska skatten på inkomsten, anses som det övertagande
företagets. Om avdrag har gjorts för sådan utländsk skatt, ska
det anses ha gjorts av det övertagande företaget.
Lag (2008:1350).
6 § Vid en kvalificerad fission enligt 37 kap.
inkomstskattelagen (1999:1229) ska det överlåtande företagets
inkomst under detta företags sista beskattningsår och den
utländska skatten på inkomsten, anses som de övertagande
företagens. Inkomsten och den utländska skatten ska fördelas
mellan de övertagande företagen i förhållande till det
nettovärde som förs över till varje företag eller på något
annat sätt som samtliga övertagande företag har angett. Om
avdrag har gjorts för sådan utländsk skatt, ska det anses ha
gjorts av de övertagande företagen. Lag (2008:1350).
7 § Avräkning ska i första hand ske från statlig inkomstskatt.
Till den del den statliga inkomstskatten understiger vad som
enligt detta kapitel får avräknas, ska avräkning i andra hand
ske från kommunal inkomstskatt.
Avräkning ska ske från svensk skatt som beslutas det år då den
intäkt som beskattats i utländsk stat har ingått i underlaget
för beslutet. Utländsk intäkt som avses i 1 a § ska anses ha
ingått i underlaget det år som den skulle ha ingått i
underlaget om den skulle ha tagits upp till beskattning. När
det är fråga om avräkning av en utländsk skatt som är
jämförlig med den statliga fastighetsskatten eller den
kommunala fastighetsavgiften eller som beräknats på
schablonintäkt eller liknande, ska avräkning ske från svensk
skatt som beslutas samma år som den utländska skatten
fastställts. Lag (2011:1276).
8 § Avräkning får ske med ett belopp som motsvarar summan av
1. den utländska skatt som får avräknas enligt 1 §,
2. utländsk skatt och annat belopp som ger rätt till avräkning
enligt skatteavtal, och
3. överskjutande belopp enligt 17-20 §§.
I fråga om en skattskyldig som är juridisk person ska som
utländsk skatt enligt första stycket 1 och 2 inte anses sådan
utländsk skatt som hänför sig till en intäkt från innehav av
finansiella instrument till den del den skattskyldige medges
avdrag för utdelnings- eller ränteersättning på grund av
villkor vid avtal om överföring av de finansiella
instrumenten.
Bestämmelserna i andra stycket tillämpas bara om
1. avräkning ges för utländsk skatt på intäkten från de
finansiella instrumenten också hos någon annan på grund av att
denne, enligt lagstiftningen i dennes hemviststat, anses ha
intäkten, och
2. utdelnings- eller ränteersättningen ingår i ett förfarande
som annars ger rätt till avräkning för den skattskyldige och
den skattskyldige rimligen kunde ha förväntats känna till
förfarandet. Lag (2019:1242).
9 § Avräkning enligt 8 § får dock ske med högst den del av den
utländska skatten som motsvarar ett på följande sätt beräknat
spärrbelopp. Spärrbeloppet utgör summan av den statliga och
kommunala inkomstskatt som, beräknad utan sådan avräkning,
hänför sig till
1. de inkomster på vilka de utländska skatterna utgått, och
2. andra inkomster som har ingått i underlaget för beslut om
slutlig skatt och som är hänförliga till fast driftställe eller
fastighet i utlandet eller som utgör ränta, royalty eller
utdelning i det fall utbetalaren är utländsk stat, fysisk
person med hemvist i utländsk stat eller utländsk juridisk
person.
Om den skattskyldige vid det aktuella årets beskattning har
gjort avdrag enligt 16 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229)
för utländsk skatt som anges i 1 kap. 3 §, ska beräkningen av
spärrbeloppet göras som om avdraget inte har gjorts.
Spärrbeloppet ska anses uppgå till minst 500 kronor.
Spärrbeloppet får dock inte överstiga summan av den
skattskyldiges
1. statliga och kommunala inkomstskatt, och
2. avkastningsskatt som tas ut enligt 2 § första stycket 4
lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Lag (2011:1275).
10 § Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig
till de utländska inkomsterna ska den del av den statliga
inkomstskatten som hänför sig till de utländska
förvärvsinkomsterna respektive den del som hänför sig till de
utländska kapitalinkomsterna beräknas var för sig. Den
statliga och kommunala inkomstskatt som hänför sig till de
utländska förvärvsinkomsterna (intäktsposter efter avdrag för
kostnadsposter) ska anses utgöra så stor del av den
skattskyldiges hela statliga respektive kommunala inkomstskatt
på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som de utländska
förvärvsinkomsterna utgör av den skattskyldiges sammanlagda
förvärvsinkomst före allmänna avdrag, grundavdrag och
sjöinkomstavdrag. Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid
beräkning av den del av den statliga inkomstskatten som hänför
sig till de utländska kapitalinkomsterna.
Vid tillämpning av första stycket ska, om den skattskyldige
fått skattereduktion enligt 67 kap. inkomstskattelagen
(1999:1229), sådan reduktion anses ha skett från kommunal och
statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive
kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som
respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda
beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion.
Skattereduktion enligt 67 kap. 5-9 d, 34, 35 och 46-48 §§
inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal
inkomstskatt.
Om en skattskyldig enligt 2 § första stycket 4 lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska betala
avkastningsskatt gäller följande. Vid beräkningen av
spärrbeloppet ska, vid bestämmande enligt första stycket av
den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska
inkomsterna, avkastningsskatt likställas med statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomst. Lag (2020:1165).
10 a § Vid tillämpning av 10 § ska utländska intäkter som
avses i 1 a § inte tas med i den sammanlagda kapitalinkomsten.
Lag (2011:1274).
10 b § Vid tillämpning av 10 § får utländska intäkter som
avses i 1 a § tas med i de utländska kapitalinkomsterna endast
till den del de, för ett visst beskattningsår, sammanlagt inte
överstiger den schablonintäkt som ska tas upp till beskattning
enligt 42 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Lag (2011:1274).
11 § Vid tillämpning av 10 § ska den utländska inkomstens
storlek bestämmas med beaktande av andra kostnadsposter enligt
inkomstskattelagen (1999:1229) än
1. koncernbidrag som avses i 35 kap. inkomstskattelagen, och
2. utdelning som avses i 39 kap. 14 § första stycket 3
inkomstskattelagen. Lag (2008:1350).
12 § Vid tillämpning av 10 § ska den utländska inkomstens
storlek bestämmas utan beaktande av mottaget koncernbidrag som
avses i 35 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).
Lag (2008:1350).
13 § Om avdrag har gjorts för avsättning till expansionsfond
eller periodiseringsfond eller om sådant avdrag har återförts
ska, vid beräkning enligt 10 § av den statliga och kommunala
inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna,
spärrbeloppet beräknas som om sådant avdrag inte har gjorts
respektive inte har återförts. Lag (2008:1350).
14 § Om enligt skatteavtal inkomst ska undantas från
beskattning men ingå i underlaget för beslut om slutlig skatt
(alternativ exempt), ska varken den svenska skatten på
inkomsten eller den utländska inkomsten tas med vid beräkningen
av spärrbeloppet enligt 9 §. Lag (2011:1275).
15 § Utländsk skatt, för vilken avräkning enligt 8 och 9 §§
högst får ske, ska minskas med den sänkning av statlig och
kommunal inkomstskatt som den skattskyldige, vid det aktuella
årets beslut om slutlig skatt eller annat års beslut om slutlig
skatt, har fått genom att den utländska skatten dragits av.
Om avdrag för utländsk skatt har gjorts bara för en del av den
skatt som enligt 7 § andra stycket är hänförlig till ett visst
år och om avräkning bara delvis ska ske för detta års utländska
skatt, ska i första hand avräkning ske av utländsk skatt för
vilken avdrag inte har gjorts. Lag (2011:1275).
16 § Vid tillämpning av 10 § ska utländsk inkomst från sjöfart
eller luftfart i internationell trafik på begäran av den
skattskyldige beräknas till så stor del av den skattskyldiges
hela inkomst - efter avdrag för kostnader - från rederirörelsen
eller luftfartsrörelsen, med tillägg för gjorda avdrag för
utländska skatter, som de i den utländska staten uppburna
fraktintäkterna och biljettintäkterna utgör av den
skattskyldiges samtliga intäkter av sådant slag.
Lag (2008:1350).
17 § Till den del avräkning från den svenska skatt som beräknas
för ett visst beskattningsår inte kunnat ske det år som anges i
7 § andra stycket, därför att summan avräkningsbar utländsk
skatt enligt 8 § överstiger det enligt 9 § beräknade
spärrbeloppet, är den skattskyldige efter begäran berättigad
att senast för det femte beskattningsåret efter ovan nämnda
beskattningsår få avräkning av det överskjutande beloppet.
För ett visst år får dock det sammanlagda belopp för vilket
avräkning högst får ske inte överstiga det årets spärrbelopp
enligt 9 §. Om den skattskyldige begär avräkning av utländska
skatter som enligt 7 § andra stycket är hänförliga till olika
år, ska avräkning ske så att utländska skatter hänförliga till
tidigare år avräknas före utländska skatter hänförliga till
senare år. Lag (2011:1275).
18 § Om inkomst hos ett kommissionärsföretag enligt 4 § ska
anses som kommittentföretagets får, vid tillämpning av 17 §,
inkomst som hänför sig till kommissionärsförhållandet och
utländsk skatt på denna inkomst, för vilken avräkning ännu inte
har gjorts, anses som kommittentföretagets om
kommissionärsföretaget medger det. Om avdrag har gjorts för
sådan utländsk skatt, ska det anses ha gjorts av
kommittentföretaget. Lag (2008:1350).
19 § Vid en kvalificerad fusion enligt 37 kap.
inkomstskattelagen (1999:1229) ska vid tillämpning av 17 §
inkomst som hänför sig till det överlåtande företaget och
utländsk skatt på denna inkomst, för vilken avräkning ännu inte
har gjorts, anses som det övertagande företagets. Om avdrag har
gjorts för sådan utländsk skatt, ska det anses ha gjorts av det
övertagande företaget. Lag (2008:1350).
20 § Vid en kvalificerad fission enligt 37 kap.
inkomstskattelagen (1999:1229) ska vid tillämpning av 17 §
inkomst som hänför sig till det överlåtande företaget och
utländsk skatt på denna inkomst, för vilken avräkning ännu inte
har gjorts, anses som de övertagande företagens. Inkomsten och
den utländska skatten ska fördelas på de övertagande företagen
i förhållande till det nettovärde som förs över till varje
företag eller på något annat sätt som samtliga övertagande
företag har angett. Om avdrag har gjorts för sådan utländsk
skatt, ska det anses ha gjorts av de övertagande företagen.
Lag (2008:1350).
3 kap. Nedsättning av avkastningsskatt på pensionsmedel
1 § Skattskyldig enligt 2 § första stycket 1-3, 5, 11 eller 12
lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel har
genom avräkning av utländsk skatt rätt att få nedsättning av
sådan avkastningsskatt. Om inte annat följer av 3 §, ska
avräkning ske av utländsk skatt som har betalats under
kalenderåret närmast före beskattningsåret och som belöper på
sådan avkastning, på den skattskyldiges utländska tillgångar,
som vid beräkning av avkastningsskatt på pensionsmedel ingår i
kapitalunderlaget för beskattningsåret.
Skattskyldig enligt 2 § första stycket 4 lagen om
avkastningsskatt på pensionsmedel har, till den del den
statliga och kommunala inkomstskatten sammanlagt understiger
vad som enligt 2 kap. får avräknas, genom avräkning av
utländsk skatt rätt att till denna del få nedsättning av sådan
avkastningsskatt. Lag (2022:1750).
2 § Innehav i en delägarbeskattad juridisk person som avses i
5 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) anses som en utländsk
tillgång till den del som tillgångarna i den delägarbeskattade
juridiska personen hade ansetts som utländska om de i stället
innehafts direkt av den som är skattskyldig till
avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 1-3, 5, 11 eller 12
lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Motsvarande gäller vid indirekta innehav av delägarbeskattade
juridiska personer genom sådana personer.
Om den delägarbeskattade juridiska personen har betalat
utländsk skatt, ska sådan skatt anses ha betalats av den som
är skattskyldig till avkastningsskatt för andelen. Av den
delägarbeskattade juridiska personens sammanlagda utländska
skatter anses så stor del belöpa på den som är skattskyldig
till avkastningsskatt som motsvarar den andel som denne
beskattas för. Lag (2022:1750).
3 § Avräkning enligt 1 § första stycket får dock ske med högst
ett på följande sätt beräknat spärrbelopp. Spärrbeloppet utgör
den avkastningsskatt som hänför sig till de utländska
tillgångar som ingår i kapitalunderlaget. Den avkastningsskatt
som hänför sig till de utländska tillgångarna ska anses utgöra
så stor del av den skattskyldiges hela avkastningsskatt,
beräknad utan avräkning, som värdet av dessa tillgångar utgör
av den skattskyldiges i kapitalunderlaget ingående totala värde
av tillgångar före avdrag för finansiella skulder. Vid
beräkning av spärrbeloppet ska såsom värdet av utländska
tillgångar emellertid bara anses ett belopp motsvarande värdet
av det kapital som under hela kalenderåret närmast före
beskattningsåret har varit placerat i sådana tillgångar.
Lag (2008:1350).
4 § Till den del avräkning inte kunnat ske det beskattningsår
då avräkning enligt 1 § första stycket ska ske, därför att
summan avräkningsbar utländsk skatt som enligt nämnda stycke
ska avräknas detta beskattningsår överstiger det enligt 3 §
beräknade spärrbeloppet, är den skattskyldige efter begäran
berättigad att senast femte beskattningsåret därefter få
avräkning av det överskjutande beloppet.
För ett visst beskattningsår får dock det sammanlagda belopp
för vilket avräkning högst får ske inte överstiga det årets
spärrbelopp enligt 3 §. Om den skattskyldige begär avräkning av
utländska skatter som enligt 1 § första stycket är hänförliga
till olika år, ska avräkning ske så att utländska skatter
hänförliga till tidigare år avräknas före utländska skatter
hänförliga till senare år. Lag (2008:1350).
4 kap. Nedsättning av statlig och kommunal inkomstskatt på
utländska lågbeskattade inkomster
1 § Delägare i en utländsk juridisk person som ska ta upp
sin andel av sådan persons lågbeskattade inkomster enligt
39 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), har rätt att
genom avräkning av de utländska skatter på dessa inkomster
som har betalats av den utländska juridiska personen få
nedsättning av statlig och kommunal inkomstskatt enligt detta
kapitel.
Rätt till avräkning enligt detta kapitel gäller inte för
utländsk skatt som har betalats av den utländska juridiska
personen och som har tillgodoförts eller kan komma att
tillgodoföras delägaren eller annan utdelningsberättigad
enligt lagstiftningen i den stat där den utländska juridiska
personen är hemmahörande. Lag (2018:1753).
2 § Avräkning enligt 1 § får ske med ett belopp som motsvarar
summan av den eller de utländska juridiska personernas
utländska skatter på lågbeskattade inkomster multiplicerad med
det eller de andelstal som, enligt 39 a kap. 13 §
inkomstskattelagen (1999:1229), använts vid fastställandet av
de lågbeskattade inkomster som delägaren tagit upp.
Avräkning får dock ske högst med ett belopp som utgör summan av
den statliga och kommunala inkomstskatt som, beräknad utan
sådan avräkning, hänför sig till de lågbeskattade inkomsterna
(spärrbelopp). Vid beräkning av spärrbeloppet ska vad som
föreskrivs i 2 kap. 10 § i tillämpliga delar gälla på
motsvarande sätt. Lag (2008:1350).
3 § Avräkning ska i första hand ske från statlig inkomstskatt
på de lågbeskattade inkomsterna. Till den del den statliga
inkomstskatten understiger vad som enligt detta kapitel får
avräknas, ska avräkning i andra hand ske från kommunal
inkomstskatt på de lågbeskattade inkomsterna.
Avräkning ska ske från svensk skatt som beslutas det år då den
lågbeskattade inkomsten som beskattats i utländsk stat har
ingått i underlaget för beslutet. Lag (2011:1275).
4 § Till den del avräkning från den svenska skatt som beräknas
för ett visst beskattningsår inte kunnat ske det år som anges i
3 § andra stycket, därför att summan avräkningsbar utländsk
skatt överstiger det årets spärrbelopp enligt 2 § andra
stycket, är delägaren efter begäran berättigad att senast för
det femte beskattningsåret efter ovan nämnda beskattningsår få
avräkning av det överskjutande beloppet.
För ett visst år får dock det sammanlagda belopp för vilket
avräkning högst får ges inte överstiga det årets spärrbelopp
enligt 2 § andra stycket. Om delägaren begär avräkning av
utländska skatter som enligt 3 § andra stycket är hänförliga
till olika år, ska avräkning ske så att utländska skatter
hänförliga till tidigare år avräknas före utländska skatter
hänförliga till senare år. Lag (2011:1275).
5 kap. Nedsättning av riskskatt för kreditinstitut
1 § Skattskyldig enligt 4 § lagen (2021:1256) om riskskatt för
kreditinstitut som har skulder till ett utländskt
kreditinstitut som ingår i samma koncern som den
skattskyldige, har genom avräkning av utländsk skatt som har
betalats av det utländska kreditinstitutet rätt till
nedsättning av riskskatt enligt detta kapitel om
1. det utländska kreditinstitutet är skattskyldigt enligt 4 §
lagen om riskskatt för kreditinstitut, men de fordringar som
motsvarar skulderna inte
är hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver
från filial i Sverige, eller
2. det utländska kreditinstitutet hade varit skattskyldigt
enligt 4 § lagen om riskskatt för kreditinstitut om det hade
bedrivit verksamhet från filial i Sverige.
Avräkning ska ske av den utländska skatt som belöper på det
utländska kreditinstitutets skulder vid den tidpunkt som
närmast motsvarar ingången av den skattskyldiges
beskattningsår och som har betalats till en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Med koncern avses vid tillämpning av denna paragraf en koncern
av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen
(1995:1554). Lag (2021:1258).
2 § Avräkning enligt 1 § får ske av utländsk skatt som hänför
sig till ett underlag som motsvarar storleken av de skulder
som inte skulle ha beaktats vid beräkningen av den
skattskyldiges beskattningsunderlag enligt 7 § tredje
stycket 2 lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut,
om de fordringar som motsvarar skulderna hade varit hänförliga
till verksamhet som det utländska kreditinstitutet bedriver
från filial i Sverige.
Den utländska skatten ska minskas med den sänkning av det
utländska kreditinstitutets inkomstskatt som detta har fått
genom att den utländska skatten har dragits av.
Avräkning får dock ske med högst den del av den utländska
skatten som motsvarar ett på följande sätt beräknat
spärrbelopp. Spärrbeloppet utgör den riskskatt som, beräknad
utan sådan avräkning, hänför sig till de skulder som den
skattskyldige vid beskattningsårets ingång har till det
utländska kreditinstitutet. Lag (2021:1258).
Övergångsbestämmelser
1986:468
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid
1988 års taxering. Lagen tillämpas dock första gången vid 1989 års
taxering i fråga om skattskyldig som vid 1988 års taxering taxeras för
beskattningsår som har påbörjats före den 1 juli 1986.
1989:348
Denna lag träder i kraft den 15 juni 1989 och tillämpas första gången
vid 1990 års taxering.
1990:1443
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första
gången vid 1992 års taxering om inte annat följer av punkterna 2--4.
2. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid 1992 års
taxering såvitt avser särskild vinstskatt enligt lagen (1989:346) om
särskild vinstskatt som påförs vid denna taxering.
3. Avräkning av utländsk skatt jämförlig med den statliga
fastighetsskatten får endast avse skatt som fastställts efter den 31
december 1990.
4. Avräkning av överskjutande belopp enligt 11 § får endast avse
överskjutande belopp som uppkommit vid 1992 eller senare års
1991:589
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas på utdelning
som blir tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1991. Äldre
bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas i fråga om företag som
frikallats från skattskyldighet för utdelning genom förklaring om
skattebefrielse enligt 7 § 8 mom. sjätte och nionde styckena lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse före den 1 januari
1992.
1993:943
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas
beträffande utländsk skatt som erläggs efter utgången av år 1993.
Lagen skall emellertid inte tillämpas beträffande utländsk skatt för
vilken avräkning kan erhållas enligt äldre regler.
1994:781
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången
vid 1995 års taxering.
1994:1873
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på
utdelning som tas emot efter ikraftträdandet.
1995:1341
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första
gången vid 1997 års taxering.
1996:739
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas från och
med 1998 års taxering.
1997:530
Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas
första gången vid 1999 års taxering.
1998:260
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första
gången vid 2000 års taxering. På yrkande av den skattskyldige
får de nya bestämmel-serna tillämpas redan från och med 1998
års taxering.
1999:1255
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas
första gången vid 2002 års taxering.
2000:1343
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas
första gången vid 2002 års taxering.
2003:1088
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas på
beskattningsår som börjar efter utgången av år 2003. Äldre
bestämmelser tillämpas fortfarande på beskattningsår som har
påbörjats tidigare.
2004:983
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på
beskattningsår som börjar efter utgången av år 2004.
2. Bestämmelserna i 2 a § andra stycket tillämpas dock från och
med den 1 januari året efter det år då lagen (2004:982) om
avtal mellan Sveriges Exportråd och Taipeis delegation i
Sverige beträffande skatter på inkomst träder i kraft.
2005:892
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Om inte annat
följer av punkt 2 eller 3 tillämpas de nya bestämmelserna om
avräkning av utländsk skatt vid 2000 års taxering eller senare.
2. De nya bestämmelserna i 3, 5, 14 och 17 §§ tillämpas på
beskattningsår som börjar efter ikraftträdandet.
3. Den nya bestämmelsen i 23 § tillämpas på avräkning av
utländsk skatt som belöper på inkomst som förvärvas efter
utgången av år 2004.
2007:1418
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas
första gången vid 2009 års taxering.
2. Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om avräkning av
utländsk skatt som avser tid före ikraftträdandet.
2008:1350
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Om inte annat
följer av punkt 2 tillämpas de nya bestämmelserna på
beskattningsår som börjar efter den 31 december 2008. Äldre
bestämmelser tillämpas fortfarande på beskattningsår som
påbörjats före ikraftträdandet.
2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 4-6 och 18-20 §§ tillämpas
från och med 2003 års taxering.
2009:195
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första
gången vid 2010 års taxering.
2011:72
Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första
gången vid 2012 års taxering.
2011:1275
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
2. För 2013 och tidigare års taxeringar gäller 2 kap. 9, 14 och
15 §§ i sin äldre lydelse.
2017:1203
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Bestämmelserna om skattereduktion i 2 kap. 10 § i den nya
lydelsen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar
efter den 31 december 2017.
2018:1753
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar
efter den 31 december 2018.
2019:1242
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar
efter den 31 december 2019.
2020:863
1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2020.
2. Lagen tillämpas första gången för det beskattningsår som
börjar efter den 31 december 2019.
2020:1165
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Lagen tillämpas första gången för det beskattningsår som
börjar efter den 31 december 2020.
2021:474
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.
2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar
efter den 30 juni 2021.
2021:1258
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar
efter den 31 december 2021.