Post 7198 av 10936 träffar
SFS-nummer ·
1987:586 ·
Visa register
Bilavgasförordning (1987:586);
Departement: Miljö- och naturresursdepartementet
Utfärdad: 1987-07-01
Ikraft: 1987-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1991:1481
Upphävd: 1992-01-01
Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller närmare föreskrifter för att förebygga
att bilar orsakar skador på människors hälsa och i miljön genom utsläpp
i luften av avgaser och andra ämnen.
Beteckningar i denna förordning har samma betydelse som i
fordonskungörelsen (1972:595).
2 § Ett sådant avgasgodkännande som krävs för godkännande vid typ- eller
registreringsbesiktning enligt fordonskungörelsen (1972:595) utfärdas
för en motorfamilj om kraven på avgasrening i denna förordning är
uppfyllda.
Med en motorfamilj avses en grupp av bilar vars motorer är av i huvudsak
samma tekniska konstruktion eller, i fråga om bilar som avses i 8 §
första stycket 3, en grupp av motorer som är av i huvudsak samma
tekniska konstruktion. Förordning (1991:1166).
Avgasreningskrav för bilar t. o. m. 1988 års modell
3 § En bil som är utrustad med förbränningsmotor och som vid
registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1988 eller tidigare
års modell får användas endast om den är försedd med,
1. vid bensin- eller motorgasdrift:
a) effektiv anordning för att hindra att gaser tränger ut från motorns
vevhus (sluten vevhusventilation),
b) godtagbar anordning för att begränsa föroreningar i avgaserna,
2. vid dieseldrift: effektiv anordning för att hindra att tydligt
färgade eller ogenomskinliga avgaser utvecklas annat än tillfälligt i
samband med start eller växling.
Utan hinder av första stycket får en bil provköras, bogseras eller
användas för liknande ändamål.
4 § Bestämmelserna i 3 § första stycket gäller inte
1. bilar som tillhör staten och är tillverkade för militära ändamål,
2. bilar som används uteslutande inom inhägnat järnvägs- eller
fabriksområde eller inhägnat tävlingsområde eller annat liknande
inhägnat område.
Bestämmelserna i 3 § första stycket 1 b gäller inte
1. bilar vars motor har en cylindervolym under 0,8 liter eller, om
cylindervolymen inte kan bestämmas, en effekt under 22 kilowatt,
2. bilar med en totalvikt över 2,5 ton.
5 § En anordning som avses i 3 § första stycket 1 b skall anses vara
godtagbar
1. i fråga om bil som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats
som 1976 t. o. m. 1988 års modell, om motorn vid prov i huvudsaklig
överensstämmelse med det förfarande, som fastställts av vederbörande
federala myndighet i Amerikas Förenta Stater för prov med lätta
motorfordon av 1973 års modell, avger avgaser som, räknat för kilometer,
innehåller högst 24,2 gram koloxid, högst 2,1 gram kolväten uppmätta som
metan och högst 1,9 gram kväveoxider uppmätta som kvävedioxid och om
anordningen uppfyller hållbarhetskrav som i huvudsak överensstämmer med
de krav som fastställts i samma ordning som provningsförfarandet,
2. i fråga om bil som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats
som 1975 eller tidigare års modell, om motorn vid tomgång avger avgaser,
vilkas halt av koloxid ej överstiger 4,5 volymprocent eller, om
driftstörningar hos motorn förekommer vid detta värde, det lägsta värde
däröver vid vilket sådana störningar ej förekommer.
5 a § Utan hinder av 3--5 §§ gäller föreskrifterna i 6--9 §§ om
avgasreningskrav för bilar av 1989 eller senare års modell även för
bilar av 1976--1988 års modell som den 1 juli 1990 inte är registrerade
i bilregistret. Förordning (1990:143).
Avgasreningskrav för bilar av 1989 eller senare års modell
6 § En bil som är utrustad med förbränningsmotor och som vid
registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1989 eller senare års
modell, får användas endast om den är försedd med
1. effektiv anordning för att hindra att gaser tränger ut från motorns
vevhus (sluten vevhusventilation),
2. effektiv anordning för att begränsa föroreningar i avgaserna,
3. effektiv anordning för att förhindra utsläpp av bränsleångor,
4. vid dieseldrift: effektiv anordning för att hindra att tydligt
färgade eller ogenomskinliga avgaser utvecklas annat än tillfälligt i
samband med start eller växling.
Första stycket 1 gäller inte för bilar som avses i 8 § 3. Första stycket
3 gäller inte vid dieseldrift.
Utan hinder av första stycket får en bil provköras, bogseras eller
användas för liknande ändamål. Förordning (1991:1166).
7 § Bestämmelserna i 6 § gäller inte
1. bilar med en totalvikt av högst 3 500 kg som är konstruerade för en
hastighet av högst 50 kilometer i timmen,
2. bilar med en totalvikt över 3 500 kg som drivs med annat bränsle än
motorbrännolja eller som är konstruerade för en hastighet av högst 30
kilometer i timmen,
3. bilar som tillhör staten och är tillverkade för militära ändamål,
4. bilar som uteslutande används inom inhägnat järnvägs- eller
fabriksområde eller inhägnat tävlingsområde eller annat liknande
inhägnat område. Förordning (1991:1166).
8 § Anordningar som anges i 6 § första stycket 1--3 skall anses
effektiva under följande förutsättningar:
1. Bilar med en totalvikt av högst 3 500 kg och en skillnad mellan
totalvikt och tjänstevikt av högst 690 kg:
a) Bilen avger vid prov avgaser som, räknat per kilometer, innehåller
högst 2,1 gram koloxid, 0,25 gram kolväten uppmätta som metan, 0,62 gram
kväveoxider uppmätta som kvävedioxid samt 0,124 gram partiklar.
b) Avdunstningsförlusterna för kolväten uppgår per prov till högst 2,0
gram.
c) Provet stämmer i huvudsak överens med det förfarande som fastställts
av vederbörande federala myndighet i Amerikas Förenta Stater för prov
med lätta motorfordon av 1987 års modell.
d) Bilen uppfyller hållbarhetskrav som i huvudsak stämmer överens med de
krav som fastställts i den ordning som anges i 1 c.
2. Bilar med en totalvikt av högst 3 500 kg och en större skillnad
mellan totalvikt och tjänstevikt än 690 kg:
a) Bilen avger vid prov avgaser som, räknat per kilometer, innehåller
högst 6,2 gram koloxid, 0,5 gram kolväten uppmätta som metan, 1,1 gram
kväveoxider uppmätta som kvävedioxid samt 0,162 gram partiklar.
b) Avdunstningsförlusterna för kolväten uppgår per prov till högst 2,0
gram.
c) Provet stämmer i huvudsak överens med det förfarande som fastställts
av vederbörande federala myndighet i Amerikas Förenta Stater för prov
med lätta motorfordon av 1990 års modell.
d) Bilen uppfyller hållbarhetskrav som i huvudsak stämmer överens med de
krav som fastställts i den ordning som anges i 2 c.
3. Bilar med en totalvikt över 3 500 kg:
a) Bilens motor avger vid prov avgaser som, räknat per kilowattimme,
innehåller högst 4,9 gram koloxid, 1,2 gram kolväten, 9,0 gram
kväveoxider uppmätta som kvävedioxid och 0,4 gram partiklar.
b) Provet stämmer i huvudsak överens med det förfarande som fastställts
av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE) för sådana
prov.
c) Motorn uppfyller hållbarhetskrav som i huvudsak stämmer överens med
det förfarande som fastställts av vederbörande federala myndighet i
Amerikas Förenta Stater för prov av dieselmotorer av 1991 års modell.
Förordning (1991:1166).
8 a § Vid indelningen av fordon enligt 8 § första stycket 1 och 2 skall
beträffande bilar med särskild utrustning, såsom ambulanser och
husbilar, den särskilda utrustningens vikt inte beaktas. Förordning
(1989:318).
9 § Bestämmelserna i 3--5 §§ skall tillämpas även på bilar av 1989 eller
senare års modell i den mån de inte omfattas av 6--8 §§. Förordning
(1989:318).
Avgasreningskrav för bilar i bruk
10 § Utan hinder av 5 och 8 §§ skall vid registreringsbesiktning enligt
38 § fordonskungörelsen (1972:595) eller vid flygande inspektion eller
kontrollbesiktning anordningar som avses i 3 § första stycket 1 b
respektive 6 § första stycket 2 och 3 anses vara godtagbara, om
anordningarna är i funktionsdugligt skick och följande krav är
uppfyllda.
1. */k/ Bilar som omfattas av avgasreningskrav enligt 3--5 §§: */-k/
a) Motorn i bil som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats
som 1976 t. o. m. 1984 års modell skall vid tomgång avge avgaser, vilkas
halt av koloxid ej överstiger 4,5 volymprocent eller, om driftstörningar
hos motorn förekommer vid detta värde, det lägsta värde däröver då inga
sådana störningar förekommer.
b) Motorn i bil som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats
som 1985 eller senare års modell skall vid tomgång avge avgaser, vilkas
halt av koloxid ej överstiger 3,5 volymprocent.
2. */k/ Bilar som omfattas av avgasreningskrav enligt 6--8 §§: */-k/
a) Motorn i bil som avses i 8 § första stycket 1 skall vid tomgång avge
avgaser som högst innehåller 0,5 volymprocent koloxid och 100
miljondelar kolväten uppmätta som hexan per volymenhet.
b) Motorn i bil som avses i 8 § första stycket 2 skall vid tomgång avge
avgaser som högst innehåller 1,0 volymprocent koloxid och 200
miljondelar kolväten uppmätta som hexan per volymenhet. Förordning
(1991:108).
Röktäthetskrav för dieselbilar
11 § Anordning som avses i 3 § första stycket 2 och 6 § första stycket 4
skall anses vara effektiv om följande krav är uppfyllda.
1. Bilar med en totalvikt över 3 500 kg som omfattas av avgasreningskrav
enligt 6--9 §§:
Röktätheten vid mätning med instrument enligt filtersvärtningsmetoden
uppgår till högst 1,5 enheter vid drift av överladdad motor med ett
varvtal som överstiger sex tiondelar av det varvtal som motsvarar
maximal motoreffekt, och 3,0 enheter i övriga fall.
2. Övriga bilar:
Röktätheten uppgår vid mätning med instrument enligt
filtersvärtningsmetoden till högst 2,5 enheter i fråga om buss som är
byggd för befordran av flera passagerare än 30 och 3,5 enheter i fråga
om övriga bilar eller vid mätning med opacimeter till högst 30 enheter i
fråga om buss som nyss nämnts och 45 enheter i fråga om övriga bilar.
Förordning (1991:1166).
Tillverkarens ansvar för vissa bilar av 1989 eller senare års
modell m. m.
12 § Ett sådant åtagande som avses i 6 § bilavgaslagen (1986:1386) skall
innebära att tillverkaren gentemot bilägaren åtar sig ansvaret för att
bilen blir satt i sådant skick att den kan lämnas utan anmärkning vid en
kontrollbesiktning eller vid en flygande inspektion eller någon annan
myndighetskontroll. Av åtagandet skall framgå bilägarens rättigheter
enligt 6 § och 6 a § bilavgaslagen.
Åtagandet skall vidare innebära att
1. tillverkaren svarar för kostnaden för en sådan ny kontrollbesiktning
av bilen som föranleds av anmärkningen mot avgasreningssystemet,
2. tillverkaren svarar för kostnader som föranleds av ett sådant
körförbud för bilen som beror på omständighet för vilken han svarar.
I åtagandet får tillverkaren inte föreskriva som ett villkor att
reservdelar av ett visst fabrikat måste användas. Förordning (1989:318).
Bilägarens ansvar
13 § Bilägaren är skyldig att
1. låta bilen genomgå den underhållsservice som behövs för att
vidmakthålla funktionerna hos bilens utsläppsbegränsande anordningar,
2. vid bensindrift av bil av 1989 eller senare års modell använda sådan
bensin som avses i 2 § förordningen (1985:838) om motorbensin,
3. vid utbyte av utsläppsbegränsande anordningar inte anskaffa nya delar
som från miljösynpunkt är sämre än de delar som bilen var utrustad med
när den var ny.
Nybilskontroll
14 § Med nybilskontroll avses kontroll av att nya bilar uppfyller kraven
i fråga om avgasutsläpp och stämmer överens med de uppgifter som lämnats
för avgasgodkännandet.
Om vid nybilskontroll bilar av en viss motorfamilj som har upptagits i
typintyg eller godkänts vid första registreringsbesiktningen inte
uppfyller de krav som avses i första stycket får avgasgodkännandet för
motorfamiljen återkallas.
Kontroll av hållbarhetskrav för vissa bilar av 1989 eller senare
års modell m. m.
15 § För att kontrollera om bilar som avses i 6 § första stycket inom en
viss motorfamilj i väsentlig omfattning avviker från uppställda
avgaskrav får så många representativa bilar som behövs väljas ut för
provning. Om medelvärdet av utsläppen av något ämne från dessa bilar
överstiger i 8 § första stycket angivet gränsvärde eller om det finns
andra brister som är väsentliga i avgashänseende, får statens
naturvårdsverk förelägga tillverkaren att vidta sådana åtgärder som
avses i 16 §.
16 § I fall som avses i 15 § är tillverkaren skyldig att i skälig
omfattning vidta sådana åtgärder beträffande samtliga bristfälliga bilar
inom motorfamiljen att kraven uppfylls. Detta skall ske utan kostnader
för den enskilde bilägaren.
Sådan skyldighet som avses i första stycket gäller inte:
1. bilar som avses i 8 § 1 och som vid provningstillfället är mer än fem
år gamla eller har körts mer än 80 000 kilometer,
2. bilar som avses i 8 § 2 och som vid provningstillfället är mer än
elva år gamla eller har körts mer än 200 000 kilometer,
3. motorer i bilar som avses i 8 § 3 och som vid provningstillfället är
mer än åtta år gamla eller som
a) är konstruerade för en körsträcka av högst 200 000 kilometer och har
körts mer än 200 000 kilometer,
b) är konstruerade för en körsträcka mellan 200 000 kilometer och 500
000 kilometer och har körts mer än 350 000 kilometer,
c) är konstruerade för en körsträcka över 500 000 kilometer och har
körts mer än 500 000 kilometer.
Ålder och körsträcka skall räknas från den tidpunkt då bilarna upptogs i
typintyg eller godkändes vid den första registreringsbesiktningen.
Förordning (1991:1166).
17 § Efter anmaning från statens naturvårdsverk är tillverkaren skyldig
att visa att han underrättat samtliga berörda, i bilregistret antecknade
bilägare om föreläggandet att avhjälpa bristerna.
Kontrollavgift
18 § Kontrollavgift enligt 9 § bilavgaslagen (1986:1386) skall tas ut av
tillverkaren med 75 kronor för varje nyregistrerad bil som är utrustad
med förbränningsmotor och som vid registrerings- eller typbesiktning
betecknats som 1989 eller senare års modell. Avgift tas inte ut i fall
som avses i 7 §. Förordning (1988:1062).
18 a § Betalning av kontrollavgift skall ske efter beslut av statens
naturvårdsverk. Betalningen tas emot och redovisas av naturvårdsverket.
Om det finns särskilda skäl, får naturvårdsverket besluta att
kontrollavgift skall nedsättas eller efterskänkas. Förordning
(1988:1062).
Vissa bemyndiganden m. m.
19 § Statens naturvårdsverk får meddela de ytterligare föreskrifter om
bilars beskaffenhet, utrustning och funktion som behövs för att bilarna
skall uppfylla de krav som följer av denna förordning.
20 § Om det är av ringa betydelse från miljöskyddssynpunkt får statens
naturvårdsverk föreskriva om avsteg eller för det enskilda fallet medge
undantag från föreskrifterna i denna förordning.
Det finns dock särskilda bestämmelser om undantag från 3 § första
stycket och 6 § första stycket för bilar som införts för att användas
tillfälligt här i landet.
När naturvårdsverket meddelar undantag enligt första stycket skall en
dispensavgift enligt 10 § bilavgaslagen (1986:1386) tas ut enligt en
taxa som fastställs av naturvårdsverket efter samråd med
riksrevisionsverket.
21 § Ytterligare föreskrifter för verkställigheten av bilavgaslagen
(1986:1386) och denna förordning meddelas av staten s v staten
naturvårdsverk efter samråd med trafiksäkerhetsverket.
Tillsyn och överklagande m.m.
22 § Statens naturvårdsverk skall utöva tillsynen över efterlevnaden av
bilavgaslagen (1986:1386) och föreskrifter som meddelats med stöd av
lagen.
23 § Beslut av Aktiebolaget Svensk Bilprovning i fråga om
avgasgodkännande får överklagas hos statens naturvårdsverk.
Naturvårdsverkets beslut i fråga om föreläggande enligt 15 § får
överklagas hos koncessionsnämnden för miljöskydd. Koncessionsnämndens
beslut får överklagas hos regeringen. Naturvårdsverkets beslut i övrigt
enligt denna förordning får överklagas hos regeringen.
24 § Statens naturvårdsverk får förordna att beslut om betalning av
kontrollavgift eller dispensavgift skall gälla omedelbart även om det
överklagas. Sådant beslut får verkställas enligt utsökningsbalken.
Förordning (1988:1062).
Övergångsbestämmelser
1987:586
1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om avgiftsskyldighet enligt
18 §, den 1 juli 1988 och i övrigt den 1 juli 1987.
2. Genom förordningen upphävs bilavgaskungörelsen (1972:596).
3. För bilar med motorgasdrift gäller kraven i 3 § första stycket 1
endast sådana bilar som första gången upptagits i typintyg eller
godkänts vid registreringsbesiktning efter den 1 oktober 1987.
4. Kravet i 3 § första stycket 1 a gäller inte bilar som vid
registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1968 eller tidigare
års modell.
5. De bestämmelser som gäller för bilar av 1989 eller senare års modell
skall tillämpas även på bilar som vid registrerings- eller typbesiktning
betecknats som 1988 eller tidigare års modell om detta i samband med
prövningen för avgasgodkännande begärs av tillverkaren och kraven i 6 §
är uppfyllda.
6. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift
som har ersatts genom en föreskrift i denna förordning, tillämpas i
stället den nya föreskriften.
1989:318
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989.
2. De bestämmelser som gäller för bilar av 1989 och senare års modell
skall inte tillämpas på bilar med en större skillnad mellan totalvikt
och tjänstevikt än 690 kg -- beräknat med tillämpning av 8 a § -- som
vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1991 eller
tidigare års modell. Bestämmelserna skall dock tillämpas på sådana bilar
om detta i samband med prövningen för avgasgodkännande begärs av
tillverkaren och kraven i 6 § är uppfyllda.
1991:1166
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1991.
2. De bestämmelser som gäller för bilar av 1989 och senare års modell
med en totalvikt över 3 500 kg skall inte tillämpas på bilar som vid
typ- eller registreringsbesiktning betecknats som 1992 eller tidigare
års modell. Bestämmelserna skall dock tillämpas på sådana bilar om detta
i samband med prövningen för avgasgodkännande begärs av tillverkaren och
kraven i 6 § är uppfyllda eller om det i en sådan bil monteras en motor
som är tillverkad efter den 1 januari 1993.