Post 7126 av 10924 träffar
SFS-nummer ·
1987:971 ·
Visa register
Förordning (1987:971) om totalförsvarspersonalens
folkrättsliga ställning, m.m.
Departement: Försvarsdepartementet
Utfärdad: 1987-10-29
Ikraft: 1988-01-01
Författningen har upphävts genom: SFS 1990:12
Upphävd: 1990-03-01
Inledande bestämmelse
1 § Denna förordning gäller för myndigheterna under regeringen. I
förordningen ges vissa föreskrifter till ledning för tolkningen och
tillämpningen för svensk del av den internationella humanitära rätten i
väpnade konflikter.
Kombattanter 2 § Som kombattanter anses de som enligt
förordningen (FFS 1983:50) om försvarsmaktens personal är militär
personal, om de inte enligt denna förordning tillhör sjukvårds- eller
själavårdspersonalen.
3 § Utöver vad som följer av 2 § skall också följande anses som
kombattanter.
1. Polismän som enligt lagen (1943:881) om polisens ställning under krig
deltar i rikets försvar.
2. De som tjänstgör som beredskapspolismän enligt förordningen
(1986:616) om beredskapspolisen och som deltar i rikets försvar.
3. De som är skyddsvakter enligt lagen (1940:358) med vissa bestämmelser
till skydd för försvaret m. m.
4 § Den som rycker in till militärtjänstgöring skall anses som
kombattant först då han tilldelats militär utrustning och kommit under
ansvarigt befäl. Den som i fred tilldelats personlig militär utrustning
skall dock anses som kombattant redan då tjänstgöringsskyldigheten
inträder.
5 § Om någon har permission eller är tjänstledig under kortare tid från
tjänstgöringen vid försvarsmakten, behåller han sin ställning som
kombattant under ledigheten.
Civilförsvarspersonal
6 § Som civilförsvarspersonal anses de som tjänstgör inom
civilförsvarsorganisationen, om de inte enligt denna förordning tillhör
sjukvårdspersonalen.
De som tillhör verkskyddet skall anses ha folkrättslig status som
civilförsvarspersonal endast då de utför civilförsvarsuppgifter utanför
den egna anläggningen.
Personal ur frivilliga flygkåren skall inte anses ha folkrättslig
ställning som civilförsvarspersonal.
Sjukvårdspersonal
7 § Som sjukvårdspersonal anses de som omfattas av
tjänsteplikt enligt 4 § lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och
sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m. m.
8 § Utöver vad som följer av 7 § skall också följande anses som
sjukvårdspersonal.
1. Civilförsvarspliktig och frivillig personal som är krigsplacerad inom
den civila hälso- och sjukvården.
2. Personal som är krigsplacerad vid apotek och lagercentraler för
läkemedel samt vid statens bakteriologiska laboratorium och statens
veterinärmedicinska anstalt.
3. Socialtjänstpersonal som fullgör uppgifter inom den civila hälso- och
sjukvården.
4. Personal som är krigsplacerad inom den militära hälso- och
sjukvården. Förordning (1988:69).
Själavårdspersonal
9 § Som själavårdspersonal anses fältpräster samt andra
präster, om de är knutna till försvarsmakten, till sjukvårdsenheter
eller till civilförsvarsorganisationen.
Civila åtföljande stridskrafterna
10 § Som civila åtföljande stridskrafterna anses de som
enligt särskilt tillstånd åtföljer stridskrafterna utan att ingå i dessa
och utan att ha stridsuppgifter eller vara upptagna i någon av
försvarsmaktens mobiliseringstabeller. Hit räknas civila medlemmar av
besättningen på militärt luftfartyg, krigskorrespondenter, leverantörer,
civila förare av motorfordon samt annan civil personal, som utför arbete
åt ett militärt förband.
Gemensamma bestämmelser
11 § Folkrättslig ställning enligt 2--10 §§ tillkommer endast den som
tjänstgör i vederbörande befattning.
Personal vid civila myndigheter som är samgrupperade med militära
myndigheter samt all övrig personal skall anses vara civil.
Identitetskort m. m.
12 § Personal som anges i 2--10 §§ skall vid tjänstgöring under den tid
när folkrättens regler i krig m. m. är tillämpliga vara försedd med
identitetskort som utvisar personalens folkrättsliga ställning. Dessutom
skall sjukvårdspersonal och själavårdspersonal vara försedd med
armbindlar med rödakorstecknet samt civilförsvarspersonal vara försedd
med armbindlar med civilförsvarets internationella kännetecken.
Förordning (1988:69).
13 § Det ankommer på överbefälhavaren samt de myndigheter som har
funktionsansvar enligt förordningen (1986:294) om ledning och samordning
inom totalförsvarets civila del att under fredstid vidta de
förberedelser som behövs för att personalen skall kunna förses med
identitetshandlingar och kännetecken enligt 12 §. Överstyrelsen för
civil beredskap skall samordna förberedelserna inom totalförsvarets
civila del.
Utbildning, m. m.
14 § De myndigheter som anges i 13 § skall se till att personalen inom
respektive verksamhetsområde får en tillfredsställande utbildning och
information om folkrättens regler i krig och under neutralitet.
Överstyrelsen för civil beredskap skall samordna utbildningen inom
totalförsvarets civila del.
De nämnda myndigheterna samt länsstyrelserna skall se till att de i sin
egen organisation har behövlig folkrättslig kompetens.
I varje civilbefälhavares krigsorganisation skall det finnas en
folkrättslig rådgivare med uppgift att ge civilbefälhavaren råd om hur
folkrättens regler i krig och under neutralitet skall tillämpas samt att
delta i civilbefälhavarens planläggning och utbildningsverksamhet. De
folkrättsliga rådgivarna skall vara jurister.
Bestämmelser om folkrättsliga rådgivare inom försvarsmakten finns i
förordningen (1986:1029) om folkrättsliga rådgivare inom försvarsmakten.
Förordning (1988:800).
Verkställighetsföreskrifter
15 § Föreskrifter om verkställigheten av denna förordning meddelas i
fråga om bestämmelserna i
1. 2--5 §§, 8 § 4 samt 9 § av överbefälhavaren,
2. 6 § av statens räddningsverk,
3. 7 § och 8 § 1--3 av socialstyrelsen,
4. 10 § av överstyrelsen för civil beredskap.
De nämnda myndigheterna skall innan sådana föreskrifter utfärdas samråda
med varandra och med andra berörda myndigheter i erforderlig omfattning.
Förordning (1988:69).