Post 6817 av 10932 träffar
SFS-nummer ·
1988:931 ·
Visa register
Förordning (1988:931) med instruktion för
kriminalvårdsverket
Departement: Justitiedepartementet F1
Utfärdad: 1988-06-30
Ikraft: 1988-10-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1990:1018
Upphävd: 1991-01-01
Kriminalvårdsstyrelsens uppgifter
1 § Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för
kriminalvården. Styrelsen är chefsmyndighet för regionmyndigheterna,
kriminalvårdsanstalterna, häktena och skyddskonsulentorganisationen.
I administrativt hänseende är styrelsen chefsmyndighet även för
kriminalvårdsnämnden och övervakningsnämnderna. Förordning (1990:247).
2 § Kriminalvårdsstyrelsen får meddela föreskrifter om
1. de ekonomiadministrativa och personaladministrativa rutinerna inom
kriminalvården,
2. den produktionsinriktade verksamheten vid kriminalvårdsanstalterna
och häktena,
3. bevakning och säkerhet vid kriminalvårdsanstalterna och häktena, samt
4. säkerheten i samband med automatisk databehandling inom
kriminalvårdsverket.
Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på
kriminalvårdsstyrelsen med undantag av 30 §.
Följande bestämmelser skall tillämpas på regionmyndigheterna,
kriminalvårdsanstalterna, häktena och skyddskonsulentorganisationen:
14 och 15 §§ om myndighetens regelgivning,
16 § om interna föreskrifter,
17 § om inhämtande av uppgifter,
23--28 §§ om ärendenas handläggning,
29 § om myndighetens beslut.
Förordning (1990:247).
Kriminalvårdsstyrelsens ledning
4 § Kriminalvårdsstyrelsens generaldirektör är chef för styrelsen. En
överdirektör är generaldirektörens ställföreträdare.
5 § Kriminalvårdsstyrelsens styrelse består av högst sex personer,
generaldirektören medräknad. Generaldirektören är styrelsens ordförande.
Då styrelsen sammanträder med generaldirektören som ordförande har
överdirektören närvaro- och yttranderätt.
Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra
ledamöterna är närvarande.
Kriminalvårdsstyrelsens organisation
6 § Inom kriminalvårdsstyrelsen finns högst sju enheter. Styrelsen
bestämmer hur många enheter som skall finnas och vilka uppgifter som
enheterna skall ha. Varje enhet leds av en chef. Förordning (1990:82).
Kriminalvårdsregionerna
7 § Kriminalvårdsverket har följande sju regionmyndigheter med
nedan angivna verksamhetsområden.
Region Område
Stockholm Stockholms län
Norrköping Södermanlands län
Östergötlands län
Kalmar län
Gotlands län
Malmö Kronobergs län
Blekinge län
Kristianstads län
Malmöhus län
Göteborg Jönköpings län
Hallands län
Göteborgs och Bohus län
Älvsborgs län
Skaraborgs län
Örebro Uppsala län
Värmlands län
Örebro län
Västmanlands län
Kopparbergs län
Härnösand Gävleborgs län
Västernorrlands län
Jämtlands län
Umeå Västerbottens län
Norrbottens län
De riksanstalter och lokalanstalter samt häkten och
skyddskonsulentdistrikt som finns i regionerna anges i bilagorna 1--2
till denna förordning. Förordning (1990:247).
8 § I en regionmyndighet finns som chef en kriminalvårdsdirektör,
som under kriminalvårdsstyrelsen skall leda och ansvara för verksamheten
vid kriminalvårdsmyndigheterna inom regionen. Förordning (1990:247).
9 § Under kriminalvårdsdirektören ansvarar styresmän för
verksamheten vid kriminalvårdsanstalter och häkten och skyddskonsulenter
för verksamheten i skyddskonsulentdistrikt. Förordning (1990:247).
10 § har upphävts genom förordning (1990:247).
Personalföreträdare
11 § Personalföreträdareförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
kriminalvårdsstyrelsen. Personalföreträdare får även den vara som är
anställd inom verket i övrigt.
Personalansvarsnämnden
12 § Personalansvarsnämnden vid kriminalvårdsstyrelsen prövar frågor som
anges i 19 § verksförordningen (1987:1100) för tjänstemän inom hela
kriminalvårdsverket.
Nämnden består, förutom av generaldirektören, av chefen för den enhet
där ärenden som rör personaladministration handläggs och den tjänsteman
som biträder verksledningen i juridiska frågor samt två andra ledamöter
som utses av regeringen för en bestämd tid.
Nämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är
närvarande. Förordning (1990:82).
Tjänstetillsättningar m.m.
13 § Generaldirektören förordnas av regeringen för en bestämd tid.
Tjänsten som överdirektör tillsätts av regeringen efter anmälan av
generaldirektören.
Andra tjänster hos kriminalvårdsstyrelsen tillsätts av denna.
14 § Andra styrelseledamöter än generaldirektören utses av regeringen
för en bestämd tid.
15 § Tjänster som kriminalvårdsdirektör tillsätts av regeringen
efter anmälan av generaldirektören.
Tjänster som skyddskonsulent och styresman tillsätts av
kriminalvårdsstyrelsen. Tjänster som överläkare tillsätts av
kriminalvårdsstyrelsen efter hörande av socialstyrelsen. Andra tjänster
i en kriminalvårdsregion tillsätts av kriminalvårdsdirektören.
Kriminalvårdsstyrelsen får bemyndiga en kriminalvårdsdirektör att
tillsätta tjänster som skyddskonsulent och styresman inom regionen.
Kriminalvårdsdirektören får bemyndiga den som är chef för en
kriminalvårdsenhet inom regionen eller annan tjänsteman vid enheten att
tillsätta tjänster inom enheten. Förordning (1990:247).
16 § har upphävts genom förordning (1990:247).
17 § Bestämmelserna i 15 kap. 4 § lagen (1976:600) om offentlig
anställning gäller även tjänst som kriminalvårdsdirektör.
Överklagande
18 § Beslut av en kriminalvårdsdirektör, styresman eller skyddskonsulent
får överklagas hos kriminalvårdsstyrelsen, om något annat inte är
särskilt föreskrivet. Kriminalvårdsstyrelsens beslut i ett överklagat
ärende får överklagas endast om det är särskilt föreskrivet.
Kriminalvårdsstyrelsens beslut i andra ärenden får överklagas hos
regeringen, om något annat inte är särskilt föreskrivet.
Övriga bestämmelser
19 § Kriminalvårdsstyrelsen beslutar om partiell tjänstebefrielse enligt
anställningsförordningen (1965:601) för kriminalvårdsdirektör, styresman
och skyddskonsulent.
20 § En tjänsteman får inte utan kriminalvårdsstyrelsens tillstånd vara
leverantör till en myndighet inom kriminalvården eller inlåta sig i
handel, byte eller andra ekonomiska transaktioner med en intagen eller
någon som står under övervakning.
En tjänsteman får inte av en intagen eller någon som står under
övervakning ta emot andra gåvor än sådana som saknar egentligt
ekonomiskt värde eller betinga sig eller motta motprestationer i någon
form.
En intagen eller någon som står under övervakning får inte användas för
arbete åt en tjänsteman.
Övergångsbestämmelser
1988:931
1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1988, då förordningen
(1974:555) med instruktion för kriminalvårdsverket skall upphöra att
gälla.
2. Bestämmelserna i 15 § första stycket tredje meningen och tredje
stycket samt 16 § börjar tillämpas först den dag kriminalvårdsstyrelsen
bestämmer, dock senast den 1 oktober 1989. Till dess tillsätter
kriminalvårdsstyrelsen nu avsedda tjänster.
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av
beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
1990:247
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1991. Den nya lydelsen
av 15 § första stycket gäller dock från den 1 juli 1990 i fråga om
tillsättning av tjänst som kriminalvårdsdirektör vid de i 7 § angivna
regionmyndigheterna.
Bilaga 1
I kriminalvårdsregionerna finns följande skyddskonsulentdistrikt
med nedan angivna verksamhetsområden
Skyddskonsulent- Verksamhetsområde
distrikt
1. Stockholmsregionen
Stockholm-Bromma Socialdistrikten 14 och 15 i Stockholms kommun
samt Ekerö kommun
Stockholm-Tensta Socialdistrikten 16, 17 och 18 i Stockholms
kommun
Stockholm-Centrum Socialdistrikten 1, 2, 3, 4 och 5 i Stockholms
kommun
Stockholm-Enskede Socialdistrikten 6 och 10 i Stockholms och Nacka
och Nacka kommun samt Nacka och Värmdö kommuner
Stockholm-Farsta Socialdistrikten 7, 8 och 9 i Stockholms kommun
Stockholm-Sydväst Socialdistrikten 11, 12 och 13 i Stockholms
kommun
Sundbyberg Järfälla, Solna, Sundbybergs och Upplands-Bro
kommuner
Upplands-Väsby Sigtuna, Sollentuna och Upplands-Väsby kommuner
Täby Danderyds, Lidingö, Norrtälje, Täby, Vallentuna,
Vaxholms och Österåkers kommuner
Haninge Haninge, Nynäshamns och Tyresö kommuner
Botkyrka Botkyrka och Salems kommuner Huddinge Huddinge
kommun
Södertälje Södertälje kommun
2. Norrköpingsregionen
Eskilstuna Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Nyköping Flens, Katrineholms, Nyköpings,
Oxelösunds och Vingåkers kommuner
Norrköping Finspångs, Norrköpings, Söderköpings och
Valdemarsviks kommuner
Linköping Boxholms, Kinda, Linköpings, Mjölby,
Motala, Vadstena, Ydre, Åtvidabergs och
Ödeshögs kommuner
Västervik Hultsfreds, Högsby, Mönsterås,
Oskarshamn, Vimmerby och Västerviks
kommuner
Kalmar Borgholms, Emmaboda, Kalmar,
Mörbylånga, Nybro och Torsås kommuner
Visby Gotlands kommun
3. Malmöregionen
Växjö Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryds,
Tingsryds, Uppvidinge, Växjö och Älmhults
kommuner
Karlskrona Karlshamns, Karlskrona, Olofströms,
Ronneby och Sölvesborgs kommuner
Kristianstad Bromölla, Hässleholms, Kristianstads, Osby
och Östra Göinge kommuner
Malmö-Centrum Socialdistrikten Västra och Centrum, utom
Gamla staden, i Malmö kommun
Malmö-Söder Socialdistrikt Södra i Malmö kommun samt
Vellinge kommun
Malmö-Öster Socialdistrikten Nordöstra, Östra och
Centrum Gamla staden i Malmö kommun
samt Burlövs och Lomma kommuner
Lund Eslövs, Hörby, Höörs, Kävlinge, Lunds och
Staffantorps kommuner
Ystad Simrishamns, Sjöbo, Skurups, Svedala,
Tomelilla, Trelleborgs och Ystads kommuner
Helsingborg Båstads, Helsingborgs, Höganäs, Ängelholms
och Örkelljunga kommuner
Landskrona Bjuvs, Klippans, Landskrona, Perstorps,
Svalövs och Åstorps kommuner
4. Göteborgsregionen
Jönköping Gislaveds, Gnosjö, Jönköpings, Vaggeryds
och Värnamo kommuner
Nässjö Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och
Vetlanda kommuner
Halmstad Falkenbergs, Halmstads, Hylte, Laholms och
Varbergs kommuner
Göteborg-Angered Stadsdelsnämnderna Gunnared och Lärjedalen i
Göteborgs kommun
Göteborg-Centrum Stadsdelsnämnderna Linnéstaden, Centrum,
Örgryte, Härlanda samt av stadsdelsnämnden
Majorna området öster om Bangatan--Ekedalsgatan
i Göteborgs kommun
Göteborg-Frölunda Stadsdelsnämnderna Frölunda, Älvsborg, Högsbo,
Tynnered, Askim, Styrsö samt av stadsdelsnämnden
Majorna området väster om Bangatan--Ekedalsgatan
i Göteborgs kommun
Göteborg-Hisingen Stadsdelsnämnderna Backa, Biskobsgården,
Kärra-Rödbo, Lundby, Tuve-Säve och
Torslanda i Göteborgs kommun
Göteborg-Kortedala Stadsdelsnämnderna Kortedala och Bergsjön i
Göteborgs kommun
Göteborgs förorter Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälvs, Lerums,
Mölndals, Orusts, Partille, Stenungsunds och
Tjörns kommuner
Uddevalla Lysekils, Munkedals, Sotenäs, Strömstads,
Tanums och Uddevalla kommuner
Borås Alingsås, Borås, Herrljunga, Marks, Svenljunga,
Tranemo, Ulricehamns och Vårgårda kommuner
Vänersborg Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Lilla
Edets, Melleruds, Trollhättans, Vänersborgs
och Åmåls kommuner
Skövde Essunga, Falköpings, Grästorps, Gullspångs,
Götene, Habo, Hjo, Karlsborgs, Lidköpings,
Mariestads, Mullsjö, Skara, Skövde, Tibro,
Tidaholms, Töreboda och Vara kommuner
5. Örebroregionen
Uppsala norra Kommundelarna Almunge-Knutby,
Björklinge-Bälinge, Danmark, Gamla Uppsala,
Rasbo, Svartbäcken, Vaksala och Vattholma
i Uppsala kommun samt Tierps, Älvkarleby
och Östhammars kommuner
Uppsala södra Kommundelarna Centrum, Eriksberg, Gottsunda,
Hagunda, Knivsta och Luthagen i Uppsala kommun
samt Enköpings och Håbo kommuner
Karlstad Arvika, Eda, Forshaga, Grums, Hagfors,
Hammarö, Karlstads, Kils, Munkfors,
Sunne, Säffle, Torsby och Årjängs kommuner
Karlskoga Degerfors, Filipstads, Hällefors, Karlskoga,
Kristinehamns, Lindesbergs, Ljusnarsbergs,
Nora och Storfors kommuner
Örebro Askersunds, Hallsbergs, Kumla, Laxå och
Örebro kommuner
Köping Arboga, Fagersta, Hallstahammars, Heby,
Kungsörs, Köpings, Norbergs, Sala,
Skinnskattebergs och Surahammars kommuner
Västerås Västerås kommun
Borlänge Borlänge, Gagnefs, Leksands, Ludvika,
Smedjebackens, Säters och Vansbro kommuner
Falun Avesta, Falun, Hedemora, Malungs, Mora,
Orsa, Rättviks och Älvdalens kommuner
6. Härnösandsregionen
Gävle Gävle, Hofors, Ockelbo och Sandvikens
kommuner
Hudiksvall Bollnäs, Hudiksvalls, Ljusdals, Nordanstigs,
Ovanåkers och Söderhamns kommuner
Sundsvall Sundsvalls, Timrå och Ånge kommuner
Härnösand Härnösands, Kramfors, Sollefteå och
Örnsköldsviks kommuner
Östersund Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms,
Ragunda, Strömsunds, Åre och Östersunds
kommuner
7. Umeåregionen
Umeå Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå,
Nordmalings, Norsjö, Robertsfors,
Skellefteå, Sorsele, Storumans, Umeå,
Vilhelmina, Vindelns, Vännäs och Åsele
kommuner
Luleå Arjeplogs, Arvidsjaurs, Bodens, Haparanda,
Jokkmokks, Kalix, Luleå, Pajala, Piteå,
Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå kommuner
Gällivare Gällivare och Kiruna kommuner
Bilaga 2
I kriminalvårdsregionerna finns följande riksanstalter,
lokalanstalter och häkten
Riksanstalter Lokalanstalter Häkten
slutna (s) öppna (ö) slutna (s) öppna (ö)
1. Stockholmsregionen
Hall s Asptuna ö Färingsö
Norrtälje s Färingsö s Hall
Österåker s+ö Hageby s Stockholm
Huddinge s Österåker
Håga s
Nacka ö
Storboda s
Svartsjö ö
Täby s
2. Norrköpingsregionen
Hällby s+ö Djupvik ö Kalmar
Kalmar s Lärbro ö Norrköping
Mariefred s+ö Nyköping s Visby
Norrköping s Saltängen ö
Roxtuna s+ö Stångebro ö
Skenäs s+ö Valla ö
Skänninge ö Visby s
Västervik s
Ödevata ö
3. Malmöregionen
Malmö s Fosie s Helsingborg
Helsingborg s Kristianstad
Hildero ö Landskrona
Karlskrona s Malmö
Kristianstad s Centrum-
Kristianstad-C s Malmö
Singeshult ö Trelleborg
Stångby ö Växjö
Tygelsjö ö
Växjö s
Ystad s
Österport ö
4. Göteborgsregionen
Härlanda s Borås s Borås
Skogome s Halmstad s Göteborg
Tidaholm s Härlanda s+ö Jönköping
Högsbo s Mariestad
Lindome ö
Mariestad s+ö
Mäshult ö
Smälteryd ö
Torhult ö
Vänersborg s
Ytterby ö
5. Örebroregionen
Hinseberg s+ö Båtshagen ö Falun
Kumla s Falun s Karlstad
Tillberga ö Karlskoga s Uppsala
Lerbäck ö Västerås
Majorshagen ö Örebro
Orretorp ö
Studiegården ö
Uppsala s
Västerås s+ö
Vångdalen ö
Åby ö
6. Härnösandsregionen
Härnösand s Bergsåker ö Gävle
Viskan ö Granlohög ö Härnösand
Gruvberget ö Östersund
Gävle s
Hudiksvall s
Saltvik s
7. Umeåregionen
Haparanda s+ö Luleå
Luleå s Umeå
Sörbyn ö
Umeå s