Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 6660 av 10936 träffar
SFS-nummer · 1988:1604 · Visa register
Produktsäkerhetslag (1988:1604)
Departement: Jordbruksdepartementet
Utfärdad: 1988-12-22
Ändring införd: t.o.m. SFS 1996:334
Ikraft: 1989-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2004:451
Upphävd: 2004-07-01
Inledande bestämmelser 1 § Denna lag har till ändamål att motverka att varor och tjänster orsakar skada på person eller egendom. För detta ändamål får en näringsidkare 1. åläggas att lämna säkerhetsinformation, 2. förbjudas att tillhandahålla varor och tjänster (säljförbud), 3. åläggas att lämna varningsinformation, 4. åläggas att återkalla varor och tjänster (återkallelse), 5. förbjudas att exportera varor (exportförbud). Lagen tillämpas i fråga om varor och tjänster som tillhandahålls i näringsverksamhet och i fråga om varor som tillhandahålls i offentlig verksamhet. En förutsättning är att varan eller tjänsten i inte obetydlig omfattning utnyttjas eller kan komma att utnyttjas av konsumenter för enskilt bruk. Vad som i lagen sägs om näringsidkare tillämpas också beträffande den som i offentlig verksamhet tillhandahåller varor enligt andra stycket. Lag (1996:334). 2 § Vad som sägs i denna lag om tillhandahållande och överlåtelse av en vara gäller även erbjudande om och upplåtelse av nyttjanderätt till en vara. 3 § Ett åläggande eller ett förbud enligt denna lag får inte meddelas i den mån det i annan författning eller i beslut av myndighet har meddelats särskilda bestämmelser om varan eller tjänsten med samma ändamål som åläggandet eller förbudet skulle fylla. 4 § Konsumentverket utövar tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av den efterlevs. En myndighet, som enligt annan författning skall se till att regler om produktsäkerhet i fråga om vissa varor eller tjänster efterlevs, är dock tillsynsmyndighet även enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av den. En fråga om åläggande eller förbud enligt denna lag får alltid väckas hos konsumentverket. Om verket inte är tillsynsmyndighet beträffande den vara eller tjänst som frågan gäller, skall frågan, om den inte är uppenbart ogrundad, överlämnas till tillsynsmyndigheten. Åläggande om säkerhetsinformation 5 § Tillhandahåller en näringsidkare en vara eller en tjänst, utan att lämna information som har särskild betydelse för att förebygga att varan eller tjänsten orsakar skada på person eller egendom, kan marknadsdomstolen ålägga honom att lämna sådan information. Åläggandet får även avse annan liknande vara eller tjänst med samma skaderisk. Åläggandet får innebära att informationen skall 1. lämnas genom märkning på varan eller den egendom som tjänsten avser eller i bruksanvisning som medföljer varan eller egendomen, 2. tillhandahållas i annan form på säljställen, 3. lämnas i annonser eller andra framställningar som näringsidkaren använder vid marknadsföringen, 4. lämnas i viss form till konsument som begär det. Säljförbud m. m. 6 § Tillhandahåller en näringsidkare en vara eller en tjänst som medför särskild risk för skada på person eller egendom, kan marknadsdomstolen förbjuda honom att fortsätta med det. Förbudet får även avse annan liknande vara eller tjänst med samma skaderisk. Exportförbud 6 a § Tillhandahåller en näringsidkare en vara som innebär särskild risk för allvarlig skada på person, kan marknadsdomstolen förbjuda honom att exportera varan. Förbudet får även avse annan liknande vara med samma skaderisk. Lag (1991:358). Åläggande om varningsinformation 7 § Har en näringsidkare överlåtit en vara eller utfört en tjänst som medför särskild risk för skada på person eller egendom, kan marknadsdomstolen ålägga honom att informera om skaderisken och om hur den skall förebyggas. Sådan information skall lämnas till dem som innehar varan eller som tjänsten utförts åt eller som innehar den egendom som tjänsten avsett. Informationen skall lämnas på sådant sätt att den kan antas komma till de berördas kännedom, genom direkta meddelanden, annonser eller andra fram- ställningar som näringsidkare använder vid marknadsföring. Informationen skall lämnas i en omfattning som är skälig med hänsyn till behovet av att förebygga skadefall. Åläggande om återkallelse 8 § Har en näringsidkare överlåtit en vara som medför särskild risk för skada på person eller egendom, kan Marknadsdomstolen ålägga honom att återkalla varan från dem som innehar den. Återkallelsen skall ske i en omfattning som är skälig med hänsyn till behovet av att förebygga skadefall. Åläggandet skall avse att näringsidkaren 1. avhjälper det fel som skaderisken hänför sig till (rättelse), 2. tar tillbaka varan och levererar en annan, felfri vara av samma eller motsvarande slag (utbyte), 3. tar tillbaka varan och lämnar ersättning för den (återgång). Åläggandet skall innebära att näringsidkaren är skyldig att erbjuda sig att åt innehavarna vidta åtgärden på vissa villkor. Villkoren skall bestämmas så att erbjudandet kan förväntas bli godtaget av innehavarna. Villkoren skall innebära att erbjudandet skall fullgöras inom skälig tid utan väsentlig kostnad eller olägenhet för dem som utnyttjar det. Vid återgång skall ersättningen för det återlämnade svara mot kostnaderna för att återanskaffa en ny vara av samma eller motsvarande slag. Finns särskilda skäl till det, får avdrag från återgångsersättningen göras för den nytta som innehavarna av varan kan anses ha haft. Om det av särskilda skäl krävs för att hindra att sådana exemplar av en vara som tagits tillbaka i samband med utbyte eller återgång orsakar allvarlig skada på person eller egendom, får Marknadsdomstolen ålägga näringsidkaren att låta förstöra eller på annat sätt oskadliggöra de återtagna exemplaren. Lag (1994:610). 9 § Har en näringsidkare utfört en tjänst så att särskild risk för skada på person eller egendom uppkommit kan Marknadsdomstolen ålägga honom att återkalla tjänsten från dem, åt vilka tjänsten utförts. Detsamma gäller i fråga om dem som innehar egendom som tjänsten avsett. Återkallelsen skall ske i en omfattning som är skälig med hänsyn till behovet av att förebygga skadefall. Åläggandet skall avse att näringsidkaren själv avhjälper det fel som skaderisken hänför sig till eller lämnar ersättning för felets avhjälpande genom annan. När ersättning utgår, skall den, om så behövs, täcka även kostnaden för att återställa den egendom som tjänsten avsett i ursprungligt skick. Vid återkallelse enligt första stycket tillämpas 8 § tredje stycket första tredje meningarna. Lag (1995:1715). 10 § Ett åläggande enligt 8 eller 9 § skall innebära att näringsidkaren är skyldig att tillkännage erbjudandet och villkoren för detta samt skaderisken. För tillkännagivandet tillämpas 7 § andra stycket om varningsinformation. Gemensamma bestämmelser om ålägganden om varningsinformation och återkallelse 11 § Ett åläggande enligt 7--9 § får meddelas endast om det kan antas få en skadeförebyggande verkan som inte är obetydlig. Vid prövningen skall skade- risken samt omständigheterna i övrigt beaktas. Är fråga om en vara eller om en tjänst som avsett egendom skall särskilt beaktas i vilken omfattning varan eller egendomen kan antas finnas i behåll och i bruk. 12 § Ett åläggande enligt 7--9 § som kan avse flera näringsidkare får begränsas till att gälla någon eller några av dem. Vid sådan begränsning bör hänsyn tas till vem som har de bästa förutsättningarna att uppfylla ändamålet med åläggandet, vem som först fört in varan eller tjänsten på marknaden och vilken verkan åläggandet får för näringsidkaren. Ett åläggande att återkalla en vara eller en tjänst gäller alla exemplar av varan eller tjänsten, om det inte beträffande ett visst exemplar framgår att det ej har tillhandahållits av den näringsidkare som fått åläggandet. En näringsidkare som kan meddelas åläggande enligt 7--9 § kan i stället åläggas av marknadsdomstolen att medverka till att genomföra ett sådant åläggande, som har meddelats en annan näringsidkare. 13 § Har mer än tio år förflutit sedan näringsidkaren upphörde att till- handahålla varan eller tjänsten, får ett åläggande om återkallelse meddelas honom endast om tillsynsmyndigheten eller en sådan sammanslutning som avses i 17 § andra stycket före tioårsfristens utgång har framställt skriftligt krav på återkallelse. 14 § Om ett åläggande enligt 7--9 § inte kan meddelas någon näringsidkare som förmår genomföra åtgärden, skall tillsynsmyndigheten lämna varnings- information i skälig omfattning i den mån det behövs för att förebygga skada på person eller egendom. Vite 15 § Ett åläggande eller ett förbud enligt 5--9 § eller 12 § tredje stycket skall förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Handläggningsregler 16 § Om åtgärder enligt denna lag behöver vidtas för att motverka att en vara eller en tjänst orsakar skada på person eller egendom, bör tillsynsmyndigheten ta upp förhandlingar med näringsidkare som kan meddelas åläggande eller förbud i syfte att denne skall åta sig att genomföra behövliga åtgärder. Vad som sagts nu gäller dock inte, om saken brådskar eller omständigheterna i övrigt talar mot att förhandlingar tas upp. 17 § Finner en tillsynsmyndighet att ett åläggande eller ett förbud enligt 5--9 § eller 12 § tredje stycket behövs, skall myndigheten överlämna frågan till konsumentombudsmannen. Delar konsumentombudsmannen tillsynsmyndighetens uppfattning, skall han ansöka hos marknadsdomstolen om sådant åläggande eller förbud. Beslutar i något annat fall än som avses i 6 a § en tillsynsmyndighet att inte framställa en begäran enligt första stycket eller konsumentombudsmannen att inte göra ansökan hos marknadsdomstolen, får ansökan göras av en sammanslutning av konsumenter, arbetstagare eller näringsidkare. Lag (1991:358). 18 § En fråga om åläggande eller förbud enligt 5--9 § eller 12 § tredje stycket tas upp av marknadsdomstolen efter ansökan. 19 § En näringsidkare är skyldig att på anmaning av en tillsynsmyndighet eller av konsumentombudsmannen avge yttrande och lämna upplysningar i ett ärende enligt 5--9 § eller 12 § tredje stycket. Näringsidkaren är även skyldig att tillhandahålla handlingar, varuprover och liknande, som kan ha betydelse för utredningen. Om en anmaning enligt första stycket inte följs, får tillsynsmyndigheten eller konsumentombudsmannen förelägga näringsidkaren att fullgöra sin skyldighet vid vite. För varuprover och liknande, som tillhandahålls enligt första stycket, har näringsidkaren rätt till ersättning av tillsynsmyndigheten eller konsumentombudsmannen, om det finns särskilda skäl. 20 § Ett beslut i fråga om åläggande eller förbud enligt 5--9 § eller 12 § tredje stycket hindrar inte att samma fråga prövas på nytt, när ändrade förhållanden eller annat särskilt skäl föranleder det. För talan om förnyad prövning gäller 17 och 18 §§ utom när talan förs av berörd näringsidkare. 21 § Om det finns särskilda skäl, kan åläggande eller förbud enligt 5--9 § eller 12 § tredje stycket meddelas även för tiden till dess frågan slutligt har avgjorts. Informations-, förbuds- och återkallelseförelägganden 22 § Om det i visst fall, som inte är av större vikt, finns förutsättningar för ett åläggande eller ett förbud enligt 5--9 § eller 12 § tredje stycket, får konsumentombudsmannen efter begäran som sägs i 17 § vid vite 1. ålägga näringsidkaren att lämna säkerhetsinformation eller varnings- information enligt 12 § tredje stycket (informationsföreläggande), 2. förbjuda näringsidkaren att fortsätta tillhandahålla en vara eller en tjänst eller att exportera en vara (förbudsföreläggande), 3. ålägga näringsidkaren att återkalla en vara en tjänst eller att medverka till återkallelse enligt 12 § tredje stycket (återkallelseföreläggande). För att bli gällande skall föreläggandet godkännas omedelbart eller inom viss tidsfrist. Ett godkänt föreläggande gäller som ett åläggande eller ett förbud av marknadsdomstolen enligt 5--9 § eller 12 § tredje stycket. Ett godkännande som inkommer sedan den i föreläggandet utsatta tidsfristen har gått ut är utan verkan. Lag (1991:358). 23 § Vad som sägs i 20 § skall tillämpas i fråga om informations-, förbuds- och återkallelseförelägganden. Tillsyn m.m. 24 § En näringsidkare som har fått åläggande eller förbud enligt 5--9 § eller 12 § tredje stycket är skyldig att på anmaning av tillsynsmyndigheten avge yttrande och lämna upplysningar, som behövs för tillsynen över att åläggandet eller förbudet följs. Näringsidkaren är även skyldig att på anmaning av myndig- heten tillhandahålla handlingar, varuprover och liknande, som behövs för tillsynen. Följer en näringsidkare inte en anmaning enligt första stycket, får tillsyns- myndigheten förelägga honom att fullgöra sin skyldighet vid vite. För varuprover och liknande, som tillhandahålls enligt första stycket, har näringsidkaren rätt till ersättning av tillsynsmyndigheten, om det finns särskilda skäl. Föreskrifter om skyldighet för den som skall tillhandahålla varuprover och liknande enligt första stycket att ersätta tillsynsmyndigheten kostnader för provtagning och undersökning av prov får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. 25 § Talan om utdömande av vite som förelagts av en tillsynsmyndighet eller konsumentombudsmannen förs vid allmän domstol av den som utfärdat föreläggandet. Har vitet förelagts av marknadsdomstolen, förs talan av konsumentombudsmannen. Om vitet förelagts på talan av en sammanslutning som avses i 17 § andra stycket får talan om utdömande föras även av sammanslutningen. Överklagande 26 § Följande beslut enligt denna lag får inte överklagas, 1. beslut av konsumentverket enligt 4 § andra stycket andra meningen, 2. beslut av en tillsynsmyndighet enligt 14, 16 eller 17 §, 3. beslut av konsumentombudsmannen enligt 17 §, 4. beslut av en tillsynsmyndighet eller av konsumentombudsmannen om anmaning enligt 19 § första stycket första meningen eller om vitesföreläggande efter sådan anmaning, 5. beslut av konsumentombudsmannen om informations-, förbuds- eller återkallelseföreläggande enligt 22 §, 6. beslut av konsumentombudsmannen eller av en tillsynsmyndighet enligt 25 §. Beslut av en tillsynsmyndighet eller av konsumentombudsmannen i annan fråga som avses i 19 § eller av en tillsynsmyndighet i en fråga som avses i 24 § första tredje styckena överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller beslut av en tillsynsmyndighet enligt föreskrifter som avses i 24 § fjärde stycket. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:1715). Övergångsbestämmelsesr 1988:1604 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. 2. Ett åläggande enligt 7--9 § eller 12 § tredje stycket får meddelas en näringsidkare endast om han efter ikraftträdandet överlåtit sådana varor eller utfört sådana tjänster som åläggandet kan avse. 3. Har ett förbudsföreläggande eller ett informationsföreläggande som rör produktsäkerhet meddelats enligt marknadsföringslagen (1975:1418) före ikraftträdandet, och har den i föreläggandet utsatta tidsfristen för godkännande inte gått ut, får ett godkännande lämnas inom den angivna tidsfristen. Förläggandet får i så fall samma verkan som motsvarande före- läggande enligt 22 § i denna lag. 1995:1715 Denna lag träder i kraft den 1 maj 1996 men tillämpas inte i de fall där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan. 1996:334 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Lagen gäller inte i fråga om varor som har tillhandahållits i offentlig verksamhet före ikraftträdandet.