Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får avdrag göras enligt denna lag för belopp som har avsatts till skatteutjämningsreserv av 1. svenska aktiebolag, 2. svenska ekonomiska föreningar, 3. svenska sparbanker och sparbankernas säkerhetskassa, 4. svenska ömsesidiga skadeförsäkringsföretag, 5. sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall erlägga skatt för inkomst, 6. utländska juridiska personer, 7. fysiska personer och dödsbon. Sådana företag som avses i 2 § 7 mom. och 10 mom. samt 7 § 4 mom. och 8 mom. andra stycket lagen om statlig inkomstskatt är inte berättigade till avdrag. Detsamma gäller i fråga om dödsbon som behandlas som handelsbolag. Att särskilda regler gäller i fråga om handelsbolag framgår av 11 §. Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbok- föringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Avdraget skall återföras till beskattning närmast följande beskattningsår. Lag (1993:946). 2 § Avsättning till skatteutjämningsreserv beräknas på kapitalunderlag, löneunderlag och inkomstunderlag. 3 § Kapitalunderlaget för juridiska personer som avses i 1 § första stycket 1--6 är skillnaden vid beskattningsårets utgång mellan tillgångar och skulder. Vid beräkning av underlaget anses beskattningsårets ink omstskatt utgöra 30 procent av den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten före återföring av föregående års avsät tning till skatteutjämningsreserv, avdrag för årets avsättning till skatteutjämningsreserv, avdrag enligt lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning och avdrag enligt 2 § 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för utdelning på andra inbetalda insatser än förlagsinsatser. I den beräknade inkomsten ingår inte heller intäkt enligt 12 § fjärde stycket och intäkt enligt punkt 4 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370). Som tillgång räknas inte 1. aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska ekonomiska föreningar som i nte utgör lager om företagets röstetal för aktierna eller andelarna är så stort som anges i 7 § 8 mom. tredje stycket a lagen om sta tlig inkomstskatt eller om företaget är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktierna eller andelarna enligt tredje stycket b nämnda moment, 2. andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom. nämnda lag än aktier eller andelar o m den underliggande egendomen är aktie eller andel i svenskt företag och innehavet av tillgångarna betingas av näringsverksamhet som bedrivs av företaget eller av annan som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå fö retaget nära, 3. en fordran på ett företag i intressegemenskap i den mån det andra företagets kapitalunderlag inte har reducerats med motsvarande belopp vid samma års taxering. Som skuld räknas även 1. en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid inkomsttaxe ringen, 2. insatskapital i en ekonomisk förening i form av förlagsinsatser, 3. belopp som har avsatts till ersättningsfond, 4. kapitalunderlag hos ett företag i intressegemenskap i den utsträckning som an ges i 12 § tredje stycket. Som skuld räknas inte belopp som har avsatts till skatteutjämningsreserv. Som sk uld räknas inte heller i fråga om skadeförsäkringsföretag belopp som har avsatts till regleringsfond för trafikförsäkring eller utjämningsfond. Lag (1992:704). 4 § Kapitalunderlaget för fysiska personer och dödsbon är skillnaden vid beskattningsårets ingång mellan tillgångar och skulder i förvärvskällan. Som tillgång räknas inte egendom som avses i 27 § 1 mom., 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida inte vederlag eller realisationsvinst vid avyttring utgör intäkt av näringsverksamhet. Som skuld räknas även 1. en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid inkomsttaxeringen, 2. belopp som har avsatts till ersättningsfond. Som skuld räknas inte 1. lån för anskaffande av tillgångar som enligt andra stycket inte räknas in i kapitalunderlaget, 2. belopp som har avsatts till skatteutjämningsreserv. Statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, kommunal inkomstskatt, egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, särskild löneskatt enligt 3 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader samt skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) räknas inte som tillgång eller skuld. Lag (1991:1845). 5 § Vid värderingen av tillgångarna hos juridiska personer som avses i 1 § första stycket 1--6 skall 1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna, 2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 och kundfordringar tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen, 3. sådana tillgångar för vilka avdrag medges enligt punkterna 12--14 av anvisnin garna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) tas upp till skattemässiga restvärden, 4. annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till anskaffningsvärdet för mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag, 5. aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska ekonomiska föreningar tas upp till anskaffningsvärden beräknade enligt genomsnittsmetoden och andelar i utländska juridiska personer till 65 procent därav, 6. andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt än aktier och andelar tas upp till anskaffningsvärden beräknade enligt genomsnittsmetoden eller, om den underliggande egendomen är andel i utländsk juridisk person, till 65 procent därav, 7. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen, 8. andra tillgångar än som avses i punkterna 1--7 tas upp till anskaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag. Vid tillämpning av första stycket 4 får fastighet som förvärvats före utgången av år 1990 i stället anses förvärvad den 1 januari 1991. Anskaffningsvärdet vid denna tidpunkt anses motsvara viss del av det för år 1991 gällande taxeringsvärdet minskat med vid 1982--1991 års taxering ar medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag om avdragen för år räknat uppgått till sammanlagt minst 10 procent av nämnda värde. Med del av taxeringsvärdet avses i fråga om 1. småhusenheter 70 procent av taxeringsvärdet, 2. hyreshusenheter 60 procent av taxeringsvärdet, 3. industrienheter 75 procent av taxeringsvärdet, 4. lantbruksenheter 100 procent av taxeringsvärdet. Värdet enligt andra stycket skall i skälig mån jämkas om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar vid beskattningsårets ingång inte överstiger 75 procent av detta värde. Jämförelsen skall avse marknadsvärdet på den egendom som omfattas av värderingen enligt andra stycket. Vid tillämpning av första och andra styckena avses med värdeminskningsavdrag också belopp varmed ersättningsfond e. d. tagits i anspråk. Lag (1992:1345). 6 § Vid värderingen av tillgångarna hos fysiska personer och dödsbon tillämpas 5 § med de undantag som anges nedan. Fastighet, som inte utgör omsättningstillgång, tas upp till 70 procent av det värde som anges i 5 § första stycket 4 eller till 70 procent av den del av det värde som anges i andra stycket, dock att fastighet som avses i andra stycket 4 tas upp till 70 procent av det värde som anges i andra stycket och som inte avser den del av det för år 1991 gällande taxeringsvärdet som utgör bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde för sådan privatbostadsfastighet som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370). Tillgångar som avses i 26 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till 70 procent av anskaffningsvärdet om det inte är fråga om sådana tillgångar som avses i 5 § första stycket 2. Medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto tas upp till halva beloppet. Lag (1990:1446). 7 § Löneunderlaget är summan av de belopp som under beskattningsåret har erlagts som lön till arbetstagare i förvärvskällan. Med lön avses sådana ersättningar i pengar som anges i 2 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter. Hänsyn tas dock inte till lön till arbetstagare för vilken avgiftsskyldighet enligt 2 kap. 4 § första stycket 1 nämnda lag inte föreligger och inte heller till ersättning till arbetstagare, som varit bosatt utomlands och utfört arbete utom riket, såvida ersättningen avser arbete som utförts för annans räkning utan att anställning förelegat. 8 § Inkomstunderlaget är den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före avdrag för underskott från föregående år, avdrag för avgift för pensionsförsäkring och för inbetalning på pensionssparkonto enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370), avdrag för särskild löneskatt enligt 3 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, avdrag för uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto, avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och avdrag för årets avsättning till skatteutjämningsreserv beräknad på inkomstunderlaget. Intäkt enligt punkt 16 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen ingår inte i underlaget. Lag (1993:946). 9 § Juridiska personer som avses i 1 § första stycket 1--6 får avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv på antingen kapitalunderlaget eller löneunderlaget med den begränsning som följer av 12 §. Avdrag för avsättning på kapitalunderlaget får uppgå till högst 30 procent av underlaget. Avdrag för avsättning på löneunderlaget får uppgå till högst 15 procent av underlaget. Lag (1990:1446). 10 § Fysiska personer och dödsbon får i en och samma förvärvskälla avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv på antingen kapitalunderlaget och inkomstunderlaget eller löneunderlaget. Avdrag för avsättning på kapitalunderlaget får uppgå till högst 30 procent av detta underlag. Avdrag för avsättning på löneunderlaget får uppgå till högst 15 procent av detta underlag. Avdrag för avsättning på inkomstunderlaget får uppgå till högst 20 procent av detta underlag. Vid 1994 års taxering får avdraget uppgå till högst 25 procent. Lag (1993:114). 11 § I fråga om handelsbolag beräknas avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv för bolaget. Avdrag medges inte om mer än tio procent av bolagets egna kapital eller mer än tio procent av bolagets inkomst belöper på personer som inte är berättigade till avdrag enligt 1 §. I övriga fall skall a) avdraget beräknas med tillämpning av 3, 5, 7 och 9 §§ om ingen del av bolagets inkomst beskattas hos personer som är berättigade till avdrag enligt 1 § första stycket 7, b) avdraget beräknas med tillämpning av 4, 6, 7, 8 och 10 §§ om ingen del av bolagets inkomst beskattas hos personer som är berättigade till avdrag enligt 1 § första stycket 1--6, c) avdraget begränsas till det lägsta av de maximala avdragsbeloppen enligt a och b om bolagets inkomst beskattas såväl hos personer som är berättigade till avdrag enligt 1 § första stycket 1--6 som hos personer som är berättigade till avdrag enligt 1 § första stycket 7. Vid tillämpning av tredje stycket räknas delägares kapitalbehållning i bolaget som skuld i den mån behållningen ingår i delägarens kapitalunderlag. Bedriver bolaget flera verksamheter beräknas ett gemensamt kapitalunderlag, ett gemensamt löneunderlag och ett gemensamt inkomstunderlag för bolaget. I fråga om varje verksamhet i bolaget får avdrag inte göras med större belopp än som belöper på verksamheten. Lag (1990:1446). 12 § Bestämmelserna i andra--femte styckena gäller för företag i intressegemenskap om något av företagen yrkat avdrag enligt 9 § för avsättning på kapitalunderlaget. Intressegemenskap anses råda mellan juridiska personer som vid utgången av året före taxeringsåret är moder- och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. I en intressegemenskap kan ingå sådana företag som avses i 1 § första stycket 1--6 och är berättigade till avdrag, handelsbolag och sådana företag som avses i 7 § 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Övriga företag i intressegemenskapen får inte avdrag för avsättning på löneunderlaget. I fråga om handelsbolag gäller att avdrag för avsättning får beräknas på kapitalunderlaget och i förekommande fall även på inkomstunderlaget. För varje företag i intressegemenskapen beräknas ett kapitalunderlag. Är två eller flera företag i intressegemenskap och innehar ett av företagen andelar i en utländsk juridisk person som i sin tur -- direkt eller indirekt -- innehar aktier eller andelar i det andra eller de andra företagen gäller följande. Vid beräkning av kapitalunderlaget i det förstnämnda företaget tas som skuld upp ett belopp motsvarande 65 procent av kapitalunderlaget i det andra företaget eller av summan av kapitalunderlagen i de andra företagen. Som skuld tas dock inte upp större belopp än 65 procent av värdet av andelarna i den utländska juridiska personen. Om särskilda skäl föreligger får skulden jämkas till ett lägre belopp. Med aktier och andelar likställs andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning om den utländska juridiska personen bedriver verksamhet från fast driftställe här i riket eller har bestämmande inflytande över annan utländsk juridisk person som bedriver sådan verksamhet. För företag med negativt kapitalunderlag beräknas en intäkt motsvarande 23 procent av underlaget multiplicerat med en räntesats som svarar mot statslåneräntan vid beskattningsårets utgång med tillägg av fem procentenheter. Någon intäkt beräknas inte i den mån det negativa underlaget täcks genom att ett positivt kapitalunderlag överförts från ett annat företag om såväl givare som mottagare redovisar överföringen öppet vid samma års taxering. Om företagens sammantagna kapitalunderlag (summan av de positiva och de negativa underlagen) är negativt får ett motsvarande belopp vid tillämpning av detta stycke behandlas som ett positivt underlag hos det företag som har det högsta negativa underlaget. I fråga om handelsbolag tillämpas 3 §, 5 § och 11 § fjärde stycket vid beräkningen av kapitalunderlag enligt fjärde stycket. Är kapitalunderlaget negativt beräknas en intäkt för de företag som beskattas för handelsbolagets inkomst. Som intäkt tas för vart och ett av företagen upp ett belopp motsvarande intäkten enligt fjärde stycket multiplicerad med företagets andel av handelsbolagets inkomst. Lag (1990:1446). 13 § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får skatteutjämningsreserv övertas. 14 § Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. 15 § Juridiska personer som avses i 1 § första stycket 1--6 och som yrkar avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv skall i självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för att beräkna underlag på vilket avsättning beräknas. Juridiska personer som enligt 1 § första stycket 1--6 har rätt till avdrag för avsättning och företag som avses i 7 § 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall i sina självdeklarationer lämna uppgifter som kan läggas till grund för en prövning av om det råder intressegemenskap med annat eller andra företag. Motsvarande gäller i fråga om handelsbolag. Lag (1990:1446). 16 § Fysiska personer och dödsbon skall i självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för att beräkna kapitalunderlaget samt de underlag på vilka avsättning beräknats. Övergångsbestämmerlser 1990:654 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. 2. Vid beräkning av kapitalunderlaget enligt 3 och 4 §§ räknas som skuld avsättningar som gjorts enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond, lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv, lagen (1954:40) om särskild fartygsfond, lagen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning, lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond, lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet, lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto, lagen (1981:296) om eldsvådefonder, lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto och lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto. 3. Vid värdering av tillgångar enligt 6 § tas medel på uppfinnarkonto upp till halva beloppet. 4. Vid beräkning av kapitalunderlaget för sådana juridiska personer som avses i 1 § första stycket 1--6 skall vid 1992 års taxering eller, om företaget inte skall taxeras detta år, vid 1993 års taxering, 15 procent av sådana obeskattade reserver som avses i 1 § lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver räknas som skuld. Vid följande års taxeringar skall 30 procent av det uppskovsbelopp som vid beskattningsårets ingång ännu inte återförts till beskattning räknas som skuld. Har uppskovsbelopp övertagits skall även 30 procent av detta belopp räknas som skuld. Däremot skall uppskovsbelopp vid beskattningsårets utgång inte räknas som skuld. Beräkning av beskattningsårets inkomstskatt enligt 3 § första stycket andra meningen sker utan hänsyn till dels återföring av sådana obeskattade reserver som avses i första stycket denna punkt, dels den del av det uppskovsbelopp som enligt 5 § lagen om återföring av obeskattade reserver tas upp till beskattning. Lag (1991:844). 5. Vid beräkning av kapitalunderlaget för fysiska personer och dödsbon skall vid 1992 års taxering eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras detta år, vid 1993 års taxering, 25 procent av sådana obeskattade reserver som avses i 1 § lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver räknas som skuld. Vid följande års taxeringar skall 50 procent av det uppskovsbelopp som vid beskattningsårets ingång ännu inte återförts till beskattning räknas som skuld. Däremot skall uppskovsbelopp vid beskattningsårets utgång inte räknas som skuld. 6. Vid beräkning av kapitalunderlaget för fysiska personer och dödsbon gäller följande. Vid 1994--1999 års taxeringar skall som kapitalunderlag anses den skattskyldiges kapitalunderlag enligt 4 § med tillägg för en övergångspost. Övergångsposten är ett belopp motsvarande den skattskyldiges negativa kapitalunderlag vid 1994 års taxering eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras detta år, vid 1995 års taxering, till den del detta negativa underlag överstiger fribeloppet enligt punkt 16 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Har den skattskyldige flera förvärvskällor skall vid tillämpning av första stycket övergångsposten bestämmas med ledning av förvärvskällornas sammanlagda kapitalunderlag. Är det sammanlagda kapitalunderlaget negativt skall det fördelas mellan förvärvskällorna med negativt kapitalunderlag i förhållande till deras andel av det sammanlagda kapitalunderlaget i dessa förvärvskällor. Det sålunda beräknade negativa underlaget utgör förvärvskällans övergångspost till den del beloppet överstiger det till förvärvskällan hänförliga fribeloppet. Vid beräkning av kapitalunderlaget vid 1994 års taxering eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras detta år, vid 1995 års taxering, skall fastigheter som inte utgör omsättningstillgångar tas upp till det högsta av de värden som följer av 6 § andra stycket. Bestämmelserna i första--tredje styckena gäller inte vid tillämpning av 11 §. Lag (1992:1345). 7. Vid tillämpning av 4 § andra stycket vid 1992 års taxering inräknas i kapitalunderlaget för ett handelsbolag inte tillgångar som avses i punkt 22 av övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) såvida tillgångarna avyttrats före utgången av år 1991. 8. Vid beräkning av kapitalunderlaget för skadeförsäkringsföretag skall vid 1992, 1993 och 1994 års taxeringar säkerhetsreserv räknas som skuld endast till den del reserven överstiger 70 procent av säkerhetsreserven i bokslut till ledning för 1991 års taxering. Lag (1993:1565). 1991:694 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. 1992:704 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången i fråga om 3 § vid 1992 års taxering och i övrigt vid 1994 års taxering. 1992:1345 Denna lag träder i kraft den 31 december 1992 och tillämpas första gången vid 1993 års taxering. Äldre bestämmelser i 5 § första stycket 5 och 6 tillämpas dock vid 1993 års taxering i fråga om skattskyldiga vars räkenskapsår avslutats före ikraftträdandet. 1993:946 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet. Lag (1993:946). 1993:1540 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 varvid lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv skall upphöra att gälla. Den upphävda lagen skall dock alltjämt tillämpas vid 1992--1994 års taxeringar utom såvitt gäller punkt 6 av övergångsbestämmelserna till den upphävda lagen.