Post 6515 av 10932 träffar
SFS-nummer ·
1989:773 ·
Visa register
Förordning (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen
Departement: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 1989-09-07
Omtryck: SFS 2002:1051
Ändring införd: t.o.m. SFS 2014:440
Övrigt: Rättelseblad 2007:1146 har iakttagits.
Ikraft: 1989-10-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2014:1102
Upphävd: 2015-01-01
Uppgifter
Allmänna uppgifter
1 § Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för
polisväsendet. Den skall verka för planmässighet, samordning
och rationalisering inom polisväsendet vilket framgår av 7 §
första stycket polislagen (1984:387).
Till Rikspolisstyrelsen hör Säkerhetspolisen,
Rikskriminalpolisen och Polishögskolan.
Rikspolisstyrelsen är chefsmyndighet för Statens
kriminaltekniska laboratorium.
Närmare bestämmelser om Säkerhetspolisen finns i förordningen
(2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen och Statens
kriminaltekniska laboratorium i förordningen (1978:677) med
instruktion för Statens kriminaltekniska laboratorium.
Förordning (2002:1051).
1 a § Har upphävts genom förordning (2007:1146).
2 § Utöver vad som följer av polislagen (1984:387),
polisförordningen (1998:1558), polisutbildningsförordningen
(1999:740) eller av andra föreskrifter ska Rikspolisstyrelsen
särskilt
1. verka för ett förtroendefullt förhållande mellan Polisen
och allmänheten,
2. utveckla och precisera de mål och riktlinjer som riksdagen
och regeringen lägger fast för polisverksamheten samt
förmedla detta till polisorganisationen,
3. utarbeta planer för Polisens beredskapsplanläggning,
4. föra centrala polisregister, och
5. organisera en nationell insatsstyrka med huvuduppgift att
bekämpa terroraktioner i landet.
Rikspolisstyrelsen ska även
1. upprätthålla funktionen att vara
a) nationell enhet för den internationella
kriminalpolisorganisationen (Interpol) och för den europeiska
polisbyrån (Europol),
b) nationell kontaktpunkt för Schengens informationssystem
(SIS) genom Sirenekontoret och ansvarig för den nationella
delen av SIS samt för utbyte av tilläggsinformation enligt 12 §
lagen (2000:344) om Schengens informationssystem,
c) sådan centralbyrå när det gäller penningförfalskning som
föreskrivs i den internationella konventionen för bekämpande
av penningförfalskning av den 20 april 1929 (SÖ 2001:6),
d) kontaktpunkt i brådskande fall för framställningar enligt
rådets rambeslut 2006/960/RIF av den 18 december 2006 om
förenklat informations- och underrättelseutbyte mellan de
brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens
medlemsstater,
e) nationellt kontor för återvinning av tillgångar enligt
rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om
samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av
tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning
eller annan egendom som härrör från brott,
f) nationell kontaktpunkt för den europeiska byrån för
förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska
unionens yttre gränser (Frontex),
g) nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter
enligt rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett
fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för
bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet
(Prümrådsbeslutet), utom när det gäller att automatiskt
besvara förfrågningar till vägtrafikregistret från utländska
kontaktställen,
h) nationell kontaktpunkt enligt Förenta nationernas
resolution 55/255, antagen den 31 maj 2001 av
generalförsamlingen, tilläggsprotokoll mot olaglig
tillverkning av och handel med skjutvapen, deras delar och
komponenter och ammunition till Förenta nationernas
konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet,
i) centralmyndighet vid sådant utbyte av uppgifter ur
kriminalregister som avses i rådets rambeslut 2009/315/RIF av
den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas
utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas
innehåll,
j) nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter
enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/82/EU av
den 25 oktober 2011 om underlättande av ett
gränsöverskridande informationsutbyte om
trafiksäkerhetsrelaterade brott (CBE-direktivet), utom när
det gäller att automatiskt besvara förfrågningar till
vägtrafikregistret från utländska kontaktställen,
k) nationell samordningscentral för informationsutbyte och
samarbete enligt Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 1052/2013 av den 22 oktober 2013 om inrättande av ett
europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur),
l) nationell kontaktpunkt för att skicka och ta emot sådan
information som avses i artikel 7 i Förenta nationernas
konvention den 13 april 2005 för bekämpande av nukleär
terrorism, och
m) nationell kontaktpunkt för att ta emot och besvara
framställningar om hjälp enligt artikel 8bis 4 i Förenta
nationernas konvention den 10 mars 1988 för bekämpande av
brott mot sjöfartens säkerhet med dess protokoll den 14
oktober 2005,
2. organisera en styrka inom Polisen för tjänstgöring
utomlands i fredsfrämjande verksamhet (Polisens
utlandsstyrka) i samarbete med Försvarsmakten och andra
berörda myndigheter,
3. upprätthålla de förbindelser som behövs med utländska
brottsbekämpande myndigheter, utländska
gränskontrollmyndigheter och internationella organ,
4. i samråd med den nationella OPC-koordinatorn delta i
arbetet i den operativa kommittén (OPC), som är en del av
Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i
Östersjöområdet,
5. biträda Regeringskansliet i det internationella arbetet på
polisområdet,
6. svara för organisation och samordning av verksamhet för
eftersök av trafikskadat vilt,
7. ta emot och vidarebefordra framställningar från enskilda
om rätt till information m.m. om Europols
personuppgiftsbehandling enligt artikel 30 i rådets beslut av
den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån
(Europol),
8. ansvara för polisens bombskyddsverksamhet, och
9. i enlighet med artikel 14.2 i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om
minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare
för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt,
a) identifiera risksektorer,
b) samla in och sammanställa uppgifter om de inspektioner som
utförs, och
c) därutöver årligen informera Regeringskansliet om antalet
genomförda inspektioner.
Rikspolisstyrelsen får ingå överenskommelse om samarbete med
en utländsk brottsbekämpande myndighet eller utländsk
gränskontrollmyndighet i stater som är medlemmar i Europeiska
unionen eller som har slutit avtal enligt konventionen om
tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om
samarbete med konventionsländerna. Detta gäller dock inte om
överenskommelsen kräver riksdagens eller Utrikesnämndens
medverkan. Innan en sådan överenskommelse ingås ska
Regeringskansliet (Justitiedepartementet) underrättas.
Förordning (2014:440).
Tillsynsuppgifter
2 a § Av 7 § polislagen (1984:387) följer att
Rikspolisstyrelsen har tillsyn över Polisen.
Rikspolisstyrelsen skall i sin tillsynsverksamhet särskilt
beakta
1. att polisverksamheten bedrivs i överensstämmelse med de
prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen har
lagt fast för den,
2. att polisverksamheten bedrivs effektivt och uppfyller
rättssäkerhetens krav, och
3. att förvaltningen inom Polisen fungerar väl.
Rikspolisstyrelsen skall följa upp och analysera
polisverksamheten. Om verksamheten inte når upp till de krav
som anges i andra stycket skall Rikspolisstyrelsen genom
påpekanden och uppmaningar eller på annat sätt verka för en
förbättring. Vid behov skall Rikspolisstyrelsen anmäla
förhållandet till regeringen. Förordning (2002:1051).
2 b § Har upphävts genom förordning (1998:1564).
Samordningsuppgifter
3 § Rikspolisstyrelsen svarar för samordningen av
1. Polisens kriminalunderrättelseverksamhet,
2. Polisens personkontroll vid gränser mot länder som inte har
tillträtt eller anslutit sig till konventionen om tillämpning
av Schengenavtalet av den 14 juni 1985, som har slutit avtal om
samarbete enligt konventionen med dessa stater eller med
Europeiska unionens råd, eller som efter beslut av Europeiska
unionen tillämpar de av konventionens bestämmelser som avser
den fria rörligheten för personer och Polisens åtgärder mot
brottslighet i samband med otillåten inresa eller vistelse i
landet,
3. Polisens planering för sådana särskilda händelser där
intresset av samordnade insatser är särskilt framträdande,
4. de statliga myndigheternas medverkan i ambulans- och
räddningsflygtjänsten samt fjällräddningstjänsten,
5. Polisens beredskap för åtgärder vid incidenter i
informationstekniska system (IT-incidenter),
6. Polisens verksamhet som bedrivs med stöd av lagen
(2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i
brottsutredningar, och
7. Polisens användning av kvalificerade skyddsidentiteter
enligt lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter.
Förordning (2006:1078).
Polisledning vid brott mot rikets säkerhet m.m.
4 § Rikspolisstyrelsen leder polisverksamhet för att förebygga
och avslöja brott mot rikets säkerhet.
Rikspolisstyrelsen leder också, även om verksamheten inte avser
att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet,
polisverksamhet när det gäller
1. terrorismbekämpning,
2. bevaknings- och säkerhetsarbete som avser den centrala
statsledningen eller som har samband med statsbesök och
liknande händelser samt
3. annat personskydd i den utsträckning styrelsen bestämmer.
Inom Rikspolisstyrelsen bedrivs den polisverksamhet som anges i
första och andra styckena vid Säkerhetspolisen. Av förordningen
(2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen framgår i
vilken utsträckning Säkerhetspolisen ansvarar för uppgifter som
skall utföras av Rikspolisstyrelsen. Förordning (2002:1051).
5 a § Har upphävts genom förordning (1999:83).
5 b § Har upphävts genom förordning (2002:1051).
Annan polisledning
5 § Rikspolisstyrelsen leder polisverksamhet som avses i
förordningen (2010:1031) om handläggning av ärenden om brott
av anställda inom polisen m.m.
Rikspolisstyrelsen får biträda en polismyndighet vid
utredning i ärenden enligt 14 § lagen (1994:260) om offentlig
anställning och 7 eller 18 § lagen (1982:80) om
anställningsskydd som gäller anställda inom polisen.
Förordning (2010:1032).
6 § Rikspolisstyrelsen får utöver vad som följer av 4 och 5 §§
leda polisverksamhet som
1. bedrivs med hjälp av flyg,
2. avser spaning mot och, om det finns särskilda skäl för det,
utredning av narkotikabrottslighet, ekonomisk brottslighet och
annan brottslighet, om brottsligheten är av särskilt grov
beskaffenhet och har riksomfattande karaktär eller
internationell anknytning,
3. avser spaning mot och utredning av brottslighet som riktar
sig mot postbefordringsföretag, om spaningen eller utredningen
kräver särskild kännedom om postbefordringsföretagets rutiner
vid postbefordran,
4. avser bearbetning i spanings- och utredningssyfte av sådan
information om brottslighet som finns tillgänglig hos
styrelsen,
5. föranleds av transporter av kärnämne eller kärnavfall och,
om det finns särskilda skäl för det, transporter av annat
slag,
6. avser spaning efter intagna i kriminalvårdsanstalt som
avvikit från verkställigheten av straff för sådan brottslighet
som avses i 2, om det finns särskilda skäl för det,
7. faller inom Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde och som
avser åtgärder i Ekobrottsmyndighetens verksamhet som enligt
lag eller annan författning endast får utföras av anställda
inom Polisen,
8. bedrivs av den nationella insatsstyrkan utom när styrkan
utgör polisförstärkning hos en lokal polismyndighet,
9. föranleds av händelser utomlands där kravet på nationell
enhetlighet är särskilt framträdande,
10. bedrivs med hjälp av automatisk trafiksäkerhetskontroll
(ATK),
11. innefattar stöd från Försvarsmakten enligt lagen (2006:343)
om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning
och inte leds av Säkerhetspolisen, och
12. avser spaning mot och utredning av brotten tagande av muta,
givande av muta, grovt tagande av muta, grovt givande av muta,
handel med inflytande och vårdslös finansiering av mutbrott
enligt 10 kap. 5 a–5 e §§ brottsbalken samt, vid sådan spaning
eller utredning, brott som har samband med dessa.
Förordning (2012:304).
Samarbete med polismyndigheter
7 § Rikskriminalpolisen skall samarbeta med Säkerhetspolisen
och med Polisen i övrigt i den utsträckning som behövs för att
verksamheten skall kunna bedrivas effektivt.
Rikskriminalpolisen skall därvid fortlöpande lämna upplysningar
till Säkerhetspolisen och de berörda polismyndigheterna om
förhållanden som har betydelse för deras verksamhet. Förordning
(2002:1051).
7 a § Har upphävts genom förordning (2002:1051).
7 b § Rikskriminalpolisen skall hålla länspolismästaren
underrättad om sådan polisverksamhet inom polisdistriktet som
den bedriver. Förordning (2002:1051).
Polisförstärkning
8 § Rikspolisstyrelsen får tillkalla anställda från
polismyndigheterna för verksamhet som bedrivs vid styrelsen
eller Ekobrottsmyndigheten.
Rikspolisstyrelsen får, om det är befogat med hänsyn till
arbetsuppgiften, besluta att för verksamhet som bedrivs vid
styrelsen och vid Ekobrottsmyndigheten, för bestämd tid eller
tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt, anställa
polismän som har en anställning tills vidare vid en
polismyndighet.
Rikspolisstyrelsen får föreskriva att en polismyndighet i den
utsträckning som det behövs skall biträda Ekobrottsmyndigheten
med utredning av ekonomisk brottslighet. Förordning
(2002:1051).
9 § Om en polismyndighet begär det, skall Rikspolisstyrelsen i
mån av tillgång till resurser lämna förstärkning vid spaning
eller utredning som leds av polismyndigheten. Förordning
(1998:1564).
9 a § Begär en polismyndighet biträde av den nationella
insatsstyrkan eller en del av styrkan, skall Rikspolisstyrelsen
lämna sådan förstärkning, om det är lämpligt och kan ske med
hänsyn till styrkans huvuduppgift. Förordning (2002:1051).
10 § Behövs polisförstärkning från ett polisdistrikt till ett
annat och kan de polismyndigheter som berörs inte enas i
frågan, får Rikspolisstyrelsen besluta i saken.
Vid särskilda händelser får Rikspolisstyrelsen på begäran av en
polismyndighet besluta om polisförstärkning från ett eller
flera polisdistrikt till andra polisdistrikt. Förordning
(1998:1564).
10 a § Har upphävts genom förordning (1999:788).
10 b § Har upphävts genom förordning (2012:485).
11 § Har upphävts genom förordning (1996:55).
Föreskriftsrätt m.m.
12 § Rikspolisstyrelsen får besluta om allmänna råd om
polisverksamheten i den utsträckning som detta behövs för att
uppnå planmässighet, samordning och rationalisering av Polisens
arbete. Förordning (2002:1051).
13 § Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter om
1. ekonomiadministrativa och personaladministrativa rutiner
inom Polisen,
2. förbindelsetjänsten och larmrutinerna inom Polisen,
3. beväpning och övrig personlig utrustning för poliser och
annan personal inom Polisen,
4. sådan utrustning som används i polisverksamheten,
5. säkerheten i samband med automatisk databehandling inom
Polisen,
6. gemensamma informationssystem för Polisen,
7. Polisens beredskapsplanläggning och försvarsutbildning,
8. polismyndigheternas samarbete med utländska brottsbekämpande
myndigheter och internationella organ,
9. rekryteringsverksamheten inom Polisen,
10. polisverksamhet som hör till Säkerhetspolisens område, och
11. polisverksamhet som faller inom Ekobrottsmyndighetens
område.
Föreskrifter får endast meddelas för att tillgodose behovet av
enhetlighet inom Polisen. Om enhetlighet kan uppnås genom
allmänna råd eller på något annat, mindre ingripande sätt,
skall den vägen väljas. Förordning (2002:1051).
13 a § Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka
uppgifter som får ges till den nationella insatsstyrkan eller
en del av styrkan när den ställts till en polismyndighets
förfogande som polisförstärkning. Förordning (2002:1051).
13 b § Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter för
planering och uppföljning inom Polisen. Föreskrifter som berör
åklagarväsendet eller Kustbevakningen skall utfärdas efter
samråd med Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten
respektive Kustbevakningen. Förordning (2004:1290).
13 c § Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter om
användningen av de medel som tilldelas polismyndigheterna för
att säkerställa att polisverksamheten inriktas på de mål som
riksdagen och regeringen angett. Förordning (2002:1051).
13 d § Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter
1. för tillämpningen av 4 kap. 6, 12 och 14 a §§
polisförordningen (1998:1558),
2. för tillämpningen av förordningen (2010:1031) om
handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen
m.m., efter att ha hört Åklagarmyndigheten,
3. om rapporteftergift enligt 9 § polislagen (1984:387),
4. om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon
enligt 10 § 5 polislagen, för Tullverket eller
Kustbevakningen i samråd med respektive myndighet,
5. om dokumentation enligt 27 och 28 §§ polislagen, och
6. om i vilken verksamhet inom Polisen som användning av
kvalificerade skyddsidentiteter enligt lagen (2006:939) om
kvalificerade skyddsidentiteter får förekomma, om
organisationen och samordningen av användandet av
kvalificerade skyddsidentiteter samt om användandet i övrigt
av kvalificerade skyddsidentiteter inom Polisen.
Förordning (2010:1032).
13 e § Rikspolisstyrelsen får meddela de föreskrifter som
behövs för att uppnå nationell enhetlighet i verksamheten när
ett sådant krav är särskilt framträdande. Förordning
(2002:1051).
13 f § Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter om
polismyndigheternas medverkan vid eftersök av trafikskadat
vilt. Förordning (2006:1303).
14 § Rikspolisstyrelsen får besluta om utformningen av
polismyndigheternas kriminalunderrättelseverksamhet. Förordning
(2002:1051).
Rätt att ta ut avgift
14 a § Rikspolisstyrelsen får ta ut avgift för inträde till det
museum som drivs av styrelsen och inom ramen för full
kostnadstäckning besluta om avgiftens storlek. Avgift får inte
tas ut för besökare som är under 19 år. Förordning (2007:688).
Internrevision
14 b § Rikspolisstyrelsen skall tillämpa
internrevisionsförordningen (2006:1228).
Internrevisionen skall, utöver vad som framgår av 6 §
internrevisionsförordningen, även omfatta den verksamhet som
polismyndigheterna bedriver eller ansvarar för.
Förordning (2007:1146).
Undantag från myndighetsförordningen
15 § Följande bestämmelser i myndighetsförordningen (2007:515)
ska inte tillämpas på Rikspolisstyrelsen:
2 § om myndighetens ledning,
5 § om delegering, och
9-18 §§ om särskilda bestämmelser för enrådighetsmyndigheter,
styrelsemyndigheter och nämndmyndigheter.
Förordning (2007:1146).
15 a § Har upphävts genom förordning (2007:1146).
15 b § Ny beteckning 14 b § genom förordning (2007:1146).
Rikspolisstyrelsens ledning
16 § Rikspolisstyrelsen leds av rikspolischefen.
Förordning (2007:1146).
17 § Har upphävts genom förordning (2002:1051).
17 a § Rikskriminalpolisen leds av rikskriminalchefen.
Förordning (1996:55).
18 § Överdirektören är rikspolischefens ställföreträdare. I
frågor på Säkerhetspolisens eller Rikskriminalpolisens område
är dock säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen
rikspolischefens ställföreträdare. Om säkerhetspolischefen är
förhindrad att inträda som ställföreträdare för
rikspolischefen, är biträdande säkerhetspolischefen
ställföreträdare. Om rikskriminalchefen är förhindrad att
inträda som ställföreträdare för rikspolischefen, är
överdirektören ställföreträdare. Förordning (2002:1051).
Styrelsen
19 § Vid Rikspolisstyrelsen finns en styrelse. Denna består av
högst åtta personer, rikspolischefen medräknad. Vid
handläggning av ärenden på Säkerhetspolisens eller
Rikskriminalpolisens område ingår också säkerhetspolischefen
respektive rikskriminalchefen i styrelsen.
Rikspolischefen är styrelsens ordförande. En av de andra
ledamöterna är vice ordförande, om något annat inte följer av
tredje stycket.
Om rikspolischefen har förhinder när styrelsen ska handlägga
ett ärende på Säkerhetspolisens eller Rikskriminalpolisens
område, inträder säkerhetspolischefen respektive
rikskriminalchefen som ordförande. Förordning (2007:1146).
20 § Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst fyra av
de andra ledamöterna är närvarande. Förordning (1996:731).
21 § Utrikesrådet för politiska frågor vid Utrikesdepartementet
eller den som han eller hon sätter i sitt ställe är sakkunnig i
styrelsen när det gäller utrikespolitiska frågor.
Den som är sakkunnig får vara närvarande och yttra sig i
styrelsen i frågor som gäller polisverksamhet inom
Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens områden. Han eller
hon bör vara närvarande när styrelsen handlägger frågor med
internationell anknytning. Förordning (2002:1051).
Rikspolischefens ansvar och uppgifter
21 a § Rikspolischefen har det ansvar och de uppgifter som
anges i 3, 4 och 6-8 §§ myndighetsförordningen (2007:515).
Rikspolischefen beslutar dock inte i ärenden om
arbetsfördelningen mellan rikspolischefen och styrelsen eller i
ärenden som enligt 22 b § ska avgöras av styrelsen.
Rikspolischefens ansvar enligt 4 § 4 myndighetsförordningen
ska, utöver vad som följer av den bestämmelsen, avse även
polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium.
Förordning (2007:1146).
21 b § Rikspolischefen beslutar även i andra ärenden än sådana
som avses i 3 eller 4 § myndighetsförordningen (2007:515) och
som inte ska avgöras av styrelsen eller av
personalansvarsnämnden. Andra ärenden än sådana som avses i 3
eller 4 § myndighetsförordningen eller som ska avgöras av
styrelsen eller av personalansvarsnämnden får avgöras av någon
annan tjänsteman. Förordning (2007:1146).
21 c § Rikspolischefen får överlåta till chefsjuristen vid
Rikspolisstyrelsen att besluta sådana föreskrifter som inte har
principiell karaktär eller större betydelse eller som ska
beslutas av styrelsen. På Säkerhetspolisens område får sådan
beslutanderätt överlåtas till säkerhetspolischefen.
Förordning (2007:1146).
21 d § Rikspolischefen ansvarar för myndighetens
arbetsgivarpolitik enligt 8 § myndighetsförordningen (2007:515)
och företräder myndigheten som arbetsgivare.
Förordning (2007:1146).
21 e § Rikspolischefen ska hålla styrelsen informerad om
verksamheten. Förordning (2007:1146).
21 f § Innan rikspolischefen avgör viktigare ärenden, ska
styrelsen ges tillfälle att yttra sig.
Om ett ärende är så brådskande att ett yttrande inte hinner
inhämtas, får rikspolischefen ändå avgöra ärendet. Ett sådant
beslut ska anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen.
Förordning (2007:1146).
Styrelsens ansvar och uppgifter
22 § Styrelsen ska pröva om myndighetens verksamhet bedrivs
effektivt och i överensstämmelse med syftet med verksamheten.
Förordning (2007:1146).
22 a § Styrelsen ska biträda rikspolischefen och föreslå honom
eller henne de åtgärder som styrelsen finner motiverade.
Förordning (2007:1146).
22 b § Styrelsen ska besluta om
1. myndighetens årsredovisning, delårsrapport och
budgetunderlag,
2. åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsrapporter
och den redovisning som myndigheten ska lämna till regeringen
enligt 28 § myndighetsförordningen (2007:515),
3. riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen samt
åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och
rekommendationer enligt 10 § internrevisionsförordningen
(2006:1228), och
4. sådana föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner
eller landsting. Förordning (2007:1146).
22 c § Styrelsen ska nära följa verksamheten vid
Säkerhetspolisen, särskilt med avseende på tillämpningen av de
riktlinjer för verksamheten som regeringen meddelar. Styrelsen
ska en gång om året och därutöver när det behövs lämna
regeringen de synpunkter och förslag som granskningen
föranleder. Förordning (2007:1146).
22 d § Styrelsen ska utse en eller flera av sina ledamöter
att särskilt följa utredningar i ärenden som handläggs enligt
3 eller 5 § förordningen (2010:1031) om handläggning av
ärenden om brott av anställda inom polisen m.m.
Förordning (2010:1032).
Organisation
23 § Rikspolisstyrelsen bestämmer sin egen organisation i de
delar den inte är reglerad i denna instruktion eller i
förordningen (2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen.
Förordning (2002:1051).
24 § Vid Rikspolisstyrelsen finns ett etiskt råd.
Myndigheten får använda rådet för etiska överväganden.
Rådet består av högst sju ledamöter. Regeringen utser
ordförande och övriga ledamöter i rådet. Förordning (2004:615).
Personalföreträdare
25 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) ska tillämpas
på Rikspolisstyrelsen. Personalföreträdare får även den vara
som är anställd i den lokala polisorganisationen eller vid
Statens kriminaltekniska laboratorium.
Den som har utsetts att vara personalföreträdare får medverka i
den personalansvarsnämnd som anges i 26 § också när nämnden
behandlar frågor som rör anställda vid Statens kriminaltekniska
laboratorium eller vid den lokala polisorganisationen.
Personalföreträdarna har rätt att närvara och yttra sig vid all
handläggning i styrelsen. Förordning (2007:1146).
Statens ansvarsnämnd
25 a § Bestämmelserna om Statens ansvarsnämnd i 34 § lagen
(1994:260) om offentlig anställning gäller också chefsjuristen
vid verksledningen, informationsdirektören och chefen för en
arbetsenhet vid Rikspolisstyrelsen samt ledamot som företräder
Polisen i personalansvarsnämnden vid Rikspolisstyrelsen.
Förordning (2002:1051).
Personalansvarsnämnden
26 § Vid Rikspolisstyrelsen ska det finnas en
personalansvarsnämnd. Nämnden prövar frågor som anges i 25 §
första stycket myndighetsförordningen (2007:515) för anställda
vid Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium
och den lokala polisorganisationen. Nämnden prövar även sådana
överklaganden som avses i 6-8 §§ polisutbildningsförordningen
(1999:740).
Nämnden består av rikspolischefen, personalföreträdarna,
chefsjuristen vid Rikspolisstyrelsen och de två företrädare för
Polisen som rikspolischefen bestämmer samt två särskilt
förordnade ledamöter. För företrädarna för Polisen kan
ersättare utses. Vid prövning av ärenden som gäller anställda
vid Säkerhetspolisen eller Rikskriminalpolisen ingår också
säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen i nämnden.
Rikspolischefen är ordförande och bestämmer vem som ska vara
vice ordförande.
Nämnden är beslutför när ordföranden och minst fyra andra
ledamöter är närvarande. Förordning (2007:1146).
27 § I ärenden som gäller disciplinansvar, avstängning, avsked
eller uppsägning bestämmer ordföranden om ett förfarande inför
nämnden skall inledas. Ordföranden får avskriva ett ärende, om
det är uppenbart att ärendet inte skall leda till någon åtgärd
från nämndens sida.
Har nämnden beslutat att avstänga någon från arbetet och är det
på grund av ändrade förhållanden uppenbart att beslutet inte
längre bör gälla, får ordföranden ensam besluta i frågan.
Beslut som har fattats enligt denna paragraf skall anmälas vid
nästa sammanträde med nämnden. Förordning (1992:772).
Tjänsteförslagsnämnden
27 a § Tjänsteförslagsnämnden vid Rikspolisstyrelsen
handlägger sådana ärenden där Rikspolisstyrelsen skall lämna
förslag enligt 6 kap. 2-3 §§ polisförordningen (1998:1558).
Nämnden skall också på begäran av Rikspolisstyrelsen ge råd i
anställningsärenden där styrelsen beslutar.
Nämnden består av rikspolischefen, som också är ordförande i
nämnden, och högst nio särskilt förordnade ledamöter. För de
särskilt förordnade ledamöterna kan ersättare utses.
Nämnden är beslutför när ordföranden och minst fyra andra
ledamöter är närvarande. När ärenden av principiell natur eller
annars av större vikt handläggs bör om möjligt samtliga
ledamöter vara närvarande. Förordning (2002:1051).
Ärendenas handläggning
28 § Utöver vad som följer av 20 § myndighetsförordningen
(2007:515) får beslut som innebär ledning av polisverksamhet
fattas utan föredragning. Förordning (2007:1146).
Anställningar och förordnanden
29 § Rikspolischefen anställs genom beslut av regeringen för
en bestämd tid.
Överdirektören och rikskriminalchefen anställs genom beslut av
regeringen. Anställningarna får begränsas till att gälla tills
vidare längst till en viss tidpunkt.
Andra anställningar beslutar Rikspolisstyrelsen om.
Förordning (2010:585).
30 § Har upphävts genom förordning (1998:73).
31 § Andra styrelseledamöter än rikspolischefen,
säkerhetspolischefen och rikskriminalchefen förordnas av
regeringen för en bestämd tid.
Regeringen förordnar vice ordförande i Rikspolisstyrelsens
styrelse.
Regeringen förordnar de ledamöter i personalansvarsnämnden och
tjänsteförslagsnämnden som skall förordnas särskilt. Förordning
(2002:1051).
31 a § Har upphävts genom förordning (2002:1051).
31 b § Har upphävts genom förordning (2002:1051).
32 § Har upphävts genom förordning (2001:998).
Överklagande
33 § Rikspolisstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen,
om något annat inte följer av en annan bestämmelse än 22 a §
förvaltningslagen (1986:223) eller en bestämmelse som hänvisar
till 22 a § förvaltningslagen. Förordning (1998:1037).