Post 5986 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1992:300 ·
Visa register
Kyrkolag (1992:300)
Departement: Kulturdepartementet
Utfärdad: 1992-04-29
Ändring införd: t.o.m. SFS 1998:846
Ikraft: 1992-08-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1998:1592
Upphävd: 2000-01-01 överg.best.
FÖRSTA AVDELNINGEN
Inledning
1 kap. Lagens innehåll
1 § I denna lag finns föreskrifter om
-- Svenska kyrkan som trossamfund (2 kap.),
-- kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan (3 kap.),
-- den kyrkliga indelningen (4--10 kap.),
-- den lokala organisationen (11--22 kap.),
-- den regionala organisationen (23--28 kap.),
-- den centrala organisationen (29--31 kap.),
-- biskops- och prästtjänster (32--36 kap.),
-- kyrkomusiken (37 kap.),
-- den kyrkliga egendomen (38--42 kap.),
-- de kyrkliga valen (43--47 kap.). Lag (1995:1211).
ANDRA AVDELNINGEN
Svenska kyrkan som trossamfund
2 kap. Grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund
Svenska kyrkan som trossamfund
1 § Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund.
Svenska kyrkans demokratiska uppbyggnad
2 § Genom sina församlingar upprätthåller Svenska kyrkan en på demokratisk
grund uppbyggd riksomfattande verksamhet.
Svenska kyrkans församlingar och stiftsmyndigheter ansvarar lokalt och
regionalt för kyrkans verksamhet.
3 § Valda ombud för Svenska kyrkan samlas varje år till kyrkomöte.
Grundläggande föreskrifter om kyrkomötets sammansättning, valen till
kyrkomötet, Svenska kyrkans centralstyrelse samt kyrkomötets uppgifter
och normgivning finns i 29 kap. 1--13 §§.
Svenska kyrkans biskops- och prästtjänster
4 § Bara den som bekänner Svenska kyrkans lära får inneha en biskops- eller
prästtjänst i Svenska kyrkan.
Till en biskopstjänst utnämner regeringen en av de tre som har föreslagits
i den ordning som föreskrivs i 45 kap.
Biskoparnas och domkapitlens tillsynsansvar
5 § Biskoparna och domkapitlen skall se till att den ordning som gäller för
Svenska kyrkan med avseende på Svenska kyrkans lära, böcker, sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar iakttas i församlingarna.
Biskoparna och domkapitlen skall vidare ha tillsyn över hur innehavarna av
det kyrkliga ämbetet förvaltar detta och efterlever sina avgivna
vigningslöften.
TREDJE AVDELNINGEN
Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan
3 kap. Om kyrkotillhörighet
Inledande bestämmelser
1 § Svensk medborgare eller här i landet bosatt utländsk medborgare
får tillhöra Svenska kyrkan.
Svenska kyrkans centralstyrelse får medge att även annan person får
tillhöra Svenska kyrkan. Lag (1995:1211).
Upptagande i kyrkan genom dop
2 § Den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i Svenska
kyrkan. Lag (1995:1211).
Barns upptagande i kyrkan
3 § Ett barn under 18 år skall i annat fall än som avses i 2 § tas
upp i Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare.
Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till upptagandet.
Lag (1995:1211).
Vuxnas upptagande i kyrkan
4 § Den som har fyllt 18 år och som i annat fall än som avses i 2 §
vill inträda i Svenska kyrkan skall efter skriftlig anmälan tas upp i
Svenska kyrkan, om han eller hon
1. är döpt i Svenska kyrkans eller annan evangelisk-luthersk kyrkas
ordning, eller
2. är döpt i någon annan kristen kyrkas ordning och samtidigt med
anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och
lära, eller
3. samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro,
bekännelse och lära som förberedelse för dop. Lag (1995:1211).
Utträde ur kyrkan
5 § Den som tillhör Svenska kyrkan får utträda ur kyrkan genom
anmälan. Anmälan skall göras personligen hos kyrkoherden eller
enskilt genom egenhändigt undertecknad handling som bevittnats av två
personer.
För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets vårdnadshavare.
Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till utträdet.
Lag (1995:1211).
Beslut om kyrkotillhörighet
6 § Frågor om kyrkotillhörighet prövas av kyrkoherden i den
församling där den som ärendet rör är folkbokförd. I fråga om
den som är medlem i en icke-territoriell församling prövas
ärendet i stället av kyrkoherden i den församlingen.
Kyrkoherden får förordna en annan präst i pastoratet att
pröva sådana frågor.
I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas
ärendet av Svenska kyrkans centralstyrelse. Lag (1997:56).
7 § Kyrkotillhörigheten för den som blir upptagen i Svenska kyrkan
gäller från och med
1. dopdagen, eller
2. den dag då meddelande eller anmälan om upptagande kom in till
kyrkoherden. Lag (1995:1211).
8 § Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag då anmälan om
utträde kom in till kyrkoherden. Lag (1995:1211).
Register
9 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra register över alla
som tillhör Svenska kyrkan. Lag (1995:1211).
Meddelande om dop
10 § Den som har förrättat ett dop i Svenska kyrkans ordning skall
genast meddela detta till kyrkoherden i den församling där den döpte
är folkbokförd, om den döpte genom dopet har blivit upptagen i
kyrkan.
I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige
skall meddelandet sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse.
Lag (1995:1211).
Meddelande om kyrkotillhörighet m.m.
11 § Kyrkoherden skall genast meddela Svenska kyrkans
centralstyrelse, när någon som är folkbokförd i församlingen har
tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan. Lag (1995:1211).
12 § Den som har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan skall
genast få ett skriftligt bevis om det. Lag (1995:1211).
13 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall lämna de uppgifter till
skatteförvaltningen som behövs för debitering och uppbörd av
församlingsskatt och framställning av röstlängder. Lag (1995:1211).
Pastoratens ansvar
14 § Pastoratet skall tillhandahålla personal, kontorslokaler,
inventarier, material och det som kyrkoherden i övrigt behöver för
att kunna fullgöra sina uppgifter enligt detta kapitel. Lag (1995:1211).
Överklagande
15 § Kyrkoherdens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos
domkapitlet.
Domkapitlets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Detsamma gäller Svenska kyrkans centralstyrelses beslut enligt detta
kapitel.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (1995:1211).
FJÄRDE AVDELNINGEN
Den kyrkliga indelningen
4 kap. Kyrkliga indelningsenheter m.m.
Inledande föreskrifter
1 § Sverige är indelat i territoriella församlingar, pastorat, kontrakt
och stift.
2 § Inom Svenska kyrkan finns också följande icke-territoriella församlingar,
nämligen
1. Karlskrona amiralitetsförsamling,
2. Göteborgs tyska församling,
3. Tyska S:ta Gertruds församling,
4. Finska församlingen, och
5. Hovförsamlingen.
De församlingar som anges i första stycket 3--5 finns i Stockholm.
Om upptagningsområdet för icke-territoriella församlingar finns
föreskrifter i lagen (1992:288) om medlemskap i icke-territoriella
församlingar.
Den lokala indelningen
3 § Församlingen är den grundläggande lokala enheten inom Svenska
kyrkan. En församling utgör en kyrklig kommun.
4 § Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. Ett pastorat
består av en församling (enförsamlingspastorat) eller flera församlingar
(flerförsamlingspastorat).
Varje icke-territoriell församling utgör ett pastorat.
Den regionala indelningen
5 § Kontraktet är tjänstgöringsområde för en kontraktsprost. Ett kontrakt
består av flera pastorat i ett stift.
6 § Stiftet är regional enhet inom Svenska kyrkan och tjänstgöringsområde
för biskopen.
7 § I Sverige finns tretton stift. Dessa är Uppsala, Linköpings, Skara,
Strängnäs, Västerås, Växjö, Lunds, Göteborgs, Karlstads, Härnösands,
Luleå, Visby och Stockholms stift.
8 § Varje stift omfattar de församlingar som regeringen bestämmer.
Kyrkliga samfälligheter
9 § Kyrkliga samfälligheter bildas av församlingar för vården av
gemensamma ekonomiska angelägenheter. De utgör kyrkliga kommuner.
10 § Om utredningen visar att församlingsindelningen bör ändras, skall
ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering
och de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.
Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas
också till en sådan ändring.
11 § Den myndighet som har hand om utredningen får besluta att kostnaden för
utredningen skall betalas i förskott av sökanden eller av allmänna medel.
Den myndighet som meddelar det slutliga beslutet i ärendet får förordna att
sökanden eller en församling som har fördel av indelningsändringen slutligen
helt eller delvis skall betala utredningskostnaden. I den mån ett sådant
förordnande inte meddelas, skall staten betala utredningskostnaden.
Till utredningskostnaden hör också kostnaden för valnämndens medverkan i
en undersökning om befolkningens inställning till en indelningsändring.
Övriga bestämmelser
10 § Föreskrifter om den kyrkokommunala organisationen under krig
eller krigsfara finns i lagen (1988: 97) om förfarandet hos
kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig
eller krigsfara m. m. Lag (1995:296).
11 § Föreskrifter om rätt för kyrkliga kommuner att uppdra
beslutanderätten i vissa anställningsfrågor till en sammanslutning av
kyrkliga kommuner finns i kommunala delegationslagen (1954: 130).
Lag (1995:296).
5 kap. Ändringar i den territoriella församlingsindelningen
Beslut om en ändrad församlingsindelning
1 § Den territoriella församlingsindelningen får ändras om ändringen
kan antas medföra bestående fördel för en församling eller en del av
en församling eller andra fördelar från allmän synpunkt. Därvid får
de föreskrifter meddelas som behövs för att genomföra ändringen.
När frågan om en indelningsändring prövas skall särskild hänsyn tas till
önskemål och synpunkter från den eller de församlingar som närmast berörs
av ändringen. Om en sådan församling motsätter sig en indelningsändring,
får beslut om ändringen meddelas bara om det finns synnerliga skäl. Särskild
hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och synpunkter.
Ändringen skall beslutas av regeringen, om den har samband med en ändring i
rikets indelning i kommuner enligt 1 kap. 1 § lagen (1979:411) om ändringar
i Sveriges indelning i kommuner och landsting. I andra fall fattas beslutet
av Kammarkollegiet.
2 § Om den territoriella församlingsindelningen behöver ändras på grund av
oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena,
får Kammarkollegiet besluta om det.
Länsstyrelsen får besluta om ändring i de fall församlingar som närmast
berörs av en sådan indelningsändring är ense om denna och ändringen avser
församlingar i samma län. Detta gäller dock inte om ändringen föranleder
en ekonomisk reglering mellan församlingarna.
3 § Om det råder osäkerhet om gränsen för en församlings område, får
Kammarkollegiet besluta om gränsens rätta sträckning.
Hur en fråga om ändrad församlingsindelning väcks m.m.
4 § En fråga om ändring i församlingsindelningen får väckas av en församling
som skulle beröras av ändringen eller av den som är folkbokförd i en sådan
församling.
Ansökan om en sådan ändring skall ges in till Kammarkollegiet.
Kammarkollegiet och länsstyrelsen får självmant ta upp frågor om ändringar
i församlingsindelningen. Sådana frågor får också väckas av en kyrklig
samfällighet som skulle beröras av ändringen eller av stiftsstyrelsen,
genom anmälan hos Kammarkollegiet.
5 § Om en indelningsändring som länsstyrelsen tar initiativ till inte är
av den beskaffenheten att länsstyrelsen enligt 2 § andra stycket får
besluta om ändringen, skall länsstyrelsen överlämna ärendet till
Kammarkollegiet.
Kammarkollegiet skall till länsstyrelsen överlämna sådana ärenden om
indelningsändringar som får beslutas av länsstyrelsen enligt 2 § andra
stycket.
Utredning m.m.
6 § I ärenden om sådana indelningsändringar som avses i 1 § och 2 § första
stycket skall Kammarkollegiet göra den utredning som behövs eller, när det
är lämpligare, överlämna åt länsstyrelsen att göra utredningen. Om det behövs
med hänsyn till ärendets omfattning och beskaffenhet, får Kammarkollegiet
uppdra åt en särskild utredare att göra utredningen.
I ärenden om en sådan indelningsändring som avses i 2 § andra stycket skall
utredningen göras av länsstyrelsen.
7 § En utredning skall omfatta alla omständigheter som inverkar på frågan.
Vid utredningen skall samråd ske med de berörda församlingarna och kyrkliga
samfälligheterna samt med stiftsstyrelsen.
Om den ändring i församlingsindelningen som utredningen avser bör föranleda
en ändring också i någon annan indelning, skall utredningen omfatta även en
sådan ändring.
8 § Statliga och kommunala myndigheter skall i skälig omfattning lämna
upplysningar och hjälp, när det begärs av den som gör utredningen.
9 § När det finns skäl till det, skall en särskild undersökning göras
om befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild
utredare finner skäl till en sådan undersökning, skall utredaren anmäla
detta till Kammarkollegiet, som beslutar i frågan.
Länsstyrelsen beslutar om sådana undersökningar i ärenden som länsstyrelsen
utreder.
Undersökningen skall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom folkomröst-
ning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länsstyrelsen får
därvid anlita valnämnden i kommunen, om inte nämndens verksamhet i övrigt
hindras därigenom.
10 § Om utredningen visar att församlingsindelningen bör ändras, skall
ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering
och de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.
Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas
också till en sådan ändring.
11 § Den myndighet som har hand om utredningen får besluta att
kostnaden för utredningen skall betalas i förskott av sökanden eller
av allmänna medel.
Den myndighet som meddelar det slutliga beslutet i ärendet får förordna
att sökanden eller en församling som har fördel av indelningsändringen
slutligen helt eller delvis skall betala utredningskostnaden. I den mån
ett sådant förordnande inte meddelas, skall staten betala
utredningskostnaden.
Till utredningskostnaden hör också kostnaden för valnämndens
medverkan i en undersökning om befolkningens inställning till en
indelningsändring.
Ekonomisk reglering m.m.
12 § När en församling delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena
mellan församlingarna enligt den nya indelningen regleras.
När en del av en församling överförs till en annan församling skall en
sådan reglering ske, om en församlings tillgångar eller förbindelser som
kan hänföras till den delen bör överföras till den andra församlingen
eller om det finns särskilda skäl till en reglering.
Regleringen skall ha till syfte att på ett ändamålsenligt och skäligt
sätt fördela församlingens förmögenhet eller en del av denna.
Regleringen fastställs av den som beslutar om indelningsändringen, när
beslutet meddelas. Om församlingarna är ense om regleringen, bör deras
överenskommelse fastställas.
13 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från en församling till en
annan även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det.
14 § Om inte något annat har bestämts vid den ekonomiska regleringen,
övergår en församlings ansvar för borgensförbindelser och liknande
åtaganden som berör invånare, fastigheter eller verksamheter inom
ett område som skall skiljas från församlingen, till den församling
som området efter indelningsändringen skall ingå i.
15 § Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa
grunden för regleringen, skall utjämning ske i pengar.
Den som beslutar om indelningsändringen får bestämma att
utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på två
eller flera år.
16 § När församlingar läggs samman, övergår deras tillgångar och
ansvarigheten för deras förbindelser till den församling som bildas
genom sammanläggningen.
17 § Om en församlings ekonomiska ställning försämras på grund av en
indelningsändring, får den som beslutar om ändringen bestämma att en
annan församling som har fördel av denna skall bidra till den först-
nämnda församlingens utgifter i skälig utsträckning.
Detsamma gäller om en församling på grund av en indelningsändring får
kostnader för att ordna sin förvaltning, till vilka den eller de andra
församlingar som närmast berörs av ändringen skäligen bör bidra.
Bidraget skall lämnas på en gång eller under en viss övergångstid.
När beslut om ändring i församlingsindelningen träder i kraft m.m.
18 § En indelningsändring träder i kraft den 1 januari det år som
bestäms i beslutet om ändringen.
Om ändringen är av sådan omfattning att en församling enligt den nya
indelningen inte bör företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, träder
ändringen i kraft den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige
har ägt rum i hela landet. Detta gäller dock inte om ett förordnande
enligt 23 § meddelas.
Ett beslut om indelningsändring enligt 1 § skall meddelas senast ett
år innan ändringen skall träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl,
får beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta
månader före ikraftträdandet. Ett beslut om indelningsändring enligt
2 § skall meddelas senast tre månader innan ändringen skall träda i
kraft.
19 § Sedan en indelningsändring har beslutats eller, om
indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, sedan delegerade valts,
kan en församling enligt den nya indelningen förvärva rättigheter och
ikläda sig skyldigheter.
Beslutanderätten i en församling innan indelningsändringen träder i
kraft m. m.
20 § Under tiden från beslutet om en indelningsändring eller, om
indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, från valet av delegerade
och till dess att ändringen träder i kraft skall den beslutanderätt som
tillkommer kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller direktvalt kyrkoråd
utövas av företrädare för församlingen enligt den nya indelningen,
när det är fråga om beslut som har verkan efter den nya indelningens
ikraftträdande.
Företrädare för församlingen enligt den äldre indelningen får under
samma tid utöva sådan beslutanderätt endast i frågor som uteslutande
avser denna församling och som inte har verkan efter den nya indelningens
ikraftträdande.
21 § I fråga om rätten att företräda de församlingar som berörs av en
indelningsändring skall följande gälla. Till dess ändringen träder i
kraft skall kyrkofullmäktige i varje församling där beslutanderätten
utövas av fullmäktige företräda denna församling enligt såväl den äldre
som den nya indelningen, om inte något annat följer av 22 eller 23 §.
22 § Om en indelningsändring innebär att en ny församling bildas eller
om ändringen annars är av sådan omfattning att församlingen inte bör
företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, får den som beslutar om
ändringen bestämma att församlingen enligt den nya indelningen skall
företrädas av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap. från det
att dessa har valts till dess att indelningsändringen träder i kraft.
23 § Om en ny församling bildas av församlingar som utgör en total
kyrklig samfällighet, får den som beslutar om indelningsändringen
förordna att samfällighetens kyrkofullmäktige skall vara fullmäktige
i den nybildade församlingen.
Överklagande av kyrkokommunala beslut innan indelningsändringen
träder i kraft
24 § Beslut, som under tiden från beslutet om indelningsändring
eller, om indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, från valet av
delegerade och till dess att ändringen träder i kraft fattas av
kyrkofullmäktige, kyrkostämman, kyrkorådet eller en annan nämnd, får
överklagas enligt föreskrifterna i 22 kap. 1--10 §§. Också en annan
församling som berörs av indelningsändringen och den som är
folkbokförd i en sådan församling får klaga över beslutet. I fråga om
överklagandet tillämpas i övrigt 22 kap. 11--15 §§.
Ett beslut varigenom länsrätten har bifallit överklagandet eller
förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får överklagas
också av en annan församling som berörs av indelningsändringen och av
den som är folkbokförd i en sådan församling. Lag (1995:296).
Överklagande av beslut om ändrad församlingsindelning
25 § Länsstyrelsens beslut enligt 2 § andra stycket får överklagas hos
Kammarkollegiet.
Kammarkollegiets beslut enligt 1--3 §§ får överklagas hos regeringen.
Kollegiets beslut får överklagas också av stiftsstyrelsen. Kollegiets
beslut i ärenden som har överklagats dit får dock inte överklagas.
6 kap. Ändringar i den territoriella pastoratsindelningen
Hur ändringar i pastoratsindelningen skall ske
1 § Den territoriella pastoratsindelningen får ändras om indelningen
därmed blir mer ändamålsenlig med hänsyn till pastoratens förmåga att
svara för de angelägenheter som enligt denna lag eller annars skall
ankomma på dem.
Ett pastorat får inte utan särskilda skäl ha färre än 2 000
kyrkotillhöriga eller vara beläget i mer än en kommun.
Stiftsstyrelsen beslutar om ändringar i den territoriella
pastoratsindelningen. Lag (1995:1211).
2 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig pastoratsindelning
och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.
En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrelsen
av en församling eller ett pastorat, som skulle beröras av ändringen.
3 § Om en församling som utgör ett enförsamlingspastorat delas, skall
de nybildade församlingarna tillsammans utgöra ett pastorat, om inte
stiftsstyrelsen beslutar något annat.
Utredning m.m.
4 § I ett ärende om ändrad pastoratsindelning skall stiftsstyrelsen göra den
utredning som behövs. Om en ändrad pastoratsindelning också bör föranleda
bildandet av en total pastoratssamfällighet eller annan ändring av kyrkliga
samfälligheter, skall utredningen omfatta även därmed sammanhängande frågor.
Pastoratsindelningen får inte ändras utan att varje församling, kyrklig
samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av ändringen har
getts tillfälle att yttra sig.
Ekonomisk reglering m.m.
5 § När ett pastorat delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena
mellan pastoraten enligt den nya indelningen regleras med iakttagande av
vad som föreskrivs i 6 och 7 §§. Fördelningen av tillgångar och förbindelser
i övrigt skall grundas på vad som är ändamålsenligt och skäligt. De kyrkliga
kommuner som berörs får träffa överenskommelse om hur fördelningen skall
göras.
Regleringen fastställs av stiftsstyrelsen i beslutet om indelningsändringen.
Är de kyrkliga kommunerna inte överens om fördelningen av förmögenheten,
skall stiftsstyrelsen göra fördelningen med förhållandet mellan de berörda
församlingarnas skatteunderlag som grund.
Tvister i anledning av den ekonomiska regleringen skall avgöras enligt
lagen (1929:145) om skiljemän, om inte de kyrkliga kommunerna har kommit
överens om något annat förfarande.
6 § Förvaltningen av sådan egendom som ett pastorat förvaltar enligt
föreskrifter i 41 kap. skall övertas av det pastorat som efter
indelningsändringen skall svara för de angelägenheter som egendomen
är avsedd för. Lag (1993.1323).
7 § Betalningsansvaret för en skuld som hänför sig till en prästgård,
övertas av den som har övertagit förvaltningen av fastigheten.
Lag (1993:1323).
8 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från ett pastorat till ett
annat även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det.
9 § Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grunden
för regleringen, skall utjämning ske i pengar. Stiftsstyrelsen får bestämma
att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på två eller
flera år.
10 § När pastorat läggs samman övergår deras tillgångar och ansvarigheten
för deras förbindelser till det pastorat som bildas.
11 § När stiftsstyrelsen beslutar om en ändring i pastoratsindelningen skall
styrelsen samtidigt fastställa den prästerliga tjänsteorganisationen i varje
nybildat pastorat.
12 § Stiftsstyrelsen får i beslutet om indelningsändring meddela de
ytterligare föreskrifter som behövs för att ändringen skall kunna
genomföras.
Om indelningsändringen innebär att en pastoratssamfällighet bildas får
stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i samfälligheten skall
utövas av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap. till dess att
indelningsändringen träder i kraft.
När beslut om ändring i pastoratsindelningen träder i kraft m.m.
13 § En ändring i pastoratsindelningen träder i kraft den 1 januari det år
som bestäms i beslutet om ändringen. Om en ändrad pastoratsindelning berör
en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet,
skall beslutet dock träda i kraft den 1 januari året efter det år då val
av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.
14 § Ett beslut om ändrad pastoratsindelning skall meddelas senast ett år
innan det skall träda i kraft.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
Överklagande av beslut om ändrad pastoratsindelning
15 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos
Kammarkollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter.
Kammarkollegiets beslut får inte överklagas.
Innan Kammarkollegiet avgör ett överklagat ärende om ändrad pastoratsindelning,
skall Svenska kyrkans centralstyrelse ges tillfälle att yttra sig.
7 kap. Ändringar i kontraktsindelningen
Hur ändringar i kontraktsindelningen skall ske
1 § Kontraktsindelningen får ändras om indelningen därmed blir mer
ändamålsenlig.
Stiftsstyrelsen beslutar om ändringar i kontraktsindelningen.
2 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig kontraktsindelning
och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.
En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrelsen av
en församling eller en kyrklig samfällighet som skulle beröras av ändringen.
3 § Kontraktsindelningen får inte ändras utan att varje församling, kyrklig
samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av ändringen har getts
tillfälle att yttra sig.
Överklagande av beslut om ändrad kontraktsindelning
4 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos
Kammarkollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter.
Kammarkollegiets beslut får inte överklagas.
Innan Kammarkollegiet avgör ett överklagat ärende om ändrad kontraktsindelning
skall Svenska kyrkans centralstyrelse ges tillfälle att yttra sig.
8 kap. Bildande av kyrkliga samfälligheter m. m.
Inledande bestämmelser
1 § Föreskrifter om pastoratssamfälligheter och om vilka
församlingsangelägenheter som en sådan samfällighet skall sköta samt
om flerpastoratssamfälligheter finns i 11 kap. 7 § andra stycket och
8 §. Lag (1995:296).
Hur en total pastoratssamfällighet bildas
2 § En total pastoratssamfällighet bildas genom samfällda beslut av försam-
lingarna i pastoratet. Besluten skall anmälas till stiftsstyrelsen. När de
harvunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen fastställa samfällighetsbildningen.
En total pastoratssamfällighet kan också bildas genom beslut av stifts-
styrelsen, om det är till övervägande och varaktig fördel för pastoratet som
helhet att samfälligheten sköter alla ekonomiska angelägenheter. Ett sådant
beslut får inte fattas utan att varje församling och kyrklig samfällighet i
pastoratet har getts tillfälle att yttra sig.
Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en total pastorats-
samfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos
stiftsstyrelsen av någon av församlingarna i pastoratet.
Hur en flerpastoratssamfällighet bildas
3 § En flerpastoratssamfällighet får bildas genom beslut av stiftsstyrelsen,
om berörda pastorat har samtyckt till åtgärden eller om den är till övervägande
och varaktig fördel för pastoraten.
4 § Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en flerpastorats-
samfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos stifts-
styrelsen av en församling eller ett pastorat som skulle beröras av
samfällighetsbildningen.
Ett beslut om bildande av en flerpastoratssamfällighet får inte fattas utan
att varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av åtgärden har getts
tillfälle att yttra sig.
Beslut om ytterligare föreskrifter m.m.
5 § Stiftsstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs
för att samfällighetsbildningen skall kunna genomföras.
I beslutet får stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i
samfälligheten skall utövas av sådana indelningsdelegerade som avses i
9 kap. till dess att indelningsändringen träder i kraft.
Ändring eller upplösning av samfälligheter
6 § En kyrklig samfällighet får ändras eller upplösas om sådana ändrade
förhållanden inträtt att de angelägenheter som samfälligheten har hand
om lämpligare sköts på annat sätt.
Vad som anges i 2 och 4 §§ om rätten att besluta i frågor om bildande av
samfälligheter och väcka en sådan fråga samt om skyldighet att bereda en
församling eller kyrklig samfällighet tillfälle att yttra sig skall
tillämpas även när det gäller ändring eller upplösning.
Ekonomisk reglering
7 § I fråga om den ekonomiska regleringen vid bildande, ändringar eller
upplösning av kyrkliga samfälligheter skall 6 kap. 5--10 §§ tillämpas.
När beslut om samfällighetsbildning träder i kraft m.m.
8 § Beslut om att bilda en total pastoratssamfällighet eller en total
flerpastoratssamfällighet träder i kraft den 1 januari året efter det
år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.
Beslut om att bilda en annan flerpastoratssamfällighet träder i kraft
den 1 januari det år som bestäms i beslutet om samfällighetsbildningen.
9 § Ett beslut om att bilda en kyrklig samfällighet skall meddelas
senast ett år innan det skall träda i kraft. Om beslutet gäller en total
samfällighet, skall länsstyrelsen genast underrättas om beslutet.
10 § Sedan en samfällighetsbildning har beslutats eller, om
indelningsdelegerade skall utses enligt 5 § andra stycket, sedan
delegerade har valts, kan samfälligheten förvärva rättigheter och
ikläda sig skyldigheter.
Överklagande
11 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos
Kammarkollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter.
Kammarkollegiets beslut får inte överklagas.
9 kap. Kyrkliga indelningsdelegerade
Inledande bestämmelser
1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas när beslutanderätten skall
utövas av indelningsdelegerade
1. i en församling efter beslut av regeringen eller Kammarkollegiet
enligt 5 kap. 22 §, eller
2. i en kyrklig samfällighet efter beslut av stiftsstyrelsen enligt
6 kap. 12 § andra stycket eller 8 kap. 5 § andra stycket.
Antalet ledamöter och ersättare
2 § Ledamöter och ersättare i indelningsdelegerade skall utses från varje
församling vars område helt eller delvis skall ingå i församlingen enligt
den nya indelningen eller den kyrkliga samfälligheten.
Om delegerade skall utses från flera församlingar, skall regeringen,
Kammarkollegiet eller stiftsstyrelsen i beslutet om indelningsdelegerade
också fastställa hur många ledamöter och ersättare som varje församling
skall utse.
Om indelningsdelegerade skall utses från bara en församling, beslutar
församlingens kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller direktvalda kyrkoråd
om antalet ledamöter och ersättare.
Val av ledamöter och ersättare
3 § Ledamöter och ersättare väljs av kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller
det direktvalda kyrkorådet.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
4 § Valet skall förrättas senast trettio dagar efter det att församlingen
har fått del av beslutet om indelningsändringen eller vid den senare
tidpunkt som den myndighet som beslutar om indelningsändringen bestämmer.
5 § Sedan valet har ägt rum skall uppgift om de valdas namn och postadress
genast sändas till stiftsstyrelsen.
Valbarhet m.m.
6 § Ledamöter och ersättare i indelningsdelegerade väljs bland dem som
är ledamöter eller ersättare i kyrkofullmäktige eller det direktvalda
kyrkorådet i en församling eller i fullmäktige i en kyrklig samfällighet
som berörs av indelningsändringen.
Om fullmäktige eller direktvalt kyrkoråd inte finns i en församling, är
den valbar som enligt 12 kap. 5 § första stycket skulle ha varit valbar
som ledamot eller ersättare i fullmäktige i församlingen.
7 § Om en ledamot som har utsetts genom proportionellt val avgår under
tjänstgöringstiden, inträder en ersättare enligt den ordning som har
bestämts vid valet i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden.
Om en annan ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för återstoden av
tjänstgöringstiden.
Indelningsdelegerades sammanträden
Kungörelse om första sammanträdet
8 § Stiftsstyrelsen skall snarast möjligt förordna en av ledamöterna i
delegerade att utfärda kungörelse om första sammanträdet och föra ordet
där till dess att ordförande har valts.
Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdesdagen anslås på
anslagstavlan i varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av
indelningsändringen. Den skall inom samma tid på ett lämpligt sätt sändas
till varje ledamot och ersättare. Kungörelsen skall samtidigt införas i de
tidningar i vilka församlingarna inför sina tillkännagivanden.
9 § Indelningsdelegerade väljer vid sitt första sammanträde bland sina
ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande för den tid
för vilken delegerade har utsetts.
Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett
sammanträde, skall delegerade utse någon annan ledamot att för tillfället
föra ordet. Till dess att så har skett, utövas ordförandeskapet av den
ledamot som är äldst till levnadsåren.
När sammanträden skall hållas
10 § Indelningsdelegerade sammanträder enligt den ordning som delegerade
bestämmer.
Sammanträde skall också hållas när
1. mer än hälften av ledamöterna eller det arbetsutskott som avses i 13 §
begär det, eller
2. ordföranden anser att det behövs.
Närvarorätt
11 § Rätt att delta i indelningsdelegerades överläggningar men inte i
besluten har också
1. ordföranden eller vice ordföranden i arbetsutskottet och sådan
kommitté som avses i 13 §,
2. den präst som domkapitlet har utsett att vara ledamot i arbetsutskottet
eller dennes ersättare,
3. ordföranden eller vice ordföranden i kyrkorådet i en församling eller
en kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen,
4. ordföranden eller vice ordföranden i en nämnd eller i en beredning
som har utsetts av en församling eller en kyrklig samfällighet som berörs
av indelningsändringen vid behandlingen av ett ärende som har beretts av
nämnden eller beredningen och vid besvarandet av en interpellation som har
framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen.
Indelningsdelegerade får kalla anställda hos en församling eller en
kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen eller särskilda
sakkunniga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.
Ärendenas art och beredning
12 § Indelningsdelegerade skall besluta i ärenden som har väckts av
1. arbetsutskottet eller en kommitté som avses i 13 §,
2. en ledamot genom motion,
3. kyrkofullmäktige eller kyrkorådet i en församling eller en kyrklig
samfällighet som berörs av indelningsändringen,
4. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, domkapitlet,
stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden.
13 § För beredning och verkställighet av delegerades ärenden skall det
finnas ett arbetsutskott. För sådana uppgifter får det dessutom finnas
en eller flera kommittéer.
Delegerade får också uppdra åt en nämnd eller en beredning i en församling
eller kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen att bereda ett
ärende som skall beslutas av delegerade och även att därefter verkställa
beslutet.
Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på
indelningsdelegerade
14 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkofullmäktige m.m. i
församling tillämpas på indelningsdelegerade:
12 kap. 8--9 a §§ om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
13 kap. 9, 11 och 12 §§ om hur sammanträdena kungörs,
13 kap. 13--15 §§ om ersättarnas tjänstgöring,
13 kap. 16 § om beslutförhet,
13 kap. 17 § om jäv,
13 kap. 26 § om bordläggning,
13 kap. 27 och 28 §§ om offentlighet och ordning vid sammanträdena,
13 kap. 29--33 §§ om hur ärendena avgörs m.m.,
13 kap. 34--40 §§ om interpellationer och frågor,
13 kap. 41--46 §§ om protokollet,
19 kap. 7 § om fastställande av budget.
Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall avse
indelningsdelegerade respektive arbetsutskottet eller en kommitté som
avses i 13 §.
2. Föreskrifterna i 13 kap. 13--15 §§ om ersättarnas tjänstgöring
gäller också när en delegerad som inte har utsetts vid proportionellt
val har avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.
3. En interpellation får framställas, förutom till ordföranden i
arbetsutskottet eller en kommitté som avses i 13 §, också till
ordföranden i kyrkorådet, någon annan nämnd eller beredning i en
församling eller en kyrklig samfällighet som berörs av
indelningsändringen.
4. Tillkännagivanden och kungörelser skall anslås på anslagstavlan i
varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av
indelningsändringen. Kungörelser skall införas i de tidningar i vilka
de församlingar som berörs av indelningsändringen inför sina
tillkännagivanden.
5. Så snart delegerades protokoll har justerats, skall avskrift av
protokollet överlämnas till arbetsutskottet och till församlingarnas
och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd samt utdrag av protokollet
tillställas de kommittéer eller nämnder åt vilka har uppdragits att
verkställa delegerades beslut. Lag (1995:296).
Arbetsutskottet m.m.
Ledamöter och ersättare
15 § Domkapitlet skall förordna en präst att vara ledamot och en annan
präst att vara dennes ersättare i indelningsdelegerades arbetsutskott.
Förordnandena skall avse tiden för de valda ledamöternas
tjänstgöringsperiod.
Domkapitlet skall underrätta indelningsdelegerades ordförande om
förordnandet.
16 § Andra ledamöter och ersättare i arbetsutskottet än de som avses
i 15 § samt ledamöter och ersättare i en kommitté väljs till det antal
indelningsdelegerade bestämmer och för indelningsdelegerades
tjänstgöringstid.
Arbetsutskottet skall bestå av minst fem ledamöter.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Ordförandeskapet
17 § Delegerade utser bland ledamöterna i arbetsutskottet en ordförande
och en eller två vice ordförande.
Om varken ordföranden eller någon vice ordföranden kan närvara vid ett
sammanträde med arbetsutskottet, skall utskottet utse någon annan ledamot
att för tillfället vara ordförande.
Rätt att närvara
18 § Arbetsutskottet och en kommitté får kalla en delegerad eller
ersättare för en delegerad, en ledamot av en kommitté eller en anställd
hos en församling som har valt delegerade eller en särskild sakkunnig
att närvara vid ett sammanträde.
Den som har kallats får, om utskottet eller kommittén beslutar det,
delta i överläggningarna men inte i besluten.
Hur föreskrifter om kyrkoråd m.m. i församling tillämpas på
arbetsutskottet och på en kommitté
19 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd m.m. i
församling tillämpas på arbetsutskottet eller på en kommitté:
12 kap. 5 och 6 §§ om valbarhet,
12 kap. 8--9 a §§ om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
17 kap. 13 § om ledamots avgång,
17 kap. 16 § om tid och plats för sammanträden,
17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutförhet,
17 kap. 21--23 §§ om jäv,
17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet,
17 kap. 25 § andra stycket om delgivning.
Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifter om kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall avse
indelningsdelegerade respektive arbetsutskottet eller en kommitté.
2. Utöver ledamot och ersättare i indelningsdelegerade är bara den
valbar som är folkbokförd inom området för församlingen eller den
kyrkliga samfälligheten enligt den nya indelningen.
3. Tillkännagivanden skall ske på anslagstavlan i varje församling
och kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen.
Lag (1995:296).
Kostnader för indelningsdelegerades verksamhet m.m.
20 § De församlingar som har valt delegerade skall betala kostnaderna
för delegerades verksamhet.
Om mer än en församling skall betala kostnaderna skall kostnaderna
fördelas mellan församlingarna i förhållande till det antal skattekronor
och skatteören som enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall ligga till
grund för de berörda församlingarnas bestämmande av skattesatsen för uttag
av skatt för det år då beslutet om indelningsändringen meddelas.
Ingår bara en del av en berörd församling i församlingen enligt den nya
indelningen, skall fördelningen ske i förhållande till antalet skattekronor
och skatteören för den församlingsdelen.
Hur man överklagar beslut av kyrkliga indelningsdelegerade m.m.
21 § I fråga om överklagande av beslut av kyrkliga
indelningsdelegerade, arbetsutskottet eller en kommitté tillämpas 22
kap. 1--12 §§. Beslut får överklagas också av varje församling eller
kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen och av den som
är folkbokförd i en sådan församling.
I fråga om överklagande av beslut av länsrätten eller kammarrätten
tillämpas 22 kap. 14 §. Ett beslut, varigenom länsrätten eller
kammarrätten har bifallit överklagandet eller förbjudit att det
överklagade beslutet verkställs, får också överklagas av en
församling eller kyrklig samfällighet som berörs av
indelningsändringen och av den som är folkbokförd i en sådan
församling.
Föreskrifterna i 22 kap. 15 § om rättelse av verkställighet
tillämpas i fråga om beslut av indelningsdelegerade, arbetsutskottet
eller av en kommitté. Lag (1995:296).
10 kap. Namn på kyrkliga enheter
Beslutande myndigheter
1 § När en ny territoriell församling bildas och vid ändringar i den
territoriella pastoratsindelningen eller i kontraktsindelningen skall
den myndighet som beslutar om indelningsändringen också fastställa
namnet på församlingen, pastoratet respektive kontraktet.
2 § När en flerpastoratssamfällighet bildas eller ändras skall den
myndighet som beslutar om bildandet eller ändringen fastställa namnet
på samfälligheten.
3 § Frågor om ändring av namnet på en territoriell församling, ett
territoriellt pastorat, ett kontrakt eller en flerpastoratssamfällighet
i andra fall än som avses i 1 och 2 §§ prövas av Kammarkollegiet.
Namn på pastorat
4 § Namnet på ett territoriellt pastorat som består av en församling
skall vara detsamma som församlingens namn.
Namnet på ett flerförsamlingspastorat skall innehålla namnet på alla de
församlingar som ingår i pastoratet. Första ledet i namnet skall utgöras
av namnet på den församling där kyrkoherden är stationerad.
Inhämtande av yttrande
5 § Innan namnet på en territoriell församling, ett kontrakt eller en
flerpastoratssamfällighet fastställs, skall yttrande inhämtas från den
myndighet som regeringen bestämmer.
Ett sådant yttrande behöver dock inte inhämtas om namnet på en
flerpastoratssamfällighet skall bestå av namnen på alla de i
samfälligheten ingående pastoraten.
Överklagande
6 § Stiftsstyrelsens beslut om namn i ärenden som avses i 1 och 2 §§ får
överklagas hos Kammarkollegiet.
Kammarkollegiets beslut i ärenden som avses i 1 och 3 §§ får överklagas
hos regeringen. Kollegiets beslut i ärenden som har överklagats dit får
dock inte överklagas.
Beslut enligt detta kapitel får bara överklagas av berörda församlingar
och kyrkliga samfälligheter.
FEMTE AVDELNINGEN
Den lokala organisationen
11 kap. Allmänt om församlingar samt kyrkliga samfälligheter på
lokal nivå
Församlingens befogenheter
1 § En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar
ha hand om de församlingsangelägenheter som har anknytning till
församlingens eller de berörda församlingarnas områden eller till
deras medlemmar.
2 § En församling skall behandla sina medlemmar lika, om det inte
finns sakliga skäl för något annat. Lag (1995:296).
3 § En församling får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft
som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga
skäl för det. Lag (1995:296).
4 § Med församlingsangelägenheter avses i 1 § frågor om
1. främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni
och evangelisation,
2. anskaffande och underhåll av lös egendom som, utan att vara
byggnadstillbehör, är avsedd för kyrkobyggnad, församlingshus och
andra församlingslokaler eller annars för kyrkliga ändamål,
3. anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och
andra församlingslokaler,
4. anskaffande av lös egendom som inte är byggnadstillbehör, för
kyrkligt ändamål till de byggnader och lokaler som anges i 5,
5. anskaffande och underhåll av andra byggnader och lokaler samt
någon annan mark för kyrkligt ändamål än som anges i 3,
6. anläggande och underhåll av begravningsplatser, om inte
regeringen för särskilt fall beslutar att uppgiften skall skötas av
en borgerlig kommun, samt underhåll av kyrkotomt,
7. avlöningsförmåner för arbetstagare hos församlingen.
5 § Om vissa församlingsangelägenheter finns det särskilda
föreskrifter. Lag (1995:296).
Församlingar i enförsamlingspastorat
6 § När en församling utgör ett pastorat (enförsamlingspastorat),
sköter församlingen själv alla de församlingsangelägenheter som anges
i 4 §.
Församlingen skall också sköta de angelägenheter som annars enligt
denna lag eller annan författning sköts av pastoratet.
Lag (1995:296).
Församlingar i flerförsamlingspastorat, pastoratssamfälligheter och
flerpastoratssamfälligheter
7 § När flera församlingar utgör ett pastorat
(flerförsamlingspastorat) sköter varje församling själv de
församlingsangelägenheter som anges i 4 § 1 och 2.
De församlingsangelägenheter som anges i 4 § 3--7 skall skötas av en
kyrklig samfällighet som består av samtliga församlingar i pastoratet
(pastoratssamfällighet). Stiftsstyrelsen får dock besluta att
angelägenheterna skall skötas av en sådan kyrklig samfällighet som
anges i 8 §.
Pastoratssamfälligheten skall också sköta de angelägenheter som
annars enligt lag eller annan författning sköts av pastoratet.
Lag (1995:296).
8 § En pastoratssamfällighet får också sköta de ekonomiska
församlingsangelägenheter som anges i 4 § 1 och 2 (total
pastoratssamfällighet).
Församlingarna inom flera pastorat får bilda kyrklig samfällighet
för att sköta en eller flera av de ekonomiska
församlingsangelägenheter som anges i 4 § 1--7
(flerpastoratssamfällighet) eller alla sådana angelägenheter (total
flerpastoratssamfällighet).
Sådana flerpastoratssamfälligheter får även bildas för
angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning sköts av
pastoraten. Lag (1995:296).
9 § Överlämnas en eller flera av de ekonomiska
församlingsangelägenheter som anges i 4 § 1--7 till en
flerpastoratssamfällighet, får ändå en total pastoratssamfällighet
bildas eller bestå för att sköta de återstående ekonomiska
församlingsangelägenheterna.
Kyrkliga samfälligheter som avses i 8 § andra stycket får inte ha
hand om sådana angelägenheter som skall skötas av
stiftssamfälligheten. Lag (1995:296).
10 § Föreskrifter om hur olika pastoratssamfälligheter och
flerpastoratssamfälligheter bildas finns i 8 kap. Lag (1995:296).
11 § En kyrklig samfällighet får inte besluta om ändringar i
kyrkorummet utan att församlingen först har godkänt dessa.
En församling får hos samfälligheten väcka ärenden om underhåll
eller andra åtgärder som avser kyrkobyggnad, församlingshus och andra
församlingslokaler. Lag (1995:296).
12 § Föreskrifterna i 1--3 §§ gäller också pastoratssamfälligheter
och flerpastoratssamfälligheter.
Beslutanderätten i församlingar och kyrkliga samfälligheter
13 § I en församling utövas beslutanderätten av kyrkofullmäktige
eller på kyrkostämma, om inte något annat följer av 17 §.
Lag (1995:296).
14 § I församlingar med över 500 röstberättigade kyrkotillhöriga
skall beslutanderätten utövas av kyrkofullmäktige. Lag (1996:295).
15 § Om antalet röstberättigade kyrkotillhöriga i en församling med
kyrkofullmäktige har gått ned till 500 eller därunder, skall
beslutanderätten fortfarande utövas av fullmäktige.
Fullmäktige får dock besluta att församlingens beslutanderätt skall
utövas av kyrkostämma. Lag (1996:295).
16 § Kyrkostämman får uppdra beslutanderätten åt
kyrkofullmäktige.
Förslag om att upphäva ett sådant beslut får inte väckas i
fullmäktige förrän fyra år har förflutit sedan ledamöterna i
fullmäktige började sin tjänstgöring. Lag (1997:167).
17 § Ingår en församling med över 500 röstberättigade kyrkotillhöriga
i en total pastoratssamfällighet eller en total
flerpastoratssamfällighet, får stiftsstyrelsen besluta att
församlingens beslutanderätt skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd,
om församlingen begär det. Lag (1996:295).
18 § Beslut om att avskaffa eller införa kyrkofullmäktige enligt 15
eller 16 § eller att beslutanderätten skall utövas av ett direktvalt
kyrkoråd enligt 17 § skall tillämpas från och med året efter det år
då val av kyrkofullmäktige nästa gång förrättas i hela landet.
Lag (1995:296).
Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret.
19 § Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslut enligt 15 §
andra stycket och 16 §. Lag (1995:296).
Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslut enligt 18 §.
20 § I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas
beslutanderätten av församlingsdelegerade. Om samfälligheten är
total, utövas dock beslutanderätten av kyrkofullmäktige.
Lag (1995:296).
Förvaltningen och verkställigheten i församlingar och kyrkliga
samfälligheter
21 § I en församling skall kyrkorådet och övriga nämnder svara för
förvaltningen.
Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av
kyrkofullmäktige eller kyrkostämman. För en sådan uppgift kan
fullmäktige eller stämman tillsätta en särskild beredning bestående
av en eller flera personer. Lag (1995:296).
22 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får uppdra åt kyrkorådet
eller någon annan nämnd att i fullmäktiges eller stämmans ställe
fatta beslut i ett visst ärende eller i vissa grupper av ärenden, om
inte något annat följer av lag eller någon annan författning.
Ett sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell
beskaffenhet eller i övrigt av större vikt.
I samband med att budgeten fastställs eller anslag annars beviljas
får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman uppdra åt kyrkorådet eller
någon annan nämnd att genomföra en viss verksamhet inom ramen för de
riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som
fullmäktige eller stämman har fastställt, om inte något annat följer
av lag. Lag (1995:296).
23 § I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet skall
kyrkorådet och övriga nämnder svara för förvaltningen och
verkställigheten.
Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av
kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade. Föreskrifterna i 21 §
andra stycket om en särskild beredning och i 22 § första stycket om
uppdrag att i fullmäktiges eller kyrkostämmans ställe fatta beslut i
vissa frågor tillämpas också i samfälligheten. Lag (1995:296).
Arkiv
24 § I arkivlagen (1990:782) finns föreskrifter om församlingars
och kyrkliga samfälligheters arkiv. Lag (1995:296).
12 kap. Förtroendevalda
Inledande föreskrifter
1 § Med förtroendevalda avses i denna lag valda ledamöter och ersättare
i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet och övriga nämnder
samt beredningar.
Med förtroendevald avses också
1. revisorer och revisorsersättare,
2. ordföranden och vice ordförande i kyrkostämma, samt
3. kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 17 kap. 5 §, om denne
har utsetts till ordförande eller vice ordförande i kyrkorådet.
Rösträtt
2 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i
kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd i en församling
har den som
1. är folkbokförd i församlingen,
2. tillhör Svenska kyrkan, och
3. som har fyllt arton år senast på valdagen.
Den som inte är svensk medborgare har rösträtt bara om han har
varit folkbokförd i landet tre år i följd före valdagen.
Den som är medlem i en icke-territoriell församling har inte
rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige
eller direktvalt kyrkoråd i en annan församling. Lag (1997:167).
3 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige i
kyrklig samfällighet har den som är röstberättigad vid val av ledamöter
och ersättare i kyrkofullmäktige i en församling som ingår i
samfälligheten.
4 § Frågor om rösträtt enligt 2 och 3 §§ avgörs på grundval av en
röstlängd som har upprättats före valet.
Valbarhet
5 § Ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige i en församling,
ordföranden och vice ordförande i kyrkostämma väljs bland dem som
har rösträtt enligt 2 §.
Detsamma gäller valet av ledamöter och ersättare i kyrkorådet och övriga
nämnder samt av revisorer och revisorsersättare. Den som har fyllt 18 år
senast på dagen för ett sådant val är dock valbar.
Till uppdrag som revisor och revisorsersättare får också väljas den som
inte är folkbokförd i församlingen. I en icke-territoriell församling
gäller detsamma den som inte är medlem i församlingen.
6 § Till uppdrag som avses i 5 § får inte väljas den som
1. innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop,
2. innehar en tjänst som kyrkoherde i församlingen eller innehar ett
långtidsvikariat på en sådan tjänst,
3. enligt 17 kap. 5 § andra stycket har förordnats att vara ledamot i
församlingens kyrkoråd,
4. är anställd hos församlingen och som på grund av sina uppgifter har
den ledande ställningen bland de anställda.
Valbar till ledamot eller ersättare i kyrkorådet eller någon annan nämnd
är inte heller den som är chef för en förvaltning som hör till rådets
eller nämndens ansvarsområde.
7 § I fråga om valbarhet till ledamot eller ersättare i kyrkofullmäktige
i en kyrklig samfällighet, församlingsdelegerade, kyrkorådet och övriga
nämnder i samfälligheten tillämpas föreskrifterna i 5 och 6 §§.
Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd och
övriga nämnder skall avse samfälligheten, dess fullmäktige eller
församlingsdelegerade och dess kyrkoråd och övriga nämnder.
2. Föreskrifterna i 6 § 2 om kyrkoherde skall gälla den kyrkoherde som
är ledamot och hans ersättare i samfällighetens kyrkoråd.
Uppdragets upphörande
8 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör också uppdraget
genast.
9 § Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller församlingsdelegerade skall
befria en förtroendevald från uppdraget när den förtroendevalde vill
avgå, om det inte finns särskilda skäl som talar mot det.
9 a § Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller församlingsdelegerade får
återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts av fullmäktige,
stämman eller delegerade, om den förtroendevalde
1. har vägrats ansvarsfrihet, eller
2. genom en dom som har vunnit laga kraft har dömts för ett brott
för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller däröver.
Lag (1995:296).
Ledighet från anställning
10 § Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar
som behövs för uppdragen.
Ekonomiska förmåner
11 § Kyrkofullmäktige och kyrkostämman i en församling samt
kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade i en kyrklig samfällighet
får besluta att förtroendevalda i församlingen respektive samfälligheten
i skälig omfattning skall få
1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av
uppdraget,
2. ersättning för förlorad arbetsinkomst, samt
3. arvode.
Om en församling ingår i en total pastoratssamfällighet eller i en total
flerpastoratssamfällighet, får kyrkofullmäktige i samfälligheten besluta
att förtroendevalda i församlingens kyrkoråd eller kyrkostämma skall få
sådan ersättning och arvode som avses i första stycket.
Arvode skall bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.
Omröstning
12 § Varje ledamot i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet
eller någon annan nämnd har en röst.
Reservation
13 § Den som i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet eller
någon annan nämnd har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera
sig mot beslutet.
Reservationen skall anmälas innan sammanträdet avslutas. Om
reservationen utvecklas närmare, skall den avfattas skriftligen och
lämnas senast när protokollet justeras.
13 kap. Kyrkofullmäktige i församling
Grundläggande föreskrifter om val av kyrkofullmäktige
1 § I lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns
föreskrifter om
1. indelning i valdistrikt,
2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val,
3. utseende av ersättare, samt
4. förfarandet när en ledamot i fullmäktige har avgått under
tjänstgöringstiden och när en ersättare har inträtt som ordinarie
ledamot i fullmäktige eller av annan anledning har avgått som
ersättare. Lag (1995:296).
Antalet ledamöter och ersättare
2 § Kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige.
Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst
15 i församling med 5 000 röstberättigade kyrkotillhöriga eller
därunder,
19 i församling med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade
kyrkotillhöriga,
25 i församling med över 10 000 röstberättigade kyrkotillhöriga.
Vid tillämpningen av första stycket skall den som har upptagits i
gällande röstlängd anses som röstberättigad. Lag (1995:1211).
3 § När kyrkofullmäktige skall utses första gången, beslutar
kyrkostämman om antalet ledamöter i fullmäktige. Länsstyrelsen skall
genast underrättas om beslutet.
Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter skall ändras, skall
beslutet tillämpas först när val av fullmäktige nästa gång förrättas
i hela landet. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad
valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
Lag (1995:296).
4 § För ledamöterna skall ersättare utses till det antal som
kyrkofullmäktige bestämmer. Länsstyrelsen skall genast underrättas om
beslutet.
Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal
platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer
ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal.
När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om
antalet ersättare. Länsstyrelsen skall genast underrättas om
beslutet.
Beslutar fullmäktige om ändring av antalet ersättare tillämpas 3 §
andra stycket. Lag (1995:296).
Valperiodens längd
5 § Ledamöter och ersättare väljs för fyra år räknat från och
med den 1 januari året efter det år då valet har ägt rum.
Lag (1997:167).
Ordförandeskapet
6 § Kyrkofullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och
en eller flera vice ordförande.
Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen. Lag (1995:296).
När sammanträdena skall hållas m.m.
7 § Kyrkofullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden skall
hållas.
Sammanträde skall också hållas, när kyrkorådet eller minst en
tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller när ordföranden
anser att det behövs. Lag (1995:296).
8 § Vid sammanträde före december månads utgång förrättar
kyrkofullmäktige val till de befattningar inom församlingen som blir
lediga vid årets slut.
Det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet skall valen
förrättas av de nyvalda fullmäktige. Dessa förrättar också andra val
som ankommer på fullmäktige och avser tid efter utgången av det
nämnda året. Lag (1995:296).
Hur sammanträdena kungörs
9 § Ordföranden utfärdar kungörelse om när kyrkofullmäktige skall
sammanträda. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för
sammanträdet samt uppgift om de ärenden som skall behandlas.
När sammanträde skall hållas första gången sedan beslutanderätten
har uppdragits åt fullmäktige, utfärdas kungörelsen av den senast
valda ordföranden i kyrkostämman. Lag (1995:296).
10 § Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen
på församlingens anslagstavla. Den skall inom samma tid också lämnas
till varje ledamot och ersättare på ett lämpligt sätt. Lag (1995:296).
11 § Uppgift om tid och plats för sammanträdet samt, om
kyrkofullmäktige har bestämt det, uppgift om de ärenden som skall
behandlas skall också minst en vecka före sammanträdesdagen införas i
den eller de ortstidningar som fullmäktige beslutar.
Om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär att
uppgiften skall införas i en viss ortstidning, skall uppgiften
införas i den tidningen. Lag (1995:296).
12 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på
det sätt som föreskrivs i 10 § och 11 § första stycket, skall
kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före
sammanträdesdagen. Dessutom skall kungörelsen på ett lämpligt sätt
lämnas till varje ledamot och ersättare så, att den kan antas nå dem
inom samma tid. Lag (1995:296).
Ersättarnas tjänstgöring
13 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett
sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en
ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Lag (1995:296).
14 § Ersättarna skall tjänstgöra enligt den ordning som har bestämts
mellan ersättarna.
En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock företräde oberoende
av turordning.
En ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av jäv, får åter
tjänstgöra sedan ärendet har handlagts.
I fråga om företrädesordningen tillämpas i övrigt de föreskrifter i
vallagen (1972: 620) som gäller för ersättare i kommunfullmäktige.
Lag (1995:296).
15 § En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde eller
till fortsatt sammanträde, har rätt att tjänstgöra också om en
ersättare har inträtt i hans ställe.
En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på
grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte
tjänstgöra vid sammanträdet. Lag (1995:296).
Beslutförhet
16 § Kyrkofullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än
hälften av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige får dock föreskriva
att interpellationer och frågor får besvaras även om färre ledamöter
är närvarande.
Om en ledamot enligt 17 § eller 20 kap. 4 § är jävig i ett ärende,
får fullmäktige handlägga detta också om antalet närvarande ledamöter
på grund av jävet inte uppgår till vad som föreskrivs i första
stycket. Lag (1995:296).
Jäv
17 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som
personligen rör ledamoten själv eller ledamotens make, sambo,
föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående.
Föreskrifter om jäv i samband med revision finns i 20 kap. 4 §.
Föreskrifterna i 17 kap. 21 § andra-fjärde styckena om verkan av jäv
skall tillämpas också på kyrkofullmäktige. Därvid skall vad som sägs
om kyrkoråd i stället gälla kyrkofullmäktige. Lag (1995:296).
Rätt och skyldighet för utomstående att medverka
18 § Kyrkoherden har rätt att delta i överläggningarna men inte i
besluten vid kyrkofullmäktiges sammanträden. Kyrkofullmäktige får
bestämma att också andra skall ha rätt att delta i överläggningarna
men inte i besluten.
Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna samt de
anställda i församlingen är skyldiga att lämna upplysningar vid
kyrkofullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det
inte finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag.
Lag (1995:296).
Ärendenas art och beredning
19 § Kyrkofullmäktige skall besluta i ärenden som väckts av
1. kyrkorådet eller någon annan nämnd, om inte något annat är
föreskrivet i lag,
2. ledamot genom motion,
3. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen,
domkapitlet, stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden,
4. revisorerna, om ärendet avser förvaltning som har samband med
revisionsuppdraget, eller
5. beredning, om fullmäktige har föreskrivit det. Lag (1995:296).
20 § Innan kyrkofullmäktige avgör ett ärende skall det ha beretts av
den nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör
eller av en beredning som fullmäktige särskilt har utsett för
ändamålet.
Om ett ärende har beretts av någon annan än den nämnd eller
beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, skall nämnden eller
beredningen få tillfälle att yttra sig i ärendet innan det avgörs.
Kyrkorådet skall alltid få tillfälle att yttra sig i ett ärende som
har beretts av någon annan än rådet.
Kyrkorådet skall lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om
inte någon annan nämnd eller beredning har gjort det. Lag (1995:296).
21 § Kyrkofullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan
föregående beredning.
Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige
också utan ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes
uppdrag skall återkallas enligt 12 kap. 9 a §.
22 § Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte har
beretts, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.
Lag (1995:296).
23 § Kyrkofullmäktige får förrätta val utan föregående beredning.
Beredning behövs inte heller för ärenden som avser ändring av
antalet ledamöter eller ersättare i kyrkorådet eller annan nämnd
eller avsägelse från uppdrag som ledamot eller ersättare i
fullmäktige, i rådet eller i någon annan nämnd eller som revisor
eller revisorsersättare. Lag (1995:296).
24 § En motion bör beredas så, att kyrkofullmäktige kan fatta beslut
om den inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte
kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har framkommit
vid beredningen anmälas till fullmäktige vid sammanträde inom samma
tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning.
Lag (1995:296).
Opinionsundersökningar
25 § Kyrkofullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen
av ett ärende som tillhör fullmäktiges handläggning skall inhämtas
synpunkter från röstberättigade i församlingen. Detta kan ske genom
folkomröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande.
Fullmäktige får därvid anlita valnämnden i kommunen, om nämndens
verksamhet i övrigt inte hindras och om kommunfullmäktige beslutar
det. Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som
föranleds av att en församling anlitar valnämnden.
Lag (1995:296).
Bordläggning
26 § Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en
tredjedel av de närvarande ledamöterna. För bordläggning i fråga om
val eller av tidigare bordlagt ärende krävs dock enkel majoritet.
Ett bordlagt ärende skall behandlas på fullmäktiges nästa
sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat.
Lag (1995:296).
Offentlighet vid sammanträdena
27 § Sammanträdena skall vara offentliga.
Kyrkofullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst
ärende skall hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid
en sådan överläggning också om de inte tjänstgör. Lag (1995:296).
Ordning vid sammanträdena
28 § Ordföranden leder kyrkofullmäktiges sammanträden och ansvarar
för ordningen vid sammanträdena.
Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte rättar
sig efter tillsägelse. Lag (1995:296).
Hur ärendena avgörs m.m.
29 § Ordföranden skall se till att ett ärende inte avgörs utan att
föreskrifterna i 9--12 §§ om kungörelse och 20 § om beredning har
iakttagits.
Ett brådskande ärende får dock avgöras trots att det inte har
kungjorts enligt 9--12 §§, om samtliga närvarande ledamöter beslutar
det.
Att brådskande ärenden i vissa fall får avgöras utan beredning
framgår av 22 §.
30 § När överläggningen är avslutad lägger ordföranden fram förslag
till beslut. Förslaget skall utformas så att det kan besvaras med ja
eller nej. Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som
har beslutats och befäster beslutet med klubbslag, om inte omröstning
begärs. Lag (1995:296).
31 § Om omröstning begärs, skall den ske öppet, utom i ärenden som
avser val eller anställning av personal. Lag (1995:296).
32 § Om inte något annat är särskilt föreskrivet bestäms utgången
genom enkel majoritet. Lag (1995:296).
33 § Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
I ärenden som avser val eller anställning av personal fattas
beslutet dock genom lottning. Lag (1995:296).
Interpellationer och frågor
34 § Interpellationer skall avse ämnen som hör till
kyrkofullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings
handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör
myndighetsutövning mot någon enskild. Lag (1995:296).
35 § Interpellationerna skall ha ett bestämt innehåll och vara
försedda med motivering. De bör ställas endast i angelägenheter av
större intresse för församlingen. Lag (1995:296).
36 § Kyrkofullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en
interpellation får ställas. Lag (1995:296).
37 § Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till
ordföranden i kyrkorådet, i en annan nämnd eller en
fullmäktigeberedning, till kyrkoherden såsom ledamot i kyrkorådet
samt till de förtroendevalda som fullmäktige bestämmer.
38 § För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Vad
som sägs i 34, 36 och 37 §§ skall då tillämpas. Lag (1995:296).
39 § En fråga skall ha ett bestämt innehåll. Den får vara försedd
med en kort inledande förklaring. Lag (1995:296).
40 § När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den
som svarar delta i överläggningen. Lag (1995:296).
Protokollet
41 § Vid sammanträde med kyrkofullmäktige skall protokoll föras på
ordförandens ansvar. Lag (1995:296).
42 § Protokollet skall redovisa vilka ledamöter och ersättare som
har tjänstgjort och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt.
Lag (1995:296).
43 § Protokollet skall för varje ärende redovisa
1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits
tillbaka,
2. i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut,
3. genomförda omröstningar och hur de har utfallit,
4. vilka beslut som fattats,
5. vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat
vid öppna omröstningar, samt
6. vilka reservationer som har anmälts mot besluten.
44 § I protokollet skall anges vilka interpellationer och frågor som
har ställts och vilka interpellationer och frågor som har besvarats.
Lag (1995:296).
45 § Ett protokoll skall justeras senast fjorton dagar efter
sammanträdet på det sätt som kyrkofullmäktige har bestämt.
Lag (1995:296).
46 § Senast på andra dagen efter justeringen skall denna
tillkännages på anslagstavlan.
Av tillkännagivandet skall det framgå var protokollet finns
tillgängligt samt vilken dag som det har anslagits. Tillkännagivandet
får inte tas bort före överklagandetidens utgång.
Bevis om dagen för anslaget skall tecknas på protokollet eller
utfärdas särskilt. Lag (1995:296).
Arbetsordningen
47 § Kyrkofullmäktige skall i en arbetsordning meddela de
ytterligare föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och
ärendenas handläggning. Lag (1995:296).
48 § Arbetsordningen skall alltid innehålla föreskrifter om
1. antalet ledamöter i kyrkofullmäktige,
2. när sammanträden skall hållas,
3. anmälan av hinder att delta i sammanträden,
4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring,
5. vem som skall föra ordet till dess att en ordförande utsetts,
6. rätten att delta i fullmäktiges överläggningar,
7. förfarandet vid omröstning,
8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor, samt
9. formerna för justeringen av protokollet. Lag (1995:296).
14 kap. Kyrkostämma
Ordförandeskapet
1 § Kyrkostämman väljer för fyra kalenderår bland de röst-
berättigade en ordförande och en eller två vice ordförande.
Om ordföranden eller någon vice ordförande avgår under
tjänstgöringstiden, väljs en annan för återstoden av denna tid.
Lag (1997:167).
När sammanträden skall hållas
2 § Kyrkostämman beslutar när ordinarie sammanträden skall hållas.
Sammanträde skall också hållas när kyrkorådet begär det eller när
ordföranden anser att det behövs.
Vid sammanträde före november månads utgång det år då val av kyrkofullmäktige
har ägt rum i hela landet förrättas val av kyrkoråd.
Vid sammanträde före december månads utgång förrättas val till de befattningar
inom församlingen som blir lediga vid årets slut.
Hur sammanträden kungörs m.m.
3 § Ordföranden utfärdar kungörelse om när kyrkostämman skall sammanträda.
Om en kyrkostämma skall utöva beslutanderätten i en församling där den
tidigare har utövats av kyrkofullmäktige, skall den senast valda
ordföranden i fullmäktige sammankalla kyrkostämman första gången.
Om en ny församling bildas i vilken beslutanderätten skall utövas på
kyrkostämma, skall stiftsstyrelsen före den 1 juli året innan församlingen
bildas förordna en person att hålla kyrkostämma för val av ordförande och
vice ordförande samt kyrkoråd.
4 § Kungörelsen om sammanträde med kyrkostämma skall innehålla uppgift
om tid och plats för sammanträdet samt uppgift om de ärenden som skall
behandlas.
Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på
församlingens anslagstavla.
5 § Föreskrifterna i 13 kap. 11 § om tillkännagivande i ortstidning
gäller också för sammanträden med kyrkostämman. Lag (1995:296).
6 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det sätt
som föreskrivs i 4 § och 5 § första stycket, skall kungörelsen med uppgift
om ärendet anslås på församlingens anslagstavla senast fyra dagar före
sammanträdet.
Arbetsordningen
7 § Kyrkostämman skall i en arbetsordning meddela de ytterligare föreskrifter
som behövs för sammanträden med kyrkostämman och ärendenas handläggning.
Arbetsordningen skall innehålla föreskrifter om
1. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor,
2. förfarandet vid omröstning, samt
3. underrättelser om val av ordförande och vice ordförande i kyrkostämman
och kyrkorådet.
Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling m.m. tillämpas
på kyrkostämma
8 § I fråga om kyrkostämman tillämpas föreskrifterna i 12 kap. 2,
12 och 13 §§ om förtroendevalda samt 13 kap. 17--24 och 26--48 §§ om
kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och ledamot i kyrkofullmäktige
skall i stället avse kyrkostämman och röstberättigad kyrkotillhörighet.
2. Kyrkostämmans sammanträden skall alltid vara offentliga.
3. Omröstning skall vara sluten också i andra ärenden än ärenden om
val eller tillsättning av tjänst, om någon röstberättigad kyrkotillhörighet
begär det.
4. I kyrkostämmans protokoll behöver inte redovisas vilka som har
deltagit i stämman eller hur var och en har röstat vid öppen
omröstning. Lag (1995:1211).
15 kap. Församlingsdelegerade
Antalet ledamöter och ersättare
1 § Antalet ledamöter i församlingsdelegerade skall bestämmas till ett
udda tal och till minst
15 i samfällighet med 5 000 röstberättigade kyrkotillhöriga eller
därunder,
25 i samfällighet med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade
kyrkotillhöriga,
35 i samfällighet med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade
kyrkotillhöriga,
45 i samfällighet med över 40 000 röstberättigade kyrkotillhöriga.
Ersättare för ledamöterna utses till lika stort antal som ledamöterna.
Lag (1995:1211).
2 § När delegerade skall utses första gången, bör församlingarna träffa
överenskommelse
1. om antalet ledamöter med ledning av 1 §, och
2. huruvida ersättare skall utses för ledamöterna.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet om antalet ledamöter.
Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet
ledamöter.
3 § Församlingsdelegerade beslutar själva om ändring av antalet
ledamöter i delegerade och huruvida ersättare skall utses för
ledamöterna.
Ett sådant beslut skall tillämpas från och med året efter det år då val
av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång i hela landet.
Beslutet om ändrat antal ledamöter skall fattas före utgången av mars
månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
4 § Länsstyrelsen bestämmer, med tillämpning av föreskrifterna i lagen
(1972:704) om kyrkofullmäktigval, m. m. hur många ledamöter i
församlingsdelegerade som varje församling skall utse.
Beslutet får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd.
Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.
Val av ledamöter och ersättare
5 § Ledamöter och ersättare väljs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman
i varje församling.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valperiodens längd m.m.
6 § Ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade väljs för
fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då
val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet.
När val av ledamöter och ersättare inte äger rum under år då
val av fullmäktige förrättats i hela landet, skall valet dock
inte avse längre tid än till utgången av det år då sådana val
av fullmäktige skall äga rum nästa gång.
Val av ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade
förrättas före december månads utgång året före det år då
tjänstgöringstiden börjar. Lag (1997:167).
7 § Om val till kyrkofullmäktige, som har utsett ledamöter och ersättare
i församlingsdelegerade, har upphävts och omval har ägt rum eller om
rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen
mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för ledamöterna och
ersättarna två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har
avslutats.
När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige
förrätta nytt val av ledamöter och ersättare för återstoden av
tjänstgöringstiden.
8 § Om en ledamot i församlingsdelegerade avgår under tjänstgöringstiden,
förrättas fyllnadsval för återstoden av denna tid.
I en samfällighet där ersättare har utsetts, skall dock för en ledamot
som har utsetts vid proportionellt val inträda en ersättare i ledamotens
ställe för återstoden av tjänstgöringstiden, enligt den ordning mellan
ersättarna som har bestämts vid valet.
Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på
församlingsdelegerade
9 § I fråga om församlingsdelegerade tillämpas föreskrifterna i 13
kap. 6--48 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande
gälla.
1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall avse
församlingsdelegerade och samfällighetens kyrkoråd.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.
3. När sammanträde med delegerade skall hållas första gången,
utfärdas kungörelse om sammanträdet av ordföranden i kyrkofullmäktige
i den församling i samfälligheten som har flest röstberättigade
kyrkotillhöriga. Om fullmäktige inte finns i denna församling,
utfärdas kungörelsen av ordföranden i församlingens kyrkostämma.
4. Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings
kyrkoråd att delta i delegerades överläggningar men inte i besluten
föreligger bara vid handläggning av ärenden som angår församlingen
särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar i flera pastorat
tillkommer rätten för en kyrkoherde att delta i överläggningarna bara
den kyrkoherde som domkapitlet utser. Lag (1995:1211).
16 kap. Kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter
Antalet ledamöter och ersättare
1 § Stiftsstyrelsen fastställer antalet ledamöter i kyrkofullmäktige.
Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen
skall genast underrättas om beslutet.
Föreskrifter om kyrkliga samfälligheters indelning i valkretsar och om
fastställandet av antalet ledamöter i fullmäktige som skall utses i varje
församling finns i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.
2 § För ledamöterna skall ersättare utses till det antal som
kyrkofullmäktige bestämmer.
Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal
platser som varje parti får i samfällighetens fullmäktige eller i varje
valkrets, om valbarheten är inskränkt till valkrets. I det senare fallet
skall andelen vara densamma i alla valkretsarna. Om det därvid uppkommer
ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om fullmäktiges beslut.
3 § När fullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligt 2 §
första stycket av stiftsstyrelsen, om stiftsstyrelsen inte med stöd av
8 kap. 5 § andra stycket har bestämt att beslutanderätten i samfälligheten
skall utövas av indelningsdelegerade.
Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på
kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet
4 § I fråga om kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet tillämpas
föreskrifterna i 13 kap. 5--48 §§ om kyrkofullmäktige i församling.
Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.
3. När sammanträde med fullmäktige skall hållas första gången,
utfärdas kungörelse om sammanträdet av den ordförande som anges i 15
kap. 9 § 3.
4. Om samtliga ersättare för en ledamot i fullmäktige är förhindrade
att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett
sammanträde inträder i ledamotens ställe den ersättare som enligt den
för ersättarna bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den
ledamot som har fått den första platsen för partiet i församlingen
eller i en sådan grupp av församlingar som avses i 4 § lagen (1972:
704) om kyrkofullmäktigval, m. m. Om en sådan ersättare inte kan
tjänstgöra, inträder den ersättare som står i tur att tjänstgöra för
den ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare
efter samma grund. Om ett partis samtliga ersättare är förhindrade
att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att
vidare delta i sammanträdet, inträder en ersättare som har utsetts
för partiet i en annan församling eller grupp av församlingar efter
den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som
har utsetts i den församling eller grupp av församlingar där partiets
röstetal är högst.
5. Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings
kyrkoråd att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten
föreligger bara vid handläggning av ärenden som angår församlingen
särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar i flera pastorat,
tillkommer rätten för kyrkoherde att delta i överläggningarna bara
den kyrkoherde som domkapitlet utser. Lag (1995:296).
17 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder i församlingar
Kyrkorådets uppgifter
1 § I varje församling skall det finnas ett kyrkoråd. Kyrkorådet är
församlingens styrelse. Lag (1995:296).
Två eller flera församlingar får utse ett gemensamt kyrkoråd för en
eller flera angelägenheter. Lag (1995:296).
2 § Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och verka för
dess utveckling, leda förvaltningen av församlingens angelägenheter
samt ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet.
Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på
församlingens ekonomiska ställning samt hos kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de
framställningar som rådet anser behövs. Lag (1995:296).
3 § Kyrkorådet skall särskilt
1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av
kyrkofullmäktige eller kyrkostämman,
2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och därvid själv förvalta
kyrkans och församlingens egendom, om sådan egendomsförvaltning inte
har uppdragits åt någon annan nämnd eller annars skall skötas av
någon annan,
3. ha hand om medelsförvaltningen, om kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman inte har medgett någon annan nämnd att helt eller delvis
ha hand om sin medelsförvaltning,
4. verkställa kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut, om
verkställigheten inte har uppdragits åt någon annan,
5. själv eller genom ombud föra församlingens talan i alla mål och
ärenden, om detta inte på grund av lag eller annan författning eller
beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall skötas av någon
annan,
6. ha hand om församlingens informationsverksamhet om
kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte har uppdragit denna åt någon
annan nämnd,
7. verka för sådana förenklingar i verksamheten som kan underlätta
enskildas kontakter med församlingen, samt
8. i övrigt fullgöra de uppdrag som kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman har överlämnat till rådet.
Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt
kyrkoråd tillämpas inte första stycket 1, 3--6 och 8. Ett sådant
kyrkoråd får dock ha hand om informationsverksamhet i församlingen.
Lag (1995:296).
4 § Kyrkorådet skall handlägga de ärenden som enligt särskilda
författningar ankommer på rådet.
Kyrkorådet får begära in yttranden och upplysningar från övriga
nämnder och från beredningar och anställda i församlingen, när det
behövs för att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Lag (1995:296).
Ledamöter och ersättare
5 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.
Kyrkoherden får förordna en präst som tjänstgör i pastoratet att
vara kyrkorådsledamot i annexförsamling i stället för kyrkoherden.
Förordnandet skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter
har valts. Kyrkoherden skall underrätta kyrkofullmäktiges eller
kyrkostämmans ordförande om förordnandet.
Om församlingar som tillhör olika pastorat har ett gemensamt
kyrkoråd, skall domkapitlet förordna en av församlingarnas
kyrkoherdar att vara ledamot i rådet och en annan att vara ersättare.
Lag (1995:296).
6 § Andra ledamöter än de som avses i 5 § samt ersättare i
kyrkorådet väljs, utom i fall som avses i 7 §, av kyrkofullmäktige
eller kyrkostämman till det antal som fullmäktige eller stämman
bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än fyra.
Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet valda
ledamöter.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Lag (1995:296).
7 § Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt
kyrkoråd skall andra ledamöter än de som avses i 5 § och ersättare
utses genom direkta val när val av kyrkofullmäktige förrättas i hela
landet.
I lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns föreskrifter
om
1. indelning i valdistrikt,
2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val,
3. utseende av ersättare, samt
4. förfarandet när en ledamot i kyrkorådet har avgått under
tjänstgöringstiden och när en ersättare har inträtt som ordinarie
ledamot i kyrkorådet eller av någon annan anledning har avgått som
ersättare. Lag (1995:296).
8 § Ledamöter i ett direktvalt kyrkoråd skall väljas till det antal
som kyrkorådet bestämmer. Antalet valda ledamöter skall vara jämnt
och får inte vara mindre än tio.
För de valda ledamöterna skall ersättare utses till det antal som
kyrkorådet bestämmer. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst
hälften, av det antal platser som varje parti får i församlingen. Om
det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast
högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast underrättas om kyrkorådets
beslut.
När ett direktvalt kyrkoråd skall utses första gången, beslutar
kyrkofullmäktige eller kyrkostämman om antalet ledamöter och
ersättare. Lag (1995:296).
9 § Beslutar ett direktvalt kyrkoråd om ändring av antalet ledamöter
eller ersättare tillämpas beslutet först när val av kyrkofullmäktige
förrättas nästa gång i hela landet. Beslutet skall fattas före
utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast
underrättas om beslutet. Lag (1995:296).
10 § Antalet ledamöter i ett gemensamt kyrkoråd och det antal
ledamöter i rådet som varje församling skall utse bestäms genom
överenskommelse mellan församlingarna.
Varje församling skall välja minst en ledamot.
Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet
ledamöter i rådet och det antal som skall utses av varje församling.
Lag (1995:296).
Valperiodens längd m.m.
11 § Sådana ledamöter och ersättare som avses i 6 och 7 §§
skall väljas för fyra år, räknat från och med den 1 januari
året efter det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i
hela landet. Lag (1997:167).
12 § Om valet till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt
rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och
mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör
uppdragen för de ledamöter och ersättare i kyrkorådet som har valts
av fullmäktige, två månader efter det att omvalet eller
sammanräkningen har avslutats.
När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige
förrätta nytt val av ledamöter och ersättare för återstoden av
tjänstgöringstiden. Lag (1995:296).
13 § Om en vald ledamot av kyrkorådet avgår under
tjänstgöringstiden, skall fyllnadsval förrättas. För en ledamot som
har utsetts vid proportionellt val skall dock en ersättare inträda
enligt den ordning som anges i 47 kap. 26 §. Lag (1995:296).
Ordförandeskapet
14 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall bland kyrkorådets
ledamöter välja en ordförande och en eller två vice ordförande.
Fullmäktige eller stämman bestämmer tiden för uppdragen.
Direktvalda kyrkoråd och gemensamma kyrkoråd skall dock själva välja
ordförande och en eller två vice ordförande bland sina ledamöter.
Till dess kyrkorådet har förrättat valen utövas ordförandeskapet av
den som har varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit
ledamöter lika länge, har den som är äldst företräde. Lag (1995:296).
15 § Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara
vid ett sammanträde med kyrkorådet, utser rådet en annan ledamot att
för tillfället vara ordförande.
Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är
förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, får rådet utse en annan ledamot
att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter.
Lag (1995:296).
När sammanträdena skall hållas
16 § Kyrkorådet bestämmer tid och plats för sina sammanträden.
Sammanträde skall också hållas, när minst en tredjedel av rådets
ledamöter eller någon ledamot som avses i 5 § begär det eller
ordföranden anser att det behövs. Lag (1995:296).
Kallelse till sammanträdena
17 § Kallelse till sammanträde med kyrkorådet skall anslås minst en
vecka före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall
inom samma tid lämnas till varje ledamot och ersättare i rådet på ett
lämpligt sätt.
Om ett ärende är så brådskande att kallelse inte kan ske på detta sä
skall kallelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före
sammanträdesdagen. Dessutom skall kallelsen inom samma tid på ett
lämpligt sätt lämnas till varje ledamot och ersättare.
Föreskrifterna i första och andra styckena gäller bara när det inte
finns föreskrifter om kallelse i reglemente för kyrkorådet.
Lag (1995:296).
18 § Kyrkorådet får till sina sammanträden kalla
1. en ledamot eller en ersättare i kyrkofullmäktige,
2. ordföranden eller en vice ordförande i kyrkostämman,
3. en ledamot eller en ersättare i en annan nämnd eller beredning,
4. en anställd hos församlingen, eller
5. en särskild sakkunnig.
Den som har kallats till ett sammanträde får delta i
överläggningarna men inte i besluten, om rådet beslutar det.
Lag (1995:296).
Ersättarnas tjänstgöring
19 § I fråga om ersättarnas tjänstgöring i kyrkorådet tillämpas
föreskrifterna i 13 kap. 13--15 §§ om ersättarnas tjänstgöring i
kyrkofullmäktige.
Vad som sägs i första stycket tillämpas också när en av
kyrkofullmäktige eller kyrkostämma utsedd ledamot som inte har
utsetts vid proportionellt val har avgått och fyllnadsval ännu inte
har ägt rum.
Ersättarna får närvara vid rådets sammanträden. Lag (1995:296).
Beslutförhet
20 § Kyrkorådet får handlägga ärenden bara om mer än hälften av
ledamöterna är närvarande. Lag (1995:296).
Jäv
21 § En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende
hos kyrkorådet får inte delta i eller närvara vid handläggningen av
ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta
utan olägligt uppskov.
Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot
honom, skall självmant ge det till känna.
Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte
trätt i hans ställe, skall kyrkorådet snarast besluta i jävsfrågan.
Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om
kyrkorådet inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan
tillkallas utan olägligt uppskov.
Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med
överklagande av det beslut varigenom kyrkorådet avgör ärendet.
Lag (1995:296).
22 § En förtroendevald eller en anställd hos församlingen är jävig,
om
1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn
eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång
kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller
någon närstående,
2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken
angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av
ärendets utgång,
3. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i
saken, eller
4. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att
rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Lag (1995:296).
23 § Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar
betydelse.
Jäv enligt 22 § 4 skall inte anses föreligga enbart på grund av att
den som handlägger ett ärende tidigare har deltagit i handläggningen
av ärendet hos en annan nämnd. Lag (1995:296).
Ärendenas avgörande och protokollet
24 § I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förande av
protokoll, protokollets innehåll, justering av protokoll och
tillkännagivande om justering tillämpas föreskrifterna i 13 kap.
30--33 och 41--46 §§. Protokollet får dock justeras av ordföranden
och ytterligare minst en ledamot. Lag (1995:296).
Framställningar till kyrkorådet m.m.
25 § Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra var framställningar
till rådet tas emot.
Delgivning med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt
reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot
delgivning. Lag (1995:296).
Hur kyrkvärdar, kassaförvaltare och elektorer utses
26 § Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är
röstberättigade i församlingen enligt 12 kap. 2 §. Minst en av
kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och ersättarna i
kyrkorådet.
Kyrkvärdarna utses för fyra år räknat från och med den 1
januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har
förrättats i hela landet.
Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om
rådets medelsförvaltning inte har ordnats på något annat sätt.
Lag (1997:167).
27 § Det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet,
skall det nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse
kyrkvärdar och kassaförvaltare enligt föreskrifterna i 26 §.
Det nyvalda kyrkorådet får också före december månads utgång utse
1. ledamot och ersättare i domkapitlet eller i domkyrkorådet i Lund
enligt föreskrifterna i 27 kap. 5 § respektive 39 kap. 5 §,
2. elektorer och ersättare för val av ledamöter och ersättare i
kyrkomötet enligt föreskrifterna i 46 kap. 13 §. Lag (1995:296).
Reglemente och delegering
28 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får anta reglemente med
närmare föreskrifter om kyrkorådets verksamhet. Lag (1995:296).
29 § Kyrkorådet får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller
ersättare eller åt en anställd hos församlingen att besluta på rådets
vägnar i ett visst ärende eller vissa grupper av ärenden, dock inte i
de fall som avses i 30 §. Lag (1995:296).
30 § I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:
1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller
kvalitet,
2. framställningar eller yttranden till kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman liksom yttranden med anledning av att beslut av
kyrkorådet i dess helhet eller av fullmäktige eller stämman har
överklagats,
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av
principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och
4. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter.
Lag (1995:296).
31 § Beslut som fattas med stöd av uppdrag enligt 29 § skall anmälas
till kyrkorådet, som bestämmer på vilket sätt detta skall ske.
Lag (1995:296).
32 § Kyrkorådet får uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som
rådet har utsett att besluta på dess vägnar i ärenden som är så
brådskande att rådets avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut
skall anmälas vid rådets nästa sammanträde. Lag (1995:296).
33 § Om kyrkorådet med stöd av 29 § uppdrar åt någon som har en
ledande ställning inom församlingen att fatta beslut, får rådet
överlåta åt denne att i sin tur uppdra åt någon annan anställd inom
församlingen att besluta i stället. Sådana beslut skall anmälas till
den som har delegerat. Lag (1995:296).
34 § Om kyrkorådet med stöd av 29 § uppdrar åt en anställd att
besluta på rådets vägnar, får rådet uppställa villkor som innebär att
de som utnyttjar rådets tjänster skall ges tillfälle att lägga fram
förslag eller att yttra sig, innan beslut fattas.
Kyrkorådet får också föreskriva att en anställd får fatta beslut
endast om företrädare för dem som utnyttjar rådets tjänster har
tillstyrkt beslutet. Lag (1995:296).
35 § Föreskrifterna i 28--34 §§ tillämpas också på direktvalda
kyrkoråd. Därvid skall dock vad som sägs om kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman i stället avse kyrkorådet. Lag (1995:296).
Tillsättning av nämnder
36 § För förvaltning och verkställighet i övrigt får fullmäktige
eller stämman tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och
ersättare i sådana nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till
det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. För dessa nämnder
tillämpas föreskrifterna om kyrkorådet i 6 § tredje stycket,
12--25 §§, 26 § tredje stycket och 27--34 §§. Lag (1995:296).
Handläggningen av vissa ärenden
37 § Kyrkofullmäktige och kyrkostämman får, om inte något annat är
föreskrivet i lag eller annan författning, besluta att kyrkorådet
eller någon annan nämnd skall
1. ha hand om förvaltning och verkställighet i fråga om egendom som
annars förvaltas av någon annan nämnd,
2. handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat eller
skiljande från anställning samt andra frågor beträffande arbetstagare
som är underställda någon annan nämnd. Lag (1995:296).
Närvarorätt vid sammanträdena m. m.
38 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att en ledamot
eller en ersättare i fullmäktige, kyrkorådet, någon annan nämnd eller
beredning får närvara vid rådets eller någon annan nämnds
sammanträden, också om han inte är ledamot eller ersättare i rådet
eller nämnden, och delta i överläggningarna men inte i besluten samt
få sin mening antecknad i protokollet.
Kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 5 § andra stycket
har dock alltid rätt att närvara och delta i överläggningarna.
Om kyrkorådet har uppdragit åt ett sådant utskott som avses i 29 §
att besluta i ett visst ärende eller vissa grupper av ärenden har
kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 5 § andra stycket
alltid rätt att närvara och delta i överläggningen när sådana ärenden
behandlas.
I sådana fall som avses i andra och tredje styckena har kyrkoherden
rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Lag (1995:296).
39 § I en församling där beslutanderätten utövas av ett direktvalt
kyrkoråd tillämpas föreskrifterna i 38 § första stycket. Därvid skall
dock vad som sägs om kyrkofullmäktige och kyrkostämma i stället avse
kyrkofullmäktige i den samfällighet i vilken församlingen ingår.
Lag (1995:296).
Verksamhetsberättelse för direktvalda kyrkoråd
40 § Ett direktvalt kyrkoråd skall före utgången av mars månad varje
år till samfällighetens fullmäktige avge en berättelse om sin
verksamhet under det föregående året. Lag (1995:296).
18 kap. Kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter
Kyrkorådets uppgifter
1 § Kyrkorådet i en kyrklig samfällighet skall leda förvaltningen av
samfällighetens angelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders
verksamhet.
Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på
samfällighetens ekonomiska ställning samt hos samfällighetens
fullmäktige eller församlingsdelegerade och övriga nämnder liksom
hos andra myndigheter göra de framställningar som rådet anser behövs.
I fråga om kyrkorådets uppgifter i övrigt tillämpas föreskrifterna i
17 kap. 3 § första stycket och 4 §. Därvid skall dock vad som sägs om
församling och kyrkofullmäktige i stället avse samfälligheten och dess
fullmäktige eller församlingsdelegerade.
Ledamöter och ersättare
2 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.
Om samfälligheten består av församlingar i flera pastorat, skall domkapitlet
förordna en av kyrkoherdarna att vara ledamot i samfällighetens kyrkoråd och
en annan kyrkoherde att vara dennes ersättare. Förordnandena skall avse tiden
för de valda ledamöternas tjänstgöringsperiod.
Domkapitlet skall underrätta kyrkofullmäktiges eller församlingsdelegerades
ordförande om förordnandet.
3 § Andra ledamöter och ersättare än dem som avses i 2 § väljs av kyrkofull-
mäktige eller församlingsdelegerade till det antal som fullmäktige eller
delegerade bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än
fyra.
Vid valet bör om möjligt varje församling bli företrädd i kyrkorådet
genom minst en ledamot eller ersättare.
Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet valda ledamöter.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Hur föreskrifterna om kyrkoråd m. m. i församling tillämpas på
kyrkorådet och övriga nämnder i kyrklig samfällighet
4 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd m. m. i församling
tillämpas på kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter:
17 kap. 11--13 §§ om valperiodens längd m. m.,
17 kap. 14 § första stycket och 15 § om ordförandeskapet,
17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas,
17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,
17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutförhet,
17 kap. 21--23 §§ om jäv,
17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet,
17 kap. 25 § om framställningar till kyrkorådet m. m.,
17 kap. 28--34 §§ om reglemente och delegering,
17 kap. 36 § om tillsättning av nämnder,
17 kap. 37 § om handläggningen av vissa ärenden,
17 kap. 38 § om närvarorätt vid sammanträdena m. m.
Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om församling och kyrkofullmäktige skall avse
samfälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.
3. Samfällighetens kyrkoråd skall underrätta församlingarna om
frågor av större ekonomisk betydelse. Kyrkorådet får infordra
yttranden och upplysningar från församlingarnas kyrkoråd, när det
behövs för att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.
4. Samfällighetens kyrkoråd får, om inte samfällighetens fullmäktige
eller församlingsdelegerade beslutar något annat, uppdra åt
kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller åt ett för
församlingarna i ett pastorat gemensamt kyrkoråd att verkställa
beslut av samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade
eller att förvalta anslag som enligt fastställd budget eller särskilt
beslut blivit anvisat åt församlingen.
5. Samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade får ge
samfällighetens kyrkoråd en annan benämning än kyrkoråd.
Lag (1995:296).
19 kap. Ekonomisk förvaltning
Församlingar
Mål för den ekonomiska förvaltningen
1 § Församlingen skall ha en god ekonomisk hushållning i sin
verksamhet. Lag (1995:296).
Medelsförvaltningen
2 § Församlingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att
krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.
Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall meddela närmare
föreskrifter om medelsförvaltningen. Lag (1995:296).
Budgetens innehåll
3 § Församlingen skall varje år upprätta en budget för nästa
budgetår. Budgetåret löper per kalenderår. Lag (1995:296).
4 § Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin
under budgetåret.
I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det
vidare framgå hur utgifterna skall finansieras och hur den ekonomiska
ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.
Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av
tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år.
Lag (1995:296).
5 § Förslag till budget skall upprättas av kyrkorådet före oktober
månads utgång.
Om särskilda förhållanden kräver det, får budgetförslaget göras upp
i november månad. I sådant fall skall kyrkorådet före oktober månads
utgång föreslå skattesats för den församlingsskatt som ingår i
preliminär skatt för inkomst under det följande året.
Kyrkorådet bestämmer när övriga nämnder senast skall lämna sina
särskilda budgetförslag till rådet. Lag (1995:296).
6 § Kyrkorådet skall samråda med kommunstyrelsen innan
budgetförslaget görs upp. Lag (1995:296).
7 § Budgeten fastställs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman före
november månads utgång.
Om budgeten på grund av särskilda förhållanden inte kan fastställas
före november månads utgång, skall fullmäktige eller stämman ändå
fastställa skattesatsen inom denna tid. Budgeten skall därefter
fastställas före december månads utgång.
Fullmäktige eller stämman får i fall som avses i andra stycket
fastställa en annan skattesats än som har bestämts tidigare, om det
finns särskilda skäl till det. Lag (1995:296).
8 § Kyrkorådets förslag till budget skall vara tillgängligt för
allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde med
kyrkofullmäktige eller kyrkostämman då budgeten skall fastställas.
Platsen där förslaget hålls tillgängligt skall anges i kungörelsen.
Lag (1995:296).
Utgiftsbeslut under budgetåret
9 § Om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman beslutar om en utgift
under löpande budgetår, skall beslutet innefatta också anvisning om
hur utgiften skall finansieras. Lag (1995:296).
Förbud mot pantsättning
10 § Församlingen får inte upplåta panträtt i sin egendom till
säkerhet för en fordran. Vid förvärv av egendom får församlingen dock
överta betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot
säkerhet av panträtt i egendomen. Lag (1995:296).
Räkenskapsföring och redovisning
11 § Kyrkorådet och övriga nämnder skall fortlöpande föra
räkenskaper över de medel som de förvaltar.
Kyrkorådet bestämmer när övriga nämnder senast till rådet skall
redovisa sin medelsförvaltning under föregående budgetår.
Lag (1995:296).
12 § När kyrkorådet har fått övriga nämnders redovisningar, skall
rådet avsluta räkenskaperna med ett årsbokslut och sammanfatta detta
i en årsredovisning.
Gemensamma kyrkoråd skall varje år senast den 31 mars lämna
redovisning till de församlingar som har utsett rådet.
Lag (1995:296).
13 § I årsredovisningen skall upplysning lämnas om utfallet av
verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska
ställningen vid årets slut. Upplysning skall också lämnas om
borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser.
Årsredovisningen skall också omfatta sådan kyrkokommunal verksamhet
som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening,
ideell förening eller handelsbolag. Lag (1995:296).
14 § Årsredovisningen skall upprättas med iakttagande av god
redovisningssed. Lag (1995:296).
15 § Årsredovisningen skall lämnas över till kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman och revisorerna snarast möjligt och senast den 1 juni
året efter det år som redovisningen avser. Lag (1995:296).
16 § Årsredovisningen skall godkännas av kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman. Det bör inte ske innan kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman enligt 20 kap. 14 § andra stycket har beslutat om
ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras. Lag (1995:296).
17 § Årsredovisningen skall hållas tillgänglig för allmänheten från
och med kungörandet av det sammanträde med kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman då årsredovisningen skall godkännas.
Den plats där årsredovisningen hålls tillgänglig skall anges i
kungörelsen. Lag (1995:296).
18 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får bestämma att
allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde
med fullmäktige eller stämman.
19 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall meddela närmare
föreskrifter om redovisningen. Lag (1995:296).
20 § Särskilda föreskrifter finns om
1. vård om och förvaltning av kyrka och kyrkoegendom,
2. förvaltning av medel som myndigheter har särskild tillsyn över,
samt
3. kollektmedel. Lag (1995:296).
Kyrkliga samfälligheter
21 § Föreskrifterna i 1--20 §§ tillämpas också på kyrkliga
samfälligheter. Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess
kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens
kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och
övriga nämnder.
2. Församlingarnas kyrkoråd skall lämna sina särskilda förslag om
anslag för det nästföljande året till samfällighetens kyrkoråd, som
bestämmer när detta skall ske. Lag (1995:296).
20 kap. Revision
Församlingar
Val av revisorer och revisorsersättare
1 § Under de år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i
hela landet skall nyvalda fullmäktige eller kyrkostämman välja
revisorer och revisorsersättare för granskning av verksamheten
under de fyra följande åren.
Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt
rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning
och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats,
upphör uppdragen för revisorerna och revisorsersättarna två
månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har
avslutats.
När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall
fullmäktige förrätta nytt val av revisorer och
revisorsersättare för återstoden av tjänstgöringstiden.
Lag (1997:167).
2 § Vid en samlad revision av hela verksamheten skall minst tre
revisorer och lika många ersättare väljas.
Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa
nämnders verksamhet skall minst tre revisorer och lika många
ersättare väljas för varje nämnd eller grupp av nämnder.
Lag (1995:296).
3 § Om en revisor som inte har utsetts vid proportionellt val avgår
under tjänstgöringstiden, får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman
förrätta fyllnadsval för återstoden av denna tid. Lag (1995:296).
Jäv
4 § Den som är redovisningsskyldig till församlingen får inte
1. vara revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet
som omfattas av redovisningsskyldigheten,
2. delta i val av revisor eller revisorsersättare för granskning av
sådan verksamhet, eller
3. delta i handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för
verksamheen.
Föreskrifterna i första stycket gäller också make, sambo, föräldrar,
barn, syskon eller någon annan närstående till den
redovisningsskyldige. Lag (1995:296).
5 § Trots föreskrifterna i 4 § får enskilda förtroendevalda i
kyrkofullmäktige mot vilka anmärkning kan riktas enligt 13 § delta i
fullmäktiges överläggningar när revisionsberättelsen över den
verksamhet som de har ansvarat för behandlas.
Ordföranden och vice ordförandena i kyrkorådet eller i någon annan
nämnd får också delta i kyrkofullmäktiges överläggningar när
verksamhet inom den egna nämnden behandlas. Vad som nu har sagts
gäller också om de inte är ledamöter i fullmäktige. Lag (1995:296).
Revisorernas ställning
6 § Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt.
Lag (1995:296).
Revisorernas uppgifter
7 § Revisorerna granskar i den omfattning som följer av god
revisionssed all verksamhet som bedrivs inom kyrkorådets och övriga
nämnders verksamhetsområden.
Revisorerna prövar om verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt
och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna
är rättvisande och om den kontroll som har utövats inom nämnderna är
tillräcklig. Lag (1995:296).
8 § Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser
myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än när
handläggningen av sådana ärenden har vållat församlingen ekonomisk
förlust eller när granskningen sker från allmänna synpunkter.
9 § Vad som sägs om nämnder i 7 § gäller också beredningar.
Lag (1995:296).
Revisorernas rätt till upplysningar m.m.
10 § Kyrkorådet och övriga nämnder samt de anställda är skyldiga att
lämna revisorerna de upplysningar som behövs för revisionsarbetet.
De skall också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera
de tillgångar som kyrkorådet och de övriga nämnderna har hand om och
ta del av de räkenskaper och andra handlingar som berör kyrkorådets
och övriga nämnders verksamhet.
11 § Vad som sägs om nämnder i 10 § gäller också beredningar.
Lag (1995:296).
Revisorernas förvaltning och protokoll
12 § Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband
med revisionsuppdraget, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte
bestämmer något annat.
Beslut som revisorerna fattar angående förvaltningen skall tas upp i
protokoll. Föreskrifterna i 17 kap. 24 § om justering av protokoll
och tillkännagivande om justeringen tillämpas också på revisorernas
protokoll. Lag (1995:296).
Revisionsberättelse
13 § Revisorerna skall varje år till kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den
revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret.
Av berättelsen skall framgå om det finns någon anmärkning på den
granskade verksamheten eller inte. Om anmärkning framställs, skall
anledningen till den anges i berättelsen.
Anmärkningar får riktas mot
1. kyrkorådet, övriga nämnder och beredningar, samt
2. de enskilda ledamöterna i sådana organ.
Revisionsberättelsen skall innehålla ett särskilt uttalande i frågan
huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte. Lag (1995:296).
Prövning av frågan om ansvarsfrihet
14 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall inhämta förklaringar
över de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen.
Därefter skall fullmäktige eller stämman vid ett sammanträde före
utgången av året efter det år som revisionen avser besluta om
ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras. Lag (1995:296).
15 § Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige eller stämman besluta
att skadeståndstalan skall väckas.
Talan som inte grundas på brott skall väckas inom ett år från det
att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till
sådan talan förlorad. Lag (1995:296).
Revisionsreglemente
16 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får meddela närmare
föreskrifter om revisionen. Lag (1995:296).
Kyrkliga samfälligheter
17 § I fråga om kyrkliga samfälligheter tillämpas 1--16 §§. Därvid
skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess
kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens
kyrkofullmäktige eller dess församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd
och övriga nämnder.
2. Församlingskyrkoråd som förvaltar medel för samfällighetens
räkning skall varje år avge redovisning för sin förvaltning under det
föregående kalenderåret. Redovisningen skall lämnas till
samfällighetens kyrkoråd som bestämmer när detta skall ske.
Lag (1995:296).
21 kap. Församlingsskatt
Skattskyldighet
1 § Föreskrifter om skyldighet att betala församlingsskatt finns i
kommunalskattelagen (1928:370).
Den som är medlem i en icke-territoriell församling är inte skyldig att
betala församlingsskatt till den territoriella församling där han är
folkbokförd.
Särskilda föreskrifter om skattskyldighet finns i lagen (1951:691) om
viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska
kyrkan.
Skattesats
2 § När budgeten har fastställts, skall kyrkorådet genast underrätta den
kommun där församlingen eller den kyrkliga samfälligheten är belägen om
den skattesats som därvid har bestämts för det följande året.
Om budgeten inte har fastställts före oktober månads utgång, skall
kyrkorådet genast underrätta kommunen om rådets förslag till skattesats.
Om budgeten inte har fastställts före november månads utgång skall, så
snart skattesatsen har bestämts, kommunen underrättas om denna.
3 § Skattesatsen för församlingsskatt bestäms enligt de grunder som
anges i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av skatt, m. m.
Föreskrifter om utbetalning av församlingsskatt finns i samma lag.
22 kap. Laglighetsprövning
Tillämpningsområde
1 § Varje person som är medlem i en församling har rätt att få
lagligheten av församlingens beslut prövad genom att överklaga dem
hos länsrätten. Lag (1995:296).
2 § Följande beslut får överklagas:
1. kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut,
2. beslut av kyrkorådet eller en annan nämnd, om beslutet inte är av
rent förberedande eller rent verkställande art, samt
3. sådana beslut av revisorerna som avses i 20 kap. 12 § andra
stycket. Lag (1995:296).
3 § Föreskrifterna i detta kapitel gäller inte om det i lag eller
annan författning finns särskilda föreskrifter om överklagande.
Lag (1995:296).
Hur besluten överklagas
4 § Ett beslut överklagas skriftligt.
I sitt överklagande skall klaganden ange vilket beslut som
överklagas och de omständigheter som han stöder sitt överklagande på.
5 § Överklagandet skall ges in till länsrätten. Lag (1995:296).
Klagotid
6 § Överklagandet skall ha kommit in till länsrätten inom tre veckor
från den dag då det tillkännagavs på församlingens anslagstavla att
protokollet över beslutet justerats.
Anslaget om protokollsjusteringen måste vara uppsatt på
anslagstavlan under hela klagotiden för att tiden skall löpa ut.
Lag (1995:296).
7 § Om överklagandet före klagotidens utgång har kommit in till
församlingen i stället för till länsrätten, skall överklagandet ändå
prövas. Lag (1995:296).
Grunder för laglighetsprövningen
8 § Ett överklagat beslut skall upphävas, om
1. det inte har tillkommit i laga ordning,
2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för
församlingen,
3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina
befogenheter, eller
4. beslutet strider mot lag eller annan författning.
Något annat beslut får inte sättas i det överklagade beslutets
ställe. Lag (1995:296).
9 § Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver
beslutet inte upphävas. Detsamma gäller om beslutet har kommit att
förlora sin betydelse till följd av senare inträffade förhållanden.
10 § Vid prövningen av överklagandet får inte andra omständigheter
beaktas än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens
utgång. Lag (1995:296).
Processuella frågor
11 § Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen (1971: 291) skall
församlingen anses som part.
Länsrätten skall inhämta stiftsstyrelsens yttrande över
överklagandet, om det behövs. Lag (1995:296).
12 § Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen (1971:
291) får inte gälla sådana brister i skrivelsen med överklagandet som
består i att denna inte anger den eller de omständigheter på vilka
klaganden stöder sitt överklagande.
Föreskriften i 29 § förvaltningsprocesslagen om rätt att utan
yrkande besluta till det bättre för enskild skall inte tillämpas.
Lag (1995:296).
13 § Föreskrifter om hur länsrättens beslut överklagas finns i
förvaltningsprocesslagen (1971: 291). Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten. Lag (1995:296).
14 § Om länsrättens eller kammarrättens beslut har gått klaganden
emot, får bara klaganden själv överklaga beslutet.
Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller
förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas av
församlingen och av de personer som anges i 1 §.
Lag (1995:296).
Rättelse av verkställighet
15 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit
laga kraft och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som
har fattat beslutet se till att verkställigheten rättas i den
utsträckning det är möjligt.
Hur man överklagar beslut av kyrkliga samfälligheter
Lag (1995:296).
16 § I fråga om överklagande av beslut av församlingsdelegerade,
kyrkofullmäktige, kyrkorådet eller någon annan nämnd i en kyrklig
samfällighet tillämpas 1--15 §§, om inte något annat är särskilt
föreskrivet.
Beslut får överkagas också av en församling som ingår i
samfälligheten. Lag (1995:296).
SJÄTTE AVDELNINGEN
Den regionala organisationen
23 kap. Allmänt om stiftssamfälligheter
Inledande föreskrifter
1 § Församlingarna inom ett stift skall utgöra en kyrklig samfällighet
(stiftssamfällighet) för att sköta de gemensamma församlingsangelägenheter
som anges i 2 §.
2 § Stiftssamfälligheten skall
1. främja församlingslivets utveckling inom stiftet,
2. främja församlingsarbete bland teckenspråkiga samt på finska, samiska
och andra språk,
3. främja andlig vård vid sjukhus och andra större vårdinrättningar, vid
kriminalvårdsanstalter och vid militära förband i fredstid,
4. svara för avlöningsförmåner för arbetstagare hos
stiftssamfälligheten.
Om vissa angelägenheter som ankommer på stiftssamfälligheter finns
särskilda bestämmelser.
Utvidgad verksamhet
3 § Stiftssamfälligheten får också ha hand om andra ekonomiska
angelägenheter än som avses i 2 §, om de är gemensamma för
församlingarna inom stiftet.
Ett förslag om sådan utvidgad verksamhet skall, om det inte förkastas av
stiftsfullmäktige, på yrkande av minst en tiondel av dess ledamöter vila
tills nästa nyvalda stiftsfullmäktige sammanträder. Stiftsfullmäktige
kan dock omedelbart anta förslaget, om minst två tredjedelar av de
röstande enar sig om beslutet.
Föreligger ett yrkande som avses i andra stycket att ett förslag skall
vila och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall
stiftsfullmäktige pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under
omröstning om omedelbart antagande.
Beslutanderätten, förvaltningen och verkställigheten i en
stiftssamfällighet
4 § Stiftssamfällighetens beslutanderätt utövas av stiftsfullmäktige.
5 § Förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet handhas
av stiftsstyrelsen och övriga nämnder.
Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av stiftsfullmäktige.
För en sådan uppgift kan fullmäktige tillsätta en särskild beredning
bestående av en eller flera personer.
6 § Stiftsfullmäktige får uppdra åt stiftsstyrelsen eller någon annan
nämnd att i fullmäktiges ställe fatta beslut i vissa grupper av ärenden,
om inte något annat följer av lag eller annan författning. Ett sådant
uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller
i övrigt av större vikt.
Arkiv
7 § I arkivlagen (1990:782) finns föreskrifter om kyrkliga
samfälligheters arkiv.
Hur föreskrifterna för församlingar om ekonomisk förvaltning, revision,
församlingsskatt och laglighetsprövning tillämpas på stiftssamfälligheter
8 § Följande föreskrifter i denna lag tillämpas på
stiftssamfälligheter:
19 kap. 1--5 och 7--20 §§ om ekonomisk förvaltning,
20 kap. 1--16 §§ om revision,
21 kap. 2 och 3 §§ om församlingsskatt,
22 kap. 1--15 §§ och 16 § andra stycket om laglighetsprövning.
Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess
kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse stiftsfullmäktige
samt stiftsstyrelsen och övriga nämnder.
2. Val av revisorer och revisorsersättare i en stiftssamfällighet
skall förrättas av de nyvalda stiftsfullmäktige snarast efter
valperiodens början. Lag (1995:296).
24 kap. Stiftsfullmäktige
Antalet ledamöter och ersättare
1 § Stiftsfullmäktige beslutar hur många ledamöter som skall väljas
i fullmäktige.
Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 51.
2 § Om fullmäktige beslutar om ändring av antalet ledamöter, tillämpas
beslutet från och med året efter det år då val i hela landet av
kyrkofullmäktige förrättas nästa gång.
Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Den centrala
valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620) skall genast
underrättas om beslutet.
3 § För ledamöterna i stiftsfullmäktige skall väljas lika många
ersättare.
Valbarhet
4 § Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsfullmäktige är den
som
1. är folkbokförd inom valkretsen,
2. tillhör Svenska kyrkan, och
3. har fyllt 18 år senast på valdagen.
Den som är medlem i en icke-territoriell församling är bara valbar i
den valkrets som den församlingen tillhör.
Valbar är dock inte
1. den som innehar en anställning som biskop eller biträdande
biskop,
2. domprosten eller någon annan kyrkoherde som är biskopens
ersättare i stiftsstyrelsen,
3. den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som på grund av
sina uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda.
Lag (1995:1211).
Valbar är dock inte
1. den som innehar en anställning som biskop eller biträdande biskop,
2. domprosten eller någon annan kyrkoherde som är biskopens ersättare i
stiftsstyrelsen,
3. den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som på grund av sina
uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda.
Valet till stiftsfullmäktige
5 § Ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige utses genom indirekta
val. Föreskrifter om hur valet till stiftsfullmäktige förrättas, hur lång
valperioden skall vara och hur valen får överklagas finns i 43 kap.
Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige m. m. i församling tillämpas på
stiftsfullmäktige
6 § Beträffande stiftsfullmäktige tillämpas föreskrifterna i 12 kap.
8--13 §§ om förtroendevalda samt 13 kap. 6--48 §§ om kyrkofullmäktige
i församling. Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse stiftsstyrelsen.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på
stiftssamfällighetens anslagstavla.
3. Om ersättaren för en ledamot i fullmäktige är förhindrad att
inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett
sammanträde, inträder i ledamotens ställe den ersättare som enligt
den ordning som har bestämts för ersättarna står i tur att tjänstgöra
för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i
valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, inträder den
ersättare som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått
den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund. Om ett
partis samtliga ersättare är förhindrade att i en ledamots ställe
inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i
sammanträdet, inträder en ersättare som har utsetts för partiet i en
annan valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den
ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där partiets
röstetal är högst.
4. Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten
har
-- de personer som anges i 4 § tredje stycket,
-- ledamöterna i stiftsstyrelsen och en ordförande eller en vice
ordförande i någon annan nämnd eller i en beredning vid
handläggningen av ärenden som har beretts av nämnden eller
beredningen och vid besvarande av interpellationer eller frågor som
har framställts till ordföranden vid behandlingen av
revisionsberättelsen för den verksamhet som hans uppdrag avser,
-- en revisor hos stiftssamfälligheten vid behandlingen av
revisionsberättelsen för den verksamhet som hans uppdrag avser,
-- ordföranden eller vice ordföranden i församlings eller kyrklig
samfällighets kyrkoråd i ärenden som rör församlingen eller den
kyrkliga samfälligheten särskilt, eller
-- anställda hos stiftssamfälligheten eller särskilda sakkunniga som
stiftsfullmäktige har kallat för att meddela upplysningar vid
sammanträdet.
5. Det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet
förrättas val till de befattningar inom samfälligheten som blir
lediga vid årets slut av de nyvalda stiftsfullmäktige vid ett
sammanträde snarast efter valperiodens början. Dessa förrättar också
andra val som ankommer på stiftsfullmäktige och avser tid efter
utgången av det nämnda året. Lag (1995:296).
25 kap. Stiftsstyrelsen och övriga nämnder i stiftssamfälligheter
Stiftsstyrelsens uppgifter
1 § Stiftsstyrelsen skall leda förvaltningen av stiftssamfällighetens
angelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet.
2 § Stiftsstyrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på
stiftssamfällighetens ekonomiska ställning samt hos stiftsfullmäktige
och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar
som stiftsstyrelsen anser behövs.
I fråga om stiftsstyrelsens uppgifter i övrigt tillämpas föreskrifterna
i 17 kap. 3 § första stycket och 4 § andra stycket om kyrkorådet i en
församling. Därvid skall dock vad som sägs om församling och kyrkofull-
mäktige i stället avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.
Stiftsstyrelsen skall också handlägga sådana ärenden som enligt
särskilda föreskrifter ankommer på den.
Ledamöter och ersättare
3 § Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen. Domprosten är biskopens
ersättare.
4 § Andra ledamöter i stiftsstyrelsen än biskopen skall väljas av
stiftsfullmäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet
valda ledamöter får dock inte vara mindre än åtta.
För de valda ledamöterna skall utses lika många ersättare.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valbarhet
5 § Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsstyrelsen är den som
1. är folkbokförd inom stiftet,
2. tillhör Svenska kyrkan, och
3. som har fyllt 18 år senast på valdagen.
Utöver de personer som avses i 24 kap. 4 § andra stycket får inte
heller en anställd som förestår någon förvaltning som är underställd
stiftsstyrelsen väljas till ledamot eller ersättare. Lag (1995:1211).
Valperiodens längd
6 § Ledamöter och ersättare i stiftsstyrelsen väljs snarast efter det
att stiftsfullmäktiges valperiod har börjat.
Valet gäller till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under
sin nästa valperiod.
Ordförandeskapet
7 § Biskopen är stiftsstyrelsens ordförande. Bland de valda ledamöterna
utser stiftsfullmäktige en vice ordförande.
I Uppsala stift får ärkebiskopen för en tid som motsvarar återstoden av
de valda ledamöternas valperiod sätta den biträdande biskopen i stiftet
i sitt ställe som ledamot och ordförande.
Hur föreskrifterna om kyrkoråd i församling tillämpas på stiftsstyrelsen
och andra nämnder än egendomsnämnden i stiftssamfälligheten
8 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling
tillämpas på stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden:
12 kap. 8--9 a §§ om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § första stycket om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
17 kap. 12 och 13 §§ om uppdragets upphörande när valet har upphävts
och om verkan av ledamots avgång,
17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas,
17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,
17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutförhet,
17 kap. 21--23 §§ om jäv,
17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet,
17 kap. 25 § om framställningar till kyrkorådet m. m.,
17 kap. 28--34 §§ om reglemente och delegering,
17 kap. 36 § om tillsättning av nämnder,
17 kap. 37 § om handläggningen av vissa ärenden,
17 kap. 38 § om närvarorätt vid sammanträden.
Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall
avse stiftssamfälligheten, stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen.
2. Föreskrifterna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherden skall
avse biskopen och, när denne har förhinder, domprosten. I
stiftsstyrelsen och andra nämnder i Uppsala stift gäller vad som nu
har sagts om biskopen också för den biträdande biskopen.
3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på
stiftssamfällighetens anslagstavla.
4. Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av
större ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar
från församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd, när
det behövs för att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina
uppgifter.
5. Stiftsstyrelsen får, om inte stiftsfullmäktige beslutar något
annat, uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling
eller kyrklig samfällighet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige
eller att förvalta anslag som enligt fastställd budget eller särskilt
beslut blivit anvisat åt församlingen eller den kyrkliga
samfälligheten. Lag (1995:296).
26 kap. Stiftssamfällighetens egendomsnämnd
Egendomsnämndens uppgifter m.m.
1 § I varje stiftssamfällighet skall det finnas en egendomsnämnd.
Nämnden skall utföra de uppgifter i fråga om kyrklig jord inom stiftet
som ankommer på nämnden enligt denna lag eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen.
Ledamöter och ersättare
2 § Ledamöter och ersättare i egendomnämnden väljs av stiftsfullmäktige
till det antal som fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får dock
inte vara mindre än fem.
Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet ledamöter.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valbarhet
3 § Valbar till ledamot eller ersättare i egendomsnämnden är den som
är folkbokförd inom stiftet och tillhör Svenska kyrkan.
Den som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken är dock inte valbar. Lag (1995:1211).
Tidpunkt för valet m.m.
4 § Ledamöter och ersättare i egendomsnämnden skall väljas snarast efter
det att stiftsfullmäktiges valperiod har börjat. Valet gäller till dess
att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under sin nästa valperiod.
Hur föreskrifterna om kyrkoråd i församling tillämpas på egendomsnämnden
5 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd i församling
tillämpas på egendomsnämnden:
12 kap. 8--9 a §§ om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § första stycket om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
17 kap. 12 och 13 §§ om uppdragets upphörande när valet har upphävts
och om verkan av ledamots avgång,
17 kap. 14 och 15 §§ om ordförandeskapet,
17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas,
17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,
17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutförhet,
17 kap. 21--23 §§ om jäv,
17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet,
17 kap. 25 § om framställningar till kyrkoråden m. m.,
17 kap. 28--34 §§ om reglemente och delegering.
Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse egendomsnämnden.
2. Föreskrifterna om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkostämman
skall avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.
Lag (1995:296).
Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse egendomsnämnden.
2. Föreskrifterna om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkostämman
skall avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.
27 kap. Domkapitel m.m.
Domkapitlets uppgifter m.m.
1 § I varje stift skall det finnas ett domkapitel.
Domkapitlet skall utföra de uppgifter som enligt denna lag eller annan
författning ankommer på det.
Ledamöter och ersättare
2 § Domkapitlet består av följande ledamöter:
1. biskopen som ordförande,
2. domprosten som vice ordförande,
3. en präst vald av stiftets präster,
4. tre lekmän valda av stiftsfullmäktige.
Vid förhinder för eller uppkommen ledighet efter biskopen eller
domprosten, får domkapitlet för en viss tid eller ett visst ärende som
ledamot adjungera en präst som har anställning inom stiftet.
För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De utses
på samma sätt som ledamöterna.
3 § Vid handläggningen av sådana ärenden som enligt 35 kap. 33 § andra
stycket ankommer på domkapitlet, skall dess sekreterare ingå som ledamot.
Detsamma skall gälla handläggningen av ärenden som avser att skilja någon
från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet eller att för viss tid förklara
någon obehörig att utöva denna.
4 § I domkapitlet i Uppsala stift får ärkebiskopen i den utsträckning
han finner det lämpligt sätta den biträdande biskopen i stiftet i sitt
ställe som ledamot och ordförande.
5 § När domkapitlen i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs,
Västerås och Växjö stift handlägger ärenden som rör domkyrkan
skall en lekman, som särskilt blivit utsedd av
domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, ingå som ledamot i domkapitlet.
Ledamoten skall väljas för fyra år, räknat från och med den 1
januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt
rum i hela landet. Ledamoten väljs av det nyvalda kyrkorådet
För lekmannaledamoten skall på samma sätt väljas en ersättare.
Lag (1997:167).
Sekreteraren i domkapitlet
6 § För domkapitlet skall det finnas en sekreterare. Stiftsstyrelsen
förordnar sekreteraren efter yttrande av domkapitlet.
7 § Behörig att vara domkapitlets sekreterare är den som tillhör
Svenska kyrkan och har avlagt juris kandidatexamen eller
juristexamen.
Med svensk kandidatexamen och juristexamen jämställs fullbordad
juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark,
Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning skulle vara mer än
ett år kortare än den svenska utbildningen skall sökanden genomgå en
kompletteringsutbildning som avslutas med kunskapsprov.
Lag (1995:1211).
Personal och lokaler m.m.
8 § Stiftssamfälligheten skall hålla domkapitlet med sekreteraren och
annan personal, kontorslokaler, inventarier, materiel samt det som i
övrigt behövs för att domkapitlet skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Valbarhet
9 § Valbar till prästledamot eller ersättare för denne i domkapitlet
är den som innehar en anställning som präst i ett pastorat inom
stiftet eller i stiftssamfälligheten.
Valbar till lekmannaledamot eller ersättare för denne i domkapitlet
är den som
1. är folkbokförd inom stiftet,
2. tillhör Svenska kyrkan, och
3. har fyllt 18 år senast på valdagen.
Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans
uppdrag genast. Lag (1995:1211).
Valet av ledamöter och ersättare i domkapitlet
10 § Föreskrifter om hur val av ledamöter och ersättare i domkapitlet
förrättas, om hur lång valperioden skall vara och om hur valen får
överklagas finns i 44 kap.
Hovkonsistoriet
11 § I Stockholm finns Hovkonsistoriet. Detta skall ha samma befogenheter
med avseende på Hovförsamlingen som domkapitlen har mot församlingarna.
28 kap. Biskopar
Biskopens uppgifter
1 § Den som innehar en tjänst som biskop skall i stiftet
1. fullgöra de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning
ankommer på biskopen i stiftet,
2. varje år visitera så många församlingar som möjligt,
3. utse kontraktsprostar efter hörande av kontraktets präster,
4. utse vikarier för kontraktsprostar.
Biträdande biskops uppgifter
2 § Ärkebiskopen får uppdra åt den som innehar tjänsten som biträdande
biskop i Uppsala stift att sköta de uppgifter som ankommer på biskopen i
stiftet.
Visitationer
3 § Biskopen får vid visitationer biträdas av kontraktsprostarna, en
ledamot av domkapitlet som biskopen förordnar till det, domkapitlets
sekreterare eller någon annan tjänsteman hos stiftssamfälligheten.
Biskopen får också uppdra åt kontraktsprostarna att i biskopens ställe
visitera församlingar i deras kontrakt eller åt en ledamot eller
sekreteraren i domkapitlet att i särskilda fall förrätta visitation.
Vid visitationer skall föras protokoll som skall ges in till
domkapitlet.
Förhinder för biskopen
4 § När biskopen är förhindrad att utöva sin tjänst eller när biskopstjänsten
är ledig får domkapitlet
1. utse kontraktsprostar och vikarier för dessa,
2. besluta om vem som skall fullgöra de uppgifter som biskopen får lämna
över till någon annan.
Första stycket gäller inte för Uppsala stift, om ärkebiskopen har uppdragit
åt den biträdande biskopen att sköta uppgifterna. Om denne har förhinder,
tillämpas dock första stycket.
Sekreterare åt biskopen
5 § Stiftssamfälligheten skall hålla biskopen med den sekreterarhjälp
som behövs.
I Uppsala stift gäller första stycket bara den biträdande biskopen.
SJUNDE AVDELNINGEN
Den centrala organisationen
29 kap. Kyrkomötet
Grundläggande föreskrifter
Kyrkomötets sammansättning m.m.
1 § Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen ledamöter. För
ledamöterna skall det finnas ersättare.
Bara den som tillhör Svenska kyrkan och som har fyllt 18 år kan vara
ledamot av kyrkomötet eller ersättare för en ledamot. Lag (1995:1211).
2 § Den som innehar en biskopstjänst i Svenska kyrkan skall närvara vid
kyrkomötets sammanträden och får delta i kyrkomötets överläggningar och
framställa förslag, men delta i besluten bara om de är ledamöter av
kyrkomötet.
Valen till kyrkomötet
3 § Ledamöterna av kyrkomötet och ersättarna för dessa utses genom
indirekta val.
Föreskrifter om hur valen till kyrkomötet förrättas och om hur valen får
överklagas finns i 46 kap.
4 § Val till kyrkomötet förrättas vart fjärde år.
Varje val gäller för tiden från det att det nyvalda kyrkomötet
har samlats till dess det närmast därefter valda kyrkomötet
samlas. Denna tid är kyrkomötets valperiod. Lag (1997:167).
Svenska kyrkans centralstyrelse
5 § Svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighet under kyrkomötet.
6 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall verkställa kyrkomötets beslut.
Centralstyrelsen bereder också ärenden som skall avgöras av kyrkomötet,
om uppgi fterna inte skall skötas av eller har överlämnats till något
annat organ som tillsätts av kyrkomötet.
7 § Ledamöter i Svenska kyrkans centralstyrelse är ärkebiskopen och
högst fjorton andra ledamöter, som väljs av kyrkomötet.
8 § För ärkebiskopen som ledamot i Svenska kyrkans centralstyrelse skall
kyrkomötet välja en biskop som ersättare.
För de övriga ledamöterna i centralstyrelsen skall kyrkomötet välja lika
många ersättare.
Ersättaren för ärkebiskopen väljs särskilt efter förslag av ärkebiskopen.
9 § Ärkebiskopen är Svenska kyrkans centralstyrelses ordförande.
Bland de valda ledamöterna skall kyrkomötet utse en eller två vice
ordförande.
Ytterligare föreskrifter om centralstyrelsens organisation m. m. finns
i 30 kap.
Kyrkomötets uppgifter
10 § Kyrkomötet skall behandla ärenden som riksdagen eller
regeringen överlämnar till kyrkomötet.
Kyrkomötet skall också behandla kyrkliga ärenden som väcks
genom motion av någon av kyrkomötets ledamöter eller av den som
innehar en biskopstjänst. Detsamma gäller kyrkliga ärenden som
väckts av ett organ som enligt lag har tillsatts av kyrkomötet.
Vid extra sammanträde enligt 14 § andra stycket får dock bara
de ärenden behandlas som framgår av beslutet om sammanträdet.
Lag (1997:754).
11 § Kyrkomötet får besluta i frågor som anges i grundlag eller någon
annan lag.
I övrigt får kyrkomötet besluta om yttranden och framställningar till
regeringen.
Kyrkomötets normgivning
12 § Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i
följande ämnen:
1. Svenska kyrkans lära,
2. det kyrkliga ämbetet,
3. Svenska kyrkans böcker,
4. Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,
5. kollekter,
6. central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt
utlandsarbete samt diakoni,
7. kyrkomötets arbetssätt och verksamheten hos myndigheter under
kyrkomötet.
13 § Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt Svenska
kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter
om
1. det kyrkliga ämbetet,
2. Svenska kyrkans böcker,
3. Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, samt
4. kollekter.
Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt
domkapitel, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala
förvaltningsmyndigheter att meddela föreskrifter i de ämnen som
anges i första stycket 2--4. Lag (1996:295).
Tidpunkten för kyrkomötets sammanträden m.m.
14 § Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början
den tredje tisdagen i augusti (ordinarie sammanträde).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan
dock besluta att ordinarie sammanträde skall hållas vid annan
tid.
Vidare skall kyrkomötet sammanträda för att behandla särskilda
ärenden, om regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer beslutar om det (extra sammanträde).
Lag (1997:754).
15 § har upphävts genom lag (1997:754).
16 § Kyrkomötet skall, så snart det kan ske, fatta beslut över
anmärkningar som har tagits upp i den granskningsberättelse som avses
i 46 kap. 37 § tredje stycket och också andra anmärkningar mot en
ledamots eller ersättares behörighet.
En ledamot vars behörighet prövas, får delta i överläggningarna men inte
i beslutet. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.
Ordförandeskapet
17 § Kyrkomötet skall för varje valperiod välja en ordförande samt en
förste och en andre vice ordförande.
Till dess att valen av ordförande har förrättats, utövas ordförandeskapet
av den som har varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit
ledamöter lika länge, har den äldste av dem företräde.
Närvarorätt
18 § De statsråd som inom regeringen är föredragande i förvaltningsärenden
och lagstiftningsärenden rörande Svenska kyrkan samt ledamöterna i Svenska
kyrkans centralstyrelse har rätt att närvara och deltaga i kyrkomötets
överläggningar, men i besluten bara om de är ledamöter av kyrkomötet.
Hur kyrkomötets ärenden bereds
19 § Ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet
skall före avgörandet beredas i Svenska kyrkans centralstyrelse eller i
något utskott.
20 § Kyrkomötet skall inom sig för varje valperiod tillsätta ett särskilt
beredningsutskott för prövning av frågor som avses i 26 §.
Kyrkomötet kan inom sig tillsätta ytterligare utskott för beredningen av
andra ärenden som skall behandlas av kyrkomötet. Sådana utskott får inte
tillsättas för längre tid än kyrkomötets valperiod.
Kyrkomötet väljer ledamöter i utskott till det antal som kyrkomötet
bestämmer. För ledamöterna skall väljas lika många ersättare.
21 § Utöver vad som följer av 20 § andra och tredje styckena beslutar
kyrkomötet om hur lärofrågorna skall beredas före utskottsbehandlingen.
22 § Kyrkomötet får besluta att en eller flera biskopar, också om de inte
är ledamöter av kyrkomötet, får närvara vid ett utskotts sammanträden och
deltaga i dess överläggningar men inte i besluten.
23 § Om det krävs för beredning av ett ärende, får kyrkomötet
medge att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets
sammanträden under valperioden. Lag (1997:754).
Hur kyrkomötets ärenden avgörs
24 § Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till
kyrkomötet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste
sammanträde, om ärendet har överlämnats senast två månader före
sammanträdets början. I fråga om extra sammanträde enligt 14 §
andra stycket skall dock ärendet avgöras om det har överlämnats
senast en månad före sammanträdets början. I annat fall skall
ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet.
Lag (1997:754).
25 § Varje ledamot av kyrkomötet har en röst.
Omröstning skall ske öppet utom i ärenden som avser val.
Utom i fall då särskilt flertal krävs enligt 26 § andra stycket gäller som
kyrkomötets beslut den mening som mer än hälften av de röstande enar sig om.
Vid lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning.
26 § Ett förslag till kyrklig kungörelse som gäller Svenska kyrkans lära
eller böcker skall, om det inte förkastas av kyrkomötet, på yrkande av
minst tio av dess ledamöter vila till dess att nästa nyvalda kyrkomöte
sammanträder.
Kyrkomötet kan dock omedelbart anta förslaget om minst fem sjättedelar
av de röstande förenar sig om beslutet.
Detsamma gäller förslag till kyrklig kungörelse om ändring eller
upphävande av kungörelse som nu har sagts.
27 § Det särskilda beredningsutskottet prövar för kyrkomötets vidkommande
om 26 § är tillämpligt i fråga om ett visst förslag.
28 § Avgörandet av ett ärende skall delas upp på skilda beslut, om det
behövs.
Föreligger ett yrkande som avses i 26 § att ett förslag skall vila och
dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall kyrkomötet
pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om
omedelbart antagande.
Val inom kyrkomötet
29 § Kyrkomötet skall för varje valperiod inom sig utse en valberedning.
Valberedningen bereder val av Svenska kyrkans centralstyrelse,
Kyrkomötets besvärsnämnd och kyrkomötets utskott.
30 § Val inom kyrkomötet skall ske med slutna sedlar, om omröstning
begärs.
Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall
vara enkla och omärkta samt, om valet inte sker proportionellt, uppta
namn på så många personer som valet avser.
Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.
31 § Om ersättare för ledamöter i ett organ som tillsätts av kyrkomötet
inte väljs proportionellt, skall kyrkomötet också bestämma i vilken
ordning som de skall tjänstgöra.
Hur man överklagar val inom kyrkomötet
32 § Val inom kyrkomötet med slutna sedlar får överklagas hos riksdagens
valprövningsnämnd inom fem dagar efter det att resultatet av valet har
meddelats.
Valet skall gälla även om det har överklagats. Bestämmelserna om inhibition
i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte vid överklagandet.
33 § Vid handläggningen och prövningen av överklaganden enligt 32 § tillämpas
be stämmelserna i riksdagsordningen om besvär över val med slutna sedlar inom
riksdagen. Vad som där sägs om kammarkansliet, kammare och talmannen skall i
stället gälla Svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötet och kyrkomötets
ordförande.
30 kap. Svenska kyrkans centralstyrelse
Valbarhet
1 § Valbar till ledamot eller ersättare för ledamot i Svenska
kyrkans centralstyrelse är den som tillhör Svenska kyrkan och som har
fyllt 18 år senast på dagen för valet.
Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans
uppdrag genast. Lag (1995:1211).
Valperiod
2 § Valet av ledamöter och ersättare i Svenska kyrkans centralstyrelse
skall för rättas vid kyrkomötets första sammanträde under sin valperiod
och gäller till dess att kyrkomötet förrättar nytt val under sin nästa
valperiod.
När sammanträden skall hållas
3 § Svenska kyrkans centralstyrelse sammanträder på kallelse av
ordföranden.
Ordföranden eller, när denne har förhinder, en vice ordförande är
skyldig att sa mmankalla styrelsen, om minst en tredjedel av dess
ledamöter begär det.
Beslutförhet
4 § Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden bara om
ordföranden eller, när denne har förhinder, en vice ordförande samt
minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.
Om kyrkomötet genom kyrklig kungörelse har föreskrivit någon annan
ordning i fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller
dock den föreskriften.
Omröstning
5 § Som Svenska kyrkans centralstyrelses beslut gäller den mening som
de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
Föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål
skall dock tillämpas i sådana personalfrågor där detta skall ske för
arbetstagare i allmänhet hos staten.
Tillsättning av tjänster vid centralstyrelsen
6 § Tjänster vid Svenska kyrkans centralstyrelse tillsätts av
centralstyrelsen.
Överklagande av centralstyrelsens beslut
7 § Svenska kyrkans centralstyrelses beslut får överklagas hos Kyrkomötets
besvärsnämnd. Detta gäller dock inte om något annat är särskilt föreskrivet.
31 kap. Kyrkomötets besvärsnämnd
Inledande föreskrifter
1 § Kyrkomötets besvärsnämnd är en myndighet under kyrkomötet.
Ledamöter i besvärsnämnden och deras ersättare väljs av kyrkomötet.
Ledamöter och ersättare
2 § Kyrkomötets besvärsnämnd består av
1. en ordförande och en vice ordförande som båda skall vara eller ha
varit ordinarie domare,
2. en biskop, och
3. tre andra ledamöter.
För den biskop som är ledamot skall det finnas en biskop som ersättare.
För de tre andra ledamöterna skall utses lika många ersättare.
Ordföranden, vice ordföranden, biskopen och dennes ersättare väljs
särskilt.
Valbarhet
3 § Ledamöterna i Kyrkomötets besvärsnämnd och deras ersättare skall
tillhöra Svenska kyrkan. De får inte vara underåriga eller ha
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans
uppdrag genast. Lag (1995:1211).
Valperiod
4 § Valet av Kyrkomötets besvärsnämnd skall förrättas vid kyrkomötets
första sam manträde under sin valperiod och gäller till dess att
kyrkomötet förrättar nytt val under sin nästa valperiod.
Beslutförhet
5 § Kyrkomötets besvärsnämnd är beslutför när ordföranden, biskopen och
minst två andra ledamöter är närvarande.
Om kyrkomötet genom kyrklig kungörelse har föreskrivit någon annan ordning i
fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock den föreskriften.
Omröstning
6 § Om det i Kyrkomötets besvärsnämnd framkommer skiljaktiga meningar vid
en överläggning, tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om
omröstning i tvistemål.
Föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål skall
dock ti llämpas i frågor om att skilja någon från rätten att utöva det
kyrkliga ämbetet eller att för viss tid förklara någon obehörig att ut
öva det kyrkliga ämbetet.
Överklagande
7 § Kyrkomötets besvärsnämnds beslut enligt denna lag får inte
överklagas.
ÅTTONDE AVDELNINGEN
Biskops- och prästtjänster
32 kap. Allmänt om biskops- och prästtjänster
Föreskrifternas tillämpningsområde
1 § Föreskrifterna i detta kapitel och i 33--35 kap. tillämpas på
biskopstjänster samt på prästtjänster i stiftssamfälligheter och andra
pastorat än Hovförsamlingen.
Biskopstjänster
2 § I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop.
I Uppsala stift är ärkebiskopen biskop. I det stiftet får det också
finnas en tjänst som biträdande biskop.
Prästtjänster i pastoraten
3 § I varje pastorat skall det finnas en tjänst som kyrkoherde.
I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en
tjänst som domprost. Domprosten är kyrkoherde i pastoratet.
I ett pastorat får det också finnas tjänster som komminister.
Prästtjänster i stiftssamfälligheterna
4 § I en stiftssamfällighet får det finnas tjänster som stiftsadjunkt,
kontrakts adjunkt och pastorsadjunkt.
Inrättande av biskops- och prästtjänster
5 § Frågor om inrättande av biskopstjänster och tjänster som domprost
prövas av regeringen.
Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister,
stiftsadjunkt, kon traktsadjunkt och pastorsadjunkt prövas av
stiftsstyrelsen.
Vakanthållning och indragning av prästtjänster
6 § När en tjänst som kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt, kontrakts-
adjunkt eller pastorsadjunkt blir ledig skall stiftsstyrelsen pröva om den
behöver tillsättas.
Om tjänsten inte behöver tillsättas skall den hållas vakant eller dras in.
Behörighet
7 § Av föreskrifterna i 2 kap. 4 § framgår att bara den som bekänner
Svenska kyrkans lära får inneha en biskops- eller prästtjänst.
En prästtjänst får innehas bara av den som är behörig att utöva det
kyrkliga ämbetet som präst.
8 § Av regeringsformen följer att svenskt medborgarskap gäller som
särskilt vill kor för innehav och utövande av biskopstjänster och
tjänster som domprost.
9 § Regeringen får meddela föreskrifter om de särskilda villkor som
i övrigt ska ll gälla för behörighet till prästtjänster.
10 § Frågor om behörighet till en prästtjänst prövas av domkapitlet.
Avlöningsförmåner för präster m. m.
11 § I fråga om avlöningsförmåner för dem som innehar
prästtjänster i pastorat och stiftssamfälligheter, skall regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer
1. företräda arbetsgivaren när det gäller att ingå eller säga upp
kollektivavtal,
2. avgöra frågor om lockout eller andra stridsåtgärder vid konflikt
om sådana kollektivavtal,
3. företräda arbetsgivaren i tvister om sådana kollektivavtal eller
om påföljder vid konflikt om sådana avtal.
Kollektivavtal som avses i första stycket 1 får tillämpas också på
sådana innehavare av prästtjänster som inte är medlemmar i den
avtalsslutande arbetstagarorganisationen. Lag (1994:1848).
12 § Stiftssamfälligheten skall svara för följande kostnader:
1. avlöningsförmåner till stifts- och kontraktsadjunkter, vikarier på
sådana tjänster samt pastorsadjunkter,
2. arvoden till praktikanter och handledare för dessa,
3. prosttillägg.
13 § Pastoratet skall svara för kostnader för avlöningsförmåner till
innehavare av prästtjänster i pastoratet och vikarier på sådana tjänster
samt för tjänstebiträden åt präster.
14 § Stiftsstyrelsen skall bestämma hur kostnaderna för en prästs
avlöningsförmå ner skall fördelas mellan pastoraten eller mellan ett
pastorat och stiftssamfälligheten, när en präst tjänstgör i flera
pastorat eller i ett pastorat och stiftssamfälligheten.
Överklagande
15 § Stiftsstyrelsens beslut om inrättande eller indragning av en
prästtjänst en ligt 5 och 6 §§ får inte överklagas.
16 § Domkapitlets beslut om behörighet till prästtjänst enligt 10 § får
överklag as hos regeringen.
33 kap. Tillsättning av biskops- och prästtjänster
Tillsättning av biskopstjänster
1 § Av 2 kap. 4 § framgår att biskopstjänster tillsätts av regeringen
efter val.
Biskopsval förrättas enligt föreskrifterna i 45 kap.
Kungörelse av lediga prästtjänster
2 § Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster skall av domkapitlet
kungöras lediga till ansökan. Regeringen får dock meddela föreskrifter
om undantag från denna skyldighet.
Vad som nu har sagts gäller inte tjänster som pastorsadjunkt.
3 § Har en sådan tjänst som kyrkoherde eller komminister som enligt 10
respektive 16 § skall tillsättas av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden,
kungjorts ledig till ansökan, skall den kungöras ledig ytterligare en gång,
om det inte finns tre behöriga sökande till tjänsten och om kyrkorådet eller
tillsättningsnämnden begär det.
Ansökan om en prästtjänst
4 § Ansökan om en prästtjänst eller vikariat på en sådan tjänst skall ges
in til l domkapitlet. Detta gäller dock inte tjänster som pastorsadjunkt.
Ansökan skall ges in inom föreskriven tid. Om det finns särskilda skäl,
får dock domkapitlet vid sin prövning av de sökandes behörighet också
beakta ansökningar som har kommit in för sent.
Tillsättning av pastoratstjänster
Tillsättningsnämnd
5 § I varje flerförsamlingspastorat skall det finnas en tillsättningsnämnd.
Tillsättningsnämnden skall bestå av kyrkoherden och de övriga ledamöter
som kyrkorådet i varje församling i pastoratet väljer inom sig.
6 § Antalet valda ledamöter i tillsättningsnämnden och hur många av dem
som varje församlingskyrkoråd skall utse bestäms genom överenskommelse
mellan kyrkoråden. Varje kyrkoråd skall dock välja minst en leda mot.
Om församlingarna inte kan enas avgörs frågan av stiftsstyrelsen.
7 § För de valda ledamöterna i tillsättningsnämnden skall väljas lika
många ersättare.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
8 § Följande föreskrifter om kyrkoråd m. m. skall tillämpas på
tillsättningsnämnden:
12 kap. 8--9 a §§ om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
17 kap. 11--13 §§ om valperiodens längd m. m.,
17 kap. 14 § andra stycket om ordförandeskapet,
17 kap. 16--18 §§ om sammanträden m. m.,
17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutförhet,
17 kap. 21--23 §§ om jäv,
17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet.
Lag (1995:296).
Tjänster som domprost
9 § Tjänster som domprost tillsätts av regeringen.
Sedan domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall domkapitlet
ge kyrkoråden i varje församling i pastoratet tillfälle att yttra sig över
dessa.
Domkapitlet skall därefter med eget yttrande lämna över handlingarna
avseende behöriga sökande till regeringen.
Tjänster som kyrkoherde
10 § Första och andra gången av tre, när en tjänst som kyrkoherde blir
ledig i ett pastorat, tillsätts den i ett enförsamlingspastorat av
kyrkorådet och i ett flerförsamlingspastorat av tillsättningsnämnden.
Vad som sägs i första stycket gäller dock inte, om tjänsten skall
tillsättas gen om förflyttning enligt 18 § andra stycket.
11 § Var tredje gång tjänsten som kyrkoherde blir ledig i ett pastorat
tillsätts den av domkapitlet.
Vad som sägs i första stycket gäller dock inte, om tjänsten skall tillsättas
genom förflyttning enligt 18 § andra stycket.
Innan tjänsten tillsätts, skall kyrkorådet i varje församling i pastoratet
ges tillfälle att yttra sig över de sökande som är behöriga till tjänsten.
Lag (1992:1174).
Tjänster som komminister
12 § Tjänster som komminister tillsätts i ett enförsamlingspastorat av
kyrkorådet och i ett flerförsamlingspastorat av tillsättningsnämnden.
Vad som sägs i första stycket gäller dock inte sådana komministertjänster
i samarbetskyrka som avses i 14 § eller en komministertjänst som skall
tillsättas genom förflyttning enligt 18 § första stycket.
Tjänster i ett nybildat pastorat
13 § Om beslutanderätten i ett nybildat pastorat utövas av sådana
indelningsdele gerade som avses i 9 kap., får tjänsten som kyrkoherde
och tjänster som komminister i pastoratet tillsättas av indelningsdel
egerades arbetsutskott.
Vad som i 3, 10, 12, 15--18 och 30 §§ sägs om kyrkorådet och tillsättnings-
nämnde n skall därvid i stället gälla indelningsdelegerades arbetsutskott.
Tjänster i samarbetskyrka
14 § Tjänster som komminister i en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan
och annat samfund eller liknande tillsätts av domkapitlet.
Gemensamma föreskrifter vid tillsättning av tjänster som kyrkoherde
eller komminister
15 § När en kyrkoherdetjänst enligt 10 § eller en komministertjänst
enligt 12 § skall tillsättas av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden
skall domkapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna
från de be höriga sökandena till kyrkorådet eller tillsättningsnämnden.
16 § Om det inte finns tre behöriga sökande till en tjänst som kyrkoherde
eller komminister, får kyrkorådet eller tillsättningsnämnden tillsätta
tjänsten eller lämna över ärendet till domkapitlet.
Domkapitlet får därvid tillsätta tjänsten eller besluta att tjänsten
skall hållas vakant, om kyrkorådet eller tillsättningsnämnden inte har
begärt att tjänsten skall kungöras ledig en andra gång enligt 3 §.
17 § Kyrkorådet, tillsättningsnämnden eller domkapitlet skall underrätta
stiftsstyrelsen om sina tillsättningsbeslut.
Domkapitlet skall underrätta stiftsstyrelsen om sina beslut att hålla en
tjänst som kyrkoherde eller komminister vakant.
När ett tillsättningsbeslut har vunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen
utfärda ett anställningsbevis för den präst som har fått tjänsten.
Tillsättning genom förflyttning
18 § Stiftsstyrelsen får förflytta en präst som innehar en tjänst som
komminister till en annan sådan tjänst. Förflyttning får ske bara om den
tjänst prästen innehar dras in eller när det annars finns synnerliga
skäl för det.
Detsamma gäller också för en präst som innehar en tjänst som kyrkoherde.
Synnerliga skäl får dock åberopas bara när det annars är domkapitlet som
enligt 11 § skulle ha tillsatt den kyrkoherdetjänst till vilken
förflyttningen avses ske.
Om en stiftsstyrelse förflyttar en präst skall styrelsen bereda
kyrkorådet eller tillsättningsnämnden i berörda pastorat tillfälle att
yttra sig.
Tillsättning av stiftstjänster
Tjänster som stifts- och kontraktsadjunkt
19 § Tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av
stiftsstyrelsen.
När domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall domkapitlet
med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från dessa till
stiftsstyrelsen.
Tjänster som pastorsadjunkt
20 § Tjänster som pastorsadjunkt tillsätts av domkapitlet.
Tillsättning av vikariat
21 § Vikariat på tjänster som domprost, kyrkoherde, komminister,
stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av stiftsstyrelsen.
Långtidsvikariat på en tjänst som domprost tillsätts dock i samma
ordning som tjänsten.
Sedan domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall
domkapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från
dessa till stiftsstyrelsen eller, i fråga om långtidsvikariat på en
tjänst som domprost, till regeringen.
22 § Vikariat på tjänster som komminister får tillsättas bara efter
begäran av pastoratet, om regeringen inte föreskriver något annat.
Stiftsstyrelsen får överlåta åt en kontraktsprost att tillsätta andra
vikariat än långtidsvikariat på tjänster som kyrkoherde och komminister
inom kontraktet.
Beslut om ledighet för vissa präster
23 § Stiftsstyrelsen beslutar om semester och annan ledighet för präster
som är anställda i pastorat och för pastorsadjunkter. Stiftsstyrelsen
får överlåta åt en kontraktsprost att bevilja semester för dessa
präster.
Befordringsgrunder
24 § Vid tillsättning av en biskops- eller prästtjänst skall
avseende fästas bara vid sakliga grunder såsom förtjänst och
skicklighet. Bland de grunder som sålunda skall beaktas skall
skickligheten sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för
något annat.
Närmare föreskrifter om vad som sägs i första stycket meddelas av
regeringen. Lag (1995:296).
Anställningsformer
25 § Biskopstjänster tillsätts med fullmakt.
Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster tillsätts med förordnande.
26 § Förordnanden gäller tills vidare utan tidsbegränsning.
Förordnanden får dock tidsbegränsas om det föranleds av arbetets
särskilda beskaffenhet eller om anställningen gäller vikariat.
Har ett förordnande meddelats i strid med vad som sägs i andra stycket,
skall förordnandet på talan av prästen förklaras gälla tills vidare utan
tidsbegränsning.
Överprövning av beslut enligt detta kapitel
27 § Den som är missnöjd med en myndighets beslut om förflyttning eller
tidsbegr änsning av förordnande får väcka talan hos tingsrätten eller
arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974:371) om rättegången
i arbetstvister.
28 § Om en präst vill söka ändring i ett beslut om förflyttning enligt
18 §, skall han väcka talan inom fyra veckor från den dag han fick del
av beslutet.
Talan, som avses i 26 § tredje stycket, mot tidsbegränsning av ett
förordnandes kall väckas senast två månader efter förordnandetidens
utgång.
Om talan inte väcks inom den föreskrivna tiden är rätten till talan
förlorad.
29 § Beslut om förflyttning får inte verkställas förrän beslutet har
prövats slutligt efter talan som avses i 28 § eller förrän rätten till
sådan talan har förlorats.
30 § Kyrkorådets, tillsättningsnämndens eller stiftsstyrelsens
beslut enligt detta kapitel får i andra fall än som avses i 27 §
överklagas enligt bestämmelserna i 22 kap. om laglighetsprövning.
Lag (1995:296).
31 § Domkapitlets beslut enligt detta kapitel får i andra fall än som
avses i 27 § överklagas hos regeringen.
Domkapitlets beslut får överklagas bara av den som har sökt tjänsten.
Överklagan det skall ha kommit in till domkapitlet inom tre veckor från
den dag då beslutet tillkännagavs på domkapitlets anslagstavla.
34 kap. Anställning som präst m. m.
Skyldighet att utöva andra prästtjänster
1 § Den som innehar en lönetjänst som präst är skyldig att efter ett
beslut av stiftsstyrelsen utöva en annan prästtjänst inom samma stift
i stället för den egna tjänsten. En deltidsanställd präst är dock inte
skyldig att tjänstgöra i större omfattning än i sin egen tjänst.
En präst är dock inte skyldig att utöva en högre tjänst under längre tid
än samm anlagt tre månader av samma kalenderår.
2 § Stiftsstyrelsen får ålägga en präst som är anställd på en lönetjänst
i ett pastorat att jämsides med sin tjänst utöva en annan prästtjänst i
samma eller i ett närbeläget pastorat inom samma stift, om tjänstg
öringen varar i högst tre månader under samma kalenderår.
Stiftsstyrelsen får också ålägga den som innehar en lönetjänst som präst
att i stället för eller jämsides med sin tjänst sköta en sådan prästtjänst
inom samma stift som inrättas i ett pastorat med tillfällig befolkningsökning
under en del av året.
Tjänstebostäder
3 § Regeringen får besluta att innehavaren av en biskopstjänst skall
anvisas tjänstebostad.
4 § Pastoratet får besluta att innehavaren av en tjänst som kyrkoherde
eller komminister skall anvisas tjänstebostad.
Om tjänsten är tillsatt får pastoratet meddela eller upphäva ett sådant
beslut bara med samtycke av den som innehar tjänsten.
Pastoratet skall underrätta domkapitlet och egendomsnämnden om beslutet.
5 § Kostnaderna för en tjänstebostad åt en kyrkoherde eller komminister
skall betalas av pastoratet.
6 § Egendomsnämnden fastställer hyran för tjänstebostäder för kyrkoherdar
och komministrar. Hyran tillfaller pastoratet.
7 § När en tjänstebostad har anvisats är den som innehar tjänsten
skyldig att bo i den.
8 § Beslut om befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad
fattas av regeringen, om beslutet rör en biskop, och i andra fall
av domkapitlet.
Domkapitlet skall medge en ansökan om befrielse, om pastoratet har tillstyrkt
den eller om det på grund av prästens eller någon familjemedlems hälsa eller
bostadsförhållanden eller andra särskilda omständigheter framstår som skäligt.
Bisysslor m. m.
9 § Den som innehar en biskops- eller prästtjänst får inte utanför tjänsten
inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba
förtroendet för hans eller andra kyrkligt anställdas tjänsteutövning eller
skada Svenska kyrkans anseende.
10 § Den som innehar en biskops- eller prästtjänst får bara efter tillstånd
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer uppbära sådana
gåvo- eller donationsmedel eller liknande förmåner som är förenade med
tjänsten.
Arbetskonflikter och skadestånd
11 § I prästerligt arbete som består i myndighetsutövning eller som är
oundgängl igen nödvändigt för att genomföra myndighetsutövning, får
stridsåtgärd vidtas bara i form av lockout, strejk, vägran att arbeta på
övertid eller nyanställningsblockad.
Stridsåtgärd får inte vidtas på grund av något annat än förhållandet mellan
domkapitlet som arbetsgivare och präster som arbetstagare i stiftet.
Också i något annat prästerligt arbete än som sägs i första stycket är
stridsåtgärd i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden otillåten.
12 § Om det uppkommer tvist om en viss stridsåtgärd är tillåten enligt
11 §, får denna inte vidtas förrän tvisten har avgjorts slutligt.
13 § Präster får delta i en stridsåtgärd bara efter beslut av den
arbetstagarorganisation som har anordnat åtgärden.
14 § En arbetstagarorganisation får inte anordna eller på något
annat sätt orsaka stridsåtgärder som inte tillåts enligt 11 och
12 §§. En sådan organisation får inte heller genom understöd eller på
något annat sätt medverka vid otillåtna stridsåtgärder.
Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation tänker inleda
eller har inlett en otillåten stridsåtgärd, är
arbetstagarorganisationen skyldig att söka hindra åtgärden eller
verka för att den upphör. Lag (1995:296).
15 § Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation har inlett en
stridsåtgärd i strid mot 13 §, skall domkapitlet och arbetstagarorganisationen
omedelbart ta upp överläggningar med anledning av stridsåtgärden och gemensamt
verka för att den upphör.
Första stycket gäller lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns och
om inte något annat har bestämts i kollektivavtal.
16 § Om domkapitlet bryter mot 11, 12 eller 15 § eller arbetstagarorganisa-
tionen mot 14 eller 15 §, skall domkapitlet eller organisationen, även om
förpliktelser till följd av kollektivavtal inte har åsidosatts, ersätta
uppkommen skada enligt de grunder som anges i 54, 55, 60 och 61 §§ lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Detsamma gäller präster som
bryter mot 11, 12 eller 13 §, om inte något annat följer av andra stycket.
Har arbetstagarorganisationen inlett eller orsakat en stridsåtgärd som
inte är tillåten enligt 11 eller 12 §, får prästen åläggas skadestånd
för att han har deltagit i åtgärden bara om det finns synnerliga skäl .
Överprövning av beslut enligt detta kapitel
17 § Den som är missnöjd med ett beslut eller en åtgärd enligt 1, 2
eller 10--15 § eller som vill begära skadestånd enligt 16 § får väcka
talan i tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister.
18 § Talan om skadestånd enligt 16 § skall väckas senast tre månader
efter det att stridsåtgärden har avslutats.
Väcks inte talan inom den föreskrivna tiden, är rätten till talan
förlorad.
19 § Domkapitlets beslut enligt 8 § får överklagas hos Kammarkollegiet.
Kammarko llegiets beslut får inte överklagas.
35 kap. Prästanställningens upphörande m. m.
Inledande föreskrifter
1 § En präst får skiljas från sin prästtjänst endast med stöd av vad
som föreskrivs i detta kapitel.
Med präst och prästtjänst i 1--31 §§ avses också biskop och
biskopstjänst.
Uppsägning
2 § Präster som är förordnade tills vidare får sägas upp om det är
sakligt grundat.
Saklig grund föreligger inte om det är skäligt att kräva att prästen
bereds annat arbete inom det pastorat eller den stiftssamfällighet där
han är anställd.
Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till prästen
personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som
domkapitlet har känt till mer än en månad innan underrättelse om
uppsägning lämnades. Har domkapitlet underlåtit att underrätta,
räknas tiden i stället från tidpunkten för uppsägningen.
3 § En uppsägning skall ske skriftligen för att vara giltig.
I fråga om förfarandet i övrigt vid uppsägning tillämpas lagen (1982:80)
om anställningsskydd.
Skyldighet att avgå från en prästtjänst
4 § En präst som överger svenska kyrkans lära är skyldig att avgå från
sin präst tjänst.
5 § En präst är skyldig att avgå från sin prästtjänst vid den ålder som
anges i avtal om statlig pension eller motsvarande avtal (pensionsåldern).
Entledigande
6 § En präst får entledigas innan han har uppnått pensionsåldern
1. om han har förlorat sin arbetsförmåga eller fått den så nedsatt att
han i framtiden inte kan fullgöra sina arbetsuppgifter tillfredsställande,
eller
2. om han till följd av nedsatt arbetsförmåga under två år i följd inte
har tjänstgjort annat än försökvis under kortare tid och socialstyrelsen
anser det dels sannolikt att han inte kan återinträda i arbete inom
ytterligare ett år, dels ovisst hur arbetsförmågan därefter kommer att
utveckla sig.
7 § En präst som är anställd med fullmakt får entledigas, om han inte
kan fullgöra sin tjänst tillfredsställande och om högst fem år återstår
tills han får avgå med ålderspension.
8 § En präst som har rätt till statligt reglerad pension men inte har
uppnått pensionsåldern, får inte entledigas enligt 6 och 7 §§ om han
lämpligen kan förflyttas eller annars omplaceras till en annan tjänst
som är förenad med sådan pensionsrätt.
Med statligt reglerad pension förstås i denna paragraf pension som
enligt lag eller särskilda beslut av riksdagen fastställs under
medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
9 § En prästs begäran om entledigande skall ske skriftligen för att
vara giltig.
Anställningens upphörande vid ny anställning
10 § Om en präst får en annan statligt reglerad tjänst, upphör den första
anställningen utan särskild åtgärd, om inte något annat följer av föreskrifter
om förening av tjänster. Sådana föreskrifter meddelas i kollektivavtal eller,
i fråga om förening av en fullmaktstjänst med en annan allmän tjänst, av
regeringen. Vad som nu har sagts tillämpas också när den andra anställningen
är en anställning hos riksdagen eller dess myndigheter.
Med en statligt reglerad tjänst förstås i denna paragraf en anställning
där enligt lag eller särskilda beslut av riksdagen avlöningsförmånerna
fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
Om det finns särskilda skäl, får regeringen besluta att anställningen
skall best å utan hinder av första stycket.
Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist
11 § I ärenden om uppsägning på grund av arbetsbrist skall, när det
behövs, turordning för uppsägningen fastställas.
Frågor om turordningen handläggs enligt bestämmelserna i lagen (1982:80)
om anställningsskydd, om något annat inte följer av 12 och 13 §§.
12 § När en prästs plats i turordningen bestäms, skall hänsyn även tas
till att uppgifterna i det pastorat eller den stiftssamfällighet där
prästen är anställd kan fullgöras på ett tillfredsställande sätt.
13 § En uppsägning som strider mot bestämmelserna om turordning, skall
på talan av prästen förklaras ogiltig.
Vid tvist om giltigheten av en uppsägning enligt första stycket tillämpas
34 § a ndra och tredje styckena, 37 §, 40 § första och tredje styckena
samt 42 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. I fråga om avvikelser i
kollektivavtal från vad som sägs i 40 § första och tredje styckena lagen
om anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag.
Företrädesrätt till återanställning
14 § I ärenden om tjänstetillsättning skall, när det behövs, turordning
fastställas för företrädesrätt till återanställning.
Frågor om företrädesrätt till återanställning handläggs enligt
bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, om inte något
annat följer av 17 och 18 §§.
Om sakliga grunder för tjänstetillsättning gäller vad som sägs i
33 kap. 24 §.
15 § Företrädesrätt till återanställning gäller inte högre tjänst än
den som det tidigare förordnandet avsåg, om det inte finns särskilda
skäl för det.
Företrädesrätt till återanställning gäller inte heller gentemot en präst
som skall omplaceras på grund av vad som föreskrivs i 2 § andra stycket.
16 § En anmälan enligt 27 § första stycket lagen (1982:80) om anställnings-
skydd som rör anspråk på företrädesrätt till återanställning skall, för att
vara giltig, göras skriftligen hos domkapitlet.
I beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist och i besked om att ett
tidsbegränsat förordnande på grund av arbetsbrist inte kommer att förnyas
skall det tas in en upplysning om var och hur anmälan skall göras.
Disciplinansvar
17 § Om en präst uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som
åligger hon om i hans anställning och felet inte är ringa, får
disciplinpåföljd åläggas honom för tjänsteförseelse.
Disciplinpåföljd får inte i något fall åläggas en präst därför att
han har deltagit i en strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd.
18 § Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag.
Mer än en disciplinpåföljd får inte åläggas samtidigt.
Löneavdrag får göras för minst en och högst trettio dagar. Om storleken
av löneavdrag föreskriver regeringen.
19 § Om kollektivavtal innehåller någon bestämmelse som avviker från 18 §
eller från regeringens föreskrifter om löneavdragets storlek, gäller i
stället den bestämmelsen för präster som är sysselsatta inom det område
som avtalet avser.
Avskedande
20 § Om en präst har begått brott som visar att han uppenbarligen är
olämplig att inneha sin anställning, får han avskedas.
21 § Om en präst genom någon annan gärning än brott har begått en grov
tjänsteförseelse som visar att han uppenbarligen är olämplig att inneha
sin anställning, får han avskedas i stället för att åläggas disciplin
påföljd.
En präst får också avskedas, om han har ålagts disciplinpåföljd och
inom två år därefter i anställning inom samma stift på nytt begår en
tjänsteförseelse och därigenom visar sig uppenbarligen olämplig att
inneha sin anställning.
22 § En präst, som har rätt till statligt reglerad pension men inte har
uppnått pensionsåldern, får inte avskedas enligt 20 eller 21 §, om han
har begått brottet eller tjänsteförseelsen under påverkan av en allvarlig
psykisk störning och han lämpligen kan förflyttas eller annars omplaceras
till en annan prästtjänst som är förenad med sådan pensionsrätt.
Med statligt reglerad pension förstås i denna paragraf pension som enligt
lag eller särskilda beslut av riksdagen fastställs under medverkan av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1992:1174).
23 § Ett avskedande får inte grundas enbart på omständigheter som
domkapitlet har känt till mer än en månad före prövningen.
När frågan om avskedandet prövas av Ansvarsnämnden för biskopar får
avskedandet inte grundas enbart på omständigheter som ansvarsnämnden
har känt till mer än två månader före prövningen.
Första och andra styckena gäller inte, när beslutet om avskedande begärs
av riks dagens ombudsmän eller justitiekanslern inom sex månader efter
det att omständigheten har inträffat.
Åtalsanmälan
24 § En präst som är skäligen misstänkt för att i tjänsteutövningen ha
begått brott enligt 20 kap. 1--3 §§ brottsbalken eller något annat brott
varigenom han har åsidosatt åligganden i tjänsteutövningen, skall anmälas
till åtal, om fängelse är föreskrivet för brottet eller om det finns
anledning anta att talan om enskilt anspråk kommer att föras.
25 § I fråga om allmänfarlig vårdslöshet som avses i 13 kap. 6 § första
stycket brottsbalken får regeringen medge undantag från anmälningsskyldig-
heten enligt 24 §.
Avstängning och läkarundersökning
26 § Inleds enligt detta kapitel ett förfarande som syftar till att
avskeda en präst, får han avstängas från arbetet.
Vidtas en åtgärd för att anställa åtal mot en präst, får han avstängas
från arbetet, om gärningen i fråga kan antas medföra uppsägning eller
avskedande.
En avstängning enligt första eller andra stycket gäller längst till dess
att anställningen upphör.
27 § En präst som inte fullgör sina arbetsuppgifter tillfredsställande
får avstängas från arbetet, om den bristande tjänstdugligheten beror på
sjukdom eller därmed liknande förhållande.
Saknas tillräcklig utredning om att den bristande tjänstdugligheten beror
på sjukdom eller liknande förhållande men framstår detta ändå som sannolikt,
får prästen åläggas att låta sig undersökas av läkare som anvisas honom.
Följer prästen inte åläggandet får han avstängas från arbetet.
28 § Upphör grunden för avstängning enligt 26 eller 27 §, skall
avstängningen omedelbart hävas.
29 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av 26 och 27 §§ meddelas av
regeringen.
Handläggningen av frågor som avses i 17--28 §§
30 § Föreskrifterna i 14 kap. lagen (1976:600) om offentlig anställning
skall tillämpas vid handläggningen av frågor enligt 17--28 §§.
31 § Föreskrifterna i 11--14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet skall inte tillämpas i fråga om beslut som meddelas med
stöd av 17--28 §§.
Beslutande myndigheter m. m.
32 § För den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop
prövas frågor om anställningens upphörande enligt 5--8 §§ av regeringen.
För den som innehar en prästtjänst prövas frågor om anställnings upphörande
enligt 2 och 5--8 §§ av domkapitlet i det stift där prästen har sin
anställning.
33 § För den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop
prövas frågor om avgångsskyldighet enligt 4 §, disciplinansvar, avskedande,
åtalsanmälan, avstängning och läkarundersökning av Ansvarsnämnden för biskopar.
För den som innehar en prästtjänst prövas frågor som avses i första stycket
av domkapitlet i det stift där prästen har sin anställning.
34 § Bestämmelser om rätt för riksdagens ombudsmän och för justitiekanslern
att göra anmälan i ärenden om disciplinansvar, avskedande eller avstängning
och om handläggning av sådana ärenden finns i 6 § l agen (1986:765) med
instruktion för riksdagens ombudsmän och i 6 § lagen (1975:1339) om
justitiekanslerns tillsyn.
Ansvarsnämnden för biskopar
35 § Ansvarsnämnden för biskopar består av fem ledamöter.
Ledamöterna skall tillhöra Svenska kyrkan. Ordföranden skall vara
eller ha varit ordinarie domare. Av de övriga ledamöterna skall en
vara biskop. De återstående tre ledamöterna skall vara lekmän som är
förtrogna med det kyrkliga församlingslivet.
Närmare föreskrifter om nämndens sammansättning och verksamhet
meddelas av regeringen. Lag (1995:1211).
Överprövning
36 § Den som är missnöjd med en myndighets beslut enligt detta kapitel
får väcka talan hos tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt
bestämmelserna i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
37 § Den som vill söka ändring i ett beslut skall väcka talan inom fyra
veckor från den dag då han fick del av beslutet, om beslutet rör
1. anställnings upphörande enligt 4--7 §§,
2. disciplinansvar enligt 17 §,
3. avskedande enligt 20 eller 21 §, eller
4. läkarundersökning enligt 27 § andra stycket.
Väcks inte talan inom den föreskrivna tiden, är rätten till talan
förlorad.
38 § Föreskrifter om rätt för riksdagens ombudsmän och för justitiekanslern
att söka ändring i beslut om disciplinansvar, avskedande eller avstängning
finns i 7 § lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän och i
7 § lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn.
Talan skall väckas inom fyra veckor från det att beslutet har meddelats.
39 § Föreskrifterna om skadestånd i 38, 41 och 42 §§ lagen (1982:80) om
anställningsskydd skall tillämpas, om en myndighet i ärenden om uppsägning,
disciplinansvar, avskedande, avstängning eller läkarunder sökning bryter
mot någon av följande föreskrifter:
1. 30 §, såvitt gäller tillämpningen av 14 kap. 1 eller 3--9 § lagen
(1976:600) om offentlig anställning,
2. 32 eller 33 §,
3. föreskrifter enligt 29 § om handläggning av ärenden om avstängning
eller läkarundersökning.
I fråga om avvikelser i kollektivavtal från vad som sägs i 41 § lagen
om anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag.
Verkställighet av beslut
40 § Beslut om anställnings upphörande enligt 6 och 7 §§, om löneavdrag
som disciplinpåföljd enligt 17 § eller om avskedande enligt 20--22 §§
får inte verkställas förrän beslutet har prövats slutligt efter talan
som avses i 37 § eller förrän rätten till sådan talan har förlorats.
Detsamma gäller beslut om avgångsskyldighet enligt 5 § om något annat
inte följer av 41 §.
41 § Beslut om avstängning enligt 26 och 27 §§ gäller omedelbart. I
tvist om avstängningen får domstolen dock för tiden intill dess
lagakraftägande dom eller beslut föreligger bestämma att avstängningen
tills vid are inte skall gälla.
36 kap. Tystnadsplikt
1 § Den som är eller har varit behörig att utöva det kyrkliga
ämbetet som präst i Svenska kyrkan har tystnadsplikt i fråga om
uppgifter som han eller hon därvid har erfarit under bikt eller
enskild själavård. Lag (1997:300).
2 § Föreskrifter om sekretess inom Svenska kyrkans församlingsvårdande
verksamhet finns i sekretesslagen (1980:100).
NIONDE AVDELNINGEN
Kyrkomusiken
37 kap. Den kyrkomusikaliska verksamheten
Inledande föreskrifter
1 § Detta kapitel innehåller föreskrifter om den kyrkomusikaliska
verksamheten i Svenska kyrkans församlingar. Föreskrifterna skall
dock inte tillämpas på Hovförsamlingen.
2 § I detta kapitel avses med
kyrkomusikalisk verksamhet: musikverksamheten hos Svenska kyrkans
församlingar,
kyrkomusiker: den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor
eller organist.
Pastoratets ansvar
3 § Pastoratet skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.
4 § I den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.
1. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den
ordning som gäller för Svenska kyrkan,
2. främjande av kyrkosången,
3. fri musikundervisning med inriktning på Svenska kyrkans
musikverksamhet, samt
4. vård av de orglar som finns hos församlingarna.
5 § För sådan verksamhet som anges i 4 § skall pastoratet förordna en
eller flera kyrkomusiker.
Domkapitlet får dock, när det finns särskilda skäl, medge att pastoratet
förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss
gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.
Tjänsteorganisation
6 § Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist
eller som kantor.
7 § I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist, om
inte domkapitlet medger något annat.
Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket, om de kyrkomusikaliska
a rbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organisatoriska skäl
inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa
medgivandet till att avse en viss tid.
8 § I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en
tjänst som domkyrkoorganist.
Behörighet
9 § Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som
har avlagt organistexamen eller motsvarande examen i något annat
land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Lag (1994:1848).
10 § Behörig att anställas på en tjänst som kantor är den som
1. har avlagt kantorsexamen, eller
2. är behörig att anställas som organist.
Med examen som avses i första stycket 1 jämställs motsvarande
examen i något annat land inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES). Lag (1994:1848).
11 § Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren
i 9 och 10 §§ behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor,
om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som
jämställd med den som uppfyller dessa villkor.
Tjänstetillsättningar
12 § Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av
kyrkoråd et och i ett flerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd
som anges i 33 kap. 5 §.
13 § Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva
vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska
skicklighet.
Reglemente
14 § Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall fastställa ett
reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.
Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 4 § skall
tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera, skall reglementet ange
hur uppgifterna är fördelade mellan dem.
15 § Innan reglementet fastställs, skall yttrande inhämtas från församlingarna
i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall särskilt framgå
om förslaget till reglemente står i överensstämmelse med vad som har bestämts
om gudstjänster i församlingarna.
Orgelvård
16 § Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall
till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan
avhjälpa.
17 § Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt
5 § att använda en orgel, skall yttrande inhämtas från den som enligt
reglementet har att svara för vården av orgeln.
Fyllnadstjänstgöring
18 § Den som innehar en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra
fyllnads tjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som
följer av anställningsavtalet.
Musiksakkunniga
19 § Vid handläggningen av ärenden enligt detta kapitel får domkapitlet
biträdas av en eller flera musiksakkunniga.
Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller
någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist.
Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttrande
av domkapitlet.
Överklagande
20 § Domkapitlets beslut enligt detta kapitel får överklagas hos regeringen.
Domkapitlets beslut enligt 5 § andra stycket och 7 § andra stycket får
överklagas bara av pastoratet.
21 § Kyrkorådets, tillsättningsnämndens eller stiftsstyrelsens
beslut enligt detta kapitel får överklagas enligt föreskrifterna i 22
kap. om laglighetsprövning. Lag (1995:296).
TIONDE AVDELNINGEN
Den kyrkliga egendomen
38 kap. Församlingskyrkor
Församlingskyrkor
1 § För varje församling skall det finnas minst en församlingskyrka.
2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta
1. vilken eller vilka kyrkor som skall vara församlingskyrka,
2. att en församling får ha församlingskyrka tillsammans med en annan
församling, och
3. att en kyrka inte längre skall vara församlingskyrka.
3 § Stiftens domkyrkor skall vara församlingskyrkor för domkyrkoförsamlingen
i respektive stift.
39 kap. Domkyrkor
Domkyrkor
1 § I varje stift skall det finnas en domkyrka.
Förvaltningen av vissa domkyrkor
2 § Domkyrkorna i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö
stift skall förvaltas av domkapitlet i respektive stift. Domkapitlet skall
också svara för den ekonomiska förvaltningen samt förvalta dom kyrkans
inventarier och övriga lösa egendom.
Domkyrkan i Lunds stift och dess inventarier samt domkyrkans övriga egendom
skall förvaltas av Domkyrkorådet i Lund.
Föreskrifter om förvaltningen av domkyrkas fastigheter finns i 41 kap.
3 § Närmare föreskrifter om förvaltningen av de domkyrkor som anges i
2 § meddel as av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Domkyrkorådet i Lund
Uppgifter
4 § Domkyrkorådet i Lund skall fullgöra de uppgifter som enligt denna
lag eller någon annan författning ankommer på rådet.
Ledamöter och ersättare
5 § Domkyrkorådet i Lund består av följande ledamöter:
1. biskopen som ordförande,
2. domprosten,
3. en lekman vald av kyrkorådet i domkyrkoförsamlingen,
4. två ledamöter valda av stiftsfullmäktige.
För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De
utses på samma sätt som ledamöterna.
De valda ledamöterna och deras ersättare skall tillhöra Svenska
kyrkan.
Om de ersättare som utses av stiftsfullmäktige inte väljs
proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning
som de skall tjänstgöra. Lag (1995:1211).
40 kap. Upplåtelse av kyrka
Hur en kyrka får upplåtas
1 § Ärkebiskopen, stiftsbiskopen eller den biskop som fullgör stiftsbiskopens
uppgifter får för biskopliga ämbetshandlingar använda domkyrkan och andra
kyrkor i stiftet som är invigda för Svenska kyrkans gudstjänst.
2 § Präster som tjänstgör i ett pastorat får använda församlingskyrkor
och andra kyrkor som är invigda för Svenska kyrkans gudstjänst och som
vårdas av församlingen eller en kyrklig samfällighet, för
1. församlingens gudstjänster, och
2. kyrkliga handlingar som avser någon som tillhör församlingen.
3 § Församlingskyrkor och andra kyrkor som är invigda för Svenska
kyrkans gudstj änst och som vårdas av en församling eller en kyrklig
samfällighet får upplåtas för andra ändamål än som avses i 1 eller 2 §
bara om det kan antas att kyrkorummet och dess inventarier kommer att
behandlas med pietet och aktsamhet. De får inte upplåtas för ändamål som
kränker kyrkorummets helgd. En upplåtelse får inte heller ske så att den
hindrar församlingens gudstjänstliv eller kyrkliga verksamhet i övrigt.
Upplåtelse av kyrka för kyrkliga handlingar i andra fall än som avses i
2 § 2 få r vägras bara om upplåtelsen skulle strida mot föreskrifterna i
första stycket.
Vem som beslutar om upplåtelse av kyrka
4 § Frågor om upplåtelse av kyrka för andra ändamål än som avses i
1 och 2 §§ prövas av församlingens kyrkoråd.
5 § Innan kyrkorådet beslutar om upplåtelse av kyrkan skall kyrkoherden,
om denne är förhindrad att delta i beslutet, såvitt möjligt ges tillfälle
att yttra sig.
Om upplåtelsen gäller en domkyrka som avses i 39 kap. 2 § skall också
den som fö rvaltar domkyrkan ges tillfälle att yttra sig.
6 § Kyrkorådet får uppdra åt kyrkoherden eller åt en särskild avdelning,
bestående av kyrkoherden och andra ledamöter eller ersättare i kyrkorådet,
att på rådets vägnar besluta i ärenden om upplåtelse av kyrka.
7 § I en annexförsamling där kyrkoherden har förordnat en annan präst
att vara l edamot i kyrkorådet, skall vad som sägs i 5 och 6 §§ om
kyrkoherden gälla den prästen.
8 § Kyrkorådets beslut om upplåtelse av kyrka skall gälla omedelbart.
Överklagande
9 § Kyrkorådets beslut enligt detta kapitel får överklagas hos domkapitlet.
Utöver vad som följer av förvaltningslagen (1986:223) får kyrkorådets
beslut öve rklagas också av en ledamot i kyrkorådet.
Domkapitlets beslut får inte överklagas.
41 kap. Förvaltningen av kyrklig jord m. m.
Definitioner m. m.
1 § Kyrklig jord är sådan fast egendom eller tomträtt
1. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller
komminister i visst eller vissa pastorat (prästlönefastighet),
2. där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister
(prästgård),
3. vars avkastning är avsedd för en församlingskyrkas behov
(församlingskyrkas fastighet),
4. vars avkastning tillförs kyrkofonden (kyrkofondsfastighet),
5. vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov (domkyrkas
fastighet), eller
6. där tjänstebostad är anvisad åt en biskop (biskopsgård).
En prästgård på vilken en tjänstebostad inte längre är anvisad blir
församlingskyrkas fastighet. Om det finns flera församlingskyrkor
eller kyrkor som tidigare har varit församlingskyrka i pastoratet,
skall pastoratet bestämma vilken av dessa kyrkor som fastigheten
skall tillhöra. Lag (1994:1849).
2 § Vid tillämpningen av 19 och 21 §§ skall också sådan fast egendom där
en församlingskyrka eller domkyrka av stiftelsekaraktär är uppförd anses
som församlingskyrkas fastighet respektive domkyrkas fastighet.
Lag (1993:1323).
3 § Föreskrifter i lag eller annan författning om fast egendom eller
tomträtt som tillhör staten tillämpas inte på kyrklig jord.
Lag (1993:1323).
4 § Vad som enligt lag eller annan författning åligger fastighetsägare
skall fullgöras av den som förvaltar den kyrkliga jorden.
Den som förvaltar den kyrkliga jorden företräder denna, om något
annat inte sägs i denna lag. Lag (1993:1323).
Förvaltningen
Vem som förvaltar den kyrkliga jorden
5 § Pastoratet skall förvalta församlingskyrkors fastigheter och
prästgårdar. Lag (1993:1323).
6 § Egendomsnämnden skall förvalta prästlönefastigheter, kyrkofondsfastigheter,
domkyrkas fastigheter och biskopsgård.
Lunds domkyrkas fastigheter skall dock förvaltas av Domkyrkorådet i Lund
enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1993:1323).
Förvaltning på något annat sätt
7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
efter ansökan av den som förvaltar den kyrkliga jorden besluta att
denna skall förvaltas på något annat sätt. Lag (1993:1323).
Hur den kyrkliga jorden skall förvaltas
8 § Vid förvaltningen av den kyrkliga jorden skall naturvårdens och
kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning.
Lag (1993:1323).
9 § Förvaltningen av den kyrkliga jorden skall inriktas på att vidmakthålla
de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse.
För detta ändamål skall den kyrkliga jorden förvaltas så effektivt som möjligt
och i fråga om annan kyrklig jord än prästgårdar och biskopsgårdar på ett
sådant sätt att den ger bästa möjliga avkastning. Lag (1993:1323).
Förvaltning av prästlönefastigheter
10 § Egendomsnämnden skall ge de pastorat som närmast berörs tillfälle att
yttra sig före en eventuell försäljning av en prästlönefastighet, omfattande
förändring av användningen av denna, nybyggnad, väsentlig ombyggnad eller
antagande av ny arrendator för jordbruk, jakt eller fiske.
Innan egendomsnämnden beslutar att företa en mera omfattande värdebeständig
rationalisering på en prästlönefastighets jordbruk eller att utföra nybyggnad
eller väsentlig ombyggnad av hus på ett sådant jordbruk, skall nämnden också
inhämta yttrande från länsstyrelsen. Om det behövs skall nämnden också ge
kommunen där egendomen finns tillfälle att yttra sig. Lag (1993:1323).
11 § Egendomsnämnden skall fördela den vinst eller förlust som uppkommer vid
förvaltningen av prästlönefastigheter på pastoraten i förhållande till deras
andelar i fastigheterna.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före-
skrifter om hur andelarna skall beräknas. Lag (1993:1323).
Prästgårdar
12 § Egendomsnämnden får meddela föreskrifter för vården och användningen av
prästgårdar som utgör särpräglade miljöer.
Detsamma gäller sådana byggnader på prästgårdar som har ett särskilt värde
som exempel på en viss tids byggnadsskick. Lag (1993:1323).
13 § Vad som sägs om prästgård i 12 § skall också gälla vid
förvaltningen av en sådan prästlönefastighet eller sådan
församlingskyrkas fastighet som tidigare har varit prästgård.
Lag (1994:1849).
14 § Har ett pastorat enligt 34 kap. 4 § anvisat kyrkoherden eller en
komminister tjänstebostad på en prästgård, skall pastoratet anordna präst-
gården. Lag (1993:1323).
15 § Pastoratet skall underhålla prästgården och vid behov bygga nya hus på
den.
Pastoratet svarar för prästgårdens skötsel, om detta inte enligt föreskrifter
som regeringen meddelar eller enligt avtal skall ankomma på innehavaren av
tjänstebostaden. Lag (1993:1323).
Församlingskyrkas fastigheter
16 § Egendomsnämnden skall företräda församlingskyrkas
fastigheter i ärenden om upplåtelse av följande rättigheter:
1. nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt
behov, bostadsbebyggelse, industri eller något annat liknande
ändamål,
2. tomträtt,
3. rätt till annan naturtillgång,
4. servitut.
Detsamma gäller ärenden som rör ledningsrätt eller vägrätt
samt, om regeringen inte föreskriver att en annan myndighet
skall företräda den kyrkliga jorden, ärenden som rör
byggnadsminnen, naturreservat, kulturreservat, naturminnen
eller bestämmelser till skydd för djurlivet. Lag (1998:846).
17 § Om en dispositionsändring i fråga om en församlingskyrkas fastighet
föranleds av att ett självständigt jordbruk inte längre är bärkraftigt,
skall frågan prövas av egendomsnämnden. Detsamma gäller om ändringen kan
leda till att ett sådant jordbruk inte kan bestå. Lag (1993:1323).
18 § Egendomsnämnden skall ha tillsyn över pastoratens förvaltning av
församlingskyrkas fastigheter.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock i enskilda
fall besluta att sådan egendom inte skall stå under nämndens tillsyn.
Lag (1993:1323).
Försäljning eller byte av kyrklig jord
19 § Försäljning eller byte av kyrklig jord får ske
1. för att tillgodose bostadsbehovet i orten,
2. för att bilda lämpliga enheter för jordbruk eller skogsbruk,
3. för att främja något annat syfte liknande det som avses i 1 eller 2,
4. för att tillgodose ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen
(1972:719), eller
5. när jorden på grund av särskilda omständigheter inte lämpligen
bör behållas för sitt ändamål.
Kyrklig jord får bara överlåtas om det kan ske utan olägenhet för det
allmänna och om det sker mot ersättning. Om något annat inte föreskrivs
särskilt, skall ersättningen motsvara fastighetens marknadsvärde.
Om det finns särskilda skäl, får sådan överlåtelse av kyrklig jord ske
som medför att denna blir kyrklig jord av annat slag. Lag (1993:1323).
20 § Frågor enligt 19 § skall prövas av egendomsnämnden eller Domkyrkorådet
i Lund enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1993:1323).
Om prästlönefonder m. m.
Skyldighet att fondera
21 § Ersättning för kyrklig jord på grund av försäljning, expropriation,
upplåtelse av naturtillgång eller liknande skall fonderas.
Avkastningen skall användas för samma ändamål som jorden har varit avsedd för.
Ersättning som härrör från en prästlönefastighet skall dock användas till
betalning av sådant lån ur kyrkofonden som har upptagits för fastigheten.
Lag (1993:1323).
22 § Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att
fondera medel.
Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av Kammar-
kollegiet eller egendomsnämnden. Lag (1993:1323).
Prästlönefonder
23 § Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från
en prästlönefastighet, skall utgöra prästlönefond för stiftet.
Prästlönefonderna skall förvaltas av egendomsnämnderna. Lag (1993:1323).
Församlingskyrkors och domkyrkors fastighetsfonder
24 § Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från
en församlingskyrkas fastighet eller en prästgård skall utgöra
fastighetsfond för församlingskyrkan.
Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från en
domkyrkas fastighet skall utgöra fastighetsfond för domkyrkan.
Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från
biskopsgården i Lunds stift skall tillföras fastighetsfonden för
Lunds domkyrka. Lag (1994:1849).
25 § Församlingskyrkas fastighetsfond förvaltas av pastoratet.
Domkyrkas fastighetsfond förvaltas av den som förvaltar domkyrkan.
Lag (1993:1323).
Kyrkofonden
26 § Ersättning som avses i 21 § och som kommer från en kyrkofondsfastighet
eller från någon annan biskopsgård än biskopsgården i Lunds stift skall
tillföras kyrkofonden.
Föreskrifter om kyrkofondens förvaltning finns i 42 kap. Lag (1993:1323).
Allmänna föreskrifter om förvaltningen av fonder
27 § Regeringen får meddela föreskrifter om hur prästlönefonder och
församlingskyrkors eller domkyrkors fastighetsfonder får placeras.
Av den avkastning som stiftens prästlönefonder samt
församlingskyrkors och domkyrkors fastighetsfonder har från
obligationer, bankmedel och andra fordringar samt aktier och andelar
i värdepappersfonder skall årligen avsättning ske till kapitalet med
ett belopp som svarar mot värdeminskningen på grund av inflationen.
Lag (1994:1450).
28 § Egendomsnämnden skall fördela den vinst eller förlust som uppkommer vid
förvaltningen av prästlönefonden på pastoraten i förhållande till deras
andelar i fonden.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om hur andelarna skall beräknas. Lag (1993:1323).
Köp av fast egendom eller tomträtt
29 § Medel ur en prästlönefond eller en församlingskyrkas eller domkyrkas
fastighetsfond får användas för köp av fast egendom eller tomträtt enligt
föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1993:1323).
42 kap. Kyrkofonden
Inledande föreskrifter
1 § Genom kyrkofonden skall kostnader för Svenska kyrkans verksamhet
fördelas enligt föreskrifterna i detta kapitel. Lag (1996:1229).
2 § Vad som i detta kapitel sägs om pastorat skall också tillämpas
på pastoratssamfälligheter och flerpastoratssamfälligheter.
Föreskrifterna i 18-21 §§ skall tillämpas på ett pastorat endast om
de avser angelägenheter som pastoratet skall sköta.
Föreskrifterna i detta kapitel skall inte tillämpas på
Hovförsamlingen. Lag (1996:1229).
Definitioner
3 § I detta kapitel används följande uttryck med den betydelse som
anges nedan:
Bidragsår: Det år under vilket ett bidrag betalas ut eller en avgift
skall betalas.
Skatteunderlag: De sammanlagda beskattningsbara inkomster som de
kyrkotillhöriga i ett pastorat har enligt skattemyndigheternas beslut
om taxering till kommunal inkomstskatt enligt 4 kap. 2 §
taxeringslagen (1990:324) året före bidragsåret.
Om de kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran vid ingången av
bidragsåret förändras som en följd av ett riksdagsbeslut om
ekonomiska regleringar mellan staten och de kyrkliga kommunerna,
skall skatteunderlaget förändras i motsvarande utsträckning.
Medelskattekraft: Skatteunderlaget för de kyrkotillhöriga i hela
landet, dividerat med antalet kyrkotillhöriga vid ingången av året
före bidragsåret.
Medelskatteunderlag: Medelskattekraften multiplicerad med antalet
kyrkotillhöriga i pastoratet vid ingången av året före bidragsåret.
Genomsnittskostnad: De totala löpande kostnaderna som samtliga
kyrkliga kommuner på lokal nivå har för driften av en viss verksamhet
eller för ett visst utgiftsslag och som framgår av officiell
statistik över de kyrkliga kommunernas bokslut för året före det år
som föregår bidragsåret, dividerat med antalet kyrkotillhöriga vid
ingången av året före bidragsåret. Lag (1996:1229).
Kyrkofondens styrelse och förvaltning
4 § För kyrkofonden skall det finnas en styrelse. Denna skall bestå
av en ordförande och sex andra ledamöter. Lag (1996:1229).
5 § Ordföranden och tre av de övriga ledamöterna i Kyrkofondens
styrelse utses av regeringen för tre år i taget. Lag (1996:1229).
Tre ledamöter utses av kyrkomötet. Dessa ledamöter skall väljas vid
kyrkomötets första sammanträde under sin valperiod. Valet gäller till
dess att kyrkomötet förrättar nytt val under sin nästa valperiod.
Lag (1996:1229).
6 § För ledamöterna i Kyrkofondens styrelse skall det finnas lika
många ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna.
Lag (1996:1229).
Om de ersättare som kyrkomötet utser inte väljs proportionellt,
skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall
tjänstgöra. Lag (1996:1229).
7 § De av kyrkomötet utsedda ledamöterna och deras ersättare skall
tillhöra Svenska kyrkan. Lag (1996:1229).
8 § Närmare föreskrifter om förvaltningen av kyrkofonden meddelas av
regeringen. Lag (1996:1229).
Hur kyrkofonden tillförs medel
9 § Till kyrkofonden betalas
1. avgifter enligt 14-20 §§ och
2. statsbidrag som beviljas för ändamålet.
Till kyrkofonden skall också föras avkastning och ersättning från
fondens tillgångar och från andra kapitaltillgångar enligt
regeringens bestämmande. Lag (1996:1229).
10 § Kyrkofonden får ta upp lån i den omfattning som regeringen
bestämmer. Lag (1996:1229)
Hur kyrkofondens medel används
Betalning av bidrag och kostnader för kyrkliga ändamål
11 § Ur kyrkofonden betalas
1. bidrag enligt 17-24 §§,
2. kostnader för avlöningsförmåner till biskopar och den biträdande
biskopen i Uppsala stift,
3. kostnader för pensionsförmåner till präster eller efterlevande
till präster enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt
avtal, och
4. kostnader för försäkringsförmåner till präster enligt statlig
grupplivförsäkring. Lag (1996:1229).
12 § Enligt regeringens bestämmande betalas ur kyrkofonden också
1. kostnader för kyrkomötet och dess myndigheter,
2. kostnader för arvoden och annan ersättning till ledamöter och
ersättare i domkapitlen,
3. förvaltningskostnader för Ärkebiskopsämbetet och departement
eller myndigheter där kyrkliga frågor handläggs,
4. kostnader för verksamhet som bedrivs av Svenska kyrkans stiftelse
för rikskyrklig verksamhet,
5. kostnader för Kyrkofondens styrelses kansli och kyrkofondens
förvaltning i övrigt, och
6. andra kostnader för kyrkliga ändamål. Lag (1996:1229).
Lån ur kyrkofonden
13 § Ur kyrkofonden får lån lämnas för
1. åtgärder som syftar till att rationalisera driften av
prästlönefastigheter,
2. förvärv av jordbruksfastighet som prästlönefastighet, om
förvärvet syftar till en rationalisering av det kyrkliga
jordinnehavet i stiftet, och
3. kostnader till följd av fastighetsbildningsförrättning eller
företag enligt anläggningslagen (1973:1149) eller
vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken som en
prästlönefastighet skall belastas med.
Närmare föreskrifter om lån ur kyrkofonden får meddelas av
regeringen. Lag (1998:846).
Allmän och särskild kyrkoavgift
14 § Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till
kyrkofonden. Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är åtta öre
per skattekrona.
I fråga om flerpastoratssamfälligheter som inte är totala skall
Kyrkofondens styrelse besluta hur avgiften skall fördelas mellan
samfälligheten och de berörda pastoraten. Lag (1996:1229).
15 § Stiftssamfälligheterna skall betala särskild kyrkoavgift till
kyrkofonden. Lag (1996:1229).
16 § Den särskilda kyrkoavgiften beräknas till femtio procent av den
nettovinst som uppkommer under räkenskapsåret på förvaltningen av
prästlönefastigheterna och stiftets prästlönefond.
Nettovinsten på förvaltningen av prästlönefastigheterna utgörs av
vad som återstår av vinsten från den samlade förvaltningen av denna
egendom efter det att egendomsnämnden har avsatt det rörelsekapital
som behövs för förvaltningen av egendomen.
Nettovinsten av prästlönefondens förvaltning utgörs av avkastningen
under räkenskapsåret, minskad med det belopp som enligt 41 kap. 27 §
andra stycket har avsatts till kapitalet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
närmare föreskrifter om betalning av särskild kyrkoavgift till
kyrkofonden. Lag (1996:1229).
Inkomstutjämning
17 § Pastorat vars skatteunderlag överstiger medelskatteunderlaget
skall betala en avgift till kyrkofonden (inkomstutjämningsavgift).
Pastorat vars skatteunderlag understiger medelskatteunderlaget skall
få ett bidrag från kyrkofonden (inkomstutjämningsbidrag).
Avgiften eller bidraget fastställs varje år och är femtio procent av
skillnaden mellan pastoratets skatteunderlag och
medelskatteunderlaget, multiplicerad med en skattesats som fastställs
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
I fråga om flerpastoratssamfälligheter som inte är totala skall
Kyrkofondens styrelse besluta hur avgiften eller bidraget skall
fördelas mellan samfälligheten och de berörda pastoraten.
Lag (1996:1229).
Kostnadsutjämning
18 § Pastorat som den 1 januari året före bidragsåret hade fler
kyrkotillhöriga per kyrka än medeltalet kyrkotillhöriga per kyrka i
landet vid samma tidpunkt skall betala en avgift till kyrkofonden
(kyrkounderhållsavgift). Pastorat som hade färre kyrkotillhöriga per
kyrka än medeltalet skall få ett bidrag från kyrkofonden
(kyrkounderhållsbidrag).
Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas för varje
kyrka på grundval av skillnaden mellan antalet kyrkotillhöriga per
kyrka i pastoratet och medeltalet kyrkotillhöriga per kyrka i landet.
Skillnaden multipliceras med en genomsnittskostnad för kyrkounderhåll
och en procentsats som fastställs av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om justering av avgifter och bidrag med hänsyn till en
kyrkas storlek, byggnadsmaterial och nyttjandegrad. Lag (1996:1229).
19 § Pastorat som den 1 januari året före bidragsåret hade fler
folkbokförda invånare per begravningsplats än medeltalet invånare per
begravningsplats i landet vid samma tidpunkt skall betala en avgift
till kyrkofonden (begravningsplatsavgift). Pastorat som hade färre
invånare per begravningsplats än medeltalet skall få ett bidrag från
kyrkofonden (begravningsplatsbidrag).
Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas för varje
begravningsplats på grundval av skillnaden mellan antalet invånare
per begravningsplats i pastoratet och medeltalet invånare per
begravningsplats i landet. Skillnaden multipliceras med en
genomsnittskostnad för kyrkogårdsförvaltning och en procentsats som
fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om justering av avgifter och bidrag med hänsyn till hur
stor en begravningsplats är, om den är belägen invid en kyrka och om
det finns ett krematorium på den. Lag (1996:1229).
20 § Om de kyrkotillhörigas andel av de folkbokförda invånarna i ett
pastorat den 1 januari året före bidragsåret överstiger medeltalet
för de kyrkotillhöriga i landet vid samma tidpunkt, skall pastoratet
betala en avgift till kyrkofonden (kyrkotillhörigavgift). Om de
kyrkotillhörigas andel understiger medeltalet kyrkotillhöriga i
landet, skall pastoratet få ett bidrag från kyrkofonden
(kyrkotillhörigbidrag).
Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas på grundval
av skillnaden mellan andelen kyrkotillhöriga i pastoratet och
medeltalet kyrkotillhöriga i landet. Skillnaden multipliceras med
antalet folkbokförda invånare i pastoratet den 1 januari året före
bidragsåret, en genomsnittskostnad för egentlig verksamhet och en
procentsats som fastställs av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om minskning av procentsatsen vid
låg andel tillhöriga.
Med egentlig verksamhet avses kostnaderna för gemensam
administration, kyrklig jord, fastighets- och kyrkogårdsförvaltning
samt församlingsverksamhet. Lag (1996:1229).
21 § Om ett pastorat ligger i glesbygd eller har högre kostnader än
genomsnittligt för uppvärmning eller kallortstillägg, skall
pastoratet varje år få ett bidrag från kyrkofonden enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer (glesbygdsbidrag). Lag (1996:1229).
Extra utjämningsbidrag
22 § Kyrkofondens styrelse får bevilja pastorat och
stiftssamfälligheter extra utjämningsbidrag enligt föreskrifter som
regeringen meddelar. Lag (1996:1229).
Stiftsbidrag
23 § Kyrkofondens styrelse får enligt föreskrifter som regeringen
meddelar bevilja stiftssamfälligheterna medel ur kyrkofonden för
skötseln av deras angelägenheter och för kostnaderna för särskilda
bidrag som stiftsstyrelsen skall fördela mellan pastoraten för
särskilda behov (strukturbidrag). Lag (1996:1229).
Kyrkobyggnadsbidrag
24 § Kyrkofondens styrelse får enligt föreskrifter som regeringen
meddelar bevilja stiftssamfälligheterna medel ur kyrkofonden som
stiftsstyrelsen skall fördela mellan pastoraten till kostnadskrävande
arbeten på kyrkor. Lag (1996:1229).
Övriga föreskrifter
Fördelning av bidrag vid indelningsändring
25 § När ett beviljat bidrag behöver delas upp på flera mottagare
till följd av en indelningsändring, skall Kyrkofondens styrelse
besluta om bidragets fördelning. Lag (1996:1229).
Hur avgifter och bidrag fastställs
26 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje pastorat avgifter
och bidrag enligt 14 och 17-21 §§. Lag (1996:1229).
Kyrkofondens styrelse skall meddela pastoraten dessa uppgifter
senast den 25 januari bidragsåret. Till ledning för det
kyrkokommunala budgetarbetet skall Kyrkofondens styrelse senast den
10 september året före bidragsåret meddela pastoraten preliminära
uppgifter om avgifterna och bidragen.
27 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje stiftssamfällighet
vad som skall betalas i särskild kyrkoavgift. Lag (1996:1229).
28 § Stiftsstyrelserna skall meddela berörda pastorat preliminära
uppgifter om strukturbidrag enligt 23 § senast den 1 oktober året
före bidragsåret. Lag (1996:1229).
Överklagande
29 § Beslut av Kyrkofondens styrelse enligt detta kapitel får inte
överklagas. Lag (1996:1229).
ELFTE AVDELNINGEN
De kyrkliga valen
43 kap. Val till stiftsfullmäktige
Valmetod
1 § Ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige väljs av elektorer.
Valets organisation
Valkretsar
2 § För val av stiftsfullmäktige utgör varje kontrakt en valkrets, om inte
något annat beslutas av länsstyrelsen i det län inom vilket kontraktsprosten
har sin anställning som präst. För ett sådant beslut tillämpas föreskrifterna
i 24 kap. 2 § andra stycket.
Mandatfördelningen mellan valkretsarna
3 § I varje valkrets skall det väljas en ledamot och därutöver så många
ledamöter som belöper på valkretsen sedan det återstående antalet ledamöter
fördelats på valkretsarna i proportion till antalet röstberätt igade
kyrkotillhöriga.
Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den senast
upprättade röstlängden. Lag (1995:1211).
4 § Den centrala valmyndigheten skall, före september månads utgång det
år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum, fastställa
det antal ledamöter i stiftsfullmäktige som varje valkrets skall utse.
Överklagande av beslut om mandatfördelning
5 § Den centrala valmyndighetens beslut om mandatfördelning enligt 4 §
får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Valprövningsnämndens
beslut får inte överklagas.
Valdistrikt
6 § För val av elektorer utgör varje församling i valkretsen ett
valdistrikt.
Val av elektorer och ersättare
Vilka organ som utser elektorer och ersättare
7 § Elektorer väljs för varje församling av kyrkofullmäktige eller
av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de
nyvalda kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.
Antalet elektorer m.m.
8 § I församlingar med högst 500 röstberättigade kyrkotillhöriga utses en
elektor.
I församlingar med mer än 500 men högst 2 000 röstberättigade
kyrkotillhöriga utses två elektorer. För varje påbörjat tvåtusental
röstberättigade kyrkotillhöriga utöver 2 000 utses ytterligare en elektor.
Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den
senast upprättade röstlängden. Lag (1995:1211).
9 § För elektorerna skall lika många ersättare utses.
Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet också
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valbarhet m.m.
10 § I fråga om valbarhet till elektor eller ersättare för elektor,
verkan av att valbarheten eller uppdraget upphör och rätt att avsäga
sig uppdraget tillämpas föreskrifterna i 12 kap. 5 § första stycket,
8--9 a §§ om ledamot och ersättare i kyrkofullmäktige.
Den som har fyllt 18 år senast på dagen för elektorsvalet är dock
valbar. Lag (1995:296).
Tidpunkt för valet
11 § Elektorer och deras ersättare skall utses före utgången av november
det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige har ägt rum.
Protokoll skall föras över val av elektorer. Protokollet skall skyndsamt
sändas till stiftsstyrelsen.
Överklagande av val av elektorer och ersättare
12 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får
överklagas bara i samband med talan mot det beslut varigenom ledamöter
och ersättare i stiftsfullmäktige har utsetts.
Elektors rätt till ersättning
13 § En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och
andra utgifter som föranleds av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av
församlingen.
Val av ledamöter och ersättare
Valsammanträde m.m.
14 § För val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige skall
stiftsstyrelsen utse en person i varje valkrets att vara valförrättare.
Efter framställning av valförrättaren skall stiftsstyrelsen kalla
elektorerna in om varje valkrets till ett sammanträde inför denne.
Valsammanträdet skall hållas före utgången av december det år då val i
hela landet av kyrkofullmäktige har förrättats.
Förfarandet vid valet
15 § Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar.
Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet också
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
16 § Över förrättningen skall föras protokoll som skrivs under av
valförrättaren .
Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Valet är
därmed av slutat.
Förvaring av valmaterial m.m.
17 § Protokollet, valsedlarna och annat valmaterial skall av valförrättaren
genast sändas in till stiftsstyrelsen, som skall förvara handlingarna på ett
betryggande sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.
Utfärdande av bevis för ledamot och ersättare
18 § För den som har blivit vald till ledamot eller ersättare skall
stiftsstyrelsen genast utfärda ett bevis om detta. I beviset anges
den valdes namn samt för vilken tid och valkrets som ledamoten eller
ersättaren har blivit vald.
Beviset skall sändas till den som har blivit vald och till stiftsfullmäktiges
ordförande.
Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.
Valperiodens längd m.m.
19 § Ledamöter och ersättare väljs för fyra år, räknat från och
med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige
har ägt rum i hela landet. Lag (1997:167).
20 § Om en ledamot avgår under tjänstgöringstiden skall ordföranden
skyndsamt anmäla detta till stiftsstyrelsen.
Stiftsstyrelsen skall därefter till ny ledamot i den avgångnes ställe
utse den ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan
ersättarna bestämda ordningen.
Överklagande m. m.
21 § Beslut varigenom ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige har
utsetts får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd.
Rätt att överklaga har den som uppfyller villkoren för rösträtt vid
kyrkofullmäktigval och som enligt 24 kap. 4 § är valbar inom valkretsen.
Partier som har deltagit i valet får också överklaga beslutet.
Den som vill överklaga har rätt att hos stiftsstyrelsen genast få utdrag
ur protokoll eller andra handlingar över förrättningen.
22 § Skrivelsen med överklagandet enligt 21 § skall ges in till stifts-
styrelsen inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades.
Om skrivelsen har kommit in till riksdagens valprövningsnämnd inom
överklagandet i den men till stiftsstyrelsen först därefter, skall
överklagandet ändå prövas.
Föreskrifterna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller
inte val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige.
Hur överklagandet kungörs och handläggs
23 § Stiftsstyrelsen skall snarast möjligt efter utgången av tiden för
överklaga nde som avses i 21 § samtidigt kungöra samtliga överklaganden
och sända skrivelserna till riksdagens valprövningsnämnd.
Kungörelsen skall införas i minst en ortstidning inom valkretsen.
I kungörelsen skall anges en viss kort tid inom vilken förklaring över
överklagandena skall ha kommit in till valprövningsnämnden.
24 § Stiftsstyrelsen skall skyndsamt yttra sig över överklagandena som
avses i 2 1 § till valprövningsnämnden.
25 § Föreskrifterna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om
omprövning av beslut skall inte tillämpas i fråga om överklagande som
avses i 21 §.
26 § I fråga om handläggningen och prövningen av överklaganden som avses
i 21 § skall 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620) tillämpas.
När en ledamot och ersättare tillträder uppdraget
27 § Den som har valts till ledamot i stiftsfullmäktige får utöva sitt
uppdrag också om valet har överklagats.
Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart ändringen
har kungjorts. Vad som i första och andra styckena har sagts om en ledamot
gäller också för en ersättare.
44 kap. Val till domkapitlet
Valet av prästledamoten och ersättare för denne
Rösträtt vid valet
1 § Rösträtt vid valet av prästledamoten i domkapitlet och ersättare för
denne har den som innehar en anställning som präst i ett pastorat i stiftet
eller i stiftssamfälligheten och som är behörig att utöva det kyrkliga ämbetet
som präst.
Valperiodens längd m. m.
2 § Valet av prästledamoten och dennes ersättare gäller för en tid av
sex år räk nat från och med den 1 januari året efter det år då valet
har ägt rum.
Valet förrättas vid ett möte med stiftets präster inför biskopen som
valförrättare.
Om ett möte med stiftets präster inte kan sammankallas före en valperiods
utgång, skall valet förrättas kontraktsvis med kontraktsprosten som val-
förrättare.
3 § Om prästledamoten eller dennes ersättare avgår under tjänstgöringstiden
och mer än sex månader återstår av tiden, skall fyllnadsval förrättas för
den tid som återstår.
Valet förrättas kontraktsvis med kontraktsprosten som valförrättare.
Kungörelse om valet
4 § Tid och plats för valet beslutas av domkapitlet.
Kontraktsprostarna skall i god tid före valet till de röstberättigade
sända kungörelsen om beslutet.
Förfarandet vid valet
5 § Valet sker med slutna valsedlar.
Vid lika röstetal avgörs utgången av valet genom lottning.
6 § Röstberättigade som är förhindrade att personligen närvara vid valet
får sända in sina valsedlar till valförrättaren i slutna kuvert.
Kuverten skall förses med egenhändigt undertecknad, av två vittnen
styrkt påskrift om innehållet.
Valsedlarna för valet av ledamoten respektive ersättaren skall läggas i
olika kuvert.
Röstsammanräkning
7 § De insända kuverten öppnas vid valförrättningen. Valsedlarna tas ut,
utan att läsas, och blandas med de valsedlar som har lämnats personligen
vid valtillfället. Sedan räknas rösterna samman.
8 § När valet förrättas på möte med stiftets präster, tillkännager valför-
rättare n valets utgång efter det att rösterna har räknats samman. Om valet
förrättas kontraktsvis, skall domkapitlet räkna samman rösterna på den dag
som har angetts i kungörelsen om valet och tillkännage valets utgång genom
anslag.
Valet är avslutat genom att valets utgång tillkännages.
Protokoll
9 § Protokoll skall föras över valet.
I protokollet skall anges vilka röstberättigade som har lämnat sina
valsedlar personligen vid valtillfället och vilka som har sänt in sina
valsedlar.
Protokollet skrivs under av valförrättaren och justeras av minst två
röstberättigade. Det skall sedan omedelbart sändas till domkapitlet.
Förvaring av valmaterial
10 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande
sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.
Överklagande
11 § Val av prästledamot och ersättare för denne får överklagas hos
länsrätten.
Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet inom tio
dagar efter det att valet avslutades.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (1995:296).
12 § Domkapitlet skall inhämta valförrättarens förklaring över
överklagandet samt valsedlar och övriga valhandlingar. Domkapitlet
skall sända dessa handlingar och överklagandet med eget yttrande till
länsrätten. Lag (1995:296).
13 § Den som har valts till prästledamot utövar sitt uppdrag utan hinder
av att valet har överklagats.
Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart
ändringen har kungjorts.
Vad som i första och andra styckena har sagts om ledamoten gäller också
för ersättaren.
14 § Föreskrifterna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223)
gäller inte vid val av prästledamot och ersättare för denne.
Föreskrifterna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen om omprövning av beslut
skall inte tillämpas.
Valet av lekmannaledamöter och ersättare för dessa
Tidpunkt för valet m. m.
15 § Stiftsfullmäktige skall snarast efter valperiodens början förrätta
val av lekmannaledamöter och ersättare för dessa i domkapitlet. Valet
gäller till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under nästa
valperiod.
16 § Om en ledamot eller ersättare avgår under tjänstgöringstiden och
mer än sex månader återstår av tiden, skall fyllnadsval förrättas för
den tid som återstår.
Förfarandet vid valet
17 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och ersättare skall förrättas
på samma sätt som val av ledamöter i stiftsstyrelsen.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Protokoll över valet
18 § Protokoll skall föras över stiftsfullmäktiges val av ledamöter
och ersättare.
Sedan protokollet har justerats skall det sändas till domkapitlet.
Överklagande
19 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och ersättare för dessa i
domkapitlet får överklagas enligt föreskrifterna i 22 kap. om
laglighetsprövning. Lag (1995:296).
45 kap. Biskopsval
Allmänna föreskrifter
1 § När en biskopstjänst blir ledig, skall val förrättas för att
upprätta förslag till tjänsten.
Regeringen förordnar om biskopsval.
Valkorporation vid andra biskopsval än val av ärkebiskop
2 § Biskopsval som inte avser tjänsten som ärkebiskop förrättas av
en valkorpora tion som består av
1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter,
2. präster som vid tidpunkten för valet innehar sådana i stiftet
inrättade präst tjänster som avses i 32 kap. 3 och 4 §§ eller som
innehar vikariat på sådana tjänster,
3. särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän.
Valkorporationer vid ärkebiskopsval
3 § Val av ärkebiskop förrättas dels i Uppsala stift av en valkorporation
som är sammansatt på samma sätt som föreskrivs i 2 §, dels i övriga stift
av domkapitlen, vart och ett såsom en valkorporation.
I Uppsala stift ingår i valkorporationen också de ordinarie ledamöterna
av Svens ka kyrkans centralstyrelse, om de inte ingår i någon annan
valkorporation.
Val av elektorer för stiftets lekmän
Valkretsar
4 § För val av elektorer utgör varje pastorat en valkrets.
Antalet elektorer i varje valkrets
5 § I varje pastorat skall utses elektorer till det antal som motsvarar
antalet i pastoratet inrättade prästtjänster med undantag av sådana
tjänster som är obesatta och som inte uppehålls med vikarie.
I varje pastorat skall dessutom utses elektorer till det antal som
motsvarar ant alet i pastoratet placerade pastorsadjunkter.
I det pastorat inom varje kontrakt som har det största antalet
röstberättigade kyrkotillhöriga skall dessutom utses elektorer till det
antal som motsvarar antalet i kontraktet placerade kontraktsadjunkter.
Lag (1995:1211).
6 § För elektorerna skall utses lika många ersättare.
Om valet av ersättare inte sker proportionellt, skall det vid valet
också bestäm mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Tidpunkt för elektorsvalet
7 § Valet av elektorer och deras ersättare skall förrättas senast den
dag som do mkapitlet bestämmer.
Vem som väljer elektorer
8 § Består ett pastorat av en enda församling, skall elektorerna och
deras ersät tare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om
kyrkofullmäktige inte finns.
9 § Består ett pastorat av två eller flera församlingar, skall
elektorerna och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller
församlingsdelegerade i pastoratet.
Om det inte finns kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i
pastoratet, skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd
som finns i församlingarna i pastoratet.
Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna
som har det största antalet röstberättigade kyrotillhöriga.
Lag (1995:1211).
10 § I valet av elektorer får inte de präster delta som ingår i
valkorporationen vid biskopsvalet.
Valbarhet
11 § Valbar till elektor och ersättare för elektor är den som är behörig
att utses till ledamot i kyrkofullmäktige i församling inom pastoratet.
En präst som har rösträtt vid biskopsvalet är dock inte valbar.
Förrättande av biskopsval
Tidpunkt för valet
12 § Regeringen bestämmer dagen för val av ärkebiskop.
Andra biskopsval förrättas på den dag som domkapitlet bestämmer.
13 § När dagen för biskopsvalet har bestämts, skall domkapitlet utfärda
en kungörelse om valet.
Kungörelsen skall anslås på församlingarnas anslagstavlor. I ett pastorat
som be står av två eller flera församlingar behöver kungörelsen bara anslås
på samfällighetens anslagstavla.
Plats för valet
14 § Biskopsvalet förrättas
1. i domkapitlet av domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter,
2. inför kontraktsprosten av övriga röstberättigade inom varje kontrakt.
15 § Domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter får inte delta i valet
på något annat sätt än i domkapitlet.
16 § I valet inom varje kontrakt deltar de röstberättigade prästerna
inom kontra ktet och elektorerna för lekmännen i kontraktets pastorat.
Stiftsadjunkter deltar i valet i det kontrakt där stiftets domkyrka är
belägen.
Sådana ledamöter av Svenska kyrkans centralstyrelse som inte ingår i
någon annan valkorporation deltar i ärkebiskopsvalet i det kontrakt där
Uppsala domkyrka är belägen.
17 § Präster som på grund av laga förfall inte kan infinna sig vid valet
får före valet sända in sina valsedlar till kontraktsprosten i det kontrakt
där de har rösträtt.
Förfarandet vid valet m. m.
18 § Vid biskopsvalet har varje röstberättigad en röst.
19 § Vid valet skall användas valsedlar av vitt papper utan kännetecken
samt sär skilda valkuvert.
Varje väljande skall på sin valsedel ange de tre personer som är behöriga
till biskopstjänsten och som den väljande anser vara lämpligast för tjänsten.
Namnen skall tas upp i ordningsföljd under varandra.
Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid andra biskopsval
än val av ärkebiskop
20 § Domkapitlet skall räkna samman rösterna vid andra biskopsval än val
av ärkebiskop.
21 § Varje godkänd valsedel räknas som en hel röst för det första namnet,
som en halv röst för det andra namnet och som en tredjedels röst för det
tredje namnet som har tagits upp på valsedeln.
22 § När rösterna har räknats samman skall domkapitlet på förslag till
tjänsten föra upp namnen på de tre som har fått de högsta röstetalen vid
valet.
Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för
att bestämma vilka som skall föras upp på förslaget.
Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid val av ärkebiskop
23 § Vid val av ärkebiskop skall domkapitlet i Uppsala stift räkna
samman rösterna. Rösterna räknas därvid särskilt för varje
valkorporation.
Varje godkänd valsedel räknas på det sätt som anges i 21 §.
24 § För varje valkorporation skall domkapitlet upprätta en förteckning.
På varje förteckning skall domkapitlet i ordningsföljd efter röstetalen
föra upp namnen på de tre som vid korporationens val har fått de högsta
röstetalen.
Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för
att bestämma vilka som skall föras upp på förteckningen.
25 § De namn som har förts upp på förteckningarna skall tilldelas
röstvärden.
På förteckningen för valkorporationen i Uppsala stift skall de första
namnet tilldelas röstvärdet fyra, det andra namnet röstvärdet två och
det tredje namnet röstvärdet ett.
På förteckningarna för övriga valkorporationer skall de uppförda namnen
på motsvarande sätt tilldelas röstvärdena ett, en halv och en tredjedel.
26 § När röstvärdena har räknats samman skall domkapitlet på förslag
till tjänst en som ärkebiskop föra upp namnen på de tre som har fått
de högsta sammanlagda röstvärdena.
Vid lika röstvärde sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för
att bestämma vilka som skall föras upp på förslaget.
Kungörelse av förslaget
27 § Det upprättade förslaget skall genast kungöras genom anslag.
När nytt biskopsval skall förrättas
28 § Om någon av dem som har förts upp på förslaget har avlidit, blivit
obehörig eller anmält att han inte vill bli utnämnd till biskopstjänsten,
får regeringen besluta att nytt biskopsval skall förrättas.
Överklagande
29 § Elektors- och biskopsvalen överklagas hos länsrätten.
Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in inom tre veckor från
den dag då biskopsförslaget har blivit kungjort genom anslag.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (1995:296).
30 § Elektorsvalet får överklagas bara i samband med att biskopsvalet
och det i anledning därav upprättade förslaget överklagas.
31 § Biskopsvalet och det upprättade förslaget får överklagas av den som
har varit röstberättigad vid valet.
Rätt att överklaga har också den som har varit röstberättigad vid
elektorsvalet och som anser att fel har förekommit vid det valet.
46 kap. Val till kyrkomötet
Valmetod
1 § Ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer.
Valets organisation
Valkretsar
2 § För val till kyrkomötet utgör varje stift en valkrets.
Vart och ett av Lunds, Härnösands och Luleå stift utgör dock två
valkretsar.
I valkretsen för Stockholms stift ingår Hovförsamlingen.
3 § Lunds stifts sydvästra valkrets omfattar Malmö kommun samt
Skåne läns västra och södra valkrets som dessa anges i vallagen
(1997:157). Lunds stifts nordöstra valkrets omfattar Skåne läns
norra och östra valkrets som dessa anges i vallagen samt
Blekinge län.
Härnösands stifts västra valkrets omfattar Jämtlands län och
dess östra valkrets Västernorrlands län.
Luleå stifts södra valkrets omfattar Västerbottens län och
dess norra valkrets Norrbottens län. Lag (1997:167).
Mandatfördelningen mellan valkretsarna
4 § Mandaten i kyrkomötet utgörs av tvåhundrafemtioen valkretsmandat.
5 § Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620)
fastställer antalet valkretsmandat i varje valkrets före utgången av
september det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum.
6 § Varje valkrets skall tillföras ett mandat för varje gång som antalet
röstberättigade kyrkotillhöriga där är jämnt delbart med en
tvåhundrafemtioendel av antalet röstberättigade kyrkotillhöriga i landet.
De mandat som härefter återstår, tillförs valkretsarna efter storleken
av de öve rskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika
överskottstal avgörs företrädet genom lottning.
Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den
senast upprättade röstlängden. Lag (1995:1211).
7 § Om någon valkrets vid fördelningen tillförs färre mandat än två,
skall antal et mandat ändå bestämmas till två. Härvid skall antalet
mandat i övriga kretsar jämkas i motsvarande mån.
Överklagande av beslut om mandatfördelning
8 § Centrala valmyndighetens beslut enligt 5 § får överklagas hos
riksdagens val prövningsnämnd.
Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.
Antalet ledamöter och ersättare från varje valkrets
9 § För varje mandat som en valkrets har tillförts skall utses en
ledamot av kyrkomötet.
För ledamöterna skall utses lika många ersättare, dock minst fyra i
varje valkrets.
Valdistrikt m. m.
10 § För val av elektorer utgör varje pastorat i valkretsen ett
valdistrikt. Lag (1995:296).
Av 14 § framgår att det i vissa fall kan hållas gemensamt val för
flera distrikt. Lag (1995:296).
Val av elektorer och ersättare
Vilka organ som utser elektorer och ersättare
11 § Om ett pastorat består av en enda församling, skall elektorer
och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet,
om kyrkofullmäktige inte finns.
Valet skall förrättas av de nyvalda fullmäktige eller det nyvalda
kyrkorådet.
12 § Om ett pastorat består av två eller flera församlingar, skall
elektorer och deras ersättare väljas av församlingsdelegerade eller
kyrkofullmäktige i pastoratet.
Valet skall förrättas av de nyvalda församlingsdelegerade eller
kyrkofullmäktige .
13 § Om församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige inte finns i
pastoratet, skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd
som finns i församlingarna i pastoratet.
Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna
som har det största antalet röstberättigade kyrkotillhöriga.
Valet skall förrättas av de nyvalda kyrkoråden. Lag (1995:1211).
14 § Om församlingarna i två eller flera pastorat ingår i en total
flerpastorats samfällighet, får regeringen för särskilt fall besluta
att val av elektorer och deras ersättare skall förrättas gemensamt av
samfällighetens fullmäktige för de pastorat som omfattas av
samfälligheten.
Ett sådant beslut får meddelas bara om minst hälften av församlingarna i
samfälligheten har samtyckt till det.
Antalet elektorer i varje valdistrikt
15 § I valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade kyrkotillhöriga utses
en elektor.
I valdistrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade
kyrkomedlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat fyratusental
röstberättigade kyrkotillhöriga utöver 4 000 utses ytterligare en
elektor.
Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den
senast upprättade röstlängden. Lag (1995:1211).
16 § För elektorerna skall utses lika många ersättare.
Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet bestämmas i
vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valbarhet
17 § Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som
1. är folkbokförd inom valdistriktet, eller, i fall som avses i 16 §,
inom en församling som ingår i samfälligheten,
2. tillhör Svenska kyrkan, och
3. har fyllt 18 år senast på valdagen. Lag (1995:1211).
Tidpunkt för valet
18 § Elektorerna och deras ersättare skall utses före februari månads
utgång året näst efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i
hela landet.
Protokoll
19 § Protokoll skall föras över valet av elektorer. Protokollet skall
skyndsamt sändas till domkapitlet.
Överklagande
20 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts får överklagas
bara i samband med talan mot det beslut varigenom valet till kyrkomötet har
fastställts.
Elektors rätt till ersättning
21 § En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och
andra utgifter som föranleds av uppdraget.
Kostnaderna skall betalas av det pastorat som har valt elektorn.
Val av ledamöter och ersättare
Valsammanträde
22 § För val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare skall domkapitlet
kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför en valför-
rättare som har förordnats av domkapitlet.
Valsammanträdet skall hållas före april månads utgång året näst efter det år
då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.
Förfarandet vid valet
23 § Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar.
Över förrättningen skall protokoll föras.
24 § Val av ledamöter och ersättare får ske i ett sammanhang.
25 § Om valet sker proportionellt tillämpas föreskrifterna i 47 kap. I
andra fall tillämpas föreskrifterna i 26--34 §§.
26 § Omröstning skall ske med slutna valsedlar, om inte något annat
följer av 29 §.
Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall
vara omärkta och uppta namn på så många personer som valet avser.
27 § Vid omröstningen är den vald som har fått mer än hälften av de
avgivna rösterna.
Om ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid omröstningen,
skall ytterligare en omröstning ske.
28 § Om enligt 27 § andra stycket en andra omröstningen skall ske, skall
valförrättaren upprätta en förteckning som skall innehålla två gånger så
många namn som det återstår att välja.
På förteckningen enligt första stycket skall föras upp namnen på de
personer som har fått flest röster utan att ha blivit valda vid den
första omröstningen. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning,
om det behövs för att bestämma vilka namn som skall föras upp på
förteckningen.
Den andra omröstningen får inte avse några andra personer än dem som
finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning
har fått flest röster är valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom
lottning.
29 § Om det vid valet läggs fram en enda lista som upptar namn på så
många ledamöter som valet avser, får valet förrättas med acklamation,
om elektorerna är ense om det.
30 § Föreskrifterna i 26--29 §§ gäller också vid val av ersättare.
Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vil ken ordning som de skall tjänstgöra.
Ogiltiga valsedlar m.m.
31 § En valsedel är ogiltig, om den inte är sådan som föreskrivs i
26 § andra stycket.
Om en elektor har lämnat mer än en valsedel i ett val, är valsedlarna
ogiltiga. Har valsedlarna samma innehåll, skall dock en av valsedlarna
betraktas som giltig vid sammanräkningen.
32 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om kandidaten inte
är valbar, om namnet är överstruket eller om det inte klart framgår vem
som avses.
När valet är avslutat
33 § Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet.
Därmed är valet avslutat.
Förvaring av valmaterial
34 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande
sätt till dess att valet har vunnit laga kraft. Detsamma gäller då det
görs avbrott i förrättningen.
Ledamots avgång
35 § Den som blir vald till ledamot av kyrkomötet för mer än en valkrets
skall bestämma för vilken valkrets han vill anses vald och skyndsamt
avsäga sig uppdraget som ledamot för övriga valkretsar.
Om en ledamot av kyrkomötet på annat sätt har avgått före utgången av
den period för vilken han har blivit vald, skall kyrkomötets ordförande
skyndsamt anmäla detta till domkapitlet.
När domkapitlet har fått underrättelse om att en ledamot av kyrkomötet
har avgått, skall domkapitlet till ny ledamot i den avgångnes ställe
utse den ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan
ersätta rna bestämda ordningen.
Utfärdande av bevis för ledamot och ersättare
36 § För den som har blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till
ersättare skall domkapitlet genast utfärda ett bevis om detta. I beviset
skall anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets han har bli
vit vald.
Beviset skall sändas till den valde samt till riksdagens valprövningsnämnd
och kyrkomötets ordförande.
Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.
Granskning av ledamöters och ersättares bevis
37 § Riksdagens valprövningsnämnd skall granska bevisen för ledamöterna
av kyrko mötet och deras ersättare och därvid pröva om bevisen har blivit
utfärdade i enlighet med 36 §.
Granskningen skall vara avslutad senast dagen före kyrkomötets första
sammanträde under valperioden eller, i fråga om bevis som kommer in till
valprövningsnämnden under kyrkomötets valperiod, så snart det kan ske.
Berättelse om granskningen skall genast överlämnas till kyrkomötets
ordförande. Valprövningsnämnden skall i berättelsen anteckna om något
har förekommit som ger anledning att ifrågasätta någon ledamots eller
ersättares behörighet.
Hur man överklagar val och beslut
38 § Val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare samt beslut
varigenom en ersättare har utsetts till ledamot får överklagas hos
riksdagens valprövningsnämnd.
39 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet inom
tio dagar efter det att valet avslutades.
Om skrivelsen har kommit in till riksdagens valprövningsnämnd inom
överklagandet iden men till domkapitlet först därefter, skall
överklagandet ändå prövas.
Föreskrifterna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller
inte val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare.
40 § Den som vill överklaga valet har rätt att hos domkapitlet genast få
utdrag av protokoll eller andra handlingar över förrättningen.
Hur överklagandena kungörs och handläggs
41 § Domkapitlet skall snarast möjligt efter överklagandetidens utgång
samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till
riksdagens valprövningsnämnd.
Kungörelsen skall införas i minst en ortstidning inom valkretsen. I
kungörelsen skall anges viss kort tid inom vilken förklaring över
överklagandena skall ha kommit in till valprövningsnämnden.
42 § Domkapitlet skall skyndsamt yttra sig över överklagandena till
riksdagens valprövningsnämnd.
Föreskrifterna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning
av beslut skall inte tillämpas.
43 § Vid handläggningen och prövningen av överklaganden som avses i 38 §
tillämpas 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620).
Tillträde till uppdrag som ledamot och ersättare
44 § Den som har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag
även om valet har överklagats.
Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart ändringen
har kungjorts.
Vad som i första och andra styckena har sagts om en ledamot gäller också
för en ersättare.
47 kap. Proportionellt valsätt vid kyrkliga val
Inledande föreskrifter
1 § Föreskrifterna i detta kapitel gäller proportionella val som
förrättas av
-- kyrkofullmäktige,
-- kyrkostämman,
-- församlingsdelegerade,
-- stiftsfullmäktige,
-- kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller kyrklig
samfällighet,
-- stiftsstyrelsen,
-- indelningsdelegerade,
-- elektorer för val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige,
-- elektorer för val av ledamöter och ersättare i kyrkomötet,
-- kyrkomötet. Lag (1995:296).
När ett val skall vara proportionellt
2 § Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många
väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande
ledamöter eller elektorer delas med det antal personer som valet avser,
ökat med 1.
Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela
tal.
Förfarandet vid valet
Biträdande valförrättare
3 § Vid valet skall de väljande bland sig utse ett tillräckligt antal
personer att biträda ordföranden eller den som annars skall förrätta
valet (valförrättaren) vid valförrättningen.
Valsedlarna
4 § Valet skall ske med slutna valsedlar.
5 § Valsedlarna skall vara enkla och omärkta samt lika till storlek,
material och färg.
6 § På valsedlarna skall det finnas en gruppbeteckning.
Gruppbeteckningen skall anges som en beteckning i ord för en viss grupp
av de väljande eller för en viss meningsriktning.
7 § Om valsedeln upptar namn på fler än en person, skall namnen tas upp
i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen
mellan dem.
Varje person skall anges på ett sådant sätt att det klart framgår vem
som avses. Om det behövs bör någon form av identifieringsuppgift sättas
ut vid namnet.
8 § En valsedel är ogiltig, om den
1. saknar gruppbeteckning,
2. upptar mer än en gruppbeteckning,
3. inte är enkel, eller
4. är försedd med något kännetecken som uppenbarligen har blivit anbragt
på valsedeln med avsikt.
9 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om
1. personen inte är valbar,
2. namnet är överstruket,
3. det inte klart framgår vem som avses, eller
4. ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln inte klart
framgår.
Om valsedeln upptar flera namn än som valet avser, skall det eller de
sista över taliga namnen anses obefintliga.
Avbruten valförrättning
10 § Den som har förrättat ett dop i Svenska kyrkans ordning
skall genast meddela detta till kyrkoherden i den församling
där den döpte är folkbokförd, om den döpte genom dopet har
blivit upptagen i kyrkan. Om den döpte är medlem i en icke-
territoriell församling, skall meddelandet i stället sändas
till kyrkoherden i den församlingen.
I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i
Sverige skall meddelandet sändas till Svenska kyrkans
centralstyrelse. Lag (1997:56).
11 § Kyrkoherden skall genast meddela Svenska kyrkans
centralstyrelse, när någon som är folkbokförd i församlingen
har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan.
I fråga om den som är medlem i en icke-territoriell
församling skall meddelandet lämnas av kyrkoherden i den
församlingen. Lag (1997:56).
12 § När valförrättningen fortsätter efter ett avbrott skall valförrättaren
i närvaro av vittnena särskilt kontrollera att förseglingen till valurnan
inte har brutits.
Sammanräkning av rösterna
Allmänna föreskrifter
13 § Sedan valsedlarna har avlämnats skall de giltiga valsedlarna ordnas
i grupper. Inom varje valsedelsgrupp skall ordningen mellan namnen
bestämmas.
När ordningen mellan namnen i varje valsedelsgrupp har bestämts skall
platserna fördelas mellan grupperna.
Valsedelsgrupper
14 § Valsedlar med samma gruppbeteckning bildar en valsedelsgrupp.
Ordningen inom varje valsedelsgrupp
15 § Ordningen mellan namnen inom varje valsedelsgrupp skall bestämmas
genom sär skilda sammanräkningar, i den utsträckning sådana behövs.
16 § Efter varje sammanräkning skall det namn som enligt 18 § har fått
det högsta röstetalet föras upp på en lista för valsedelsgruppen, det
ena under det andra. Namnen gäller i den ordningsföljd som de har blivit
upp förda på listan.
17 § Vid varje sammanräkning gäller en valsedel bara för ett namn.
Valsedeln gäller för det namn som står först på valsedeln, så länge
detta namn inte har förts upp på listan. Därefter gäller valsedeln för
det namn som står näst efter det namn som redan har förts upp på listan.
18 § En valsedel som gäller för sitt första namn räknas som en röst.
När den gäller för sitt andra namn räknas den som en halv röst. En
valsedel som gäller för sitt tredje namn räknas som en tredjedels röst,
och så vidare efter samma grund.
Fördelningen av platser mellan valsedelsgrupperna
19 § Avser valet bara en plats, skall platsen tillfalla den som står
främst på listan för den valsedelsgrupp som har fått flest röster.
20 § Avser valet flera platser, skall platserna fördelas mellan
valsedelsgrupperna.
Platserna fördelas en i taget.
Den grupp som för varje gång får det högsta jämförelsetalet enligt 22 §
tilldelas platsen.
21 § För varje gång en valsedelsgrupp tilldelas en plats skall den genast
besättas med den som enligt gruppens lista står närmast i tur att få platsen.
Detta gäller också om den som är berättigad till platsen redan har fått
en plats från en eller flera andra grupper.
22 § Jämförelsetalet för en grupp är lika med det antal röster som
valsedelsgruppen har fått, så länge gruppen inte har blivit tilldelad
någon plats.
För varje gång som en grupp har tilldelats en plats, skall jämförelsetalet
beräknas så att gruppens röstetal delas med det tal som motsvarar det antal
platser som gruppen har tilldelats, ökat med 1.
Om en person har fått platser från två valsedelsgrupper, skall vardera
platsen d ock bara anses som en halv plats vid beräkningen av det
antalet platser som har delats ut. Om någon har fått platser från tre
grupper, skall varje sådan plats räknas som en tredjedels plats, och så
vidare efter samma grund.
23 § Om valet av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare sker i ett
sammanhang, skall jämförelsetalet för valsedelsgrupperna beräknas på
nytt enligt 22 § när platserna för ersättarna skall fördelas mellan
grupperna. Därvid skall bortses från namn på personer som har utsetts
till ledamot.
24 § Om en valsedelsgrupp har tilldelats platser så många gånger som
motsvarar antalet namn på gruppens lista, skall gruppen inte längre
räknas vid den fortsatta fördelningen.
Lika röstetal eller jämförelsetal
25 § Vid lika röstetal eller jämförelsetal skall avgörandet ske genom
lottning.
Inträdesordningen för ersättare
26 § När ersättare har utsetts genom proportionella val skall de
tjänstgöra enligt följande:
1. Den ersättare som har utsetts från en valsedelsgrupp med samma
beteckning som den grupp från vilken ledamoten är vald, har företräde
framför andra. Av andra ersättare har den företräde som har utsetts
från en grupp med högre röstetal.
2. Inom samma grupp har den ersättare företräde vars namn har blivit
tidigare uppfört på gruppens lista enligt 16 §.
Den ersättare som har blivit tilldelad en plats från två eller flera
grupper, skall anses vald för den grupp från vilken ersättaren först
blev tilldelad platsen.
Övergångsbestämmelser
1993:793
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.
2. Den som enligt äldre föreskrifter är behörig till en tjänst som organist
eller kantor skall anses behörig till motsvarande tjänst enligt de nya
föreskrifterna.
1993:1323
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Kyrklig jord som vid utgången av år 1994 utgör löneboställe eller präst-
lönefondsfastighet skall från och med den 1 januari 1995 utgöra prästlöne-
fastighet.
3. Pastoratens prästlönefonder och prästlönejordsfonderna skall upplösas från
och med den 1 januari 1995. Medlen skall samtidigt föras över till stiftets
prästlönefond.
4. Kyrklig jord som vid utgången av år 1994 utgör löneboställe och
som den 1 januari 1989 utgjorde prästgård skall från och med den 1
januari 1995 utgöra församlingskyrkas fastighet. Därvid skall 41
kap. 1 § andra stycket andra meningen tillämpas. Lag (1994:1849).
5. Äldre föreskrifter skall fortfarande tillämpas i fråga om
överklagande av beslut enligt 41 kap. som har meddelats före den 1
januari 1995. Lag (1994:1849).
1995:296
Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats
eller val som har förrättats före ikraftträdandet överklagas enligt
äldre bestämmelser.
1995:1211
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Den som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan tillhör
även i fortsättningen kyrkan så länge han eller hon inte har anmält
sitt utträde.
3. Den som vid utgången av år 1995 har valts till ett uppdrag som
avses i 39 kap. 5 § eller 42 kap. 7 § får inneha uppdraget utan
hinder av de nya föreskrifterna om valbarhet.
1996:1229
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. I fråga om stiftsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag tillämpas äldre
föreskrifter t.o.m. den 31 december 1997.
3. En begränsning av förändringarna för pastoraten till följd av
denna lag skall ske enligt följande.
Förändringen utgör skillnaden mellan nettot av avgifter och bidrag
för pastoraten enligt denna lag för bidragsåret 1997 jämfört med det
netto som skulle ha uppkommit samma år om äldre föreskrifter hade
tillämpats. Med nettot enligt denna lag avses skillnaden mellan
bidrag och avgifter enligt 14 och 17-21 §§. Med nettot enligt äldre
föreskrifter avses skillnaden mellan allmänt utjämningsbidrag och
allmän kyrkoavgift.
Vid beslut om avgifter och bidrag enligt 26 § skall
-- från nettot för bidragsåret 1997 avräknas tre fjärdedelar av
förändringen,
-- från nettot för bidragsåret 1998 avräknas två fjärdedelar av
förändringen, och
-- från nettot för bidragsåret 1999 avräknas en fjärdedel av
förändringen.
1998:846
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
2. Kostnader till följd av företag enligt vattenlagen
(1983:291) skall vid tillämpningen av den nya lydelsen av 42
kap. 13 § anses som kostnader till följd av vattenverksamhet
enligt 11 kap. miljöbalken.