Regeringskansliets rättsdatabaser

1 kap. Inledande bestämmelser 1 § I denna förordning finns bestämmelser om gymnasieskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100). Definitioner 2 § I förordningen avses med - arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan, - fullständigt program: betyg från kurser i en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng enligt en individuell studieplan, - garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 § skollagen (2010:800), - gymnasial lärlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan, - gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen, - gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i programmen i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen, - gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs, - karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär, - nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter enligt 6 a § och som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 6 §, - programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examensmålen kompletterar de gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 5 kap. 17 §, - programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i bilaga 3 till skollagen eller andra kurser och som ska läsas av alla elever på programmet, - riksrekryterande utbildning: en utbildning till vilken sökande från hela landet ska tas emot i första hand, - studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på, - särskild variant: en utbildning som enligt 2 kap. 2 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program, - undervisningstid: tid för arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under en lärares ledning, - yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens till vilken en kombination av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder, - yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen. Förordning (2010:1040). Läroplan 3 § För gymnasieskolan gäller en läroplan. Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för gymnasieutbildningen. Läroplanen fastställs av regeringen. Examensmål 4 § För varje nationellt program ska det finnas ett examensmål som regeringen meddelar föreskrifter om. Förordning (2010:235). Kurser och kursplaner 5 § Har upphävts genom förordning (2010:1040). 6 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan i vilken varje kurs i ämnet ingår. Ämnesplanen ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen. Av ämnesplanen ska följande framgå: - ämnets syfte, - det centrala innehållet för varje kurs, - hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och - kunskapskraven för varje kurs. Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Av föreskrifterna får det framgå att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar. Förordning (2010:235). Nya kurser 6 a § En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne. En huvudman eller en annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om en ny kurs. Skolverket får meddela föreskrifter om ansökan. Förordning (2010:235). 7 § Föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen ska meddelas efter samråd med ett nationellt programråd. Förordning (2010:1040). 8 § Har upphävts genom förordning (2010:235). Särskilda föreskrifter om kursplaner m.m. 9 § I 9 kap. 5 § och 10 kap. 7 § finns särskilda föreskrifter om kursplaner m.m. för döva och hörselskadade samt svårt rörelsehindrade elever. Poängplan 10 § Poängplan för gymnasieskolans nationella och specialutformade program finns i bilaga 2 till skollagen (1985:1100). Förordning (1999:844). Undervisningstid 11 § Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs och för gymnasiearbetet samt om fördelningen av undervisningstiden. Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid. Förordning (2010:1040). Individuell studieplan 12 § För varje elev skall det upprättas en individuell studieplan. Den skall innehålla uppgifter om elevens studieväg och om de val av kurser eleven gjort. Av studieplanen skall det också framgå om eleven följer ett fullständigt, utökat eller reducerat program. Om eleven följer ett utökat program skall det framgå vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet. Förordning (2007:641). Arbetsplaner 13 § För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig berörd personal samt representanter för eleverna. Rektorn beslutar om arbetsplanen. Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Förordning (1995:1269). Skolhälsovård 14 § Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård, som enligt skollagen (1985:1100) ankommer på kommunen såsom huvudman för utbildningen, får i stället fullgöras av ett landsting, om kommunen och landstinget är ense om detta. I de fall där ett landsting såsom huvudman skall ansvara för skolhälsovården enligt skollagen, får sådana uppgifter i stället fullgöras av en kommun om landstinget och kommunen är ense om detta. 15 § Har upphävts genom förordning (2010:235). 2 kap. Nationella inriktningar och avvikelser inom de nationella programmen m.m. Nationella inriktningar 1 § De nationella inriktningarna framgår av bilaga 1. De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret. Förordning (2010:235). Särskilda varianter 2 § En särskild variant är en utbildning inom ett nationellt program där hela eller delar av det sammantagna utrymmet för en nationell inriktning och för programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad som annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng. På högskoleförberedande program får det även finnas särskilda varianter inom det estetiska området. Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensmålet för ett program. För en idrottsutbildning gäller i stället bestämmelserna i 22–30 §§. Förordning (2010:1339). Förutsättningar för godkännande 3 § En särskild variant ska godkännas av Statens skolverk om villkoren i 2 § är uppfyllda och om 1. utbildningen är av god kvalitet, 2. det finns en lokal eller regional efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger, 3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och 4. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 8 § respektive 9 §. Förordning (2010:235). Förutsättningar för godkännande av särskilda varianter inom det estetiska området 3 a § En särskild variant inom det estetiska området ska godkännas om villkoren i 2 § är uppfyllda och om 1. utbildningen är av hög kvalitet, 2. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda färdigheter inom det estetiska området, 3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och 4. huvudmannen har ställt upp behörighetskrav och urvalsgrunder enligt 8 och 9 §§. Förordning (2010:1339). Ansökan 4 § En kommun eller ett landsting får ansöka om att en utbildning ska godkännas som särskild variant. Ansökan ska göras senast den 1 februari kalenderåret innan det år utbildningen på programmet planeras att starta. Förordning (2010:235). 5 § Ansökan ska innehålla 1. en beskrivning av utbildningens innehåll, 2. i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat på motsvarande utbildning, 3. uppgift om kostnaden för utbildningen, 4. i förekommande fall, uppgift om antalet elever som genomgått motsvarande utbildning, 5. i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfarenhet av att bedriva motsvarande utbildning, 6. i förekommande fall, en ansökan om nya kurser enligt 1 kap. 6 a § eller uppgift om att huvudmannen har ansökt om nya kurser, och 7. uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen vill ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 8 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 9 §. Förordning (2010:235). 6 § När ansökan avser ett yrkesprogram ska den, förutom det som anges i 5 §, innehålla uppgift om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas och vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att fylla samt ett yttrande från aktuellt lokalt programråd. Förordning (2010:235). 7 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan. Förordning (2010:235). Särskilda förkunskapskrav 8 § För behörighet till en särskild variant får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller ämnesområde som är utmärkande för varianten. Förordning (2010:235). Urval 9 § Vid urval bland behöriga sökande får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot. Förordning (2010:235). Handläggning och beslut 10 § Berörda nationella programråd ska höras om ansökan avser yrkesprogram. Förordning (2010:235). 11 § Ett beslut om särskild variant ska gälla i sex år. Av beslutet ska det framgå vid vilken skola varianten ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär att varianten bara får anordnas på den aktuella skolan av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. Statens skolverks beslut ska enligt 5 kap. 54 § tredje stycket skollagen (1985:1100) innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. Förordning (2010:235). Gemensamma bestämmelser om riksrekryterande utbildningar för andra än riksrekryterande idrottsutbildningar Förutsättningar 12 § Riksrekrytering ska beslutas för nationella program, nationella inriktningar, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar om det finns 1. en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger, 2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras från hela landet, eller 3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan tillgodoses. Förutom det som anges i första stycket ska 1. utbildningen vara av god kvalitet, 2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och 3. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 § respektive 16 §. Förordning (2010:235). Förutsättningar för egna examensmål 13 § Enligt 5 kap. 35 § skollagen (1985:1100) får ett beslut om riksrekrytering innebära att utbildningen får avvika från vad som annars gäller för nationella program i fråga om struktur, innehåll och examensmål. Från den omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena som framgår av bilaga 2 till skollagen får dock inte någon avvikelse beslutas. Eget examensmål för en viss riksrekryterande utbildning ska beslutas om 1. den till sitt innehåll i allt väsentligt avviker från ett nationellt programs examensmål, och 2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen ryms inom gymnasieskolans kompetensområde. Förordning (2010:235). Ansökan 14 § En kommun eller ett landsting får ansöka om att en utbildning ska vara riksrekryterande. Ansökan ska göras senast den 1 februari kalenderåret innan det år utbildningen på programmet planeras att starta. Av ansökan ska det framgå vilket nationellt program den avser. Om ansökan gäller en utbildning med eget examensmål ska det framgå om ansökan avser ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Ansökan ska även innehålla uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen vill ställa upp särskilda behörighetskrav enligt 15 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §. Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan. Förordning (2010:235). Särskilda förkunskapskrav 15 § För behörighet till en riksrekryterande utbildning får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller ämnesområde som är utmärkande för utbildningen. Förordning (2010:235). Urval 16 § Vid urval bland behöriga sökande får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot. Förordning (2010:235). Beslut 17 § Statens skolverk beslutar om riksrekrytering. Ett beslut om riksrekrytering ska gälla i sex år. Av beslutet ska det framgå vid vilken skola utbildningen ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär att utbildningen bara får anordnas på den aktuella skolan av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. Av beslutet ska det också framgå hur många platser utbildningen får omfatta. Skolverkets beslut ska enligt 5 kap. 54 § tredje stycket skollagen (1985:1100) innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:197) som skolindex. Förordning (2010:235). Riksrekryterande yrkesutbildning Förutsättningar 18 § Riksrekrytering för ett yrkesprogram ska beslutas om förutsättningarna i 12 § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas. Förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av berört nationellt programråd. Förordning (2010:235). Ansökan 19 § Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla uppgift om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska tillgodoses. Förordning (2010:1040). Riksrekryterande estetisk spetsutbildning Förutsättningar 20 § Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för det estetiska programmet om förutsättningarna i 12 § finns och skolan har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder utbildning som är relevant för gymnasieutbildningen. Eget examensmål får inte finnas för utbildningen. Förordning (2010:235). Ansökan 21 § Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla ett yttrande från en sådan högskola som nämns i 20 § angående det nationella intresset för utbildningen. Förordning (2010:235). Riksrekryterande idrottsutbildning Förutsättningar 22 § En utbildning där ämnet specialidrott ingår kan vara riksrekryterande, om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det ställs särskilda krav på gemensam träning. En skola där en sådan utbildning anordnas kallas riksidrottsgymnasium. Förordning (2010:235). Ansökan 23 § En kommun får ansöka om riksrekryterande idrottsutbildning. Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan. Förordning (2010:235). Beslut 24 § Statens skolverk får efter förslag från Sveriges Riksidrottsförbund besluta om var riksrekryterande idrottsutbildning får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta. Beslutet ska gälla i tre år. Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning för de olika program som huvudmannen erbjuder elever som går på riksrekryterande idrottsutbildning. Förordning (2010:235). Urval 25 § Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen gäller bestämmelserna i 6 kap. Förordning (2010:235). Nationellt godkänd idrottsutbildning Förutsättningar 26 § En utbildning där ämnet specialidrott ingår får godkännas som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskaraktär och ett etablerat samarbete med ett specialidrottsförbund som är relevant för utbildningen. Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsförbundet. Förordning (2010:235). Ansökan 27 § En kommun får ansöka om nationellt godkänd idrottsutbildning. Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan. Förordning (2010:235). Beslut 28 § Statens skolverk beslutar om var nationellt godkända idrottsutbildningar får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta. Av beslutet ska det framgå vid vilken skola utbildningen ska anordnas. Beslutet ska gälla i sex år. Förordning (2010:235). Urval 29 § Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen gäller bestämmelserna i 6 kap. Förordning (2010:235). Specialidrott 30 § Ämnesplanen för specialidrott får bara tillämpas på riksrekryterande idrottsutbildningar eller nationellt godkända idrottsutbildningar. Specialidrott får ingå med 200 gymnasiepoäng i programfördjupningen och med 200 gymnasiepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnet läsas som utökat program med högst 300 gymnasiepoäng. Förordning (2010:235). Utbildning på ett annat språk än svenska 31 § Efter ansökan kan regeringen besluta att utbildningen på ett program helt får anordnas på ett annat språk än svenska. Förordning (2010:235). Förkunskapskrav 32 § Regeringen kan besluta att en kommun eller ett landsting, som har fått tillstånd enligt 31 § att anordna en utbildning på ett annat språk än svenska, som behörighetskrav till utbildningen får ställa upp att den sökande har vissa kunskaper i språket. Förordning (2010:235). Individuella program 33 § Vid undervisning på ett individuellt program gäller följande undantag från vad som annars föreskrivs i denna förordning: 1. Bestämmelserna om klassråd tillämpas endast i den utsträckning det är praktiskt möjligt med hänsyn till hur undervisningen är upplagd. 2. Av bestämmelserna i 6 kap. tillämpas endast 12, 14 och 15 §§ samt 17-25 §§. 3. Bestämmelsen i 8 kap. 4 § om specialklasser tillämpas inte. Förordning (2010:235). 34 § Om ett individuellt program är avsett att göra det möjligt för en elev att förena en anställning som syftar till en yrkesutbildning med studier, ska studierna omfatta de gymnasiegemensamma ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap och matematik. Om eleven önskar det, ska utbildningen omfatta samtliga gymnasiegemensamma ämnen. Utbildningen ska omfatta tre årskurser. Förordning (2010:235). 35 § Studier på ett individuellt program får kombineras med svenskundervisning för invandrare eller motsvarande utbildning enligt 13 kap. skollagen (1985:1100). Förordning (2010:235). 3 kap. Lärotider 1 § Utbildningen skall bedrivas under läsår. Om inte regeringen föreskriver något annat, skall läsåret omfatta 40 veckor och vara uppdelat på en hösttermin och en vårtermin. Läsåret skall ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får inom läsåret läggas ut högst 5 studiedagar för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare. 2 § Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen. Det ska då beaktas om det finns elever som påbörjar grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Förordning (2010:1040). 3 § Styrelsen för utbildningen bestämmer hur många dagar som skall användas för idrott och friluftsverksamhet utöver kärnämnet idrott och hälsa. Förordning (1999:844). 4 § Friluftsverksamheten skall bedrivas under lärares ledning. 5 § Elevernas skolarbete ska förläggas måndag-fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska också vara så jämnt fördelat över läsåret som möjligt. När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektor beslutar annat. Förordning (2010:1040). Arbetets fördelning 6 § Rektor fastställer för läsåret eller för kortare tid ett schema som skall innehålla uppgifter om samtliga undervisningspass samt om lärarnas namn. 4 kap. Samverkansorgan Elevvårdskonferens 1 § För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en elevvårdskonferens vid varje gymnasieskola. Ledamöter i elevvårdskonferensen är 1. rektor, 2. företrädare för elevvården, 3. berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal. Rektor beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektor eller den ledamot som rektor utser är ordförande. Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena. 2 § Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid sammanträde med elevvårdskonferensen förs protokoll. Klassråd 3 § För varje klass eller motsvarande i gymnasieskolan skall det finnas ett klassråd. Klassrådet består av samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare eller motsvarande. 4 § Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt intresse för klassens elever. Den närmare utformningen av elevinflytande genom klassråd skall anges i arbetsplanen. Förordning (1997:605). Skolkonferens 5 § Vid varje gymnasieskola skall det finnas en skolkonferens. 6 § Skolkonferensen är ett organ för att behandla vissa frågor som är av stor betydelse för eleverna samt för informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och elever. Skolkonferensen bör uppmärksamma frågor om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet enligt föreskrifter i arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljöförordningen (1977:1166). 7 § Rektor eller den ledamot som rektor utser är ordförande för skolkonferensen. Skolkonferensen består i övrigt dels av företrädare för lärare och annan skolpersonal, dels av företrädare för eleverna. De båda grupperna skall ha lika många representanter. För varje ledamot skall det finnas en ersättare. Om undervisningen bedrivs i samverkan med den kommunala vuxenutbildningen, får representanter för skolpersonal och elever från den utbildningen ingå i motsvarande proportioner. 8 § Skolkonferensen skall, i den utsträckning styrelsen för utbildningen bestämmer, besluta i frågor som annars hör till rektors beslutsområde men där beslutanderätten inte i författning har lagts på rektor. Beslutanderätten bör i första hand avse principer och riktlinjer för hanteringen av frågorna. Skolkonferensens beslutsbefogenheter får inte omfatta frågor som avser enskilda personer eller är begränsade till en enda klass. 9 § Skolkonferensen är beslutför när rektor eller rektors ersättare och minst hälften av övriga ledamöter är närvarande. Av de övriga ledamöterna skall det vara lika många representanter från varje grupp. 10 § Vid sammanträde med skolkonferensen förs protokoll. 5 kap. Utbildningens innehåll Innehållet i nationella program 1 § Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av - gymnasiegemensamma ämnen, - programgemensamma ämnen, - i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser, - programfördjupning, - kurser inom det individuella valet, och - gymnasiearbete. Vissa bestämmelser om utbildningens omfattning framgår av bilaga 2 till skollagen (1985:1100) och av bilaga 1 till denna förordning. Om inte något annat följer av de bestämmelser som avses i andra stycket, får Statens skolverk meddela föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program och i de nationella inriktningarna. På humanistiska programmets inriktning språk får inom språk kurser i latin, grekiska, engelska, moderna språk, modersmål eller svenskt teckenspråk för hörande erbjudas. På naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samhälle får inom naturkunskap kurser i biologi, fysik eller kemi erbjudas. Förordning (2010:235). Gymnasiearbete 1 a § Rektor ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för gymnasiearbetet. Förordning (2010:1040). Svenska som andraspråk 2 § En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne i stället för svenska. Eleven får då läsa svenska som individuellt val. Förordning (2010:1040). Språk 3 § Om en elev ska läsa ett språk i gymnasieskolan och eleven har betyg i språket från grundskolan, ska undervisningen i gymnasieskolan utgå från grundskolans utbildningsnivå. En elev kan också läsa nya språk i gymnasieskolan. De elever som har tagits emot till en gymnasieutbildning med tillämpning av 16 kap. 32 § skollagen (2010:800) ska erbjudas undervisning i engelska på grundskolenivå. Förordning (2010:1040). 4 § Franska, spanska och tyska ska erbjudas både som språk som utgår från grundskolans utbildningsnivå och som nytt språk. Huvudmannen ska sträva efter att erbjuda undervisning i fler språk än franska, spanska och tyska. Förordning (2010:1040). 5 § Har upphävts genom förordning (2000:219). 6 § Har upphävts genom förordning (2000:219). Modersmålsundervisning 7 § Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om 1. eleven har goda kunskaper i språket, och 2. eleven önskar få sådan undervisning. Modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska. I 8 kap. 5 och 6 §§ finns bestämmelser om studiehandledning på elevens modersmål. Förordning (2008:98). 8 § Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet kan dock få modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl. Förordning (1997:605). 9 § Modersmålsundervisning kan anordnas som 1. individuellt val, 2. utökat program, eller 3. som ersättning för undervisning i andra språk än svenska och engelska. Förordning (1999:844). 10 § En elev har rätt att få modersmålsundervisning sammanlagt högst sju läsår under sin skoltid inom det offentliga skolväsendet. Om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning, har eleven dock rätt till det under längre tid. Begränsningen gäller inte heller om undervisningen 1. ersätter undervisning i andra språk än svenska och engelska, 2. anordnas som individuellt val, eller 3. anordnas för en elev med samiska, finska, meänkieli, romani chib, jiddisch eller ett nordiskt språk som modersmål. Förordning (2008:98). 11 § Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning. Förordning (1997:605). 12 § En kommun är inte skyldig att anordna modersmålsundervisning, om lämplig lärare inte finns att tillgå. En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. När det gäller samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem. Förordning (2008:98). 13 § En elev som får modersmålsundervisning får, med den begränsning som anges i 10 §, fortsätta att delta i sådan undervisning, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven. Förordning (1999:844). 14 § Har upphävts genom förordning (2010:235). Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande 15 § Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i minst 15 veckor. En elev som går på gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra minst hälften av sin utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen får besluta att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program och får då också besluta om i vilken omfattning. Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. Förordning (2010:1040). 16 § Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett yrkesprogram får utbildningen anordnas bara om 1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller 2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen beslutar om detta ska samråd ske med det lokala programrådet. Om utbildning har skolförlagts på grund av vad som sägs i första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats. Förordning (2010:1040). 16 a § För den elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms lämplig. Förordning (2010:1040). 16 b § För yrkesprogrammen ska det finnas ett lokalt programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Förordning (2010:1040). 16 c § Gymnasial lärlingsutbildning inom alla yrkesprogram får börja det första läsåret. Förordning (2010:1040). Programfördjupning och individuellt val 17 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får erbjudas som programfördjupning för varje program. För högskoleförberedande program ska bland dessa kurser ingå kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller på annat sätt vara av betydelse för högskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examensmål. När Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande program om kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller på annat sätt vara av betydelse för högskolestudier ska Skolverket samråda med Högskoleverket. Förordning (2010:1040). 17 a § Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana kurser som Skolverket har meddelat föreskrifter om enligt 17 §. Huvudmannen beslutar för varje utbildning vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programfördjupning. Förordning (2010:1040). 18 § Huvudmannen beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. Eleven har dock rätt att som individuellt val läsa 1. en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen, 2. minst en kurs i estetiska ämnen, och 3. de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram. Undantag från vad som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får göras om det finns synnerliga skäl. Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får ingå i de ämnen som avses i 2. För de elever som avses i 2 § respektive 7-13 §§ ska svenska som andraspråk eller modersmål erbjudas som individuellt val. Förordning (2010:1040). 19 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som är alternativa eller som överlappar varandra. En elev får inte som individuellt val läsa en kurs som är alternativ till eller överlappar någon eller några av de kurser som ingår i studievägen i övrigt. Förordning (2010:1040). 20 § Har upphävts genom förordning (2010:1040). 21 § Har upphävts genom förordning (2010:1040). Utökat program 22 § En elev får delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl kurserna på den ordinarie studievägen som de frivilliga kurserna. Beslutet fattas av rektor. En elev på ett yrkesprogram har utan särskilt beslut rätt att som utökat program läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå. Huvudmannen är dock bara skyldig att tillgodose detta om eleven senast vid utgången av det andra läsåret har anmält att han eller hon vill läsa de aktuella kurserna. De elever som läser utökat program har rätt till garanterad undervisningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 § skollagen (2010:800) i en omfattning som kan anses rimlig. Förordning (2010:1040). 23 § Har upphävts genom förordning (2010:1040). 24 § Har upphävts genom förordning (2010:1040). 25 § Har upphävts genom förordning (2010:1040). 6 kap. Behörighet, urval och förfarandet vid antagning Kompletterande behörighetskrav till vissa högskoleförberedande program 1 § Utöver vad som framgår av 5 kap. 22, 24 och 25 §§ skollagen (1985:1100) krävs för behörighet till vissa högskoleförberedande program godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning i 1. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap för behörighet till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet, eller 2. biologi, fysik och kemi för behörighet till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Förordning (2010:235). Urval 2 § De sökande tas emot i början på utbildningen på ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Om antalet platser är färre än antalet sökande som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett urval göras. Urval och antagning ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa 3 eller 7 § och i så fall på vilket sätt. För urvalet gäller i övrigt bestämmelserna i 3-5 och 7 §§. Förordning (2010:1040). 3 § Huvudmannen får besluta om att ett begränsat antal platser (fri kvot) ska avsättas för dem som 1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga sökande, eller 2. kommer från skolor vilkas betyg inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan. Antalet platser som ingår i den fria kvoten ska utökas om sådana utlandssvenska elever som avses i 29 kap. 7 § skollagen (2010:800) söker till en utbildning. Förordning (2010:1040). 4 § Övriga platser skall tilldelas de sökande med betygen som grund. Företräde mellan sökande bestäms efter ett meritvärde. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för betygen fastställs enligt nedan: Betyg Betygsvärde Mycket väl godkänt (MVG) 20 Väl godkänt (VG) 15 Godkänt (G) 10 En sökande som gått förberedande dansutbildning i grundskolan med jämkad timplan och därför fått färre än 16 betyg i sitt slutbetyg skall ändå få sitt meritvärde bestämt efter 16 betyg. Uppräkningen av meritvärdet skall göras i proportion till de betyg som eleven har fått. En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fått betyg i något av grundskolans ämnen efter prövning eller genom studier på ett individuellt program får vid urvalet tillgodoräkna sig betygsvärdet av detta betyg. Förordning (2007:52). 5 § Betygsvärdet för ett sammanfattande betyg (blockbetyg) i samhällsorienterande ämnen respektive naturorienterande ämnen erhålls genom att betygsvärdet för blockbetyget multipliceras med antalet ämnen inom blocket. Förordning (1997:189). 6 § Har upphävts genom förordning (2010:1040). 7 § Om en utbildning kräver att den sökande har speciella färdigheter inom det estetiska området får huvudmannen besluta att vid urvalet, förutom till betygen, hänsyn ska tas till ett färdighetsprov. Förordning (2010:1040). 8 § Har upphävts genom förordning (2010:1040). 9 § Har upphävts genom förordning (2010:1040). Förfarandet vid antagning 10 § En sökande antas till en utbildning i gymnasieskolan vid början av ett nationellt program eller en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. De sökande som tas in på ett program får då fördelas på undervisningsgrupper eller motsvarande med hänsyn till vad som är känt om deras kommande val av inriktning. Inom de program som är indelade i nationella inriktningar, särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra eller tredje läsåret fördelas eleverna inför det andra eller tredje läsåret på dessa studievägar. Förordning (2010:1040). 11 § Efter urval bland de sökande ska huvudmannen preliminärt besluta om antagning. Beslutet ska fattas i början av vårterminen närmast före utbildningens start. För de sökande som vid ansökningstillfället inte har slutfört grundskolan eller motsvarande utbildning ska höstterminsbetyget från den högsta årskursen då vara urvalsgrund. Det slutliga beslutet om antagning ska om möjligt fattas före den 1 juli det år utbildningen börjar. Förordning (2010:1040). Byte av studieväg m.m. 12 § Huvudmannen får besluta om att en elev ska få byta studieväg om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen. Förordning (2010:1040). Intagning vid senare tidpunkt 13 § Styrelsen för utbildningen får besluta att ta in en sökande vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen. Styrelsen kan besluta att den sökande skall genomgå ett inträdesprov för att visa att han har de kunskaper och färdigheter som krävs. Möjlighet att gå om en kurs 14 § Om en elev inte har fått lägst betyget Godkänt på en kurs har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har en elev slutfört en kurs två gånger och inte har fått lägst betyget Godkänt får rektorn besluta att eleven får gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl. En elev som inte har fått lägst betyget Godkänt på projektarbetet har rätt att göra om det en gång. Om en elev har fått betyget Icke godkänt på en stor andel av kurserna under ett läsår får rektorn, om det finns särskilda skäl, besluta att eleven får gå om också sådana kurser som eleven fått lägst betyget Godkänt på under läsåret. Även för en elev som har bytt studieväg får rektorn, om det finns särskilda skäl, besluta att eleven får gå om sådana kurser som eleven tidigare fått lägst betyget Godkänt på. En elev som går om en kurs har rätt att få ett nytt betyg på kursen. En elev som har fått betyg på en kurs enligt en kursplan för gymnasieskolan innan eleven påbörjat gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett nytt betyg på kursen under gymnasieutbildningen. Förordning (2010:1113). 15 § Rektorn beslutar efter samråd med berörda lärare om en elevs fortsatta skolgång. Innan rektorn fattar beslut om att en elev skall gå om en eller flera kurser eller gå ett reducerat program skall samråd ske med eleven. Detsamma gäller om styrelsen för utbildningen beslutar att en elev skall få byta program eller inriktning inom ett program enligt 12 §. I fråga om en elev som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall samråd ske med elevens vårdnadshavare. Förordning (1999:844). Återintagning 16 § Elever som har avgått från gymnasieskolan innan de har slutfört utbildningen och som önskar fortsätta på det program där de gick tidigare får i mån av plats tas in på nytt. Avgång 17 § Om en elev inte vid utbildningens början inställer sig till den utbildning som han har tagits in på och inte anmäler giltigt förfall hos rektor inom tre dagar efter det att undervisningen startat, anses han ha avgått från utbildningen. 18 § Om en elev vill avgå från utbildningen utan att ha slutfört den, skall han anmäla detta hos rektor. Den elev som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall visa vårdnadshavarnas samtycke till avgången. Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter uteblivit från den under mer än en månad i följd, utan att detta berott på sjukdom eller beviljad ledighet, skall han anses ha avgått från utbildningen. Rektor får medge undantag, om det finns synnerliga skäl för det. Ledighet 19 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, skall hindret snarast anmälas till skolan. Styrelsen för utbildningen får besluta hur anmälningsskyldigheten skall fullgöras. 20 § Rektorn eller den rektorn bestämmer får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter. Rektorn får vidare i mindre omfattning befria en elev från undervisning vissa undervisningspass eller från annat skolarbete. Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977: 1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från undervisningspass och annat skolarbete som behövs för uppdraget. Rektorn beslutar om sådan ledighet. Frånvaro 20 a § Om en elev utan giltig anledning uteblir från skolarbetet skall rektorn, om eleven är under 18 år och inte heller ingått äktenskap, se till att en kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare. Förordning (2006:203). Ordningsregler 20 b § Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för varje skola. Dessa skall utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna. Förordning (2006:203). Åtgärder för elevers tillrättaförande 21 § Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, skall läraren på lämpligt sätt uppmana honom att ändra sitt uppförande. Om han inte bättrar sig skall läraren försöka utreda orsaken till beteendet. Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass. 22 § Om en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse skall rektor försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall skolläkare och annan företrädare för elevvården medverka vid utredningen. Med ledning av vad som framkommit vid utredningen skall rektor försöka få eleven att bättra sig. Rektor får därvid tilldela eleven en skriftlig varning. I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall vårdnadshavarna snarast underrättas om åtgärd som avses i andra stycket. 23 § Om syftet med åtgärder enligt 22 § inte uppnås eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det finns andra särskilda skäl, får eleven stängas av från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av terminen eller förvisas från kommunens eller landstingets gymnasieskola för en viss tid, dock högst tre terminer utöver den termin när beslutet meddelas. Om en elev står under åtal för en gärning, får han förvisas på grund av den bara om han erkänt denna eller om tingsrätten funnit utrett att han begått gärningen. Förordning (1999:844). 24 § Fråga om avstängning eller förvisning avgörs av styrelsen för utbildningen. Om det bedöms nödvändigt med hänsyn till risken för andra elever och skolans personal får rektor, i avvaktan på att styrelsen skall avgöra ett ärende om avstängning eller förvisning, besluta att med omedelbar verkan interimistiskt avstänga en elev. Ett beslut om interimistisk avstängning gäller till dess ärendet prövats av styrelsen, dock längst under två veckor. 25 § Styrelsen för utbildningen skall se till att det i ett ärende om avstängning eller förvisning finns en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Styrelsen skall se till att utredningen inleds omgående och genomförs så skyndsamt som möjligt. Eleven och, i fråga om en elev som inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall få tillfälle att muntligen yttra sig inför styrelsen för utbildningen. Innan beslut om avstängning eller förvisning fattas i fråga om en elev som inte har fyllt 18 år, skall styrelsen för utbildningen samråda med den kommunala nämnd som har hand om sociala frågor för eleven. Styrelsen för utbildningen får förordna att beslut om avstängning eller förvisning skall gälla med omedelbar verkan. 7 kap. Betyg och examen Betyg på avslutade kurser och projektarbeten 1 § Betyg skall sättas i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel på varje avslutad kurs och på projektarbete. Betyg skall dock sättas i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 3, 5, 6, 8 och 9 §§ grundskoleförordningen (1994:1194) om en elev inom ramen för ett individuellt program läser ett ämne enligt grundskolans kursplan. En elev som enligt 5 kap. 20 § har läst en kurs i etapper skall få betyg efter varje etapp. Till etappbetyget skall fogas en beskrivning av i vilken mån eleven har uppnått kursens mål. För en elev som har fått betyg från samtliga etapper av en kurs skall ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet. Förordning (1999:844). 2 § Som betyg skall någon av följande beteckningar användas: Icke godkänt (IG) Godkänt (G) Väl godkänt (VG) Mycket väl godkänt (MVG). Förordning (2007:52). 3 § Betyg på avslutad kurs och efter en etapp skall sättas av läraren. Om ett betyg beror av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn. Betyg på projektarbete skall sättas av läraren i samråd med en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som projektarbetet avser. Om läraren och medbedömaren inte kan enas, skall betyg sättas av rektorn. Om läraren på grund av en elevs frånvaro saknar underlag för bedömning av elevens kunskaper, skall betyg inte sättas. Förordning (2001:56). 4 § Det skall finnas betygskriterier för alla kurser som får förekomma i gymnasieskolan och för projektarbete. Statens skolverk får meddela föreskrifter om betygskriterier för andra kurser än lokala kurser och för projektarbete. Styrelsen för utbildningen fastställer betygskriterier för lokala kurser. Vid betygssättningen skall läraren använda dessa betygskriterier. Betygskriterierna skall precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för att eleven skall få något av betygen Godkänt, Väl godkänt respektive Mycket väl godkänt. Om det finns särskilda skäl, kan läraren bortse från enstaka betygskriterier eller från enstaka delar av betygskriterier. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att uppfylla kraven för ett visst kriterium. De kriterier som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter skall dock alltid uppfyllas. Förordning (2007:641). 5 § Inför betygssättningen i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik skall lärarna använda sig av nationellt fastställda prov. Nationellt fastställda prov skall också användas i den avslutande gemensamma karaktärsämneskursen i engelska och matematik. Även i övrigt bör lärarna använda nationellt fastställda prov som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt över landet. Proven fastställs av Statens skolverk som också meddelar närmare föreskrifter om dem. Förordning (2001:56). 6 § Betygen för samtliga elever skall föras i en betygskatalog. Betygskatalogen skall utgöra den officiella dokumentationen över de betyg som har satts. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Betygen skall kunna sammanställas för varje enskild elev. I betygskatalogen skall även antecknas de fall när betyg inte har satts enligt 3 § tredje stycket. Rektorn skall se till att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument. Förordning (2007:641). 7 § Om en elev övergår till en annan gymnasieskola eller avbryter studierna skall skolan utfärda ett samlat betygsdokument som innehåller de betyg som eleven redan har fått. När en elev övergår till en annan gymnasieskola skall läraren lämna skriftlig information till den nya skolan om de kurser eleven påbörjat men inte slutfört. Slutbetyg 8 § Elever skall få slutbetyg när de har gått igenom ett nationellt program eller ett specialutformat program och har fått betyg på alla kurser och det projektarbete som ingår i elevens studieväg. En elev som har gått ett individuellt program skall få slutbetyg efter att ha fullföljt den studieplan som har lagts upp för eleven. En elev som genom studier på ett individuellt program fått betyg i ett ämne i grundskolan har rätt att få ett nytt slutbetyg från grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan skall utfärda det nya slutbetyget. Förordning (1999:844). 9 § Slutbetyget utgör en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven har slutfört och betyget på det projektarbete eleven har utfört. Sådant betyg från en etapp av en kurs som avses i 1 § tredje stycket får inte föras in i ett slutbetyg. Förordning (2007:641). 10 § Av slutbetyget skall det framgå 1. vilket program och, när det är aktuellt, vilken inriktning som utbildningen avser, 2. vilket antal gymnasiepoäng som varje kurs och projektarbetet har omfattat, 3. om eleven har slutfört ett fullständigt, ett utökat eller ett reducerat program, och 4. vilka kurser som har ingått i elevens fullständiga program och, när det är aktuellt, vilka kurser som har slutförts utöver det fullständiga programmet enligt 5 kap. 22 §. Om en elev har fått betyg på en lokal kurs, skall kursens innehåll och omfattning framgå av slutbetyget. I slutbetyget skall det anges om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier i så fall har haft. Förordning (2007:641). 11 § Rektorn utfärdar slutbetyget. Anteckning om att slutbetyg har utfärdats skall göras i betygskatalogen. 12 § Om en elev i gymnasieskolan efter prövning enligt 14 § får betyg på en kurs eller ett projektarbete skall detta betyg tas med i slutbetyget. I övrigt skall betyg efter prövning utfärdas separat. Förordning (2001:56). Bevis över utbildning på individuellt program 13 § Om en elev som gått på ett individuellt program övergår till ett nationellt eller specialutformat program, avbryter studierna eller övergår till en annan gymnasieskola skall eleven få bevis över genomgången utbildning, där det framgår vilka utbildningsinslag och vilken praktik eleven deltagit i. Ett sådant bevis skall i förekommande fall lämnas som komplement till ett slutbetyg eller ett samlat betygsdokument. Förordning (1996:1363). Prövning m.m. 14 § Elever i gymnasieskolan har rätt att gå igenom prövning i alla kurser och det projektarbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller på projektarbetet eller om eleven har fått betyget Icke godkänt. En elev som har läst en etapp av en kurs enligt 5 kap. 20 § har rätt att gå igenom prövning i de etapper av kursen som han eller hon saknar betyg i. Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att gå igenom prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt program. Denna rätt gäller också projektarbete. Prövning får avläggas endast i en kommun eller ett landsting som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller projektarbete, utbildning inom det kunskapsområde som projektarbetet avser. Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning. Förordning (2007:52). 15 § När det gäller betygssättning och utfärdande av betyg skall 1-4 §§ samt 6 § tillämpas. Den som inte längre är elev i gymnasieskolan har ändå rätt att få ett slutbetyg därifrån om han kan visa att han har fått betyg antingen i gymnasieskolan eller vid prövning i gymnasieskolan på kurser och projektarbete som sammantaget kan utgöra ett nationellt program eller ett specialutformat program. För den som går igenom prövning i samtliga kurser på ett program fordras dock inte betyg i estetisk verksamhet eller idrott och hälsa. Slutbetyg enligt andra stycket utfärdas av rektorn vid den gymnasieskola där den sista prövningen av betydelse för slutbetyget genomförts. Förordning (2001:56). 16 § En elev som inte följt undervisningen i en kurs får, utan att eleven går igenom prövning enligt 14 §, av rektorn ges betyget Godkänt på kursen, om 1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget Godkänt, och 2. kommunen eller landstinget anordnar kursen. Förordning (2007:52). Utformning av betygsdokument 17 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, samlat betygsdokument och slutbetyg. I fråga om föreskrifter som rör slutbetyg skall Skolverket samråda med Högskoleverket. Förordning (1998:354). Rättelse av betyg 18 § I 26 § förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs om rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg. Avser rättelsen en betygshandling som har lämnats ut till eleven skall en ny sådan handling utfärdas och en anteckning om detta göras i betygskatalogen. Utvecklingssamtal 19 § Minst en gång per termin skall rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). Utvecklingssamtalet skall genomföras med den individuella studieplanen som grund. I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall även vårdnadshavarna få sådan information som avses i första stycket. Förordning (2000:219). Kompletterande krav för yrkesexamen 20 § Utöver vad som framgår av 5 kap. 16 och 17 §§ skollagen (1985:1100), krävs för yrkesexamen att det i de godkända betygen om 2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg på kurser inom de programgemensamma ämnena med 400 poäng. Det som föreskrivs i första stycket gäller även för en utbildning med eget examensmål. Förordning (2010:235). 8 kap. Särskilda stödinsatser Stödundervisning och specialundervisning 1 § En elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Genom stödundervisning kan också elevföreträdare i skolkonferens, elevskyddsombud eller de som innehar andra liknande uppdrag, om det behövs, få ersättning för de delar av utbildningen som de gått miste om på grund av sina uppdrag. För elever som har behov av särskilt stöd får specialundervisning anordnas inom klassen. Förordning (1999:844). Åtgärdsprogram 1 a § Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Förordning (2006:203). Särskild undervisning 2 § För sådana elever i gymnasieskolan som på grund av sjukdom eller av liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anordnas på sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller på någon annan lämplig plats. Förordning (1997:605). 3 § Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara de delar av utbildningen som eleven inte kan delta i. Förordning (1999:844). Specialklasser 4 § Specialklasser får inrättas för elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen. Förordning (1997:605). Studiehandledning på modersmålet 5 § En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Förordning (1997:605). 6 § En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet kan få studiehandledning på undervisningsspråket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Förordning (1997:605). Individuellt anpassat program 7 § En elevs utbildning får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut om 1. utbildningen kan hänföras till ett nationellt program, 2. kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas, och 3. beslutet fattas före utgången av det andra läsåret. Beslut om att byta ut en viss kurs får inte fattas efter det att eleven påbörjat denna. Förordning (2010:1040). Reducerat program 8 § En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt. Beslut om reducerat program fattas av rektorn i ett åtgärdsprogram. Det ska antecknas i den individuella studieplanen. Förordning (2010:1040). Förlängd undervisning 9 § Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev får fördelas över längre tid än tre år, om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens särskilda förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det. Förordning (2010:1040). 9 kap. Utbildning för döva och hörselskadade Inledande bestämmelser 1 § Enligt bestämmelserna i detta kapitel får Örebro kommun i sin gymnasieskola anordna utbildning för elever från hela landet som 1. är döva eller hörselskadade och är beroende av en teckenspråkig miljö, 2. är hörselskadade och trots användningen av tekniska hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär undervisning i gymnasieskolan, 3. har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva, eller 4. är dövblinda. När det i denna förordning talas om döva elever avses även elever enligt första stycket 3 och 4. Förordning (2001:983). 2 § De bestämmelser som gäller för gymnasieskolan skall tillämpas även i fråga om utbildning enligt detta kapitel, om inte annat särskilt anges. Utbildningens innehåll och organisation 3 § I den mån det är möjligt skall utbildningen enligt detta kapitel integreras med motsvarande utbildning i kommunens gymnasieskola. 4 § Program eller inriktning får anordnas särskilt för döva eller hörselskadade, om antalet elever är lägst fyra. En klass eller grupp som anordnas särskilt för döva bör inte ha färre än fyra eller fler än åtta elever. Förordning (1999:844). 5 § Läroplanen, programmålen, kursplaner och poängplanen för gymnasieskolan skall tillämpas med de nödvändiga avvikelser som Statens skolverk bestämmer. Förordning (1999:844). 6 § Teckenspråk som kärnämne skall förekomma på alla nationella och specialutformade program som anordnas för döva elever. Undervisningen i teckenspråk som kärnämne kan ersätta undervisningen i en eller flera kurser inom studievägen, dock inte kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn eller den rektorn bestämmer. I stället för svenska eller svenska som andraspråk och engelska får döva elever läsa svenska för döva respektive engelska för döva som kärnämnen. Förordning (1999:844). 7 § Undervisning i teckenspråk som annat ämne än kärnämne får anordnas för hörselskadade elever, om de har behov av och önskar delta i undervisningen. Den kan ersätta undervisning i en eller flera kurser inom studievägen, dock inte kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn eller den rektorn bestämmer. Statens skolverk skall meddela föreskrifter om betyg i teckenspråk. Förordning (1997:893). 8 § För elever som behöver det bör utbildningstiden förlängas med ett år. Styrelsen för utbildningen i Örebro kommun beslutar om sådan förlängning. Intagning av elever 9 § I utbildningen för döva och för hörselskadade skall de sökande tas in oberoende av var i landet de är bosatta. 10 § Om antalet platser inte räcker till alla sökande skall vid urvalet, utan hänsyn till tidigare betyg, de som har störst behov av utbildningen ges företräde. Förordning (2000:219). 11 § Av 5 kap. 15 § skollagen (1985: 1100) följer att frågor om intagning till sådan utbildning som avses i detta kapitel avgörs av styrelsen för utbildningen i Örebro kommun. Interkommunal ersättning 12 § Om Örebro kommun har tagit in en elev som inte är hemmahörande i kommunen på en sådan utbildning som avses i detta kapitel har kommunen rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Förordning (1999:844). Särskild omvårdnad 13 § För elever som behöver och önskar det skall kommunen anvisa kost och logi. Kommunen skall även svara för att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras handikapp. Förordning (1995:885). 10 kap. Utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) Inledande bestämmelser 1 § I detta kapitel ges bestämmelser om sådan utbildning för svårt rörelsehindrade som avses i 5 kap. 27 § skollagen (1985:1100). 2 § De bestämmelser som gäller för gymnasieskolan i övrigt skall tillämpas även i fråga om utbildning enligt detta kapitel (Rh-anpassad utbildning), om inte annat särskilt anges. 2 a § I 5 kap. 28 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om vissa behörighetsvillkor för sökande till Rh-anpassad utbildning. Därutöver gäller att en sökande till ett nationellt eller specialutformat program skall ha godkända betyg från grundskolan i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik eller på annat sätt förvärvat likvärdiga kunskaper. Förordning (2002:138). Utbildningens innehåll och organisation 3 § I den mån det är möjligt skall Rh-anpassad utbildning integreras med motsvarande reguljär utbildning i kommunens gymnasieskola. 4 § Nationella program eller inriktningar, specialutformade program och individuella program som är utformade för en grupp elever får anordnas särskilt för svårt rörelsehindrade, om antalet elever är lägst fyra. En klass eller grupp som anordnas särskilt för svårt rörelsehindrade bör inte ha färre än fyra eller fler än åtta elever. Förordning (2002:138). 5 § På en studieväg inom den Rh-anpassade utbildningen får det göras sådana individuella eller gruppvisa avvikelser som behövs för att medge den långsammare studietakt som är nödvändig för den enskilde eleven. Förordning (1999:844). 6 § Om en elev på grund av sitt funktionshinder har stora svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får eleven befrias från upp till hälften av utbildningen i en kurs enligt den reguljära kursplanen, utan att antalet gymnasiepoäng för kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad kursplan). En elev som följt en specialinriktad kursplan i någon kurs skall i fråga om denna kurs anses ha genomgått den undervisning och verksamhet som ingår i ett fullständigt program enligt 5 kap. 21 §. Av betyget skall det framgå att undervisningen omfattat den specialinriktade kursplanen och vilka moment undervisningen omfattat. Förordning (2000:219). 7 § Beslut om avvikelser från studieväg enligt 5 § och om specialinriktad kursplan enligt 6 § meddelas av rektor efter samråd med berörd lärare. Styrelsen för utbildningen beslutar i fråga om fortsatt utbildning efter utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år. Förordning (1999:844). 8 § En individuell plan för studierna skall utarbetas tillsammans med eleven och fastställas av rektor. En omprövning av den individuella planen skall göras tillsammans med eleven minst en gång varje termin. Interkommunal ersättning 9 § En kommun som har tagit in en elev som inte är hemmahörande i kommunen på en sådan utbildning som avses i detta kapitel, har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Särskilda omvårdnadsinsatser 10 § I fråga om sådana särskilda omvårdnadsinsatser som avses i 5 kap. 27 § skollagen (1985:1100) träffas avtal mellan staten och den kommun eller annan huvudman som ansvarar för omvårdnaden. Grundläggande föreskrifter om avgifter för omvårdnadsinsatser finns i skollagen. Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi för elever som bor i elevhem i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. Förordning (2009:17). 11 § Den ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet som hemkommunen ska betala enligt 5 kap. 31 a § första stycket skollagen (1985:1100) ska utgöra en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna för insatserna per elev. Detsamma gäller den ersättning som hemlandstinget, i förekommande fall hemkommunen, enligt samma paragraf ska betala för kostnader för habilitering. Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om sådan ersättning som avses i första stycket. Förordning (2008:619). 11 kap. Elever från utlandet 1 § Ungdomar under 18 år som räknas som bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare skall likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas, om vårdnadshavarna eller en av dem är svensk medborgare. 2 § För nordiska sökande gäller bestämmelserna i 3-5 §§. Med nordiska sökande avses i denna förordning sökande som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge. Med självstyrande områden avses Färöarna och Grönland samt Åland. 3 § En nordisk sökande får endast tas in i gymnasieskolan om den sökande genom sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt land har sådana förutsättningar som bedöms i huvudsak motsvara avslutad svensk grundskoleutbildning. För att få tas in på ett nationellt eller specialutformat program krävs dessutom att den sökande har sådana kunskaper i engelska och matematik som krävs enligt 5 kap. 5 § skollagen (1985:1100). I övrigt skall nordiska sökande likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas. Förordning (1998:354). 4 § En kommun som i sin gymnasieskola har tagit in fler nordiska sökande än det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt genomgår gymnasial utbildning i något annat nordiskt land har rätt till ersättning för det överskjutande antalet elever. Ersättningens storlek fastställs av regeringen. 5 § Ett landsting som i sin gymnasieskola har tagit in nordiska sökande har rätt till ersättning med ett belopp som regeringen fastställer. 6 § Ansökan om ersättning som avses i 4 och 5 §§ görs hos Statens skolverk inom den tid och på det sätt som verket bestämmer. Statens skolverk beslutar om ersättningen och betalar ut beloppen. 7 § Om inte något annat följer av 1-3 §§ eller av andra föreskrifter som meddelas av regeringen, får en sökande som inte är bosatt i Sverige tas emot i gymnasieskolan 1. om den sökande uppfyller behörighetskraven för utbildningen, och 2. det finns plats på den sökta utbildningen. I förordningen (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. finns särskilda bestämmelser om mottagande i gymnasieskolan av asylsökande barn m.fl. Förordning (2001:983). 8 § Om en sådan sökande som avses i 7 § har tagits emot i gymnasieskolan skall bestämmelserna i 5 kap. 16 och 21 §§ skollagen (1985:1100) om elevens rätt att fullfölja sin utbildning respektive om kostnader gälla så länge eleven har rätt att vistas i landet. Förordning (1999:844). 9 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om mottagande i gymnasieskolan av sökande som inte är bosatta i landet. Förordning (1998:354). 12 kap. Överklagande 1 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om avstängning och förvisning av en elev enligt 6 kap. 24 § samt beslut om interimistisk avstängning enligt 6 kap. 24 § får dock inte överklagas. I 10 kap. kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om laglighetsprövning. Förordning (1999:844). 2 § Statens skolverks beslut om särskilda varianter enligt 2 kap. 11 §, riksrekryterande utbildningar enligt 2 kap. 17 §, riksrekryterande idrottsutbildningar enligt 2 kap. 24 §, nationellt godkända idrottsutbildningar enligt 2 kap. 28 § och ersättning för nordiska elever enligt 11 kap. 6 § får inte överklagas. Förordning (2010:235). Övergångsbestämmelser 1995:1269 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Bestämmelserna om riksrekryterande idrottsutbildningar i 2 och 12 kap. skall tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 1 juli 1996. För de elever som påbörjat en riksrekryterande idrottsutbild- ning före den 1 juli 1996 skall äldre bestämmelser tillämpas. 1996:1363 1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om bilaga 2 till förordningen, den 1 januari 1997, i fråga om 7 kap. 1 §, den 1 juli 1997 och i övrigt den 15 januari 1997. 2. Bestämmelserna i 1 kap. 8 a och 9 §§, 3 kap. 3 §, 5 kap. 2, 12 och 16 §§ skall tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997. 3. För elever som före den 1 juli 1997 i ämnet svenska har börjat på kursen B: Språk - litteratur - samhälle (120 gymnasiepoäng) skall sättas två betyg, nämligen ett i svenska språket och ett i litteraturkunskap. 1997:189 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998 och skall tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1998. 2. Om det till en utbildning även finns sökande som åberopar sifferbetyg enligt äldre bestämmelser skall urvalet mellan de sökande ske i två olika grupper. Gruppernas storlek skall proportioneras efter antalet sökande inom respektive grupp. För dem som åberopar sifferbetyg skall bestämmelserna i 6 kap. 2- 8 §§ gälla i deras äldre lydelse. 1997:305 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1997. 2. Bestämmelsen i 2 kap. 2 § och bilaga 3 skall i sin nya lydelse tillämpas första gången i fråga om utbildning som startar läsåret 1998/99. 1997:605 Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1997. Vid tillämpning av bestämmelsen i 5 kap. 12 § om rätt till modersmålsundervisning i sammanlagt högst sju läsår skall även tid för hemspråksundervisning enligt äldre bestämmelser räknas. 1997:893 1. Denna förordning träder i kraft den 15 december 1997. 2. Bestämmelserna i 9 kap. 6 § och i bilaga 3 i sina nya lydelser och 9 kap. 5 a § skall tillämpas första gången i fråga om utbildning som startar läsåret 1998/99. 1999:744 1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1 kap. 6 § samt 5 kap. 4 och 5 §§ den 1 oktober 1999, och i övrigt den 1 januari 2000. Bestämmelserna som träder i kraft den 1 januari 2000 skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000. 2. En elev som har påbörjat sin utbildning i gymnasieskolan före den 1 oktober 1999 har rätt att slutföra sina studier i engelska som C-språk enligt äldre bestämmelser. 1999:844 1. Denna förordning träder i kraft den 2 januari 2000 och skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2000, om inte annat föreskrivs nedan. 2. Bestämmelserna i 1 kap. 12 §, 5 kap. 16, 18 och 20 §§, 6 kap. 15 § andra stycket, 7 kap. 1 § tredje stycket, 4 § tredje stycket, 9 § första stycket andra meningen och 14 § första stycket samt 8 kap. 1 § skall tillämpas på den undervisning som sker efter den 1 juli 2000. 3. Elever som efter avbrott i studierna återupptar utbildning som påbörjats före den 1 juli 2000 får fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000. Detsamma gäller för elever som återintas i gymnasieskolan enligt 6 kap. 16 §. Förordning (2001:256). 4. Betyg satta på kurser inom gymnasieskolan före den 1 juli 2000 får tas med i slutbetyget även för elever som påbörjar en ny utbildning i gymnasieskolan efter den 1 juli 2000. Detsamma gäller för elever som efter avbrott i studierna återupptar utbildning eller som återintas på en utbildning i gymnasieskolan efter den 1 juli 2000. Närmare föreskrifter får meddelas av Statens skolverk. Sådana elever skall anses ha slutfört ett fullständigt nationellt eller specialutformat program om studierna omfattar sammanlagt mer än 2 450 poäng. Förordning (2001:256). 5. Den som har påbörjat utbildningen före den 1 juli 2000 har rätt att gå igenom sådan prövning som anges i 7 kap. 14 § enligt kursplaner som gällde den 30 juni 2000. Sådan prövning får avläggas endast i en kommun eller ett landsting som har anordnat den aktuella kursen och får genomföras längst t.o.m. den 30 juni 2004. Förordning (2001:256). 2000:219 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2000. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om utbildning som påbörjats före den 1 juli 2000, om inte annat föreskrivs i punkterna 2 och 3. 2. Bestämmelserna i 2 kap. 9 §, 7 kap. 19 § och 8 kap. 1 a § skall tillämpas på den undervisning som sker efter den 1 juli 2000. 3. Bestämmelserna i 9 kap. 1 och 10 §§ samt 10 kap. 2 a § skall tillämpas första gången vid intagning till läsåret 2001/2002. 2000:1376 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2001. 2001:56 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001. Äldre bestämmelser i 7 kap. 14 § första stycket om prövning gäller fortfarande i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2000. 2006:951 1. Denna förordning träder i kraft i fråga om 1 kap. 6 §, 2 kap. 17 §, 5 kap. 19 § och 7 kap. 4 § den 1 augusti 2006, och i övrigt den 1 januari 2007. Bestämmelserna skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2007. 2. Äldre bestämmelser skall tillämpas på utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2007. 2006:1288 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007. De nya betygsbenämningarna i 7 kap. 4 § skall tillämpas på betyg som sätts efter den 1 juli 2007. 2007:52 Denna förordning träder i kraft den 1 april 2007. De nya betygsbenämningarna skall tillämpas på betyg som sätts efter den 1 juli 2007. 2007:305 Denna förordning träder i kraft den 15 juli 2007 och tillämpas första gången i fråga om utbildningar som skall starta läsåret 2008/2009. 2007:641 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008 i fråga om 6 kap. 1 och 2 §§ och i övrigt den 15 augusti 2007. 2. Bestämmelserna i 6 kap. 1 och 2 §§ skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2008. 3. Bestämmelserna i 7 kap. 9 och 10 §§ skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 15 augusti 2007. För de elever som börjat sin utbildning före denna tidpunkt skall den äldre lydelsen av 7 kap. 9 och 10 §§ tillämpas. 2010:235 1. Denna förordning träder i kraft den 28 juni 2010 i fråga om 2 kap. 35 § och i övrigt den 15 april 2010. 2. De bestämmelser som träder i kraft den 15 april 2010 ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. 3. För utbildning som påbörjats tidigare gäller äldre föreskrifter. 4. I stället för vad som anges i 2 kap. 4 och 14 §§ ska ansökan om särskild variant respektive riksrekryterande utbildning första gången göras senast den 15 augusti 2010. 5. Beslut enligt 2 kap. 11, 17 och 28 §§ ska första gången fattas senast den 31 oktober 2010. 2010:1040 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013 i fråga om 6 kap. 4 § och i övrigt den 15 augusti 2010. 2. De bestämmelser som träder i kraft den 15 augusti 2010 ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. För utbildning som påbörjats tidigare gäller äldre bestämmelser. 3. Elever som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 och som efter avbrott i studierna vill återuppta sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 och vilkas påbörjade utbildning inte längre erbjuds i gymnasieskolan, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. Detsamma gäller för elever som återintas i gymnasieskolan. 4. Om det finns särskilda skäl, får rektorn besluta att de elever som avses i 3 får fullfölja utbildningen enligt äldre bestämmelser. 2010:1113 1. Denna förordning träder i kraft den 15 oktober 2010 i fråga om 6 kap. 14 § och i övrigt den 1 januari 2014. 2. Bestämmelsen i 6 kap. 4 § i sin nya lydelse tillämpas första gången vid antagning till utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2014. 2010:1339 1. Denna förordning träder i kraft den 15 december 2010 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. 2. I stället för vad som anges i 2 kap. 4 § ska ansökan om särskild variant inom det estetiska området första gången göras senast den 1 februari 2011. 3. Beslut enligt 2 kap. 3 a § ska första gången fattas senast den 1 mars 2011. Bilaga 1 Nationella inriktningar på de nationella programmen och programgemensamma ämnen för respektive program Nationella program Omfattning i Nationella gymnasiepoäng för inriktingar för programgemensamma ämnena i ett program Yrkesprogram 1. Barn- och Hälsa 100 Fritid och hälsa fritidsprogrammet Naturkunskap 50 Pedagogiskt Pedagogik 400 arbete Samhällskunskap 50 Socialt arbete Svenska eller 100 svenska som andraspråk 2. Bygg- och Bygg och Anläggningsfordon anläggningsprogrammet anläggning 400 Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri 3. El-och Dator- och Automation energiprogrammet kommunikations- Dator- och teknik 100 kommunikations- Elektroteknik 100 teknik Energiteknik 100 Elteknik Mekatronik 100 Energiteknik 4. Fordons- och Fordons- och Godshantering transportprogrammet transport- 200 Karosseri och branschen lackering Fordonsteknik 200 Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport 5. Handels- och Entreprenörskap 100 Administrativ administrations- Försäljning och service programmet kundservice 100 Handel och Handel 100 service Information och kommunikation 100 6. Hantverks- Entreprenörskap 100 Finsnickeri programmet Hantverk 200 Florist Hantverks- Frisör kunskap 100 Textil design Övriga hantverk 7. Hotell- och Engelska 100 Hotell Konferens turism- Entreprenörskap 100 Turism och resor programmet Hotell 100 konferens och evenemang 100 Service och bemötande 100 Turism 200 8. Industritekniska Industri- Driftsäkerhet och programmet tekniska underhållsteknik processer 100 Processteknik Människan i Produkt och industrin 100 maskinteknik Produktions- Svetsteknik kunskap 100 Produktions- utrustning 100 9. Naturbruks- Biologi 100 Djur programmet Entreprenörskap 100 Lantbruk Naturbruk 200 Skog Trädgård 10. Restaurang- Hygienkunskap 100 Bageri och konditori och livsmedels- Livsmedels- och Färskvaror, delikatess programmet näringskunskap 100 och catering Måltids- och Kök och servering branschkunskap 100 Service och bemötande 100 11. VVS- och Ellära 100 Fastighet fastighets- Systemkunskap 200 Kyl- och värme- programmet Verktygs- och pumpsteknik material- Ventilationsteknik hantering 100 VVS 12. Vård- och Hälsa 100 omsorgsprogrammet Medicin 150 Människan 100 Psykiatri 100 Psykologi 50 Samhällskunskap 50 Special- pedagogik 100 Svenska eller svenska som andraspråk 100 Vård och omsorg 350 Högskoleförberedande program 13. Ekonomi- Företagsekonomi 100 Juridik programmet Juridik 100 Ekonomi Moderna språk 100 Psykologi 50 14. Estetiska Estetisk Bild och formgivning programmet kommunikation 100 Dans Konst och Estetik och media kultur 50 Musik Teater 15. Humanistiska Filosofi 50 Kultur programmet Moderna språk 200 språk Människans språk 100 16. Naturvetenskaps- Biologi 100 Naturvetenskap programmet Fysik 150 Naturvetenskap och Kemi 100 samhälle Moderna språk 100 17. Samhälls- Filosofi 50 Beteendevetenskap vetenskaps- Moderna språk 200 Medier, information programmet Psykologi 50 och kommunikation Samhällsvetenskap 18. Teknikprogrammet Fysik 150 Design och produkt- Kemi 100 utveckling Teknik 150 Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Förordning (2010:235). Bilaga 2 Förteckning över utbildningar i gymnasieskolan som är riksrekryterande, enligt beslut fattade av regeringen fram till den 15 juli 2007 jämför 5 kap. 9 och 14 §§ skollagen (1985:1100) Utbildning Anordnare utbildning i gjuteriteknik Jönköpings kommun utbildning i mikromekanik och mikroteknik Motala kommun utbildning i sågverksteknik Hammarö kommun utbildning i pappers- och pappersmasseteknik Markaryds kommun utbildning i vattenkraftsteknik (specialutformat program) Jokkmokks kommun utbildning till yrkesdansare Stockholms kommun utbildning i musik (specialutformat program) Dalarnas läns landsting tvåspråkig finsk-svensk utbildning på gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program Botkyrka kommun utbildning i hästhållning med inriktning mot travsport (specialutformat program) Jämtlands gymnasieförbund utbildning i miljö- och samhällsplanering (specialutformat program) Kiruna kommun utbildning i turism (specialutformat program) Dals-Eds kommun utbildning i grafisk produktion (specialutformat program) Botkyrka kommun utbildning i räddningstjänstverksamhet med inriktning på säkerhet, risk och miljö (specialutformat program) Västernorrlands läns landsting utbildning i hästhållning med inriktning mot körning (specialutformat program) Örebro läns landsting utbildning i den rörliga bildens språk (specialutformat program) Gotlands kommun utbildning inom särskilt träprogram (specialutformat program) Hammarö kommun utbildning i aluminiumteknik (specialutformat program) Uppvidinge kommun grundläggande flygutbildning (specialutformat program) Arvidsjaurs kommun transportutbildning med grönm profil (specialutformat program) Värmlands läns landsting utbildning med samisk inriktning (specialutformat program) Jokkmokks kommun utbildning i stoppmöbelteknik samt inredning och hantverk (specialutformat program) Tibro kommun utbildning med inriktning mot ridsport (specialutformat program) Kalix kommun utbildning med mikromekanisk profil (specialutformat program) Motala kommun utbildning i grafisk medieproduktion (specialutformat program) Sunne kommun utbildning med inriktning natur och friluftsliv (specialutformat program) Vadstena kommun utbildning med hippologisk inriktning (specialutformat program) Lunds kommun utbildning i internationell beredskap och fältinsatser med inriktning mot förebyggande åtgärder och analys för motverkande av naturkatastrofer samt efterinsatser (specialutformat program) Ånge kommun utbildning med orkesterprofil (specialutformat program) Vänersborgs kommun utbildning i marinteknik Västerviks kommun (specialutformat program) Mariestads kommun utbildning i musikyrken (specialutformat program) Stockholms kommun utbildning i ridsport (specialutformat program) Kolbäcksådalens gymnasieförbund utbildning i sjöfart (specialutformat program) Gotlands kommun Göteborgs kommun Helsingborgs kommun Härnösands kommun Tjörns kommun utbildning i sjöfartsteknik (specialutformat program) Karlskrona kommun utbildning i fiske- och sjöfartsteknik (specialutformat program) Öckerö kommun utbildning i grafisk tryckteknik (specialutformat program) Falu kommun Förordning (2007:641). Bilaga 3 Förteckning över utbildningar inom nationellt program i gymnasieskolan som är riksrekryterande, enligt beslut fattade av regeringen fram till den 15 juli 2007 jämför 5 kap. 9 § skollagen (1985:1100) Program/Utbildning Anordnare Barn- och fritidsprogrammet utbildning med inriktning mot häst och fritid Simrishamns kommun Byggprogrammet utbildning i bergsteknik Filipstads kommun utbildning i anläggningsteknik med inriktning mot anläggning och vägbyggnad samt förande av anläggningsmaskiner Lidköpings kommun utbildning i drift- och vägunderhåll Borlänge kommun Karlskrona kommun Örnsköldsviks kommun utbildning i asfaltbeläggning Örebro kommun utbildning i ventilationsteknik Enköpings kommun Elprogrammet utbildning i marin serviceteknik Valdemarsviks kommun utbildning i marin elektronik Uddevalla kommun Energiprogrammet utbildning i vatten- och miljöteknik Oskarshamns kommun utbildning med inriktning mot industrirör Oskarshamns kommun Estetiska programmet utbildning till cirkusartist Gävle kommun utbildning i keramik Höganäs kommun utbildning i musik och ljudteknik Tranås kommun utbildning i folkmusik med internationell profil Rättviks kommun utbildning med inriktning cirkus Botkyrka kommun utbildning med inriktning animation Eksjö kommun Fordonsprogrammet utbildning med inriktning mot arbetsuppgifter för flygplatspersonal Västerås kommun utbildning i marin motorteknik Simrishamns kommun utbildning med inriktning på översnöfordon Åre kommun utbildning i marin teknik Danderyds kommun utbildning i marin serviceteknik Valdemarsviks kommun utbildning i skogsmaskinteknik Ovanåkers kommun utbildning till lackerare Falu kommun utbildning till kranförare och maskinförare Bräcke kommun utbildning till anläggnings maskinförare Sandvikens kommun utbildning i marin mekanik och elektronik Orusts kommun Hantverksprogrammet utbildning i ur- och mikroteknik Vännäs kommun utbildning till guldsmed Falköpings kommun utbildning till tapetserare Ljungby kommun utbildning till florist Norrköpings kommun Hallands läns landsting utbildning i båtbyggeri Vimmerby kommun Orusts kommun utbildning i guldsmedsteknik Mjölby kommun utbildning i möbelhantverk och formgivning Valdemarsviks kommun utbildning i design och möbler Växjö kommun utbildning med inriktning glas Lessebo kommun utbildning med inriktning glasteknik Nybro kommun Hotell och Restaurangprogrammet utbildning med inriktning mot turisthotell Härjedalens kommun Leksands kommun Malungs kommun Simrishamns kommun Vilhelmina kommun Åre kommun Åtvidabergs kommun utbildning med inriktning mot sjöintendentur Helsingborgs kommun Göteborgs kommun utbildning med inriktningarna hotell-turism och restaurang Hällefors kommun Industriprogrammet utbildning i stenteknik Östra Göinge kommun utbildning i modellteknik Jönköpings kommun utbildning i process- och Oxelösunds kommun materialteknik utbildning i produktionsteknik Ragunda kommun utbildning i hydraulikmontering Örnsköldsviks kommun Livsmedelsprogrammet utbildning i processteknik med avseende på livsmedel Falkenbergs kommun utbildning i slakt och styckning Varbergs kommun Medieprogrammet utbildning i offsettryckning Skövde kommun utbildning i fotografisk bild Uppsala kommun Naturbruksprogrammet utbildning i skogsbruk med inriktning mot sågverksteknik Norrbottens läns landsting utbildning i sportfiske med inriktning på turism Dalarnas läns landsting Forshaga kommun utbildning i naturguidning med inriktning på vildmarksturism Dalarnas läns landsting utbildning i djurvård Stockholms kommun utbildning i djurvård med inriktning mot djur i djurparker Lycksele kommun utbildning i hästhållning med i nriktning mot ridsport Hallands läns landsting utbildning i hästhållning Östergötlands läns landsting utbildning i fiskodling, vatten- och miljövård samt fisketurism Hällefors kommun utbildning med inriktning Kronobergs läns mot jakt och viltvård landsting utbildning med inriktning mot natur och miljö Jönköpings läns landsting utbildning i skogsmaskinteknik Jönköpings läns landsting utbildning i vattenbruk med fiske och turism Osby kommun utbildning i miljö- och naturvård Södermanlands läns landsting utbildning i golfbaneskötsel Klippans kommun utbildning i småskalig hantverksmässig livsmedelsförädling Jämtlands läns landsting utbildning i djurvård i djurpark och tropisk anläggning Östergötlands läns landsting Naturvetenskapsprogrammet utbildning i flygteknik Linköpings kommun Västerås kommun utbildning i grundläggande trafikflygning Västerås kommun utbildning i marinbiologi Lysekils kommun utbildning i matematik Danderyds kommun utbildning i energiteknik Östhammars kommun utbildning i astronomi och data Nacka kommun utbildning i flygunderhålls teknik Söderhamns kommun Omvårdnadsprogrammet utbildning i teckenspråk Vänersborgs kommun Samhällsvetenskapsprogrammet utbildning i teckenspråk Vänersborgs kommun utbildning med inriktning branschanknuten turism Vadstena kommun Teknikprogrammet utbildning i flygteknik Linköpings kommun utbildning i bilsystemteknik Arjeplogs kommun utbildning med inriktning förberedande sjöbefälsutbildning Strömstads kommun Förordning (2007:641).