Post 6070 av 10936 träffar
SFS-nummer ·
1991:1379 ·
Visa register
Förordning (1991:1379) om handläggning av sjöfartsärenden vid utlandsmyndigheterna
Departement: Utrikesdepartementet
Utfärdad: 1991-10-17
Ändring införd: t.o.m. SFS 2010:1678
Ikraft: 1992-01-01
Inledande bestämmelse
1 § Denna förordning gäller handläggningen av sjöfartsärenden vid
utlandsmyndigheterna. Med utlandsmyndigheter avses i förordningen
beskickningar och karriärkonsulat.
Förordningen skall även tillämpas vid honorärkonsulaten när detta
särskilt anges.
Allmänna åligganden
2 § En utlandsmyndighet skall verka för att svenska fartyg som befinner
sig inom myndighetens verksamhetsområde får tillgång till de rättigheter
och förmåner som tillkommer dem.
Om ett honorärkonsulat har tagit emot en underrättelse eller en
framställning i ett sjöfartsärende, skall honorärkonsulatet
vidarebefordra denna till den överordnade utlandsmyndigheten.
3 § Om det finns särskild anledning till det, skall en utlandsmyndighet
undersöka om ett svenskt fartygs skeppshandlingar, bemanning,
konstruktion och utrustning överensstämmer med svenska föreskrifter. Om
det brister i något av dessa hänseenden eller om det kan antas att brist
finns, skall utlandsmyndigheten omedelbart anmäla detta till
Transportstyrelsen . En sådan anmälan skall också göras, om det kommer
fram att befälhavaren inte fullgör sina skyldigheter utomlands.
Förordning (2008:1211).
Ändrad klassificering
4 § Om en utlandsmyndighet enligt 6 kap. 9 §
fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) har tagit emot en
anmälan om att ett fartyg har upphört att inneha klass i en
sådan erkänd organisation som avses i 1 kap. 5 §
fartygssäkerhetslagen (2003:364), skall utlandsmyndigheten
genast underrätta Transportstyrelsen om detta.
Förordning (2008:1211).
Nationalitetsbyte
5 § Av 6 kap. 8 § fartygsregisterförordningen (l975 :927) följer att en
utlandsmyndighet i vissa fall får utfärda tillfälliga
nationalitetshandlingar för svenska fartyg. En sådan handling får avse
en viss resa eller en viss kort tid.
Transportstyrelsen beslutar om vilka åtgärder en utlandsmyndighet skall
vidta innan en tillfällig nationalitetshandling får utfärdas för ett
fartyg som byggts utomlands och som fått en svensk ägare. Detsamma
gäller, om en svensk ägare på utrikes ort har förvärvat ett fartyg av en
utländsk ägare. Transportstyrelsen beslutar också om vilka åtgärder som
skall vidtas när ett svenskt fartyg på utrikes ort upphör att vara
svenskt.
När en tillfällig nationalitetshandling utfärdats skall
utlandsmyndigheten enligt 6 kap. 9 § fartygsregisterförordningen
omedelbart sända en kopia av handlingen till Transportstyrelsen.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller även för honorärkonsulaten.
Förordning (2008:1211).
Kvarstad
6 § Om en befälhavare enligt 6 kap. 13 § sjölagen (1994:1009) underrättar
en utlandsmyndighet om att ett svenskt fartyg har belagts med kvarstad
eller utmätts av en utländsk myndighet, skall utlandsmyndigheten
omedelbart rapportera detta till den myndighet där fartyget är
registrerat samt vidta de åtgärder som denna bestämmer. Detsamma gäller,
om kvarstaden eller utmätningen hävs. Förordning (1995:173).
Sjöolycka
7 § En utlandsmyndighet som får kännedom om en olycka som
berör ett svenskt fartyg skall omedelbart underrätta
Utrikesdepartementet och Transportstyrelsen om händelsen.
Om fartyget strandat eller på annat sätt råkat i fara, skall
utlandsmyndigheten omedelbart vidta åtgärder för att rädda de
ombordvarande och på begäran medverka till att fartyget
bärgas. Utrikesdepartementet och Transportstyrelsen skall
underrättas om vilka åtgärder som vidtagits. En
utlandsmyndighet skall på anmodan av Regeringskansliet skaffa
de upplysningar som Statens haverikommission begär med stöd
av lagen (1990:712) om undersökning av olyckor.
Ett honorärkonsulat som får kännedom om en olycka som berör
ett svenskt fartyg skall omedelbart underrätta den
överordnade utlandsmyndigheten och på begäran biträda denna.
Förordning (2008:1211).
Bärgning av sjöfynd
8 § Om en befälhavare, enligt 2 § lagen (l9l8 :163) med vissa
bestämmelser om sjöfynd, anmäler till en utlandsmyndighet att han bärgat
sjöfynd som avses i 1 § denna lag, skall utlandsmyndigheten omedelbart
underrätta utrikesdepartementet om detta.
Besiktning vid skada på fartyg eller gods
9 § Av 18 kap. 22-24 §§ sjölagen (1994:1009) följer att en
utlandsmyndighet skall förordna besiktningsmän för besiktning av skada
på fartyg eller gods på ansökan av ett svenskt fartygs ägare, redare
eller befälhavare. Detta gäller även om lastägare eller
lastförsäkringsgivare vill låta besiktiga lasten.
Om en utlandsmyndighet har förordnat besiktningsmän, skall
utlandsmyndigheten omedelbart underrätta utrikesdepartementet om detta
och lämna en redogörelse för de övriga åtgärder som vidtagits.
Förordning (1995:173).
Sjöförklaring
10 § Av 18 kap. 10 § sjölagen (l994:1009) följer att en utlandsmyndighet,
som har förordnats därtill, efter anmälan skall hålla sjöförklaring för
svenskt fartyg enligt bestämmelserna i sjöförklaringskungörelsen
(l967:294).
Av 8 § sjöförklaringskungörelsen följer att en utlandsmyndighet, som
enligt 18 kap. 13 § första stycket sjölagen har beviljat anstånd med
sjöförklaring när ett svenskt fartyg har sammanstött med ett annat
fartyg, skall underrätta Transportstyrelsen om anståndet.
En utlandsmyndighet skall även underrätta Transportstyrelsen, om ett
svenskt fartyg har sammanstött med ett utländskt fartyg och
sjöförklaring inte kommer till stånd med stöd av 18 kap. 13 § tredje
stycket sjölagen. Förordning (2008:1211).
11 § En utlandsmyndighet som är behörig att hålla sjöförklaring skall
efter anmälan eller på begäran utföra denna förrättning även för fartyg
hemmahörande i Danmark, Finland eller Norge. En sådan sjöförklaring
skall hållas, om det inte finns någon behörig utlandsmyndighet för
fartygets hemland inom verksamhetsområdet och det inte hindras av lokala
föreskrifter. Utlandsmyndigheten skall därvid tillämpa föreskrifterna om
sjöförklaring för svenska fartyg.
Mätbrev
12 § När ett svenskt fartygs ägare eller befälhavare anmäler
en förändring som enligt 31 § förordningen (1982:647) om
skeppsmätning föranleder en anteckning i fartygets mätbrev,
skall utlandsmyndigheten hos Utrikesdepartementet begära
instruktioner från Regeringskansliet.
En utlandsmyndighet skall på begäran av Transportstyrelsen
medverka vid utbyte av ett svenskt fartygs mätbrev.
Förordning (2008:1211).
Särskilda tillsynsuppgifter
13 § Vissa utlandsmyndigheter har förordnats att fullgöra
särskilda tillsynsuppgifter enligt
7 kap. 12 § fartygssäkerhetslagen (2003:364),
12 § förordningen (1984:831) om mönstring av sjömän,
2 § förordningen (1998:962) om vilotid för sjömän,
6 kap. 1 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening
från fartyg.
Tillsynsuppgifterna skall fullgöras på Transportstyrelsens
begäran eller när utlandsmyndigheten finner det motiverat.
En utlandsmyndighet skall underrätta Transportstyrelsen när en
åtgärd har vidtagits enligt 6 kap. eller 7 kap. 13 §
fartygssäkerhetslagen. En utlandsmyndighet skall även efter en
utförd tillsynsförrättning underrätta Transportstyrelsen och
fartygets redare om förrättningen i enlighet med föreskrifter
som Transportstyrelsen meddelar.
I 9 kap. 2 § fartygssäkerhetslagen finns bestämmelser om att
beslut om förbud enligt 6 kap. 1, 2 eller 3 § skall
underställas Transportstyrelsen. Förordning (2008:1211).
Sjöfartsbok
14 § En utlandsmyndighet som har förordnats att vidta åtgärder enligt
15 § mönstringslagen (l983 :929) och 9 och 13 §§ förordningen
(l984:831) om mönstring av sjömän skall anmäla till Transportstyrelsen
när en sjöfartsbok har utfärdats eller lämnats ut.
Första stycket gäller även när en sjöfartsbok lämnas ut av en
passmyndighet utom riket.
En sjöfartsbok får lämnas ut av ett honorärkonsulat, om
Transportstyrelsen medger det. Förordning (2008:1211).
15 § Bestämmelser om skyldighet för de utlandsmyndigheter som har
förordnats att på begäran göra anteckning i sjöfartsbok om behörighet
eller specialbehörighet finns i 5 kap. 1 § förordningen (l982 :892) om
behörigheter för sjöpersonal. En utlandsmyndighet skall meddela
Transportstyrelsen när en sådan anteckning har förts in i en
sjöfartsbok. Förordning (2008:1211).
16 § Har upphävts genom förordning (1996:899).
Sjömansläkare
17 § Av 3 § förordningen (1979:38) om läkarintyg för sjöfolk
följer att Regeringskansliet utser de läkare som utom riket
får utfärda läkarintyg för sjöfolk samt publicerar en
förteckning över dessa läkare. En utlandsmyndighet, vars
verksamhetsområde omfattar hamnar som svenska fartyg
regelbundet anlöper, skall till Utrikesdepartementet sända in
förslag till sjömansläkare och fortlöpande underrätta
departementet om förhållanden som föranleder ändringar i
förteckningen. Förordning (1997:17).
Socialt bistånd åt sjömän m. fl.
19 § Om en arbetstagare som är anställd för fartygsarbete på svenskt
fartyg i utrikes fart eller som nyligen har lämnat en sådan anställning
behöver ekonomiskt bistånd från en utlandsmyndighet för vård, underhåll
eller hemresa, skall utlandsmyndigheten lämna honom sådant bistånd
enligt föreskrifterna i 20 och 21 §§.
20 § Om kostnaden för vård av en sjuk eller skadad arbetstagare som
avses i 19 § enligt lag eller annan författning skall betalas av
statsmedel, är utlandsmyndigheten skyldig att förskottera sådan kostnad
i skälig omfattning och även i övrigt lämna arbetstagaren behövligt
bistånd.
Om resor, sjukvård eller underhåll för en arbetstagare som avses i
första stycket skall bekostas av arbetsgivaren enligt lag eller annan
författning eller kollektivavtal och denne inte fullgör sin skyldighet,
skall utlandsmyndigheten för ändamålet lämna arbetstagaren ekonomiskt
bistånd med skäligt belopp samt annat behövligt bistånd.
21 § Om en sjöman som är försäkrad för någon förmån enligt
5 kap. 9 § socialförsäkringsbalken till följd av sjukdom eller
skada behöver sjukvård och underhåll och det inte finns några
sådana omständigheter som avses i 20 §, ska utlandsmyndigheten
förskottera kostnaden för detta med ett skäligt belopp.
Förordning (2010:1678).
22 § Om en svensk sjöman eller en sjöman som är flykting eller statslös
och bosatt i Sverige gör gällande att han saknar egna medel till sitt
uppehälle och det inte finns några sådana omständigheter som avses i 20
och 21 §§, får en utlandsmyndighet lämna sjömannen tillfälligt
ekonomiskt bistånd med det belopp som bedöms skäligt med hänsyn till
omständigheterna.
23 § Om en utländsk sjöman som inte kan få bistånd enligt 22 § har
lämnat sin befattning på svenskt fartyg i annat land än sitt hemland och
därefter råkat i nöd utan att det finns några sådana omständigheter som
avses i 20 §, får en utlandsmyndighet, om det kan anses skäligt, lämna
honom sådant tillfälligt ekonomiskt bistånd som bedöms oundgängligen
nödvändigt. Innan bistånd lämnas skall utlandsmyndigheten förvissa sig
om att den biståndssökande inte kan få behövligt bistånd av en
utlandsmyndighet för sitt eget land eller av lokala myndigheter.
24 § En utlandsmyndighet skall på begäran vid behov göra framställning
om reseförmåner för sjömän och andra därtill berättigade personer eller
bestyrka uppgifter som skall ligga till grund för sådana
framställningar.
En utlandsmyndighet skall också på begäran utfärda intyg som styrker
sjömäns skattskyldighet.
25 § Om kostnaden för en sjömans begravning eller eldbegängelse skall
betalas av arbetsgivaren på ett svenskt fartyg och befälhavaren inte
ombesörjer begravningen eller eldbegängelsen, skall utlandsmyndigheten
göra detta.
Utlandsmyndigheten får även i annat fall förskottera medel för
begravning eller eldbegängelse av en svensk sjöman eller en sjöman som
var flykting eller statslös och bosatt i Sverige. Ett sådant förskott
får lämnas endast i den mån sjömannens efterlämnade tillgångar inte
förslår. Förskott lämnas inte, om åtgärden ombesörjs av en utländsk
myndighet.
Ersättning till honorärkonsuler
26 § Om ersättning till honorärkonsuler för utgifter i tjänsten i
sjöfartsangelägenheter finns särskilda bestämmelser.