Regeringskansliets rättsdatabaser

1 kap. Allmänna bestämmelser 1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om den kommunala vuxenutbildningen (komvux) utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100). 2 § I denna förordning avses med arbetsplatsförlagd utbildning: kursplanestyrd utbildning som genomförs på en arbetsplats utanför skolan, gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs inom gymnasial vuxenutbildning; en veckas heltidsstudier motsvarar i genomsnitt 20 gymnasiepoäng, kärnämnen: 1. inom grundläggande vuxenutbildning: ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap, och 2. inom gymnasial vuxenutbildning: detsamma som avses med kärnämnen i 1 kap. 2 § första stycket gymnasieförordningen (1992:394), dock med undantag av idrott och hälsa samt estetisk verksamhet, projektarbete: ett större arbete som eleverna genomför inom ramen för gymnasial vuxenutbildning, undervisningstid: tid för arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under en lärares ledning, yrkesämnen: ämnen som har en yrkesinriktad profil. Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen (1985:1100) vilar på rektorn skall också benämnas rektor. Förordning (2001:159). Läroplan 3 § För komvux gäller en läroplan. Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen. Läroplanen fastställs av regeringen. Förordning (1994:738). Programmål 4 § Grundläggande vuxenutbildning anordnas i ämnena svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi och biologi. För den som har ett annat modersmål än svenska och som behöver och önskar delta i undervisning i svenska som andraspråk skall sådan undervisning anordnas. Förordning (1994:1200). Kursplaner 5 § För varje kurs och för projektarbete skall det finnas en kursplan. Av kursplanen skall framgå dels kursens mål eller målen för projektarbetet, dels den kunskapsnivå som alla elever minst skall ha uppnått vid kursens slut eller vid genomfört projektarbete. Kursplanen skall ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen. Kursplaner för kärnämnen och för projektarbete fastställs av Statens skolverk. Skolverket fastställer också kursplaner för övriga kurser, om inte annat följer av tredje stycket. Kursplaner för lokala kurser skall fastställas av styrelsen för utbildningen efter de riktlinjer som framgår av första stycket och av 2 kap. Kursplaner för yrkesämnen skall fastställas efter samråd med parterna på arbetsmarknaden. Om samrådsskyldighet i vissa andra fall finns särskilda föreskrifter. Förordning (2001:159). Beräkning av gymnasiepoäng 5 a § Av kursplanen för varje kurs och för projektarbete inom gymnasial vuxenutbildning skall det framgå hur många gymnasiepoäng kursen eller projektarbetet omfattar. Om styrelsen för utbildningen delar upp en kurs på flera delkurser, skall styrelsen bestämma hur många gymnasiepoäng som hänför sig till varje delkurs. För orienteringskurser beräknas inte gymnasiepoäng. En kurs skall omfatta minst 50 gymnasiepoäng och bör inte omfatta mer än 200 gymnasiepoäng. Poängantalet skall vara jämnt delbart med 50. Förordning (2001:159). Timplaner 6 § I timplaner för grundläggande vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning finns riktvärden för undervisningens omfattning. Timplanen för grundläggande vuxenutbildning har den lydelse som framgår av bilagan till denna förordning. Timplaner för påbyggnadsutbildningar fastställs av Statens skolverk. Förordning (2001:159). 7 § Riktvärdena i timplanerna får överskridas och underskridas beroende på hur mycket undervisning eleverna behöver för att uppnå de kunskapsmål som anges i respektive kursplan. Styrelsen för utbildningen bestämmer antalet timmar som skall gälla för en kurs. Förordning (1996:1500). Arbetsplaner 8 § För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig berörd personal samt representanter för eleverna. Rektorn beslutar om arbetsplanen. Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Förordning (1995:1265). Formulär 9 § Statens skolverk fastställer de formulär som fordras för tillämpningen av denna förordning. 2 kap. Utbildningen Inledande bestämmelser 1 § Kurser inom grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildningar får delas upp på flera delkurser. Om det finns särskilda skäl, får Statens skolverk föreskriva att en viss kurs i ett yrkesämne inte får delas upp i delkurser. En delkurs får inte omfatta mindre än 30 timmar inom grundläggande vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning eller 50 gymnasiepoäng inom gymnasial vuxenutbildning. Förordning (2001:159). 2 § Styrelsen för utbildningen bestämmer vilka kurser eller delkurser som skall anordnas. 3 § Styrelsen för utbildningen får besluta att inrätta lokala kurser inom gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Styrelsen får också besluta att som lokala kurser inrätta orienteringskurser inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Andra lokala kurser än orienteringskurser skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En orienteringskurs skall ha ett eller flera av följande syften, nämligen att - medverka till väl underbyggda beslut om studie- och yrkesval, - ge ökade studietekniska färdigheter, - utgöra en introduktion till kurser i olika ämnen, - kunna ge tillfälle till bedömning av en elevs kunskaper i olika ämnen eller kurser. Förordning (2001:159). 3 a § Styrelsen för utbildningen fastställer det antal timmar som undervisningen på en lokal kurs inom grundläggande vuxenutbildning eller påbyggnadsutbildning omfattar och det antal gymnasiepoäng som undervisningen på en lokal kurs inom gymnasial vuxenutbildning omfattar. En lokal kurs inom påbyggnadsutbildning får inte understiga 30 timmar och en lokal kurs inom gymnasial vuxenutbildning får inte understiga 50 gymnasiepoäng. En orienteringskurs inom grundläggande vuxenutbildning får omfatta mindre än 30 timmar. Förordning (2001:159). 3 b § har upphävts genom förordning (2001:159). 3 c § har upphävts genom förordning (1994:55). 3 d § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om lokala kurser. Förordning (1992:735). 4 § Grundläggande vuxenutbildning anordnas i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi och biologi. Förordning (1994:1462). 5 § har upphävts genom förordning (1994:738). 6 § Gymnasial vuxenutbildning får förekomma i alla ämnen som finns i gymnasieskolan med undantag av vad som där hör till specialidrott. Dessutom får projektarbete förekomma inom gymnasial vuxenutbildning. Förordning (2001:159). 7 § Efter ansökan kan regeringen bestämma att gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadsutbildning får anordnas på något annat språk än svenska. 7 a § Om en kurs anordnas särskilt för döva eller hörselskadade skall kursplanen tillämpas med de nödvändiga avvikelser som Statens skolverk bestämmer. Förordning (1994:738). 8 § För komvux som anordnas enligt 11 kap. 6 § skollagen (1985:1100) gäller, utöver vad som följer av 11 kap. 7 § skollagen, bestämmelserna i denna förordning. Bestämmelser om rektor avser alltid den rektor inom det offentliga skolväsendet som är ansvarig för ledningen av utbildningen. Förordning (1993:1222). 9 § har upphävts genom förordning (1996:562). 10 § Formerna för samverkan mellan elever och personal skall utvecklas med beaktande av de lokala förhållandena. Detta gäller i den mån det inte enligt författning eller kollektivavtal gäller särskilda bestämmelser för behandling av en viss fråga. Studiegången 11 § En elev får tas in för studier i en eller flera kurser eller delkurser. Utbildningen får kombineras med svenskundervisning för invandrare (sfi). Förordning (1994:738). 11 a § Om en elev har ett annat språk än svenska som modersmål får studiehandledning ges på detta språk. Förordning (1997:606). 12 § Elever som inte når ett godtagbart studieresultat bör ges möjlighet till utökad studievägledning och till stödundervisning under en begränsad tid. Förordning (1997:606). Undervisningen 13 § Undervisningen skall bedrivas som gruppundervisning. Enskild undervisning får anordnas om det finns särskilda skäl. 14 § Rektor får befria en elev från delar av undervisningen med hänsyn till elevens kunskaper i delar av ett ämne eller av andra särskilda skäl. Arbetsplatsförlagd utbildning 15 § Rektorn beslutar vilka delar av en kurs inom gymnasial vuxenutbildning som skall förläggas till en arbetsplats utanför skolan. Styrelsen för utbildningen ansvarar för att den arbetsplatsförlagda utbildningen uppfyller de krav som finns på utbildningen. I skolplanen bör redovisas de arbetslivskontakter som skolan har för anordnandet av den arbetsplatsförlagda utbildningen. Förordning (1996:1500). 16 § Styrelsen för utbildningen ansvarar för anskaffningen av platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen. Om styrelsen inte kan anskaffa sådana platser får utbildningen i stället bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Interkommunal ersättning i vissa fall 17 § En kommun som har tagit in en sökande från en annan kommun som elev på en påbyggnadsutbildning har enligt bestämmelserna i 18 och 19 §§ rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från den kommun som var elevens hemkommun vid tidpunkten för beslutet om intagningen till utbildningen. Detsamma gäller för ett landsting som har tagit in en elev till en sådan utbildning. Förordning (1999:1342) 18 § Rätt till ersättning enligt 17 § föreligger om eleven har tagits in på en teknikerutbildning som anordnas enligt Statens skolverks föreskrifter om Teknikerutbildning inom kommunal vuxenutbildning (SKOLFS 1996:6). Förordning (1996:338). 19 § Rätt till ersättning enligt 17 § föreligger också för de utbildningar och det antal årsstudieplatser som Statens skolverk efter ansökan beslutar. Regeringen beslutar särskilt om det sammanlagda antalet årsstudieplatser. En årsstudieplats skall anses motsvara heltidsstudier för en elev under minst åtta månader. Förordning (1999:4). 19 a § Statens skolverk skall vid beslut enligt 19 § särskilt beakta om 1. utbildningen har betydelse i ett nationellt eller regionalt perspektiv, främst i fråga om arbetsmarknaden och dess behov, 2. arbetslivet medverkar i utbildningen, 3. utbildningen har förutsättning att ge fördjupad kunskap och kompetens inom ett visst yrkesområde, och 4. utbildningen främjar kvinnors och mäns otraditionella yrkesval. Förordning (1999:4). 19 b § Statens skolverk får meddela föreskrifter om tillämpningen av bestämmelserna i 17, 19 och 19 a §§. Förordning (1999:4). 20 § Sådant yttrande som avses i 11 kap. 21 § första stycket skollagen behöver inte lämnas, om ansökan gäller en sådan utbildning som anges i 18 §. Förordning (1996:338). 3 kap. Elever Bestämmelser om behörighet 1 § I 11 kap. 10 och 19 §§ skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om vem som är behörig att delta i komvux. I 4--9 §§ meddelas ytterligare bestämmelser om behörighet. Förordning (1994:738). 2 § har upphävts genom förordning (1994:738). 3 § har upphävts genom förordning (1994:738). 4 § För att vara behörig att tas emot som sökande till en kurs inom gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning skall sökanden dels sakna eller ha brister i sådana kunskaper som kursen avser att ge, dels ha förutsättningar att följa undervisningen. Förordning (1994:738). 5 § Behörig att tas emot som sökande till en kurs i modersmål är endast den som har detta språk som modersmål. Förordning (1997:606). 6 § Behörig att tas emot som sökande till en kurs i svenska som andraspråk inom gymnasial vuxenutbildning är den som har ett annat språk än svenska som modersmål. Förordning (1995:881). 7 § En elev i gymnasieskolan är inte behörig att tas emot som sökande till en kurs i komvux i ett ämne som eleven under kurstiden eller under del av denna studerar i gymnasieskolan. Förordning (1993:805). 8 § En elev vid Nationellt centrum för flexibelt lärande är inte behörig att tas emot som sökande till motsvarande kurs i komvux. Förordning (2001:1208). 9 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om särskilda förkunskapskrav till kurser inom gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Styrelsen för utbildningen får meddela föreskrifter om särskilda förkunskaps- krav till lokala kurser. Förordning (1993:805). Urval 10 § Om antalet platser är mindre än antalet behöriga sökande till en kurs inom gymnasial vuxenutbildning eller till en påbyggnadsutbildning som inte bygger på genomgången gymnasieskola eller motsvarande vuxenutbildning, skall, utan hänsyn till tidigare betyg, företräde ges dem som har störst behov av utbildningen. Vid urvalet skall särskilt beaktas om en sökande -- har kort tidigare utbildning, -- behöver utbildningen för planerad eller pågående yrkesverksamhet eller står inför yrkesval, -- behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program från gymnasieskolan eller för annan behörighetskomplettering, eller -- skall kunna fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad studieplan. Förordning (1995:881). 11 § Vid urval bland behöriga sökande till påbyggnadsutbildning som bygger på genomgången gymnasieskola eller motsvarande vuxenutbildning skall betyg användas som urvalsgrund. Styrelsen för utbildningen bestämmer hur urvalet på grundval av betyg skall göras. Styrelsen får bestämma att hänsyn också skall tas till intresse för sökt utbildning och verksamhet utöver grundskole- och gymnasieutbildning inom intresseområdet. Ett skäligt antal platser skall dock avsättas för dem som på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför övriga sökande eller som kommer från utbildningar vilkas betyg inte utan vidare kan jämföras med de betyg som normalt sätts i gymnasieskolan eller i motsvarande vuxenutbildning eller som har motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt (fri kvot). Förordning (1994:738). 12 § Om endast några platser vid en påbyggnadsutbildning kan ge rätt till ersättning enligt 2 kap. 17 och 19 §§, skall intagning först göras till sådana platser. Denna intagning skall göras bland samtliga sökande. Förordning (1999:4). 13 § har upphävts genom förordning (1994:738). 14 § har upphävts genom förordning (1994:738). 15 § har upphävts genom förordning (1994:738). 16 § har upphävts genom förordning (1994:738). 17 § har upphävts genom förordning (1994:738). Avgång 18 § Om en elev har påbörjat en kurs eller en delkurs och därefter uteblivit från den under mer än en månad i följd, utan att detta berott på sjukdom eller utgjort beviljad ledighet skall eleven anses ha avgått från utbildningen. Rektor får medge undantag, om det föreligger synnerliga skäl. Ledighet 19 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, skall hindret snarast anmälas till skolan. Styrelsen för utbildningen får besluta hur anmälningsskyldigheten skall fullgöras. 20 § Rektor eller den rektor bestämmer får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter. Disciplinära åtgärder 21 § Om en elev inte kan anpassa sig till de arbetsformer som undervisningen bedrivs i eller, i fall där arbetsplatsförlagd utbildning eller praktik ingår i utbildningen, visat sig uppenbart olämplig i den praktiska tjänstgöringen, får eleven skiljas från utbildningen. 22 § Om en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller en allvarligare förseelse, eller om eleven uppträtt olämpligt vid upprepade tillfällen eller elevens uppförande på annat sätt kan antas inverka skadligt på andra elever, får eleven avstängas från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor eller förvisas från kommunens eller landstingets komvux för en viss tid, högst ett och ett halvt år. Om en elev står under åtal för gärningen får eleven förvisas på grund av den endast om han erkänt denna eller om en tingsrätt funnit utrett att eleven begått gärningen. 23 § Fråga om skiljande från utbildningen, avstängning eller förvisning avgörs av styrelsen för utbildningen. Om det bedöms nödvändigt, med hänsyn till risken för andra elever och skolans personal, får rektor i avvaktan på att styrelsen skall avgöra ett ärende om avstängning eller förvisning, besluta att med omedelbar verkan interimistiskt avstänga en elev. Ett beslut om interimistisk avstängning gäller till dess ärendet prövats av styrelsen, dock längst under två veckor. 24 § Styrelsen för utbildningen skall se till att det i ett ärende om skiljande från utbildningen, eller om avstängning eller förvisning finns en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Utredningen skall inledas omgående och genomföras så skyndsamt som möjligt. Eleven skall få tillfälle att muntligen yttra sig inför styrelsen för utbildningen. Var och en som antas kunna lämna upplysningar av betydelse skall höras under utredningen. Styrelsen för utbildningen får förordna att beslut som här avses skall gälla med omedelbar verkan. 4 kap. Betyg m.m. Betyg på avslutade kurser 1 § Betyg skall sättas på varje slutförd kurs eller delkurs och på projektarbete, om inte annat är föreskrivet. På orienteringskurser skall betyg inte sättas. Förordning (2001:159). 2 § För en elev som har fått betyg från samtliga delkurser av en kurs skall ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet. 3 § Som betyg inom grundläggande vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning skall användas någon av följande beteckningar Icke godkänd (IG) Godkänd (G) Väl godkänd (VG). Förordning (1994:55). 4 § Som betyg inom gymnasial vuxenutbildning skall användas någon av följande beteckningar Icke godkänd (IG) Godkänd (G) Väl godkänd (VG) Mycket väl godkänd (MGV). Förordning (1994:55). 5 § Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg beror av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn. Om läraren på grund av en elevs frånvaro saknar underlag för bedömning av elevens kunskaper, skall betyg inte sättas. Förordning (2001:159). 6 § Vid betygssättningen skall läraren som stöd använda de betygskriterier som har fastställts. Betygskriterier skall fastställas för varje kurs utom orienteringskurser och för projektarbete. Statens skolverk fastställer betygskriterier för andra kurser än lokala kurser och för projektarbete. För lokala kurser fastställer styrelsen för utbildningen betygskriterier. Betygskriterierna skall precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för att eleven skall få betyget Godkänd och för kurser och projektarbete inom gymnasial vuxenutbildning också något av betygen Väl godkänd respektive Mycket väl godkänd. Lärarna bör använda nationellt fastställda prov som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt över landet. Proven fastställs av Skolverket som också meddelar närmare föreskrifter om dem. Förordning (2001:159). 7 § En elevs betyg skall antecknas i en betygskatalog. Betygen skall finnas samlade för varje enskild elev. Betygskatalogen skall utgöra den officiella dokumentationen över de betyg som har satts. Rektorn ansvarar för förandet av betygskatalogen. Förordning (1994:55). Samlat betygsdokument 8 § Den som har slutfört kurser inom komvux har rätt att få ett dokument som utvisar vilka kurser eller delkurser som eleven har slutfört inom komvux och vilka betyg som eleven har fått på de skilda kurserna (samlat betygsdokument). Den som vill ha ett samlat betygsdokument får själv bestämma vilka kurser eller delkurser som skall ingå i dokumentet. Det som sägs i första stycket om kurser gäller också för projektarbete inom gymnasial vuxenutbildning. Förordning (2001:159). Slutbetyg 9 § Den som har fått minst betyget Godkänd i den grundläggande vuxenutbildningens samtliga kärnämnen har rätt till slutbetyg från grundläggande vuxenutbildning. Den som har fler betyg från grundläggande vuxenutbildning får själv bestämma vilka övriga betyg som skall ingå i slutbetyget. I slutbetyget får dock inte ingå betyg på en delkurs om eleven har fått betyg på kursen i sin helhet. I slutbetyget tas in betyg från komvux och Nationellt centrum för flexibelt lärande. Ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget får bara tas in i slutbetyget om rektorn på grund av särskilda skäl medger det. Förordning (2001:1208). 10 § Rätt till slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning har den som har betyg i 1. samtliga kärnämneskurser, och 2. andra kurser, delkurser eller projektarbete som enligt kursplanerna uppgår till sammanlagt minst 1 750 gymnasiepoäng. Den som har fått betyg i kurser eller delkurser utöver vad som följer av första stycket har rätt att välja vilka kurser eller delkurser utöver kärnämneskurserna som skall ingå i slutbetyget. Detsamma gäller för projektarbete. I slutbetyget skall elevens gymnasiepoäng specificeras. Gymnasiepoängen skall beräknas enligt vad som följer av 1 kap. 5 a §. Förordning (2001:159). 11 § I slutbetyg som avses i 10 § får betyg tas in från gymnasial vuxenutbildning i komvux och Nationellt centrum för flexibelt lärande samt från gymnasieskolan eller motsvarande på projektarbete och på de kurser som får förekomma i gymnasial vuxenutbildning. I slutbetyget får dock inte ingå betyg på en delkurs, om eleven har fått ett sammanfattande betyg på kursen i dess helhet eller betyg på kurserna Idrott och hälsa A och Estetisk verksamhet enligt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2000:6) om kursplaner och betygskriterier för kurser i ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2000:10) om kursplaner och betygskriterier för kurser i ämnet estetisk verksamhet i gymnasieskolan. Förordning (2001:1208). 11 a § Om ett betyg på en lokal kurs skall ingå i slutbetyget, skall kursens innehåll och omfattning framgå av slutbetyget. För den som har flera betyg från samma eller en jämförbar kurs skall det högre betyget tas in i slutbetyget. Ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget får tas in i slutbetyget endast om rektorn på grund av särskilda skäl medger det. Förordning (1999:1342). 12 § För den som tidigare har fått ett slutbetyg från en fullständig gymnasieutbildning på ett nationellt program eller motsvarande får ett nytt sådant slutbetyg som avses i 10 § inte utfärdas. Förordning (1994:55). 13 § Den som har slutfört en påbyggnadsutbildning har rätt till slutbetyg. Förordning (1994:55). Utfärdande av betygsdokument 14 § Betygsdokument skall utfärdas av rektorn. Anteckning om att slutbetyg har utfärdats och om betygets innehåll skall göras i betygskatalogen. Förordning (1994:737). Prövning 15 § Den som vill ha betyg från komvux har rätt att gå igenom prövning i alla kurser som får förekomma inom komvux och i projektarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen eller projektarbetet. Den som är elev i gymnasieskolan får dock inte gå igenom prövning i en kurs eller ett projektarbete, om eleven har fått minst betyget Godkänd på kursen eller projektarbetet. Prövning får avläggas endast i en kommun eller ett landsting som anordnar den aktuella kursen eller, såvitt gäller projektarbete, utbildning inom det kunskapsområde som projektarbetet avser. Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning. Förordning (2001:159). 15 a § Den som inte har gått igenom en kurs får, utan att ha gått igenom prövning enligt 15 §, av rektorn ges betyget Godkänd på kursen, om 1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att han eller hon genom studier vid folkhögskola, studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget Godkänd på kursen, och 2. kommunen eller landstinget anordnar kursen. Förordning (1998:1210). 16 § När det gäller betygssättning och utfärdande av betyg skall 1--5 §§, 6 § första stycket samt 7--14 §§ tillämpas. Förordning (1994:55). Utformning av betygsdokument 16 a § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, samlat betygsdokument och slutbetyg. I fråga om föreskrifter som rör slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning skall Skolverket samråda med Högskoleverket. Förordning (1996:1500). Rättelse av betyg 17 § I 26 § förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs om rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg. Avser rättelsen en betygshandling som har lämnats ut till eleven skall en ny sådan handling utfärdas och en anteckning om detta göras i betygskatalogen. Förordning (1994:55). 5 kap. Elever bosatta i utlandet 1 § Personer som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge, och som genom sin tidigare skolgång i hemlandet har sådana förutsättningar som bedöms i huvudsak motsvara svensk grundskoleutbildning eller motsvarande vuxenutbildning, skall i fråga om gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning likställas med sökande från den kommun där den sökta utbildningen anordnas. Med självstyrande områden avses Färöarna och Grönland samt Åland. Förordning (1994:738). 2 § En kommun som i sin komvux har tagit in fler nordiska sökande än det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt genomgår vuxenutbildning i något annat nordiskt land har rätt till ersättning för det överskjutande antalet elever. Ersättningens storlek fastställs av regeringen. Förordning (1993:805). 3 § Ett landsting som i sin komvux tagit in nordiska sökande har rätt till ersättning med ett belopp som regeringen fastställer. Förordning (1993:805). 4 § Ansökan om ersättning som avses i 2 och 3 §§ görs hos Statens skolverk inom den tid och på det sätt som verket bestämmer. Statens skolverk beslutar om ersättningen och betalar ut beloppen snarast möjligt. Förordning (1993:805). 6 kap. Överklagande 1 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om skiljande från utbildningen, avstängning eller förvisning enligt 3 kap. 23 § samt beslut om interimistisk avstängning enligt 3 kap. 23 § får dock inte överklagas. I 10 kap. kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om laglighetsprövning. Förordning (1998:1210). 2 § har upphävs genom förordning (1998:1210). 3 § har upphävts genom förordning (1998:1210). Bilaga 1 Timplan Undervisningstid i timmar om 60 minuter för grundläggande vuxenutbildning för ämnen och totalt. Ämnen: Svenska eller svenska som andraspråk 530 Engelska 240 Matematik 370 Samhällskunskap 55 Religionskunskap 35 Historia 35 Geografi 35 Fysik 55 Kemi 35 Biologi 60 Totalt 1 450 Förordning (1994:1462). Bilaga 2 har upphävts genom förordning (1999:4). Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1992:403 1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 3 kap. 9 § den 1 juli 1992, och i övrigt den 15 juni 1992 och tillämpas på undervisning som äger rum efter den 1 juli 1992, om inte annat föreskrivs nedan. Genom förordningen upphävs -- vuxenutbildningsförordningen (1985:288), -- förordningen (1984:1120) om inbyggd utbildning i kommunal och statlig vuxenutbildning, -- förordningen (1991:1412) om urval bland behöriga sökande till påbyggnadsutbildning inom komvux m. m. 2. Äldre föreskrifter får tillämpas i fråga om kurser till vilka intagningen avslutats före den 15 juni 1992. 3. har upphävts genom förordning (1992:602). 4. Betyg i ämnen från grundskolekurser inom komvux och vid Nationellt centrum för flexibelt lärande, vilka enligt äldre föreskrifter skall ingå i ett slutbetyg, får ingå i ett slutbetyg enligt 4 kap. 11 §. I sådana fall skall vad som sägs om kärnämnen inom den grundläggande vuxenutbildningen gälla för motsvarande ämnen i grundskolekurs. Förordning (2001:1208). 5. Betyg i ämnen från gymnasieskolekurser inom komvux och vid Nationellt centrum för flexibelt lärande enligt äldre föreskrifter får ingå i ett avgångsbetyg enligt 4 kap. 13 §, om kursinnehållet från kurser enligt äldre föreskrifter är jämförbart med det kursinnehåll som krävs för avgångsbetyg enligt 4 kap. 13 §. Rektor beslutar om ett betyg skall få ingå i avgångsbetyget. Förordning (2001:1208). 6. För elever som påbörjat studier före den 1 juli 1992 i syfte att få avgångsbetyg 2, avgångsbetyg 3 eller avgångsbetyg från årskurs 4 från teknisk linje får sådana avgångsbetyg utfärdas även efter ikraftträdandet. Betyg i ämnen från kurser enligt de kursplaner som tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1992 får ingå i avgångsbetyget, om kursinnehållet är jämförbart med det kursinnehåll som enligt äldre bestämmelser krävs för respektive avgångsbetyg. Rektor beslutar om ett betyg skall få ingå i avgångsbetyget. 7. Särskild prövning får fortfarande genomföras enligt kursplaner som den 30 juni 1992 gällde för en grundskolekurs, en gymnasieskolekurs eller en särskild yrkesinriktad kurs under förutsättning att den lärare som förrättar prövningen har erfarenhet av att undervisa enligt den kursplan som prövningen avser. 1993:1011 Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1993 och tillämpas beträffande kurser som startat efter den 1 juli 1993. 1994:55 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994. 2. Äldre föreskrifter om betygssättning gäller fortfarande i fråga om dels kurser som har påbörjats före den 1 juli 1994, dock längst till utgången av juni månad 1996, dels sådana påbyggnadsutbildningar för vilka Skolverket har beslutat att äldre tim- och kursplaner fortfarande får tillämpas. 3. I ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning får tas in betyg som har satts enligt äldre föreskrifter om betygssättning. I slutbetyget får också tas in betyg från sådana delkurser inom gymnasial vuxenutbildning som styrelsen för utbildningen har beslutat om enligt äldre föreskrifter. Om en elev har flera betyg på samma eller på en jämförbar kurs och betygen har satts enligt olika föreskrifter får eleven välja vilket betyg som skall tas in i slutbetyget. 4. Vad som sägs i nya 4 kap. 12 § skall också gälla den som har ett avgångs- betyg från treårig utbildning som har utfärdats enligt äldre föreskrifter. För elever, som före den 1 juli 1994 har påbörjat studier inom gymnasial vuxenutbildning i syfte att få ett nytt avgångsbetyg, gäller dock 4 kap. 15 § i sin tidigare lydelse. 5. Prövning får fortfarande genomföras enligt de kursplaner som gällde för en kurs den 30 juni 1994 under förutsättning att den lärare som förrättar prövningen har erfarenhet av att undervisa enligt den kursplan som prövningen avser. I sådana fall gäller äldre föreskrifter om betygssättning. Äldre föreskrifter om betygssättning gäller också om särskild prövning genomförs enligt punkt 7 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning. Förordning (1994:1245). 1994:738 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter tillämpas dock på kurser som startat före ikraftträdandet. 1994:1200 Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 1994. Bestämmelserna tillämpas dock på kurser som startar från och med den 1 juli 1994. I fråga om svenska som andraspråk får äldre bestämmelser tillämpas på kurser som startar före den 1 oktober 1994. I sådana fall gäller föreskrifterna om betyg i den lydelse de hade vid utgången av juni månad 1994. Förordning (1994:1245). 1994:1462 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser får fortfarande tillämpas i fråga om kurser som har startat före ikraftträdandet. 1995:248 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. 1995:881 Denna förordning träder i kraft, i fråga om 4 kap. 15 § den 1 september 1995, och i övrigt den 1 juli 1995. 1996:338 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1996. 2. De äldre bestämmelserna i 2 kap. 1t7 § och bilaga 2 till förordningen skall tillämpas i fråga om en elev som före den 1 oktober 1996 har tagits emot till en utbildning som anges i bilagan. 3. För utbildningar till vilka intagning görs före den 1 augusti 1996 skall, i stället för vad som anges i 19 § första stycket 2, gälla att den kommun eller det landsting som anordnar utbildningen före mottagandet skall ha angett att utbildningen eller vissa platser vid utbildningen kan ge rätt till ersättning enligt bilaga 2. 1996:1500 1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om bilaga 2 till förordningen, den 1 januari 1997 och i övrigt den 15 januari 1997. 2. För elever som före den 1 juli 1997 i ämnet svenska har börjat på kursen B: Språk - litteratur - samhälle (120 gymnasiepoäng) skall sättas två betyg, nämligen ett i svenska språket och ett i litteraturkunskap. 1998:107 1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 1998. 2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om en sökande som före ikraftträdandet har tagits emot till en utbildning som avses i bilaga 2 till förordningen. 1998:355 1. Denna förordning träder i kraft den 15 juni 1998. 2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om en sökande som före ikraftträdandet har tagits emot till en utbildning som avses i bilaga 2 till förordningen. 1998:1639 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999. 2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om en sökande som före ikraftträdandet har tagits emot till en utbildning som avses i bilaga 2 till förordningen. 1999:4 1. Denna förordning träder i kraft den 5 februari 1999 och skall tillämpas första gången på utbildningar som startar höstterminen 1999. 2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om en sökande som före ikraftträdandet har tagits emot till en utbildning som avses i den upphävda bilaga 2 till förordningen. 1999:1342 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000. 2. Äldre bestämmelser om ersättningsskyldighet i 2 kap. 17 § gäller fortfarande för utbildningar som har påbörjats före ikraftträdandet. 2001:159 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om kurser som har påbörjats före den 1 juli 2001. 3. I ett slutbetyg enligt 4 kap. 10 § får, enligt närmare föreskrifter som meddelas av Statens skolverk, också tas med betyg satta före ikraftträdandet. Förordning (2001:292). 4. Rätt till slutbetyg enligt 4 kap. 10 § har även den som har betyg i samtliga kärnämneskurser och andra kurser, delkurser eller projektarbete som enligt kursplanerna uppgår till mer än 1 700 gymnasiepoäng, om det i slutbetyget tas in betyg satta före den 1 juli 2001. Förordning (2001:292). 5. Den som uppfyller kraven för slutbetyg enligt 4 kap. 10 § i dess lydelse före ikraftträdandet skall fortfarande ha rätt till slutbetyg enligt de bestämmelserna enligt närmare föreskrifter som meddelas av Statens skolverk, dock längst till och med den 30 juni 2002. I ett sådant slutbetyg får också tas med betyg satta efter ikraftträdandet. Förordning (2001:292). 6. Prövning enligt 4 kap. 15 § får genomföras enligt kursplaner som gällde den 30 juni 2001. Sådan prövning får längst genomföras t.o.m. den 30 juni 2004. Förordning (2001:292).