Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelser 1 § För att garantera stabiliteten i betalningssystemet och trygga kreditförsörjningen lämnas statligt stöd enligt denna lag till banker och vissa andra kreditinstitut. Syftet med statens åtagande är att garantera att instituten kan fullgöra sina förpliktelser i rätt tid. Frågor om det statliga stödet handläggs i första hand av Bankstödsnämnden. För uppgifter enligt denna lag finns Prövningsnämnden för bankstödsfrågor. Bestämmelser om nämndens sammansättning och om förfarandet i nämnden finns i 18--26 §§. 2 § Det statliga åtagandet om stöd omfattar inte 1. aktiekapital, om inte detta följer av att stöd har getts i form av garanti vid en nyemission, 2. kapitaltillskott som får ingå i ett instituts kapitalbas som supplementärt kapital och som inte är begränsat särskilt i förhållande till det primära kapitalet, om inte detta följer av ett åtagande om stöd som Bankstödsnämnden gjort, 3. förpliktelser som uppenbarligen är oförenliga med en sund bankverksamhet. 3 § Stöd kan lämnas till 1. banker med svensk oktroj och deras dotterföretag, 2. följande kreditinstitut med statlig anknytning: Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Stadshypotek Aktiebolag, Sveriges allmänna hypoteksbank, Landshypotek Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan, Aktiebolaget Svensk Exportkredit, Aktiebolaget Industrikredit, Lantbrukskredit Aktiebolag och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, och 3. företag som har inrättats av ett stödberättigat institut som ett led i en rekonstruktion. Lag (1994:1612). 4 § Stöd lämnas 1. till fortsatt verksamhet i institut som är livskraftiga, och 2. för rekonstruktion eller avveckling i ordnade former av institut som inte kan förväntas uppnå lönsamhet på lång sikt. 5 § Stöd får förenas med villkor. Stödet skall utformas på ett affärsmässigt sätt. Stödet skall vidare så långt som möjligt ges en konkurrensneutral utformning. Statens långsiktiga kostnader för stödet skall hållas så låga som möjligt. Stödet skall utformas så att statens insatser så långt som möjligt kan återvinnas. Om inte särskilda skäl talar för annat skall en avgift tas ut för lämnade garantier. Staten bör tillförsäkras del i den värdestegring som uppkommer om ett institut som fått stöd återfår sin lönsamhet. Prövning av villkor för statligt stöd i vissa fall 6 § Om ett kreditinstitut utan statligt stöd skulle vara på obestånd, skyldigt att upprätta särskild balansräkning eller ur stånd att uppfylla för institutet föreskrivet krav på kapitaltäckning, kan Bankstödsnämnden begära att Prövningsnämnden för bankstödsfrågor prövar ett förslag till avtal om statligt stöd till kreditinstitutet och om villkoren för att institutet skall få sådant stöd. 7 § Prövningsnämnden för bankstödsfrågor skall pröva om de av Bankstödsnämnden föreslagna villkoren, mot bakgrund av det stöd som Bankstödsnämnden på statens vägnar har erbjudit sig att lämna, är oskäliga mot nämndens motpart. Prövningsnämnden får jämka förslag till villkor som är oskäligt. I Prövningsnämndens avgörande skall anges vid vilken tidpunkt Bankstödsnämnden tidigast får begära inlösen enligt 10 § första stycket 1 eller begära förordnande av god man enligt 13 § första stycket 1. 8 § Villkor som skall prövas enligt 7 § får inte gälla personlig betalningsskyldighet gentemot staten för ägare av aktier i ett aktiebolag eller bankaktiebolag. 9 § Tvister om tolkning eller tillämpning av ett avtal mellan Bankstödsnämnden och ett kreditinstitut eller dess aktieägare om statligt stöd till institutet prövas av Prövningsnämnden för bankstödsfrågor, om inte parterna har enats om något annat. Inlösen 10 § Staten har gentemot en aktieägare i ett kreditinstitut som är aktiebolag eller bankaktiebolag rätt att lösa in aktierna, om 1. bolaget eller aktieägaren inte har antagit ett avtalsförslag vars villkor Prövningsnämnden för bankstödsfrågor funnit inte vara oskäliga, 2. bolaget eller aktieägaren inte har fullgjort en förpliktelse som följer av avtal med Bankstödsnämnden och som är av väsentlig betydelse, eller 3. bolaget inte har en kapitalbas som uppgår till två procent av värdet av bolagets placeringar, allt beräknat enligt de för bolaget gällande reglerna om kapitaltäckning. Rätt till inlösen enligt första stycket 1 föreligger inte om det efter Prövningsnämndens tidigare prövning har inträffat någon omständighet som medför att de av Bankstödsnämnden föreslagna avtalsvillkoren är oskäliga. En tvist huruvida rätt till inlösen föreligger eller om lösenbeloppet prövas av Prövningsnämnden på begäran av Bankstödsnämnden. 11 § Lösenbeloppet skall bestämmas så att det motsvarar aktiens verkliga värde vid den tidpunkt när Bankstödsnämnden begärde inlösen eller prövning av lösenbeloppets storlek hos Prövnings- nämnden för bankstödsfrågor. Vid bestämmande av aktiens värde skall 17 § beaktas. 12 § Aktiebolagets eller bankaktiebolagets aktieägare är skyldiga att till staten överlämna sina aktiebrev med påskrift om överlåtelse eller, när det är fråga om aktier i ett avstämningsbolag, att låta staten registreras som ägare av aktierna enligt bestämmelserna i aktiekontolagen (1989:827), om det är ostridigt mellan parterna att det föreligger lösningsrätt eller Prövningsnämnden för bankstödsfrågor har förklarat att sådan rätt föreligger utan att samtidigt fastställa lösenbeloppet. Aktieägare har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det aktie överlåtits till dess lösenbeloppet förfaller till betalning. I övrigt tillämpas 14 kap. 34 och 35 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) och 11 kap. 29 och 30 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618). Därvid skall för staten gälla vad som föreskrivs om moderbolag. Lag (1994:1946). Tvångsförvaltning 13 § Prövningsnämnden för bankstödsfrågor skall på begäran av Bankstödsnämnden förordna god man att under viss tid, högst ett år, överta förvaltningen av en sparbank, en medlemsbank eller ett hypoteksinstitut, om kreditinstitutet 1. inte har antagit ett avtalsförslag vars villkor Prövningsnämnden funnit inte vara oskäliga, 2. inte har fullgjort en förpliktelse som följer av avtal med Bankstödsnämnden och som är av väsentlig betydelse, eller 3. inte har en kapitalbas som uppgår till två procent av värdet av institutets placeringar, allt beräknat enligt de för institutet gällande reglerna om kapitaltäckning. Rätt att få god man förordnad enligt första stycket 1 föreligger inte om det efter Prövningsnämndens tidigare prövning har inträffat någon omständighet som medför att de av Bankstödsnämnden föreslagna avtalsvillkoren är oskäliga. Lag (1995:1586). 14 § Den gode mannen övertar de befogenheter som tillkommer 1. i en sparbank huvudmännen, 2. i en medlemsbank föreningsmedlemmarna, och 3. i ett hypoteksinstitut styrelsen. Lag (1995:1586). 15 § Den gode mannen skall i lämplig omfattning samråda med företrädare för dem vilkas befogenheter han enligt 14 § har övertagit samt med kreditinstitutets borgenärer. 16 § En god man skall ha den insikt och erfarenhet som uppdraget kräver. Till god man får inte förordnas någon som står kredit- institutet nära eller är beroende av detta. Den som är anställd hos Bankstödsnämnden eller ledamot av dess styrelse får inte förordnas till god man. Flera gode män skall förordnas om det behövs med hänsyn till uppdragets omfattning och beskaffenhet. Om det behövs, skall även ersättare förordnas för god man. Bestämmelserna om god man gäller även för ersättare. Den gode mannen har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Ersättningen bestäms av Prövningsnämnden för bankstödsfrågor och skall betalas av det institut som den gode mannen förvaltar. Den gode mannen skall entledigas, om han bedöms inte vara lämplig eller av annan orsak bör skiljas från uppdraget. Värdering av tillgångar 17 § Om i en tvist enligt denna lag fråga uppkommer om värdet av aktierna i ett bolag skall värdet bestämmas som om bolaget inte hade omfattats av statens åtagande om stöd till kreditinstituten. Prövningsnämndens sammansättning 18 § Prövningsnämnden för bankstödsfrågor består av tre ledamöter som utses av regeringen. En av ledamöterna skall förordnas till ordförande och en till vice ordförande. Dessa skall vara jurister och ha erfarenhet som domare. Regeringen får utse högst två ersättare för ledamöterna i nämnden. Förordnandena skall meddelas för viss tid. Ledamot och ersättare i Prövningsnämnden skall vara svensk medborgare och får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Åtgärd som endast avser beredande av mål eller avskrivning av mål får utföras av en ledamot. Närmare bestämmelser om detta meddelas av regeringen. Förfarandet i Prövningsnämnden 19 § Mål som avses i 6, 9, 10 och 13 §§ anhängiggörs skriftligen genom ansökan. I övrigt gäller om förfarandet 3--5, 8, 11, 12, 14, 16--26, 30--32, 38, 39 och 41--52 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om inte annat föreskrivs i denna lag. 20 § Prövningsnämnden för bankstödsfrågor skall delge ansökningen med motparten och förelägga denne att inkomma med yttrande. 21 § Om en motpart, som inte delgetts ansökningen på annat sätt än genom kungörelse enligt 16 § första stycket delgivningslagen (1970:428), inte inkommer med yttrande skall Prövningsnämnden för bankstödsfrågor förordna god man att bevaka dennes rätt i målet. Den som förordnats till god man enligt första stycket har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Kostnaden skall stanna på staten. 22 § I handläggningen skall ingå muntlig förhandling om Prövningsnämnden för bankstödsfrågor finner att det behövs eller part begär det och muntlig förhandling inte är uppenbart obehövlig. 23 § Prövningsnämnden för bankstödsfrågor får avgöra målet även om part uteblir från muntlig förhandling eller inte inkommer med yttrande. 24 § I fråga om omröstning gäller 16 kap. rättegångsbalken i tillämpliga delar. Rättegångskostnader 25 § I mål om prövning av villkor skall vardera parten svara för sina rättegångskostnader om inte annat följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken. Om Prövningsnämnden för bankstödsfrågor jämkar föreslagna villkor eller finner att villkoren är oskäliga får Prövningsnämnden förplikta staten att helt eller delvis ersätta motparts rättegångskostnader. I mål om inlösen och i mål om tvångsförvaltning skall vardera parten svara för sina rättegångskostnader om inte annat följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken. Prövningsnämnden får dock förplikta staten att helt eller delvis ersätta motparts rättegångskostnader. I mål om tolkning eller tillämpning av ett avtal gäller rättegångsbalkens bestämmelser om rättegångskostnader i mål vari förlikning är tillåten. Överklagande 26 § Avgöranden av Prövningsnämnden för bankstödsfrågor får inte överklagas. Övrig bestämmelse 27 § Äger staten direkt samtliga aktier eller andelar i en bank eller ett annat företag, som kan erhålla stöd enligt 3 §, skall företaget -- om aktie eller andel överlåts -- inte ha rätt till avdrag enligt lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet till den del underskottet uppkommit före det beskattningsår då överlåtelsen skedde. Lag (1993:1574). Övergångsbestämmelser 1993:765 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. 2. Bestämmelserna i 6--26 §§ upphör att gälla vid utgången av år 1996. Lag (1995:1374). 1993:1574 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. Lagen gäller endast företag i vilket aktie eller andel överlåtits efter ikraftträdandet.