Post 5890 av 10936 träffar
SFS-nummer ·
1992:760 ·
Visa register
Anslagsförordning (1992:760)
Departement: Finansdepartementet BA5
Utfärdad: 1992-06-11
Omtryck: SFS 1993:429
Ikraft: 1992-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1996:1189
Upphävd: 1997-01-01
Förordningens tillämpningsområde, m.m.
1 § Förordningen gäller för myndigheter under regeringen som
disponerar anslag eller redovisar inkomster på statsbudgeten eller
på tilläggsbudget.
2 § I förordningen avses med anslag ett av riksdagen anvisat anslag
på statsbudgeten eller på tilläggsbudget som regeringen tilldelat
en myndighet med ett visst belopp för ett bestämt ändamål. Med post
avses ett belopp som har förts upp under ett anslag i form av en
anslagspost eller delpost och som avser ett visst deländamål.
I förordningen avses med anslag även poster uppförda under ett
anslag, om inte annat uttryckligen framgår.
I förordningen avses med inkomsttitlar de konton på stats- och
tilläggsbudget på vilka inkomster skall fördelas.
Dispositionsrätt till anslag
3 § Ett anslag får disponeras av den myndighet eller de myndigheter
med det belopp som regeringen bestämmer.
4 § Med dispositionsrätt enligt 3 § följer rätt att använda
statens medel för de ändamål som anslaget avser och skyldighet
att avräkna mot anslaget enligt 12--16 §§.
Föreskrifter om skyldighet att upprätta anslagsredovisning och
lämna anslagsframställning finns i förordningen (1993:134) om
myndigheters årsredovisning och anslagsframställning. Förordning
(1993:429).
5 § Ett förslagsanslag, eller en post under ett förslagsanslag med
beteckningen "förslagsvis", får disponeras med högst det tilldelade
beloppet, om inte regeringen har medgett att beloppet får
överskridas.
6 § Ett reservationsanslag, eller en post under ett reservations-
anslag med beteckningen "reservationsvis", får disponeras med
högst summan av tilldelat belopp och reservation från föregående
budgetår enligt andra stycket.
Det belopp som vid budgetårets slut ej utnyttjats av tilldelat
belopp och reservation från föregående budgetår, sedan en eventuell
besparing förts bort från anslaget enligt 10 §, utgör reservation
till följande budgetår. Förordning (1993:429).
7 § Ett ramanslag, eller en post under ett ramanslag med
beteckningen "ram", får disponeras med högst summan av tilldelat
belopp och anslagssparande eller tilldelat belopp minskat med
utnyttjad anslagskredit enligt 8 §.
En myndighet kan, efter särskilt beslut, få disponera medel utöver
tilldelat anslagsbelopp på ett ramanslag i form av en merutgift.
Förordning (1993:429).
8 § Det belopp med vilket ett tilldelat ramanslag inte har utnyttjats
vid budgetårets slut, efter det att eventuella merutgifter enligt
7 § andra stycket eller besparing enligt 10 § räknats bort, utgör
anslagssparande till följande budgetår. Om anslaget har utnyttjats
utöver tilldelat belopp, efter det att eventuella merutgifter eller
besparingar räknats bort, föreligger anslagskredit till följande
budgetår.
Regeringen beslutar särskilt i fråga om anslagskreditens storlek.
Förordning (1993:429).
9 § Annat anslag än som avses i 5--7 §§ (obetecknat anslag) får
disponeras med högst det tilldelade beloppet.
Dispositionsrätt enligt första stycket gäller även för poster som har
åsatts beteckningen "högst" eller lämnats utan särskild beteckning.
10 § Regeringen kan besluta att en myndighet inte får disponera ett
visst belopp av ett tilldelat anslag. Regeringen kan vidare besluta
att en myndighet som tilldelats reservationsanslag eller ramanslag
skall föra bort ett belopp från berört anslag i form av besparing.
En myndighet skall som besparing föra bort en sådan reservation på
reservationsanslag som kvarstår på anslaget när tre budgetår gått
efter det budgetår då anslaget senast var uppfört på statsbudgeten
eller på en tilläggsbudget. Förordning (1993:429).
Gemensam dispositionsrätt till anslag
11 § En myndighet som skall fördela medel från ett anslag till
annan statlig myndighet, skall överlåta dispositionsrätten till
den mottagande myndigheten. Överlåtelsen skall ske i den omfattning
den myndighet som tilldelats anslaget beslutar, om inte regeringen
föreskrivit annat.
Avräkning mot anslag och inkomsttitel
12 § Utgifter för ändamål som skall finansieras med anslagsmedel
skall avräknas mot berört anslag enligt bestämmelserna i 14 och 15
§§. Om inkomster förekommer som skall redovisas under ett anslag
skall dessa bestämmelser tillämpas på motsvarande sätt.
Bestämmelsen i första stycket gäller inte för anslag för
avgiftsfinansierad verksamhet som har tagits upp med ett formellt
belopp på statsbudgeten.
13 § För inkomster som skall redovisas under en inkomsttitel skall
bestämmelserna i 14 § tillämpas på motsvarande sätt.
14 § Utgifter enligt 12 § skall avräknas löpande mot anslaget för
det budgetår till vilken utgiften hänför sig. Förskott som finan-
sierats från statsverkets checkräkning, dock inte reseförskott,
skall avräknas mot anslaget för det budgetår förskottet utbetalas
även om utgiften hänför sig till följande budgetår.
Utgifter som hänför sig till ett förslagsanslag eller obetecknat
anslag vilket har upphört, skall avräknas mot anslaget för det
budgetår då anslaget senast varit upptaget på statsbudgeten.
15 § Utgift enligt 12 § som skulle ha finansierats med ett
reservationsanslag som inte längre finns uppfört på statsbudgeten,
får avräknas mot anslaget under ytterligare två budgetår.
Regeringen kan genom särskilt beslut medge att avräkning får ske
under ytterligare ett budgetår. Förordning (1993:429).
16 § Riksrevisionsverket får föreskriva att utgifter som avser
transfereringar och inkomster som avser uppbörd skall avräknas
löpande mot anslaget eller inkomsttiteln för det budgetår då
betalning verkställs.
Betalning av anslagsmedel m. m.
17 § Om en myndighet har tilldelats ett anslag för vilket medel skall
föras till myndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret, skall
medlen betalas från statsverkets checkräkning i Riksbanken till
myndighetens räntekonto.
Anslagsmedel som skall betalas till myndighetens räntekonto en
viss månad, skall vara insatta på kontot den 25 i månaden.
Förordning (1994:354).
18 § Betalningar mellan statsverkets checkräkning och en
myndighets räntekonto i Riksgäldskontoret skall verkställas av
den myndighet som regeringen bestämmer.
Vid fördelning enligt 11 § av anslagsmedel som finns på den
fördelande myndighetens räntekonto, skall den myndigheten betala
medlen från sitt räntekonto till den mottagande myndigheten.
Utbetalning skall ske i den omfattning som den fördelande
myndigheten bestämmer, om inte regeringen beslutat något annat.
Förordning (1993:429).
19 § Om en myndighet tilldelas ytterligare medel på ett anslag
under löpande budgetår och motsvarande belopp skall betalas till
myndighetens räntekonto, skall beloppet betalas ut jämnt fördelat
på de utbetalningstillfällen som återstår under budgetåret.
Om en besparing beslutats enligt 10 § första stycket skall de
utbetalningar som återstår under budgetåret reduceras på
motsvarande sätt. Förordning (1993:429).
20 § En myndighet som tilldelats anslagsmedel som inte får föras
över till följande budgetår skall, om medlen betalats till
myndighetens räntekonto, återbetala skillnaden mellan det erhållna
beloppet och det belopp som avräknats mot anslaget.
Mellanskillnaden och räntan på det beloppet fram till dagen för
återbetalning, skall betalas in till statsverkets checkräkning snarast
efter budgetårets utgång, dock senast när myndigheten upprättat
årsredovisning. Förordning (1994:354).
21 § En myndighet som har inkomster som myndigheten inte får
disponera, skall föra inkomsterna direkt till statsverkets
checkräkning och redovisa beloppet under en inkomsttitel på
statsbudgeten. Om inkomsterna är av mindre omfattning får de i
stället sättas in på myndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret
för att senast vid budgetårets utgång betalas in till statsverkets
checkräkning. Inbetalningen skall innefatta beräknad ränta på
inkomsterna. Förordning (1993:429).
22 § I fråga om andra anslag än de som avses i 17 § får den
myndighet som disponerar anslaget utnyttja statsverkets
checkräkning för de ändamål som anslaget avser. Förordning
(1993:429).
Tillämpningsföreskrifter
23 § Riksrevisionsverket får utfärda de föreskrifter som behövs
för tillämpningen av denna förordning. Förordning (1993:429).
Övergångsbestämmelser
1992:760
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992.
2. Förordningens bestämmelser gäller t. o. m. utgången av
budgetåret 1994/95 även för annan än statlig myndighet som
regeringen givit dispositionsrätt till anslag på statsbudgeten.
Förordning (1994:354).
3. Genom förordningen upphävs förordningen (1985:498) om avräkning av
utgifter på statsbudgeten.