Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Med vattenskoter avses i denna förordning en farkost vars längd understiger fyra meter och som 1. har en förbränningsmotor med ett vattenjetaggregat som främsta drivkälla och 2. har utformats för att framföras av en eller flera personer som sitter, står eller står på knä på farkosten snarare än befinner sig i den. Förordning (2004:607). 2 § Vattenskotrar får användas endast i allmän farled och i sådana vattenområden som avses i 3 § första stycket. Förordning (2004:607). 3 § Länsstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka vattenområden i länet, utöver allmänna farleder, som vattenskotrar får användas i. Sådana föreskrifter skall dock alltid meddelas för 1. vattenområde som är så starkt påverkat av annan mänsklig verksamhet att tillkommande buller och andra störningar från vattenskoteranvändning inte kan anses utgöra en betydande olägenhet för allmänheten eller miljön, 2. vattenområde utan närhet till bostadsområde eller fritidshusområde och som har ringa värde för natur- och kulturmiljövården, biologisk mångfald, friluftslivet, fritidsfisket eller yrkesfisket, och 3. annat vattenområde där vattenskoteranvändning inte medför olägenheter för allmänheten genom buller eller andra störningar och inte heller medför risk för skador eller störningar av betydelse för djur- eller växtlivet eller spridande av smittsamma sjukdomar. Länsstyrelsen får också meddela föreskrifter om avgränsning av allmänna farleder för vattenskoteranvändning, om det behövs för att sådana olägenheter eller skaderisker som avses i första stycket 3 inte skall uppkomma, samt om körning till och från allmän farled. I 4 a § finns särskilda bestämmelser för tävling eller uppvisning. Länsstyrelsen får meddela föreskrifter om skyltning av sådana områden som avses i första stycket. Länsstyrelsen skall på lämpligt sätt hålla information tillgänglig för allmänheten om var vattenskotrar får användas. Förordning (2004:607). 3 a § Kustbevakningen får använda vattenskoter i tjänsteutövning även i andra vattenområden än de som avses i 2 §. I övrigt får Sjöfartsverket efter samråd med Transportstyrelsen meddela föreskrifter om, eller ge dispens i enskilda fall för, användning av vattenskoter vid sjöräddning eller för annat samhällsnyttigt ändamål i andra vattenområden än de som avses i 2 §. Förordning (2008:1284). 3 b § Den som framför en vattenskoter skall anpassa färdväg, hastighet och färdsätt så att människor och djur inte störs i onödan. Förordning (2004:607). 3 c § En vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt femton år. Förordning (2019:209). 3 d § Transportstyrelsen får, när det gäller personer som har licens från ett medlemsförbund i Riksidrottsförbundet, i det enskilda fallet ge dispens från 3 c § för 1. deltagande i tävlingar som ett sådant förbund ansvarar för, och 2. träning inför sådana tävlingar. En dispens får förenas med villkor. Förordning (2019:209). 4 § Innan länsstyrelsen meddelar föreskrifter om användning av vattenskoter inom ett vattenområde ska länsstyrelsen höra Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Transportstyrelsen och berörda kommuner i den omfattning som behövs. Länsstyrelsen ska underrätta Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Transportstyrelsen, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Polismyndigheten om de föreskrifter som meddelats. Förordning (2014:1238). 4 a § Länsstyrelsen får efter samråd med kommunen och Polismyndigheten medge att vattenskotrar får användas tillfälligt för tävling eller uppvisning utanför vattenområden som avses i 3 §. Förordning (2014:1238). 4 b § Av 2 kap. 2 § andra stycket sjötrafikförordningen (1986:300) följer att länsstyrelsen har rätt att fatta beslut i frågor om begränsningar och förbud att använda ett vattenområde för trafik med fartyg i samband med tävlingsverksamhet eller motsvarande. Förordning (1996:318). 5 § Den som framför en vattenskoter i strid mot 2 §, 3 b § eller föreskrifter meddelade med stöd av 3 § döms till penningböter. Straff döms inte ut enligt denna paragraf, om gärningen är belagd med straff i brottsbalken, sjölagen (1994:1009) eller annan lag. Förordning (2004:607). 6 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten får överklaga länsstyrelsens beslut. Förordning (2018:958). Övergångsbestämmelser 1993:1053 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994. 1995:217 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.