Post 5377 av 10976 träffar
SFS-nummer ·
1994:577 ·
Visa register
Förordning (1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till
kommersiell service
Departement: Näringsdepartementet
Utfärdad: 1994-06-02
Ändring införd: t.o.m. SFS 1999:1381
Ikraft: 1994-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2000:283
Upphävd: 2000-06-01 överg.best.
Allmänna bestämmelser
1 § För att främja investeringar, ökad sysselsättning, tillväxt och
service kan i den utsträckning det finns medel stöd lämnas enligt
denna förordning.
1 a § I lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad
regional ansvarsfördelning finns bestämmelser om att i vissa
särskilt angivna län ett regionalt självstyrelseorgan skall
besluta om användningen av regionalpolitiska och andra
utvecklingsmedel. I län med ett regionalt självstyrelseorgan
skall vad som sägs om länsstyrelsen i 42, 43, 53 a-53 e, 54-57,
59, 61 och 62 §§ i stället gälla det regionala
självstyrelseorganet.
Om en kommun i något av de angivna länen är stödmottagare eller
har ansökt om stöd skall dock Närings- och teknikutvecklings-
verket handlägga och besluta i stödärendet och i övrigt
företräda staten i stället för det regionala själv-
styrelseorganet.
I det fall som avses i 11 §§ första stycket skall länsstyrelsen
även samråda med det regionala självstyrelseorganet i länet och
andra berörda län. Förordning (1997:1246).
2 § Stöd kan lämnas som landsbygdsstöd och stöd till kommersiell
service.
3 § Stöd får inte lämnas till investeringar som utan särskilt
medgivande har påbörjats innan frågan om stöd har avgjorts.
4 § Stödet får inte vara större än vad som fordras med hänsyn till
övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att
den åtgärd som stödet avser skall kunna genomföras.
Landsbygdsstöd
5 § Landsbygdsstöd kan lämnas som
1. landsbygdsbidrag eller landsbygdslån, och
2. bidrag för anställda i hemarbete. Förordning (1997:1246).
Stödberättigad verksamhet
5 a § Landsbygdsbidrag får lämnas till samma stödmottagare med högst
800 000 kronor under en treårsperiod, räknad från dagen då stödet första
gången betalas ut. Om flera företag samverkar inom ett projekt,
gäller begränsningen varje företag för sig. Förordning (1996:1571).
6 § Med små och medelstora företag avses i denna förordning
företag som
1. har färre än 250 anställda, och
2. antingen har en årsomsättning som motsvarar högst 40
miljoner euro eller har en balansomslutning som motsvarar högst
27 miljoner euro, och
3. är fristående eller ägs med mindre än 25 procent av företag
som inte uppfyller villkoren i 1-2.
Villkoret i första stycket 3 gäller inte, om ägaren är ett
offentligt investeringsbolag, ett riskkapitalbolag eller en
institutionell investerare, under förutsättning att de inte
kontrollerar företaget vare sig individuellt eller gemensamt.
Förordning (1999:1381).
6 a § Stöd får lämnas till
1. privatägda små och medelstora företag som bedriver
verksamhet på marknadsmässiga villkor, och
2. samverkansorgan eller enskilda företag i form av
landsbygdsbidrag för investeringar enligt 15 § 4 för att
genomföra ett samverkansprojekt. Stöd får i detta fall lämnas
även till stora företag under förutsättning att de ingår i ett
samverkansprojekt med små eller medelstora företag.
Förordning (1998:758).
6 b § Stöd får inte lämnas till företag som bedriver
verksamhet inom
1. stålindustri som omfattas av Fördraget om upprättandet av
Europeiska kol- och stålgemenskapen,
2. transportsektorn i form av transporter på järnväg, landsväg
eller inre vattenvägar, eller
3. varvsindustrin.
Stöd får inte lämnas för jordbruks- eller fiskeriverksamhet.
Förordning (1998:758).
Områden för stöd
7 § Stöd kan lämnas i
1. stödområde A och B enligt förordningen (1999:1382) om
stödområden för vissa regionala företagsstöd,
2. glesbygdsområden, och
3. landsbygdsområden.
Stöd kan dock inte lämnas i Umeå stadsförsamling, Umeå
landsförsamling, Tegs, Ålidhems och Holmsunds församlingar i
Umeå kommun, Gustav Adolfs, Skönsmons, Sköns, Alnö, Selångers
och Tuna församlingar i Sundsvalls kommun samt Timrå församling
i Timrå kommun.
Stöd kan i övrigt lämnas i områden som omfattas av EG:s
strukturfondsprogram, med undantag av Umeå stadsförsamling,
Umeå landsförsamling, Tegs, Ålidhems och Holmsunds församlingar
i Umeå kommun, Gustav Adolfs, Skönsmons, Sköns, Alnö, Selångers
och Tuna församlingar i Sundsvalls kommun, Timrå församling i
Timrå kommun samt Heliga Trefaldighets, Staffans, Hille, Valsbo
och Tomas församlingar i Gävle kommun under förutsättning att
stödet ingår som delfinansiering till en åtgärd enligt ett
sådant program. Vidare kan landsbygdsbidrag i form av en
konsultcheck enligt reglerna i 17 a § lämnas även utanför de
områden som anges i 1-3.
Med församlingar avses de territoriella församlingar som fanns
den 31 december 1999. Förordning (1999:1381).
8 § Med glesbygd avses i denna förordning stora sammanhängande
områden med gles bebyggelse och långa avstånd till större orter,
sysselsättning och service.
9 § Med landsbygd avses i denna förordning områden med liknande
förhållanden som i glesbygdsområden enligt 8 §, men där det är
kortare avstånd till större orter och service.
10 § Länsstyrelsen meddelar föreskrifter om vilka områden inom
ett län som enligt denna förordning skall anses som
glesbygdsområden eller landsbygdsområden.
11 § För att främja en enhetlig praxis vid bedömningen av vilka områden
som utgör glesbygd eller landsbygd skall länsstyrelserna samråda med
Glesbygdsverket och de angränsande länens länsstyrelser.
Glesbygdsverket skall utöva tillsyn över att länsstyrelsernas
bedömning av vilka områden som skall utgöra glesbygd eller landsbygd
blir enhetlig. Förordning (1996:1571).
12 § har upphävts genom förordning (1996:1571).
13 § Landsbygdsstöd i form av bidrag till hemarbete får endast
lämnas i glesbygdsområden.
Allmänna villkor för stöd
14 § När frågan om landsbygdsstöd kan beviljas avgörs skall särskilt
beaktas
1. om verksamheten kan bedömas bli lönsam på sikt,
2. om verksamheten kan bedömas ge varaktig sysselsättning, och
3. om stödet kan komma att påverka konkurrensförhållandena på
den marknad där verksamheten skall bedrivas.
Landsbygdsbidrag och landsbygdslån
15 § Landsbygdsbidrag eller landsbygdslån får lämnas för
utgifter till investeringar
1. i byggnader eller anläggningar som är avsedda för stadigvarande
bruk,
2. i maskiner eller andra inventarier, dock ej fordon,
3. i båtar som är nödvändiga för drift av företag i skärgården, och
4. i produktutveckling, marknadsföring, utbildning eller andra
liknande ändamål, under förutsättning att det inte är fråga om
utgifter för företagets normala drift.
Landsbygdsbidrag som lämnas i form av en konsultcheck enligt
reglerna i 17 a § får endast avse investeringar enligt första stycket
4. Förordning (1997.1246).
16 § Landsbygdslån kan lämnas även för utgifter till
1. förvärv av mark eller företag i glesbygdsområden, och
2. rörelsekapital i samband med stöd till investeringar enligt 15 §.
Förordning (1997:1246).
17 § Landsbygdsbidrag får lämnas högst med ett belopp som
motsvarar följande procenttal av de utgifter som har godkänts
för investeringen.
1. 50 procent
- för investering i glesbygdsområde, eller
- när bidraget lämnas för investeringar i åtgärder som skall
genomföras i form av ett samverkansprojekt som omfattar minst
tre fristående företag eller om det finns särskilda skäl två
fristående företag, som är begränsat i tiden samt för de
deltagande företagen beräknas skapa ett mervärde som annars
inte skulle uppstå,
2. 35 procent eller, för små och medelstora företag enligt 6 §,
40 procent för investering i ett sådant område inom stödområde
A som inte utgör glesbygd, och
3. 20 procent för investering i övrigt inom stödområde B samt
utanför det nationella stödområdet dels i landsbygdsområden,
dels i tätorter som omfattas av EG:s strukturfondsprogram.
Om regeringen meddelar beslut enligt 18 och 24 §§ förordningen
(1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd gäller beslutet
även för landsbygdsstöd i ett sådant område som inte utgör
glesbygdsområde.
Landsbygdsbidrag får kombineras med andra former av statliga
bidrag under förutsättning att maximala stödnivåer inte
överskrids. Förordning (1999:1381).
17 a § Landsbygdsbidrag i form av en konsultcheck får lämnas med högst 50
procent av de godkända utgifterna för investeringen. Ett sådant
bidrag får inte överstiga 100 000 kronor. Förordning (1996:1571).
18 § För investeringar för vilka de godkända utgifterna uppgår till
högst 40 000 kronor får landsbygdsbidrag lämnas med belopp som
motsvarar 50 procent av utgifterna.
Om de godkända utgifterna för investeringen uppgår högst till 40 000
kronor får vid bedömningen av om stöd kan beviljas hänsyn
tas, förutom till förhållandena enligt 14 §, till den sökandes hela
försörjningssituation. Förordning (1996:1571).
19 § har upphävts genom förordning (1996:813).
20 § har upphävts genom förordning (1996:1571).
21 § Om landsbygdslån beviljas samtidigt med landsbygdsbidrag
får det sammanlagda stödet inte överstiga ett belopp som
motsvarar 70 procent av de godkända utgifterna för
investeringen och behovet av rörelsekapital. Förordning (1997:1246).
Bidrag för anställda i hemarbete
22 § Landsbygdsstöd kan lämnas som bidrag för anställda som utför
sitt arbete i hemmet och bor i områden som sägs i 13 §. Om det
finns särskilda skäl får bidrag lämnas även till en hemarbetscentral.
23 § Bidrag lämnas för driftsmerkostnader som orsakas av
hemarbetet med belopp som motsvarar högst 20 procent av den
anställdes bruttolön utom sociala kostnader, dock med högst
20 000 kronor för en årsarbetskraft.
Stöd till kommersiell service
Stödformer
24 § Stöd till kommersiell service lämnas som
hemsändningsbidrag, investeringsbidrag, landsbygdslån och
servicebidrag. Förordning (1997:1246).
Stödberättigad verksamhet
25 § Stöd kan lämnas för att det skall kunna upprätthållas en
försörjning med dagligvaror och drivmedel i glesbygds- och
landsbygdsområden som är tillfredsställande med hänsyn till
geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. Stöd kan i
vissa fall lämnas även till fackhandelsservice.
Förordning (1997:1246).
26 § Stöd kan lämnas till
1. kommuner,
2. näringsidkare med fasta försäljningsställen för dagligvaror eller
drivmedel,
3. näringsidkare med fasta försäljningsställen för fackhandelsvaror,
om det finns särskilda skäl, och
4. näringsidkare som åker omkring med varubuss och säljer
dagligvaror till konsumenter, om det finns särskilda skäl.
Områden för stöd
27 § Stöd kan lämnas i serviceglesa områden.
Länsstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om i vilka områden
stöd kan lämnas.
Konsumentverket skall utöva tillsyn över att länsstyrelsernas
bedömning av i vilka områden stöd kan lämnas blir enhetlig.
Allmänna villkor för stöd
28 § Stöd får lämnas endast om kommunen har planerat
varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av stöd kan
bedömas.
29 § Stödet får inte otillbörligt gynna en viss näringsidkare.
Hemsändningsbidrag
30 § Stöd till kommersiell service kan lämnas som
hemsändningsbidrag till kommuner som helt eller delvis bekostar
hemsändning till hushåll av dagligvaror.
Bidrag får lämnas endast om sändningen sker på ett
ändamålsenligt sätt och utan onödiga kostnader.
Hemsändningsbidrag kan även lämnas för kommunens direkta
kostnader för att anordna särskilda inköpsturer till en
närliggande butik för de hushåll som har störst avstånd eller
saknar möjligheter att på annat sätt ta sig till butiken.
Förordning (1997:1246).
31 § Hemsändningsbidrag enligt 30 § första stycket kan lämnas
med ett belopp som motsvarar högst 50 procent av kommunens
nettoutgift för hemsändningen. Bidraget får dock inte överstiga
45 kronor per hushåll och hemsändningstillfälle.
Hemsändningsbidrag enligt 30 § tredje stycket kan lämnas med
ett belopp som motsvarar högst 50 procent av kommunens direkta
kostnader för att anordna inköpsturer. Bidraget får dock inte
överstiga 45 kronor per hushåll och inköpstillfälle.
Bidrag lämnas endast om nettoutgiften eller de direkta
kostnaderna uppgår till minst ett halvt basbelopp enligt 1 kap.
6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Förordning (1997:1246).
32 § Bidraget betalas ut årsvis i efterskott.
Avskrivningslån och investeringslån
33 § Stöd till kommersiell service kan lämnas som
investeringsbidrag och landsbygdslån för
1. anskaffning eller ny-, till- eller ombyggnad eller större
reparation av lokaler som behövs för verksamheten och för
inredning eller annan utrustning av sådana lokaler,
2. anskaffning eller ombyggnad eller större reparation av en
varubuss som behövs i verksamhet som avses i 26 § 4 och för
inredning och annan utrustning av sådana fordon,
3. kompetenshöjande utbildningsinsatser för butiksägare och
anställda inom dagligvaruhandeln, och
4. kostnader för utarbetande av åtgärdsprogram som syftar till
att förbättra företagets lönsamhet och service till hushållen.
Förordning (1997:1246).
34 § Investeringsbidrag får lämnas med belopp som motsvarar
högst 50 procent av de utgifter som har godkänts för
investering som avses i 33 § 1-3.
Investeringsbidrag får lämnas med belopp som motsvarar högst 85
procent av godkända utgifter för
1. investeringar som avses i 33 § 4,
2. större investeringar som avses i 33 § 1 som gäller ett
försäljningsställe för dagligvaror eller drivmedel med ett väl
utbyggt utbud av grundläggande servicefunktioner eller som görs
för att komplettera ett försäljningsställe för dagligvaror
eller drivmedel med grundläggande servicefunktioner,
3. kostnader för samlokalisering av försäljningsställen som
avses i 26 § 2 och 3 inbördes eller med annat detaljhandels-
eller tjänsteföretag vars huvudsakliga verksamhet riktar sig
till konsumenter, och
4. investeringar som genomförs för att uppfylla krav som har
ålagts verksamheten genom föreskrifter i lag eller förordning.
Konsumentverket meddelar föreskrifter om vilka investeringar
som kan omfattas av bestämmelsen i andra stycket 4.
Förordning (1997:1246).
35 § har upphävts genom förordning (1997:1246).
36 § Om investeringsbidrag och landsbygdslån lämnas för samma
investering får det totala stödet inte överstiga
1. två tredjedelar av de godkända utgifterna för investeringar
som avses i 34 § första stycket, eller
2. ett belopp som motsvarar 85 procent av de godkända
utgifterna för investeringar som avses i 34 § andra stycket.
Förordning (1997:1246).
Landsbygslån
37 § Stöd till kommersiell service kan lämnas som landsbygdslån för
1. lån som tas upp för ändamål som anges i 33 §, och
2. lån eller annan kredit för anskaffning av varulager.
Förordning (1997:1246).
Servicebidrag
38 § Stöd till kommersiell service kan lämnas som servicebidrag till
näringsidkare som anges i 26 § 2--4.
Bidrag lämnas endast om det finns särskilda skäl och andra
åtgärder har prövats, men inte visat sig vara ändamålsenliga.
39 § Bidrag får lämnas med högst 150 000 kronor per år till
samma mottagare. Bidrag som avser dagligvarubutiker med ett väl
utbyggt utbud av grundläggande servicefunktioner får dock
utsträckas till högst 200 000 kronor per år. Frågan om bidrag
kan lämnas måste prövas särskilt för varje år.
Bidrag får lämnas för sammanlagt högst tre år. Om det finns
synnerliga skäl får bidrag lämnas under en längre tid.
Förordning (1997:1246).
40 § har upphört att gälla genomförordning (1997:124).
Landsbygdslån
41 § Landsbygdslån i samband med en investering får
lämnas endast om upplåning inte bedöms kunna ske på den allmänna
kreditmarknaden. Förordning (1997:1246).
42 § På ett landsbygdslån skall ränta betalas från dagen för
utbetalning till låntagaren efter den räntesats som fastställs
som referensränta för Sverige av Europeiska gemenskapernas
kommission. Om ränta eller avbetalning inte betalas på
förfallodagen, skall på den förfallna låneskulden en fyra
procentenheter högre ränta tas ut till dess att det förfallna
lånebeloppet har betalats.
Länsstyrelsen får i undantagsfall medge låntagaren anstånd med
räntebetalningen under sammanlagt längst fem år av lånets
löptid. Upplupen ränta läggs till lånebeloppet.
Förordning (1998:758).
43 § Ett landsbygdslån som lämnas i samband med en
investering skall återbetalas inom viss tid som anpassas i huvudsak
efter den ekonomiska livslängden på de tillgångar som skall anskaffas
med lånemedlen. Lånet skall återbetalas enligt en plan som fastställs
av länsstyrelsen genom lika stora avbetalningar under högst 20 år.
Länsstyrelsen får medge anstånd med avbetalning under sammanlagt
längst fem år av lånets löptid. Förordning (1997:1246).
44 § har upphävts genom förordning (1996:1571).
45 § har upphävts genom förordning (1996:1571).
46 § har upphävts genom förordning (1996:1571).
47 § har upphävts genom förordning (1996:1571).
48 § har upphävts genom förordning (1996:1571).
49 § har upphävts genom förordning (1997:1246).
50 § har upphävts genom förordning (1997:1246).
Investeringsbidrag och landsbygdslån
51 § För landsbygdsbidrag, investeringsbidrag och landsbygdslån
skall ställas den säkerhet som fordras med hänsyn till stödets
storlek, mottagarens ekonomiska ställning och behov av rimlig ekonomisk
rörelsefrihet samt till övriga omständigheter.
Förordning (1997:1246).
Återkrav och uppsägning
52 § Ett landsbygdslån kan sägas upp till omedelbar betalning
om
1. det kommer fram att beslutet har grundats på oriktiga eller
vilseledande uppgifter från stödmottagaren,
2. stödmottagaren utan medgivande använder stödet för något
annat ändamål än det beviljats för,
3. stödmottagaren försummar att betala föreskriven ränta eller
amortering,
4. ställd säkerhet väsentligt försämras,
5. det sker en väsentlig ändring i äganderätten eller av
ledningen av den verksamhet för vilken stödet har beviljats,
6. stödmottagaren i övrigt bryter mot villkor eller
föreskrifter som gäller för stödet, eller
7. något annat inträffar som föranleder att stödmottagaren med
hänsyn till stödets syfte uppenbarligen inte längre bör få
behålla detta.
I beslut om landsbygdslån skall upplysas om bestämmelserna i
första stycket. Förordning (1997:1246).
53 § Bidrag för anställda i hemarbete, hemsändningsbidrag och
servicebidrag kan krävas åter vid förhållanden som anges i 52 §
1, 2, 4-7.
I beslut om sådana bidrag skall upplysas om bestämmelserna i
första stycket. Förordning (1997:1246).
53 a § Landsbygdsbidrag kan av länsstyrelsen krävas åter helt eller
delvis inom tio år från den dag bidraget helt utbetalats, om
1. bidragsmottagaren genom oriktiga eller ofullständiga uppgifter
har föranlett att bidraget beviljades, eller
2. bidraget utan tillstånd har använts för något annat ändamål än
som avsetts. Förordning (1996:1571).
53 b § Ett landsbygdsbidrag eller en del av det kan av länsstyrelsen
vidare krävas åter under en tid av fem år från den dag bidragets
storlek har bestämts slutligt, om
1. syftet med bidraget inte uppnås; detta gäller dock inte om
bidragsmottagaren har gjort vad som skäligen kan begäras för att
syftet skall uppnås,
2. någon väsentlig del av verksamheten läggs ned eller någon
väsentlig ändring direkt eller indirekt inträffar i äganderätten till
rörelsen eller till sådana tillgångar i rörelsen som är av betydelse
för verksamheten,
3. bidragsmottagaren i något annat fall bryter mot villkor eller
föreskrift som gäller för bidraget,
4. ställd säkerhet väsentligt försämras, eller
5. något annat förhållande inträffar som föranleder att
bidragsmottagaren med hänsyn till syftet med bidraget uppenbarligen
inte längre bör få behålla det. Förordning (1996:1571).
53 c § Möjligheten till återkrav enligt 53 b § upphör successivt
under femårsperioden på så sätt att den del av landsbygdsbidraget som
kan krävas åter varje år minskar med 30, 25, 20, 15 respektive 10
procent av det ursprungliga bidragsbeloppet.
Länsstyrelsen får när bidraget beviljas samtidigt besluta att
minskningen skall ske på annat sätt om det finns särskilda skäl för
det. Förordning (1996:1571).
53 d § Minskningen enligt 53 c § av den del av bidragsbeloppet som
kan krävas åter sker årligen, om inte länsstyrelsen beslutar att
minskning ett visst år skall vägras. Om minskning vägras, kan den del
av bidrags-beloppet som alltjämt kan krävas åter helt eller delvis
omvandlas till ett lån med villkor som anges i beslutet.
Beslut att vägra minskning skall fattas senast tre månader efter det
att länsstyrelsen fått kännedom om förhållanden som kan föranleda att
minskning skall vägras. Förordning (1996:1571).
53 e § Inträffar direkt eller indirekt någon väsentlig förändring i
äganderätten till den rörelse för vilken landsbygdsbidraget har
beviljats, skall länsstyrelsen ompröva bidragsfrågan. Länsstyrelsen
kan därvid
1. medge att bidraget övertas på oförändrade villkor av den nye
ägaren, om denne styrker att syftet med bidraget inte förfelas genom
ändringen,
2. helt eller delvis omvandla den del av bidraget som vid tidpunkten
för förändringen kan återkrävas enligt 53 b-53 d §§ till ett lån med
villkor som anges i beslutet, eller
3. helt eller delvis kräva åter den del av bidraget som kan
återkrävas. Förordning (1996:1571).
53 f § I beslut om landsbygdsbidrag skall lämnas upplysning
om bestämmelserna i 53 a-53 e §§. Förordning (1997:60).
53 g § Vad som i 53 a-53 f §§ sägs om landsbygdsbidrag skall
även gälla investeringsbidrag. Förordning (1997:1246).
Förfarandet
Beslut m. m.
54 § Ärenden om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service
avgörs av länsstyrelsen i det län där verksamheten skall bedrivas.
Länsstyrelsens beslut får inte överklagas.
55 § Länsstyrelsen får anta ackordsförslag eller på annat sätt
efterskänka statens anspråk på grund av investeringsbidrag och landsbygdslån.
Om stödmottagaren har beviljats statligt stöd av någon annan än
länsstyrelsen skall länsstyrelsen därvid samråda med den myndighet
som har beviljat stödet. Förordning (1997:1246).
56 § Länsstyrelsen skall vid domstolar och andra myndigheter
bevaka statens rätt mot stödmottagaren.
57 § I ärenden om stöd till kommersiell service skall
länsstyrelsen samråda med företrädare för berörda kommuner,
köpmannaorganisationer och konsumentföreningar. I principiellt
viktiga ärenden skall länsstyrelsen samråda med
Konsumentverket. Förordning (1997:1246).
Insyn och uppföljning
58 § Beslut om stöd skall, förutom de särskilda villkor som gäller
för stödformen, innehålla föreskrifter och villkor som kan behövas
för insyn och uppföljning av hur stödet används.
59 § Länsstyrelsen skall svara för uppföljningen av stödärendet och
utöva tillsyn över att stödet utnyttjas för avsedda ändamålet och i
överensstämmelse med de föreskrifter och villkor som gäller för
stödet.
60 § För uppföljningen av stödärenden skall finnas rutiner som är
anpassade för stödformen och som medger en flexibel tillämpning
med utgångspunkt från stödbeloppets storlek.
61 § I uppföljningsärenden skall länsstyrelsen samråda med
kronofogdemyndigheten och andra berörda organ, om inte tidsskäl
eller frågans art föranleder annat.
62 § Om det uppstår en påtaglig risk för att syftet med stödet inte
kommer att kunna uppnås eller om risken ökar avsevärt för staten
som lån- eller garantigivare jämfört med förhållandena vid
tidpunkten för beslutet om stöd, skall länsstyrelsen vidta de
åtgärder som motiveras av stödets ändamål och statens intressen
som fordringsägare.
Ytterligare föreskrifter
63 § Ytterligare föreskrifter för tillämpningen av bestämmelserna om
landsbygdsstöd meddelas av Närings- och teknikutvecklingsverket efter
samråd med Glesbygdsverket. Förordning (1996:1571).
64 § Föreskrifter för tillämpning av bestämmelserna om stöd till
kommersiell service meddelas av Konsumentverket.
Övergångsbestämmelser
1994:577
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994, då förordningen
(1990:643) om glesbygdsstöd skall upphöra att gälla.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
a) stöd som har beviljats före ikraftträdandet, och
b) ansökningar som vid utgången av juni månad 1994 har kommit
in till vederbörande myndighet.
1996:813
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1996. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för stöd som sökts före
ikraftträdandet.
1996:1571
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om stöd som har
beviljats före ikraftträdandet.
1997:1246
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
avskrivningslån som har beviljats före ikraftträdandet.
3. Bestämmelserna om landsbygdslån skall i tillämpliga delar
gälla för regionalt utvecklingslån som har beviljats enligt
äldre bestämmelser.
4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
investeringslån som har beviljats före ikraftträdandet.
1998:758
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1998.
2. I fråga om landsbygdslån som har beviljats före
ikraftträdandet gäller 42 § i sin äldre lydelse.
1999:1381
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ansökningar som
inkommit till behörig myndighet före ikraftträdandet.
2000:283
Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för ansökningar
som kommit in till länsstyrelsen eller det regionala
självstyrelseorganet före den 1 juni 2000.