Post 5098 av 10925 träffar
SFS-nummer ·
1994:2004 ·
Visa register
Lag (1994:2004) om kapitaltäckning och
stora exponeringar för kreditinstitut
och värdepappersbolag
Departement: Finansdepartementet FMA V
Utfärdad: 1994-12-20
Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:607
Ikraft: 1995-01-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2006:1371
Upphävd: 2007-02-01
1 kap. Definitioner
1 § I denna lag betyder
1. bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,
2. kreditmarknadsföretag: ett svenskt aktiebolag eller en
svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva
finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse (kreditmarknadsbolag respektive
kreditmarknadsförening),
3. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått
tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981)
om värdepappersrörelse,
4. kreditinstitut: bank, kreditmarknadsföretag och Svenska
skeppshypotekskassan,
5. institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,
6. finansiellt institut: ett svenskt eller utländskt företag
som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för
elektroniska pengar eller motsvarande utländskt företag och
vars huvudsakliga verksamhet är att
- förvärva aktier eller andelar,
- driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt
enligt 1 kap. 3 § lagen om värdepappersrörelse, eller
- driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap.
1 § andra stycket 2-10 och 12 lagen om bank- och
finansieringsrörelse, utan att vara tillståndspliktigt enligt 2
kap. 1 § samma lag,
7. holdingföretag med finansiell verksamhet: ett finansiellt
institut som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag
enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över
finansiella konglomerat och
a) som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut,
värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar eller
motsvarande utländskt företag, och
b) vars dotterföretag även i övrigt uteslutande eller
huvudsakligen utgörs av sådana företag eller finansiella
institut som avses i a,
8. holdingföretag med blandad verksamhet: ett svenskt eller
utländskt moderföretag som inte är kreditinstitut,
värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar,
motsvarande utländskt företag, holdingföretag med finansiell
verksamhet eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt
1 kap. 3 § 3 lagen om särskild tillsyn över finansiella
konglomerat, men som har minst ett dotterföretag som är
kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska
pengar eller motsvarande utländskt företag,
9. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars
huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast
egendom, tillhandahålla datatjänster eller bedriva annan
liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga
verksamheten i ett eller flera kreditinstitut,
värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar eller
motsvarande utländska företag,
10. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Det finns ett ägarintresse om
1. en juridisk person är intresseföretag till ett företag
enligt 1 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554), eller
2. ett företag direkt eller indirekt äger minst 20 % av
kapitalet eller av samtliga röster i ett annat företag.
Lag (2006:536).
2 § Ett institut, ett holdingföretag med finansiell verksamhet eller
ett holdingföretag med blandad verksamhet är moderföretag och en
annan juridisk person är dotterföretag, om institutet eller
holdingföretaget
1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller
andelar i den juridiska personen,
2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund
av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller andelar,
3.äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt
att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse
eller motsvarande ledningsorgan, eller
4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt
att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av
avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess
bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.
Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget, om
ett annat dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget
tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra
dotterföretag tillsammans
1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller
andelar i den juridiska personen,
2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund
av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller andelar, eller
3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt
att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse
eller motsvarande ledningsorgan.
Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk person
och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av
föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförliga
stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den
juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderföretaget.
Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. Med
koncernföretag avses i denna lag företag inom samma koncern.
Lag (1995:1598).
3 § I de fall som avses i 2 § första stycket 1-3 och andra
stycket samt 1 § andra stycket skall sådana rättigheter som
tillkommer någon som handlar i eget namn men för en annan
fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den
personen.
När antalet röster i ett dotterföretag eller ett företag enligt
1 § andra stycket bestäms skall inte de aktier eller andelar i
respektive företag som innehas av företaget självt eller av
dess dotterföretag beaktas. Detsamma gäller aktier eller
andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för
något av företagens eller deras dotterföretags räkning.
Lag (2006:536).
2 kap. Kapitalkrav och kapitalbas
Kapitalkrav
1 § Ett institut skall vid varje tidpunkt ha en kapitalbas som
motsvarar summan av kapitalbaserna för kreditrisker enligt 2 § och
för marknadsrisker enligt 3 och 4 §§.
En och samma mängd av kapitalbasen får inte användas för att
samtidigt täcka både kreditrisker och marknadsrisker.
2 § För att uppfylla kapitalkravet för kreditrisker skall institutet ha
en kapitalbas, beräknad enligt 6 och 7 §§, som motsvarar minst 8 %
av värdet av institutets tillgångar och åtaganden beräknat enligt 3
kap. 1 §.
3 § För att uppfylla kapitalkravet för marknadsrisker skall
institutet ha en kapitalbas, beräknad enligt 6-8 §§, som täcker
marknadsrisker beräknade enligt 4 kap. 2-8 eller 9 §§.
Lag (1998:1498).
4 § Ett institut får, efter medgivande av Finansinspektionen, för
sådana marknadsrisker som avses i 4 kap. 2-7 §§ beräkna kapitalkravet
enligt 2 §, om summan av marknadsvärdet av positionerna i
handelslagret och fordringar hänförliga till dessa
1. normalt inte överstiger 5 % av summan av institutets totala
balansomslutning och totala åtaganden utanför balansräkningen,
2. normalt inte överstiger ett belopp som motsvarar 15 miljoner euro,
samt
3. inte vid något tillfälle överstiger 6 % av institutets totala
balansomslutning och totala åtaganden utanför balansräkningen och
inte heller överstiger ett belopp som motsvarar 20 miljoner ecu.
Lag (2000:42).
5 § Även om kraven enligt 2--4 §§ är uppfyllda får ett
värdepappersbolags kapitalbas, beräknad enligt 6--8 §§, aldrig
understiga ett belopp som motsvarar 25 % av bolagets fasta
omkostnader för det föregående året eller, om bolagets verksamhet
pågått i mindre än ett år, 25 % av de fasta omkostnader som angetts
i bolagets verksamhetsplan.
Om omfattningen av bolagets verksamhet ändrats väsentligt sedan
det föregående året eller om Finansinspektionen finner att
verksamhetsplanen behöver korrigeras, får inspektionen besluta om
ändring av kapitalkravet enligt första stycket.
Kapitalbas
6 § Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt
kapital efter avräkning enligt 7 § och 5 kap. 4 § tredje
stycket 2. Det primära kapitalet skall utgöra minst hälften av
kapitalbasen.
Med primärt kapital avses:
A. I bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag
eget kapital med undantag för kumulativa preferensaktier, i
sparbanker reservfonder, i medlemsbanker och
kreditmarknadsföreningar eget kapital med undantag för
förlagsinsatser samt i Svenska skeppshypotekskassan kassans
reservfond. Från eget kapital skall undantas
uppskrivningsfonder.
B. I banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag
kapitalandelen av skatteutjämningsreserv och
periodiseringsfond.
C. I banker och kreditmarknadsföretag kapitalandelen av det
belopp som svarar mot bankens eller företagets reserver till
följd av avskrivning på egendom som upplåtits till nyttjande.
Med supplementärt kapital avses värdet av skuldförbindelser som
medför rätt till betalning först efter institutets övriga
borgenärer (förlagslån) och som har en ursprunglig löptid på
minst fem år.
Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, efter
medgivande av Finansinspektionen, räknas värdet av
förlagsinsatser samt andra kapitaltillskott och reserver än som
sägs i andra och tredje styckena. Lag (2000:444).
7 § Från det egna kapitalet skall institutet räkna av förluster
uppkomna under löpande räkenskapsår.
Från det primära kapitalet skall institutet räkna av övervärden
vid förvärv av rörelse (inkråmsgoodwill), som redovisas i
institutet.
Från summan av det primära och det supplementära kapitalet
enligt 6 § andra-fjärde styckena skall institutet i de fall som
anges i fjärde stycket räkna av det bokförda värdet av aktierna
eller av vad som har skjutits till i annan form (tillskott) i
1. ett institut, ett institut för elektroniska pengar, ett
försäkringsbolag eller motsvarande utländska företag,
2. ett finansiellt institut,
3. ett utländskt återförsäkringsföretag eller
4. ett försäkringsholdingföretag.
En sådan avräkning skall göras om
1. institutets ägarandel överstiger 5 % av företagets kapital,
eller
2. i det fall ägarandelen är mindre än enligt 1,
a) tillskottet eller summan av tillskotten överstiger 5 % av
det egna kapitalet eller de egna fonderna i företaget eller det
sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott överstiger 10 %
av summan av institutets primära och supplementära kapital,
eller
b) institutet har ett ägarintresse i det andra företaget.
Avräkning skall inte göras för tillskott som belöper på företag
som omfattas av samma gruppbaserade redovisning som institutet
enligt 6 kap. genom fullständig konsolidering eller genom en
klyvningsmetod.
Avräkning skall inte heller göras för tillskott som belöper på
företag som gemensamt med institutet omfattas av tillsyn enligt
lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella
konglomerat. Lag (2006:536).
Utvidgad kapitalbas
8 § För att uppfylla de kapitalkrav som avses i 3 och 5 §§ får
institutet -- utöver de poster som enligt 6 § kan utgöra primärt eller
supplementärt kapital -- till kapitalbasen räkna även andra poster,
såsom nettovinster hänförliga till institutets handelslager och
förlagslån med en ursprunglig löptid på minst två år. Från den
utvidgade kapitalbasen skall institutet räkna av icke likvida
tillgångar.
3 kap. Kapitalkrav för kreditrisker och för marknadsrisker
enligt 2 kap. 4 §
1 § Kapitalkravet för kreditrisker enligt 2 kap. 2 § bestäms i
förhållande till ett instituts tillgångar och åtaganden som
inte ingår i handelslagret. Tillgångar och åtaganden delas in i
följande grupper:
A 1. Inneliggande kassa, checkar och postremissväxlar.
2. Placeringar och fordringar för vilka svenska staten, en
svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar.
3. Placeringar och fordringar för vilka en utländsk stat eller
centralbank svarar, om placeringen eller fordran gäller i den
utländska statens valuta och är refinansierad i samma valuta.
4. Övriga placeringar och fordringar för vilka svarar
Europeiska gemenskaperna eller någon av de utländska stater
eller centralbanker som regeringen föreskriver.
5. Placeringar och fordringar för vilka svarar en sådan
utländsk kommun eller därmed jämförlig samfällighet, med
befogenhet att kräva in offentlig uppbörd, som regeringen
föreskriver.
6. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra
åtaganden som inte är mer riskfyllda än de som anges i 1-5 och
som uppfyller de krav regeringen föreskriver.
7. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra
åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av sådana placeringar
eller fordringar som anges i 1-6.
B 1. Placeringar och fordringar för vilka Sveriges allmänna
hypoteksbank, ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag
med tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse svarar.
2. Placeringar och fordringar för vilka svarar en kommun eller
därmed jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater
som regeringen föreskriver.
3. Placeringar och fordringar med en återstående löptid av
högst ett år för vilka ett utländskt kreditinstitut svarar.
4. Placeringar och fordringar för vilka svarar ett utländskt
kreditinstitut i någon av de utländska stater som regeringen
föreskriver.
5. Placeringar och fordringar för vilka svarar någon av de
internationella utvecklingsbanker som regeringen föreskriver.
6. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra
åtaganden som inte är mer riskfyllda än de som anges i 1-5 och
som uppfyller de krav regeringen föreskriver.
7. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra
åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av sådana placeringar
eller fordringar som anges i 1-6.
C 1. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra
åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av panträtt i
bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom det
uppskattade värde som institutet bestämt efter särskild
värdering.
2. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra
åtaganden som inte är mer riskfyllda än de som anges i 1 och
som uppfyller de krav regeringen föreskriver.
D. Övriga placeringar, fordringar, garantiförbindelser och
andra åtaganden.
Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas
- sådana övervärden och tillskott som enligt 2 kap. 7 § andra
respektive tredje stycket skall räknas av från kapitalbasen,
- sådana tillskott som avses i 2 kap. 7 § fjärde stycket,
- sådana icke likvida tillgångar som räknats av från
kapitalbasen enligt 2 kap. 8 §,
- sådana poster som inte skall räknas in vid bestämmandet av
ett instituts exponeringar enligt 5 kap. 4 § tredje stycket 2
och som räknats av från kapitalbasen,
- fordringar mot företag som ingår i samma finansiella
företagsgrupp som institutet och som omfattas av bestämmelserna
i 6 kap. om fullständig konsolidering eller konsolidering genom
klyvningsmetod,
- fordringar som har garanterats av ett företag som ingår i
samma finansiella företagsgrupp som institutet och som omfattas
av bestämmelserna i 6 kap. om fullständig konsolidering eller
konsolidering genom klyvningsmetod.
Vid bestämmandet av kapitalkravet skall tillgångarna och
åtagandena tas upp till sammanlagt
- 0 % av summan av de poster som anges i första stycket A,
- 20 % av summan av de poster som anges i första stycket B,
dock att skuldförbindelser utgivna enligt lagen (2003:1223) om
utgivning av säkerställda obligationer och av motsvarande
utländska skuldförbindelser skall tas upp till 10 %,
- 50 % av summan av de poster som anges i första stycket C,
samt
- 100 % av summan av de poster som anges i första stycket D.
Lag (2004:573).
2 § Kapitalkravet för marknadsrisker enligt 2 kap. 4 § bestäms
enligt 1 § med det tillägget att även tillgångar och åtaganden som
ingår i handelslagret beaktas.
4 kap. Kapitalkrav för marknadsrisker enligt 2 kap. 3 §
Handelslager
1 § Ett instituts handelslager utgörs av sådana positioner i
finansiella instrument och råvaror som institutet tagit för att
på kort sikt göra en vinst eller för att skydda andra
positioner i handelslagret. Till handelslagret skall också
räknas sådana exponeringar som uppkommit till följd av
oavslutade affärer i finansiella instrument och råvaror, eller
inte fullgjorda leveranser av sådana instrument och råvaror.
Handelslagret utgörs vidare av ett instituts resultatförda men
oreglerade fordringar som är hänförliga till poster i
handelslagret, såsom fordringar på avgifter, provisioner,
räntor och utdelningar. Lag (2000:444).
Positionsrisker
2 § Kapitalkravet för ränteanknutna finansiella instrument som
ingår i ett instituts handelslager bestäms på grundval av
emittentens kreditvärdighet och instrumentens löptid.
Kapitalkravet omfattar specifik och generell risk i
positionerna. Vid beräkning av kapitalkravet får institutet mot
varandra räkna av positioner vilkas värde ökar vid ökning av
instrumentets eller underliggande instruments värde (långa
positioner) och övriga positioner (korta positioner) i
finansiella instrument, om instrumenten är av samma slag och
utgivna av samma emittent eller, i fråga om finansiella
instrument med andra finansiella instrument som underliggande
tillgång, om den underliggande tillgången utgörs av instrument
som uppfyller dessa villkor.
Vid bestämmandet av kapitalkravet avseende den specifika risken
skall de ränteanknutna finansiella instrumenten delas in i
följande grupper:
A. Placeringar och fordringar
1. där emittenten är svenska staten, en svensk kommun eller
därmed jämförlig samfällighet,
2. där emittenten är någon utländsk stat eller centralbank som
regeringen föreskriver,
3. där emittenten är en sådan utländsk kommun eller därmed
jämförlig samfällighet, med befogenhet att kräva in offentlig
uppbörd, som regeringen föreskriver,
4. som inte är mer riskfyllda än de som anges i 1-3 och som
uppfyller de krav regeringen föreskriver,
5. för vilka säkerheten utgörs av placeringar eller fordringar
som anges i 1-4.
B. Placeringar och fordringar
1. där emittenten är ett kreditinstitut eller
värdepappersbolag,
2. där emittenten är en kommun eller därmed jämförlig
samfällighet i någon av de utländska stater som regeringen
föreskriver,
3. där emittenten är ett utländskt kreditinstitut eller
värdepappersföretag i någon av de utländska stater som
regeringen föreskriver,
4. där emittenten är någon av de internationella
utvecklingsbanker som regeringen föreskriver,
5. som inte är mer riskfyllda än de som anges i 1-4 och som
uppfyller de krav regeringen föreskriver,
6. för vilka säkerheten utgörs av sådana placeringar eller
fordringar som avses i 1-5,
7. som uppfyller särskilda krav i fråga om marknadsnotering,
likviditet och kreditvärdighet hos emittenten.
C. Övriga placeringar och åtaganden.
Kapitalkravet för den specifika risken skall i varje enskild
valuta motsvara
- 0 % av summan av de poster som anges i andra stycket A,
- 0,25 %, 1,00 % och 1,60 % av summan av de poster som anges i
andra stycket B, beroende på om den återstående löptiden är
högst 6 månader, mellan 6 och 24 månader respektive över 24
månader, samt
- 8 % av summan av de poster som anges i andra stycket C.
Kapitalkravet för den generella risken skall i varje enskild
valuta bestämmas enligt antingen en löptidsbaserad eller en
durationsbaserad metod. Lag (2000:444).
3 § Kapitalkravet för aktier och aktieanknutna finansiella
instrument som ingår i ett instituts handelslager skall motsvara dels
4 % av institutets bruttoposition i sådana instrument (specifik risk),
dels 8 % av institutets nettoposition i sådana instrument (generell
risk). Vid beräkning av kapitalkravet får institutet mot varandra
räkna av positioner vilkas värde ökar vid ökning av instrumentets
eller underliggande instruments värde (långa positioner) och övriga
positioner (korta positioner) i finansiella instrument, om
instrumenten är av samma slag och utgivna av samma emittent
eller, i fråga om finansiella instrument med andra finansiella
instrument som underliggande tillgång, om den underliggande
tillgången utgörs av instrument som uppfyller dessa villkor.
Kapitalkravet för den specifika risken får sättas ned till 2 %, om
positionerna i aktier och aktieanknutna finansiella instrument
uppfyller särskilda krav i fråga om säkerhet, likviditet och
riskspridning. För aktieindexterminer får kapitalkravet för den
specifika risken efterges, om indexterminen omsätts på börs och
uppfyller särskilda krav i fråga om riskspridning.
4 § Ett institut som garanterar en emission av fondpapper får, efter
medgivande av Finansinspektionen, vid beräkning av kapitalkravet
för risker som ett sådant åtagande innebär, i stället för vad som sägs
i 2 och 3 §§, använda en särskild metod enligt vilken institutet vid
beräkning av sina nettopositioner får göra avdrag med sådana delar
av emissionen som genom avtal tecknats eller garanterats av tredje
man. Vid beräkning enligt denna metod skall även beaktas den tid
som förflutit efter det att institutet blivit bundet av sitt åtagande.
Avvecklingsrisker
5 § Om ett institut har gjort en transaktion i finansiella instrument
som ingår i handelslagret och transaktionen inte har fullföljts på
avtalad avvecklingsdag, skall kapitalkravet för instrument som
omfattas av transaktionen bestämmas med hänsyn till den risk för
förlust som institutet utsätts för på grund härav.
Kapitalkravet enligt första stycket skall beräknas på grundval av
dels skillnaden mellan avtalat pris för de finansiella instrumenten
och deras gällande marknadsvärde, dels den tid som förflutit från
avtalad avvecklingsdag. Efter medgivande av Finansinspektionen
får kapitalkravet i stället beräknas med utgångspunkt i det avtalade
priset och den tid som förflutit från avtalad avvecklingsdag.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte
återköpsavtal (repor och omvända repor) eller värdepapperslån.
Motpartsrisker
6 § Om ett institut har betalat för finansiella instrument som
ingår i handelslagret innan dessa har mottagits eller levererat
instrumenten utan att likvid erhållits för dem skall
kapitalkravet bestämmas till 8 % av värdet av de finansiella
instrumenten eller likviden sedan värdet multiplicerats med det
riskvikttal som enligt andra stycket gäller för motparten i
transaktionen. Om transaktionen gjorts över en stats gräns
gäller vad nu sagts endast om en eller flera dagar har
förflutit efter det att betalningen eller leveransen ägt rum.
Det i första stycket avsedda riskvikttalet utgör
A. 0 % för
1. svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig
samfällighet,
2. utländska stater eller centralbanker som regeringen
föreskriver,
3. en sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd,
som regeringen föreskriver,
4. fordringar och placeringar som inte är mer riskfyllda än de
som anges i 1-3 och som uppfyller de krav regeringen
föreskriver.
B. 20 % för
1. ett kreditinstitut eller värdepappersbolag,
2. en svensk börs eller clearingorganisation,
3. en kommun eller därmed jämförlig samfällighet i någon av de
utländska stater som regeringen föreskriver,
4. ett utländskt kreditinstitut eller värdepappersföretag i
någon av de utländska stater som regeringen föreskriver,
5. en börs eller clearingorganisation i någon av de utländska
stater som regeringen föreskriver,
6. någon av de internationella utvecklingsbanker som regeringen
föreskriver,
7. fordringar och placeringar som inte är mer riskfyllda än de
som anges i 1-6 och som uppfyller de krav regeringen
föreskriver.
C. 100 % för övriga motparter.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte
återköpsavtal (repor och omvända repor), värdepapperslån och
sådana derivatinstrument som regeringen föreskriver. För dessa
skall kapitalkravet i stället beräknas i enlighet med vad
regeringen föreskriver. Lag (2000:444).
Andra risker
7 § För resultatförda men oreglerade fordringar såsom avgifter,
provisioner, räntor och utdelningar som är hänförliga till poster i
handelslagret skall kapitalkravet bestämmas till 8 % av fordran
sedan denna multiplicerats med det riskvikttal som enligt 6 § gäller
för motparten.
Första stycket tillämpas inte om kapitalkrav enligt 2--6 §§ gäller för
posterna eller dessa har räknats av från kapitalbasen enligt 2 kap.
8 §.
8 § Ett institut skall uppfylla ett kapitalkrav för valutarisk
och råvarurisk. Kravet skall bestämmas och beräknas för hela
verksamheten enligt föreskrifter som regeringen meddelar.
Lag (2000:444).
Annan beräkningsmetod
9 § Ett institut får, efter medgivande av Finansinspektionen, vid
beräkning av kapitalkravet för sådana marknadsrisker som avses i 2-4
och 8 §§, använda annan metod än som anges där, om denna metod
uppfyller de särskilda krav som regeringen föreskriver. Lag (1995:1598).
5 kap. Stora exponeringar
1 § Värdet av ett instituts exponering gentemot en kund eller
en grupp av kunder med inbördes anknytning får inte överstiga
25 % av institutets kapitalbas.
Om en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning är
moderföretag eller dotterföretag till institutet eller
dotterföretag till moderföretaget, får värdet av exponeringen
inte överstiga 20 % av institutets kapitalbas. Lag (2004:314).
2 § Med en grupp av kunder med inbördes anknytning avses två
eller flera fysiska eller juridiska personer som, om inte annat visas,
utgör en helhet från risksynpunkt därför att
1. någon av dem har, direkt eller indirekt, ägarinflytande över en
eller flera av de övriga i gruppen, eller
2. de utan att stå i sådant förhållande som avses i 1 har sådan
inbördes anknytning att någon eller samtliga av de övriga kan
befaras råka i betalningssvårigheter om en av dem drabbas av
finansiella problem.
Med kund avses i fråga om placeringar i finansiella instrument
emittenten eller, om instrumentet har andra finansiella instrument
som underliggande tillgång, emittenten av denna tillgång och i fråga
om andra fordringar eller åtaganden den som svarar för fordringen
eller åtagandet.
3 § Det sammanlagda värdet av ett instituts stora exponeringar får
inte överstiga 800 % av institutets kapitalbas.
En stor exponering är en exponering som ett institut har gentemot
en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning när
värdet av exponeringen är 10 % eller mer av institutets kapitalbas.
4 § Vid bestämmandet av ett instituts exponering enligt 1 och
3 §§ skall inte räknas in de poster som avses i 3 kap. 1 §
första stycket A 2-7.
Vid valutatransaktioner omfattas inte exponeringar som
uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion
under två dygn efter betalning. Vid köp eller försäljning av
finansiella instrument omfattas inte exponeringar som uppkommer
i samband med normal avveckling av en transaktion under fem
vardagar efter den tidpunkt då antingen betalning har skett
eller de finansiella instrumenten har levererats.
Regeringen får föreskriva att även andra poster än dem som
anges i första stycket inte skall räknas in vid bestämmandet av
ett instituts exponeringar enligt detta kapitel, om
1. kreditrisken är låg, eller
2. posterna räknats av från institutets kapitalbas.
Lag (2000:444)
5 § Vid tillämpning av 1 och 3 §§ skall kapitalbasen bestämmas
enligt 2 kap. 6--8 §§.
6 § Värdet av ett instituts exponeringar i handelslagret mot en
kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning får,
efter medgivande av Finansinspektionen, överstiga de
gränsvärden som anges i 1 och 3 §§, om institutet uppfyller det
särskilda kapitalkrav och de villkor i övrigt för den
överstigande exponeringen som regeringen föreskriver.
Lag (2000:444).
7 § Detta kapitel tillämpas inte på Svenska skeppshypotekskassan.
Lag (2000:444).
6 kap. Finansiella företagsgrupper
1 § En finansiell företagsgrupp består av
1. ett institut eller ett holdingföretag med finansiell
verksamhet och de dotterföretag som är institut, institut för
elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller
finansiella institut, eller
2. ett institut eller ett holdingföretag med finansiell
verksamhet och de institut, institut för elektroniska pengar,
motsvarande utländska företag eller finansiella institut som
det förstnämnda institutet eller holdingföretaget har
ägarintresse i och som leds tillsammans med ett eller flera
andra företag, om ägarnas ansvar är begränsat till den andel av
kapitalet som dessa innehar, eller
3. ett institut eller ett holdingföretag med finansiell
verksamhet samt de institut, institut för elektroniska pengar,
motsvarande utländska företag eller finansiella institut som
det förstnämnda institutet eller företaget har en gemensam
eller i huvudsak gemensam ledning med, eller
4. ett institut eller ett holdingföretag med finansiell
verksamhet och dotterföretag enligt 1 samt företag som det
finns ägarintresse i enligt 2 eller i huvudsak gemensam ledning
med enligt 3.
När en finansiell företagsgrupp föreligger enligt första
stycket, skall även ett anknutet företag som är dotterföretag
eller som det finns ägarintresse i ingå i gruppen.
Lag (2006:536).
2 § Regeringen får meddela föreskrifter om att bestämmelserna
om finansiella företagsgrupper skall gälla även för
1. ett institut eller ett holdingföretag med finansiell
verksamhet och de institut, institut för elektroniska pengar,
motsvarande utländska företag eller finansiella institut som
det finns andra ägarintressen i än sådana som anges i 1 §
första stycket 2,
2. ett institut eller ett holdingföretag med finansiell
verksamhet och de institut, institut för elektroniska pengar,
motsvarande utländska företag eller finansiella institut, som
det förstnämnda institutet eller holdingföretaget har andra
former av kapitalbindningar till, eller
3. ett institut eller ett holdingföretag med finansiell
verksamhet och de institut, institut för elektroniska pengar,
motsvarande utländska företag eller finansiella institut, som
det förstnämnda institutet eller holdingföretaget utövar ett
väsentligt inflytande över.
Om regeringen enligt första stycket har föreskrivit att
bestämmelserna om finansiella företagsgrupper skall gälla,
skall även ett anknutet företag som är dotterföretag eller som
det finns ägarintresse i ingå i gruppen. Lag (2006:536).
Kapitalkrav m.m.
3 § Vad som föreskrivs i 2 kap. 2 § om kapitalkrav för kreditrisker, i
2 kap. 3--5 §§ om kapitalkrav för marknadsrisker och i 5 kap. om
stora exponeringar skall tillämpas även på en finansiell
företagsgrupp.
4 § Vad som föreskrivs i 7 kap. 9-11 §§ lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse om ett kreditinstituts innehav
av aktier och andelar i företag skall tillämpas även på en
finansiell företagsgrupps samlade innehav, om ett
kreditinstitut ingår i företagsgruppen.
Vad som föreskrivs i 3 kap. 1 a § lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse om ett värdepappersbolags kvalificerade
innehav av aktier eller andelar i företag med annan verksamhet
än finansiell verksamhet skall tillämpas även på en finansiell
företagsgrupps samlade kvalificerade innehav, om ett
värdepappersbolag som har tillstånd att bedriva verksamhet som
avses i 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 samma lag ingår i
företagsgruppen. Lag (2004:314).
Gruppbaserad redovisning
5 § För tillämpning av 3 och 4 §§ skall för en finansiell
företagsgrupp upprättas gruppbaserad redovisning.
Gruppbaserad redovisning skall upprättas med tillämpning av de
regler som gäller för upprättandet av koncernbalansräkning och
koncernresultaträkning enligt 7 kap. lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Vad nu sagts
gäller inte om annat följer av denna lag eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av denna lag. Lag (1995:1598).
Konsolidering
6 § Vid upprättande av den redovisning som avses i 5 § skall de
företag som ingår i den finansiella företagsgruppen
konsolideras fullständigt om inte annat följer av 7 och 8 §§
eller föreskrifter meddelade med stöd av 8 kap. 1 § 7.
Lag (2006:536).
7 § Ett företag som det finns ägarintresse i enligt 1 § första
stycket 2 skall konsolideras med tillämpning av
klyvningsmetoden enligt 7 kap. 30 § årsredovisningslagen
(1995:1554). Lag (1999:1111).
8 § När det finns ägarintresse i ett anknutet företag enligt 1 §
andra stycket och i de fall som avses i 2 § får
Finansinspektionen medge antingen att konsolidering sker på det
sätt som anges i 7 § eller med tillämpning av
kapitalandelsmetoden enligt 7 kap. 25-29 §§
årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (1999:1111).
Beräkning av kapitalbas m.m.
9 § Kapitalbasen för den finansiella företagsgruppen skall
bestämmas i enlighet med 2 kap. 6 §, 7 § första-femte styckena
samt 8 §. Även den del av kapitalbasen som belöper på
minoritetsandelar skall ingå. Goodwill som belöper på företag
som omfattas av gruppbaserad redovisning skall räknas av från
primärt kapital.
Vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisker skall tillgångar
och åtaganden tas upp till de värden som föreskrivs i 3 kap.
1 §. Vid beräkning av kapitalkrav för marknadsrisker skall
reglerna i 4 kap. 2-8 §§ eller 9 § tillämpas. Exponeringar
skall bestämmas på sätt som anges i 5 kap. Lag (2006:536).
Stora exponeringar
10 § Vid beräkningen av de i 5 kap. angivna gränsvärdena skall
inte exponeringar som ett institut har mot ett annat
koncernföretag tas med, om företagen är föremål för
gruppbaserad tillsyn som utövas av en behörig myndighet inom
EES eller likvärdig tillsyn i tredje land. Lag (2006:536).
Ledningen i ett holdingföretag med finansiell verksamhet
11 § Den som ingår i ledningen i ett holdingföretag med
finansiell verksamhet skall ha tillräcklig insikt och
erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i
övrigt vara lämplig för en sådan uppgift. Lag (2006:536).
7 kap. Tillsyn m.m.
Tillämpliga tillsynsregler
1 § Finansinspektionen övervakar efterlevnaden av denna lag. I
fråga om tillsynen gäller vad som är föreskrivet i de lagar som
reglerar institutens verksamhet, om inte annat följer av denna lag.
Tillsynsansvar för finansiella företagsgrupper
2 § Finansinspektionen skall utöva tillsyn över en finansiell
företagsgrupp om moderföretaget eller ett företag i gruppen som
innehar ägarintresse är ett institut hemmahörande i Sverige.
Är moderföretaget i en finansiell företagsgrupp ett holdingföretag
med finansiell verksamhet, skall Finansinspektionen utöva
tillsynen om
1. det i företagsgruppen inte finns några utländska företag som
motsvarar institut, eller
2. holdingföretaget är hemmahörande i Sverige och minst ett
dotterföretag är institut.
3 § Finansinspektionen skall föra en förteckning över de
holdingföretag med finansiell verksamhet som är moderföretag i en
sådan finansiell företagsgrupp som enligt 2 § omfattas av
inspektionens tillsyn.
4 § Finansinspektionen skall, inom ramen för sin befogenhet,
efter begäran från behörig myndighet i ett annat land inom EES,
lämna eller kontrollera information som behövs för att den
utländska myndigheten skall kunna utöva sin tillsyn eller också
tillåta att denna myndighet själv utför kontrollen. Den
utländska myndigheten får närvara vid en kontroll som utförs av
Finansinspektionen. Lag (2006:536).
Tillsynsredovisning
5 § För en finansiell företagsgrupp skall uppgifter lämnas, i den
omfattning som följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats
med stöd av denna lag, i en särskild redovisning som avser
gruppens samlade ekonomiska ställning (gruppbaserad
redovisning).
Ett holdingföretag med blandad verksamhet skall lämna den
information som behövs för tillsynen över de dotterföretag som är
institut (samlad information).
6 § Ett institut och ett holdingföretag med finansiell verksamhet
som är moderföretag eller som har sådant ägarintresse som avses i 6
kap. 1 § första stycket 2 skall upprätta och ge in den gruppbaserade
redovisningen till Finansinspektionen för de räkenskapsperioder
och vid de tidpunkter som regeringen föreskriver. Om en finansiell
företagsgrupp föreligger enligt 6 kap. 2 §, skall det företag som
regeringen bestämmer upprätta och ge in sådan redovisning.
Ett holdingföretag med blandad verksamhet skall upprätta och ge
in den samlade informationen till Finansinspektionen för de
räkenskapsperioder och vid de tidpunkter som regeringen
föreskriver.
7 § Ett företag som ingår i en finansiell företagsgrupp och övriga
dotterföretag till ett institut eller ett holdingföretag med finansiell
verksamhet samt dotterföretag till ett holdingföretag med blandad
verksamhet skall lämna de uppgifter som krävs för
tillsynsredovisningen till det företag som enligt 6 § skall upprätta
gruppbaserad redovisning eller samlad information.
Undantag
8 § Finansinspektionen får medge att ett dotterföretag eller ett
företag som det finns ägarintresse i enligt 6 kap. 1 § och 2 § första
stycket 1 undantas vid beräkning enligt 6 kap. 3-5 §§ och utelämnas
från sådan tillsynsredovisning som skall upprättas enligt 5 § om
1. företaget är beläget i ett land utanför EES där det finns
rättsliga hinder för överföring av nödvändig information,
2. företaget är av mindre betydelse med hänsyn till syftet med
tillsynen, eller
3. en sammanställning av företagets finansiella ställning skulle
vara olämplig eller vilseledande med hänsyn till syftet med
tillsynen.
Om ett dotterföretag som är institut är undantaget från beräkning
eller utelämnat från tillsynsredovisningen enligt första stycket 2
eller 3, skall moderföretaget till Finansinspektionen lämna de
upplysningar som inspektionen behöver för sin tillsyn över
institutet. Lag (1995:1598).
Undersökning
9 § Finansinspektionen får företa undersökningar hos de företag
som enligt 7 § skall lämna uppgifter för att kontrollera den
gruppbaserade redovisning eller samlade information som
företagen är skyldiga att lämna.
Övervaknings- och kontrollsystem
10 § Ett institut och det företag i en finansiell företagsgrupp som
enligt 6 § skall upprätta den gruppbaserade redovisningen skall ha
betryggande system för
1. registrering och klassificering av kreditrisker,
2. övervakning och kontroll av marknadsrisker och stora exponeringar
samt av ränterisker i hela verksamheten, samt
3. beräkning av institutets eller den finansiella företagsgruppens
finansiella positioner vid varje tidpunkt.
Ett institut och övriga företag i en finansiell företagsgrupp skall
ha sådana förvaltnings- och redovisningsrutiner som säkerställer en
effektiv kontroll av att bestämmelserna i denna lag om kapitalkrav
för kreditrisker och marknadsrisker, stora exponeringar och
gruppbaserad redovisning efterlevs. Lag (1995:1598).
Rapportering
11 § Ett institut och det företag i en finansiell företagsgrupp som
enligt 6 § skall upprätta den gruppbaserade redovisningen skall
fortlöpande rapportera stora exponeringar till Finansinspektionen.
Om ett instituts eller en finansiell företagsgrupps exponeringar
överstiger något av de i 5 kap. angivna gränsvärdena, skall
institutet eller det företag som enligt 6 § skall upprätta den
gruppbaserade redovisningen utan dröjsmål anmäla detta till
Finansinspektionen. Inspektionen får bestämma en viss tid inom
vilken exponeringarna skall bringas ned till de tillåtna
gränsvärdena.
Ingripande
12 § Om ett institut eller en finansiell företagsgrupp
1. har en kapitalbas som understiger det minsta belopp som krävs
enligt 2 kap. 2--5 §§,
2. inte uppfyller kraven i fråga om system och rutiner enligt 10 §,
eller
3. inte nedbringar sina exponeringar till tillåtna nivåer enligt 11 §
andra stycket
skall Finansinspektionen förelägga institutet eller det företag i en
finansiell företagsgrupp som enligt 6 § skall upprätta den
gruppbaserade redovisningen att vidta lämpliga åtgärder för att
rätta till förhållandet.
12 a § Om någon i ledningen för ett holdingföretag med
finansiell verksamhet inte uppfyller de krav som anges i 6 kap.
11 §, får Finansinspektionen förelägga holdingföretaget att
rätta till förhållandet. Lag (2006:536).
Tystnadsplikt
13 § En styrelseledamot eller befattningshavare hos ett
holdingföretag med finansiell verksamhet eller ett
holdingföretag med blandad verksamhet som i den egenskapen får
kunskap om affärsförhållanden i ett företag som enligt 7 §
skall lämna uppgifter, får inte obehörigen röja vad han fått
veta och inte heller utnyttja kunskapen i strid med det
uppgiftslämnande företagets intresse.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i
sekretesslagen (1980:100).
I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant
förvaltningssystem som avses i artiklarna 39-42 i rådets
förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga
för europabolag eller artiklarna 37-41 i rådets förordning (EG)
nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska
kooperativa föreningar (SCE-föreningar) tillämpas bestämmelsen
om styrelseledamot i första stycket på ledamot i
tillsynsorganet. Bestämmelsen om styrelseledamöter i 13 b § om
meddelandeförbud skall tilllämpas på tillsynsorganets
ledamöter.
Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag
samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om
europakooperativ framgår att bestämmelserna i tredje stycket
skall tillämpas också på ledamöter i ett europabolags eller ett
europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.
Lag (2006:607).
Uppgiftsskyldighet
13 a § Ett holdingföretag med finansiell verksamhet och ett
holdingföretag med blandad verksamhet är skyldiga att lämna ut
uppgifter om enskildas förhållanden till företaget, om det
under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i
brottmål begärs av undersökningsledare eller om det i ett
ärende om rättslig hjälp i brottmål på framställning av en
annan stat eller en mellanfolklig domstol begärs av åklagare.
Lag (2004:314).
Meddelandeförbud
13 b § Den undersökningsledare eller åklagare som begär
uppgifter enligt 13 a § får förordna att holdingföretaget samt
dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden
eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt
13 a § eller att det pågår en förundersökning eller ett ärende
om rättslig hjälp i brottmål.
Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en
utredning om brott inte skall äventyras eller för att uppfylla
en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.
Förbudet skall vara tidsbegränsat, med möjlighet till
förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är
motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om
rättslig hjälp i brottmål får dock förbudet tidsbegränsas
endast om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om
rättslig hjälp samtycker till detta.
Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet
med förbudet, skall undersökningsledaren eller åklagaren
besluta att förordnandet skall upphöra. Lag (2005:488).
Ansvarsbestämmelse
13 c § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 13 b §.
Lag (2005:488).
Granskning av metoder
13 d § På begäran av ett institut skall Finansinspektionen
granska tillförlitligheten hos den metod institutet valt för
att
1. mäta kreditrisk med hjälp av intern riskklassificering,
eller
2. mäta eller hantera operativ risk. Lag (2005:543).
Avgifter m.m.
14 § Institut som står under tillsyn enligt denna lag skall
bekosta Finansinspektionens verksamhet med årliga avgifter
enligt de närmare föreskrifter regeringen meddelar.
Om Finansinspektionen för bedömning av en viss fråga vid
tillsynen enligt denna lag behöver anlita någon med särskild
fackkunskap, skall kostnaden för detta betalas av det institut
som tillsynen avser.
För granskning av ärenden enligt 13 d § får Finansinspektionen
ta ut avgifter. Regeringen får meddela föreskrifter om
avgifternas storlek. Lag (2005:543).
Vite
15 § Om Finansinspektionen meddelar föreläggande enligt denna
lag får inspektionen förelägga vite.
Överklagande
16 § Beslut som Finansinspektionen meddelar i ärenden enligt
13 d § får inte överklagas.
Andra beslut som Finansinspektionen meddelar enligt denna lag
får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller
dock inte beslut i ärenden som avses i 20 § första stycket 5
förvaltningslagen (1986:223).
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om föreläggande
skall gälla omedelbart. Lag (2006:536).
17 § Har upphävts genom lag (2000:444).
18 § Har upphävts genom lag (2000:444).
7 a kap. Moderföretag utanför EES
1 § Om moderföretaget till ett institut är ett institut eller
ett holdingföretag med finansiell verksamhet som har sitt
huvudkontor utanför EES, skall Finansinspektionen kontrollera
om den gruppbaserade tillsyn som utövas av tillsynsmyndigheten
i tredje land är likvärdig med den gruppbaserade tillsyn som
föreskrivs i artikel 52 i Europaparlamentets och rådets
direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta
och driva verksamhet i kreditinstitut.
Finansinspektionen är skyldig att utföra kontrollen om det
begärs av moderföretaget eller av ett institut, institut för
elektroniska pengar eller motsvarande utländska företag som
ingår i den finansiella företagsgruppen och som auktoriserats
inom EES.
Innan Finansinspektionen beslutar om tillsynen är likvärdig,
skall inspektionen höra övriga berörda behöriga myndigheter
inom EES. Inspektionen skall också ha rådfrågat Europeiska
bankkommittén. Lag (2006:536).
2 § Om tillsynen inte bedöms vara likvärdig, skall
Finansinspektionen besluta att bestämmelserna om finansiella
företagsgrupper i 6 och 7 kap. skall tillämpas som om
moderföretaget hade haft sitt huvudkontor inom EES.
Efter att ha hört övriga berörda behöriga myndigheter får
Finansinspektionen i stället besluta att använda sig av andra
tillsynsmetoder som säkerställer att tillsynen över instituten
i företagsgruppen är tillräcklig. Inspektionen får därvid
förelägga en ägare som har ett bestämmande inflytande över ett
institut eller institut för elektroniska pengar att inrätta ett
blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES.
Inspektionen får då besluta att bestämmelserna i denna lag
skall tillämpas på instituten i företagsgruppen som leds av
detta holdingföretag.
Finansinspektionen skall underrätta företagsgruppen, de berörda
behöriga myndigheterna och Europeiska gemenskapernas kommission
när sådana andra tillsynsmetoder som anges i andra stycket
används. Lag (2006:536).
8 kap. Bemyndiganden
1 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen skall meddela närmare föreskrifter om
1. villkor för att räkna in poster i kapitalbasen och räkna av
poster från densamma enligt 2 kap. 6 § respektive 7 §,
omfattningen av dessa poster och hur kapitalbasen i övrigt
skall beräknas enligt samma paragrafer,
2. vilka poster som får räknas in i kapitalbasen enligt 2 kap.
8 § och omfattningen av dessa samt vilka icke likvida
tillgångar som skall räknas av från kapitalbasen enligt samma
paragraf,
3. beräkning av kapitalkraven enligt 3 kap. 1 och 2 §§,
4. vilka poster som skall ingå i handelslagret enligt 4 kap.
1 § och omfattningen av dessa,
5. beräkning av kapitalkraven enligt 4 kap. 2-7 §§,
6. hur exponeringarna skall värderas vid beräkningen av ett
instituts exponeringar enligt 5 kap. 1 och 3 §§,
7. hur konsolidering skall ske och hur kapitalbasen skall
beräknas enligt 6 kap. 6-9 §§ samt hur företag som har gemensam
eller i huvudsak gemensam ledning enligt 6 kap. 1 § första
stycket 3 och 4 skall konsolideras,
8. innehållet, utformningen och omfattningen av den redovisning
eller information som skall lämnas enligt 7 kap. 5 §,
9. omfattningen och fullgörandet av rapporteringsskyldigheten
enligt 7 kap. 11 §. Lag (2006:536).
2 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen får meddela de föreskrifter som behövs om
1. villkoren för att beräkna kapitalkravet enligt
undantagsregeln i 2 kap. 4 §,
2. beräkning av kapitalkravet enligt 2 kap. 5 § första stycket,
3. hur gruppbaserad redovisning enligt 6 kap. 5 § skall
upprättas för sådana institut som tillämpar Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om
tillämpning av internationella redovisningsstandarder,
4. grunderna för bedömningen av tillförlitligheten hos metoder
för att mäta kreditrisk med hjälp av intern riskklassificering
och för att mäta eller hantera operativ risk enligt 7 kap.
13 d §. Lag (2005:543).
3 § Regeringen får bemyndiga Finansinspektionen att meddela
sådana föreskrifter och fatta sådana beslut som avses i
1. 3 kap. 1 § första stycket A 4-6, B 2, 4-6 samt C 2,
2. 4 kap. 2 § andra stycket A 2-4 och B 2-5,
3. 4 kap. 6 § andra stycket A 2-4 och B 3-7 samt tredje
stycket,
4. 4 kap. 8 §,
5. 4 kap. 9 §,
6. 5 kap. 4 § tredje stycket,
7. 5 kap. 6 §,
8. 6 kap. 2 §, samt
9. 7 kap. 6 §.
Lag (2000:444).
Övergångsbestämmelser
1994:2004
1. Denna lag träder i kraft i fråga om 1 kap., 2 kap. 1 § i den del
paragrafen avser kreditrisker, 2 kap. 2, 6 och 7 §§, 3 kap. 1 §, 5 kap.
1--4 §§, 5 § i den del paragrafen avser kreditrisker och 6 §, 6 kap. 1
och 2 §§, 3 § i den del paragrafen avser kreditrisker och stora
exponeringar, 4 § i den del paragrafen avser kreditinstitut, 5--8 §§, 9
§ i den del paragrafen avser kreditrisker och stora exponeringar och
10 § samt 7 kap. 1--9 §§, 10 § i den del paragrafen avser kreditrisker,
stora exponeringar och gruppbaserad redovisning, 11 §, 12 § i den
del paragrafen avser kreditrisker, stora exponeringar och
gruppbaserad redovisning, 13--16 §§, 17 § 1, 3 och 6--9, samt 18 §
andra stycket den 1 januari 1995. Lagen i övrigt träder i kraft den 1
januari 1996.
2. Kapitalkravet för kreditrisker enligt 2 kap. 2 § skall intill
utgången av år 1995 beräknas i ett instituts hela verksamhet.
3. Kumulativa preferensaktier som getts ut före den 1 januari 1995
får till och med utgången av år 1996 ingå i bankaktiebolags,
kreditmarknadsbolags och värdepappersbolags kapitalbas som
primärt kapital vid tillämpning av 2 kap. 6 §.
4. Placeringar och fordringar för vilka svarar ett värdepappersbolag
som har Finansinspektionens medgivande att ta emot medel på
konto enligt 3 kap. 4 § andra stycket lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse får intill utgången av år 1995 föras till 3 kap. 1
§ första stycket B 1.
5. Om värdet av ett instituts eller en finansiell företagsgrupps
exponeringar den 28 juni 1994 översteg de i 5 kap. angivna
gränsvärdena får Finansinspektionen bevilja institutet eller det
företag som enligt 7 kap. 6 § skall upprätta den gruppbaserade
redovisningen anstånd att nedbringa exponeringarna till dessa
gränsvärden dock senast till den 31 december 2001. Exponeringar
med längre löptid enligt bindande avtalsvillkor får dock behållas till
förfallodagen. Om ett institut eller en finansiell företagsgrupp inte
nedbringar sina exponeringar i enlighet med nu angivna föreskrifter
tillämpas 7 kap. 12 § 3 samt 15 och 16 §§.
1995:1598
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Beträffande 1 kap. 2 och 3 §§ samt 6 kap. 5, 7 och 8 §§ tillämpas
i fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har inletts
före ikraftträdandet äldre bestämmelser.
1999:1111
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den
31 december 1999.
2000:444
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
2. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller 7 kap. 16 § i dess äldre lydelse.